Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om ett biografiskt verk om ståndsriksdagen.

1967-12-12 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:59, Utlåtande i anledning av motioner om ett biografiskt verk om ståndsriksdagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1967

1

Nr 59

Utlåtande i anledning av motioner om ett biografiskt verk om

ståndsriksdagen.

I de till bankoutskottet hänvisade likalydande motionerna 1:169 av herr

Schött in. fl. och II: 207 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. hemställes, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en utredning av möjligheterna

att snarast åstadkomma ett biografiskt verk om den svenska

ståndsriksdagens ledamöter.

Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från styrelsen för

riksdagsbiblioteket och från styrelsen för Svenskt biografiskt lexikon, vars

huvudredaktör sedermera inför utskottet lämnat ytterligare upplysningar

i ärendet.

Motionerna

Sverige saknar, framhåller motionärerna, ett biografiskt verk med uppgifter

om ståndsriksdagens ledamöter. Medan data om riksdagsmän från

det senaste seklet torde kunna insamlas ganska lätt, ställer det sig svårare

att få motsvarande biografiskt material från ståndsriksdagens tid.

Forskare och andra som behöver uppgifter om en riksdagsman från denna

period måste därför i varje enskilt fall göra ett tidsödande och kostsamt

arbete. Svårigheterna är särskilt stora när det gäller bonde- och borgarståndens

ledamöter. Kunskap om de personer som tidigare representerat de

olika svenska och finländska bygderna i vår riksdag är, säger motionärerna,

icke utan betydelse för den som vill förvärva insikt i vårt folks historia.

Riksdagsmännens sociala ställning, hemförhållanden och inflytande, bakgrunden

till deras politiska aktivitet och anledningen till deras val bör belysas.

Uppdraget att skapa ett biografiskt verk om ståndsriksdagens ledamöter

och ansvaret för insamling och redigering av de biografiska uppgifterna

bör lämnas åt styrelsen för riksdagsbiblioteket. Ett samarbete med

redaktionen för Svenskt biografiskt lexikon bedömes kunna bli fruktbärande.

Remissyttrandena

Styrelsen för Svenskt biografiskt lexikon

Ett biografiskt verk om ståndsriksdagens ledamöter betecknas av styrelsen

för Svenskt biografiskt lexikon som ett intressant men omfattande projekt.

För att ge ett begrepp om uppgiftens storleksordning framlägger styrelsen

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 59

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1967

i tabellform en preliminär kalkyl över antalet kända riksdagsmän fr. o. in.

år 1600. Kalkylen är, framhålles det, att betrakta som mycket approximativ.

Någon genomgång av riksdagshistoriska avhandlingar har inte kunnat göras.

Att upprätta en kalkyl för tiden före år 1600 är inte möjligt för samtliga

stånd, säger styrelsen och betonar att beräkningen av riksdagsmännens

antal i och för sig är en speciell forskningsuppgift. Den gjorda kalkylen har

följande utseende:

Riksdagarna 1600—171b (ca 40 riksdagar)

Ridderskåpet och adeln (kalkyl) ........

Prästeståndet (kalkyl) ................

Borgarståndet (kalkyl) ................

Bondeståndet (enl. förteckn.) ..........

Riksdagarna 1719—1800 (20 riksdagar)

Ridderskapet och adeln (kalkyl) .....

Prästeståndet (kalkyl) .............

Borgarståndet (enl. förteckn.) .......

Bondeståndet (enl. förteckn.) .......

Riksdagarna 1809—66 (17 riksdagar)

Ridderskapet och adeln .............

Prästeståndet .....................

Borgarståndet .....................

Bondeståndet .....................

Summa riksdagsledamöter 1600—1866

Antal ledamöter:

. . . 4 000

. . . 900

. . . 800

. . . 4 245 9 945

3 300

400

1 126

2 429 7 255

3 451

372

565

929 5 317

22 517

Till denna kalkyl lämnas följande kommentarer:

Beräkningarna bygger för perioden 1600—171b med ca 40 riksdagar på

delvis kalkyler, delvis siffror efter riksdagsakta.

Ridderskapet och adeln ökade genom nyadlande under perioden starkt i

numerär. Riksdagarna var mycket olika besökta; ibland var t. ex. ej

några representanter från Finland med. I de från 1627 tryckta protokollen

ingår närvarolistor. Som grund för kalkylen ligger en uppskattning av antalet

i riksdagarna deltagande adelsmän till ca 300 i medeltal (150 vid

periodens början, 404 år 1664, 500 år 1693). Om man förslagsvis minskar

antalet till en tredjedel på grund av ledamotskap i flera riksdagar, skulle

det röra sig om 4 000 adelsmän.

Prästeståndet har beräknats efter de för perioden 1642—1714 tryckta

protokollen. Där upptas namn på ca 1 400 präster. För de ej redovisade

riksdagarna har 400 präster tillagts och antalet minskats med hälften på

grund av återval, dvs. 900 präster under perioden. Omvalsprocenten kan här

visas vara låg under 1600-talet.

Borgarståndet har likaledes beräknats efter de tryckta protokollen från

perioden före frihetstiden som upptar ca 1 600 borgare. Även här var återvalsprocenten

låg. Minskat med hälften återstår 800 borgare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1967

3

För bondeståndets del kan genom L. Mårtenssons förteckning över ståndets

ledamöter 1600—1697 en exakt siffra ges, 4 245 bönder.

Perioden 1719—1800 med 20 riksdagar bygger likaledes för ridderskapet

och adeln på kalkylerade siffror. Riksdagsbesluten undertecknades endast av

en liten del av de adelsmän som bevistat riksdagen. Antalet närvarande fluktuerade

avsevärt under frihetstidens långa riksdagar. Eu beräkning byggd

på 1693 års siffra med 500 adelsmän är låg men har lagts till grund för

beräkningen. Antalet skulle då bli 20 X 500, dvs. 10 000 minskat till en

tredjedel = 3 300 personer.

Prästeståndet har kalkylerats till 60 ledamöter per riksdag och minskats

till en tredjedel, vilket för hela perioden skulle motsvara 400 präster.

Borgarståndets ledamöter kan för denna period exakt anges tack vare V.

Millqvist, »Svenska riksdagens borgarstånd 1719—1866» (1911), som f. ö.

i de flesta fall lämnar korta uppgifter om föräldrar, yrke och levnadsår.

För tiden 1719—1866 anges 1 691 borgare. Då antalet 1809—66 uppgår till

565, kan ledamöterna av borgarståndet för perioden 1719—1800 beräknas

till 1 126.

Bondeståndets ledamöter har förtecknats av L. Mårtensson för perioden

1710—1800 och uppgår till 2 429 personer.

För perioden 1809—66 med 17 riksdagar har siffrorna sammanställts

efter »Personregister till rikets ständers protokoll för tiden från och med

år 1809 till och med år 1866» (1935) som förtecknar samtliga ledamöter.

Uppgiften att presentera biografier över samtliga de ca 23 000 personer

som det sålunda skulle röra sig om förefaller gigantisk, säger styrelsen och

tillägger:

Som jämförelse kan nämnas, att det beräknade antalet biografier i Svenskt

biografiskt lexikon uppgår till ca 15 000. Lexikonet behandlar i separatartiklar

och genom omnämnande i släktartiklar kontinuerligt ett urval av de mest

betydande riksdagsmännen. I band 16 upptas ca 90, och i Svenskt biografiskt

lexikon i sin helhet kommer enligt en ungefärlig beräkning ca 2 500 riksdagsmän

att behandlas. Då medräknas också riksdagsmän före 1600 och

efter representationsreformen.

Uppenbarligen bör, fortsätter styrelsen, uppgiften på något sätt begränsas

i tiden eller på annat sätt. Härom anförs:

Uppenbarligen bör uppgiften på något sätt begränsas i tiden eller på annat

sätt. Som framgår av ovanstående tabell skulle antalet biografier för ståndens

samtliga ledamöter för perioden 1809—66 utgöra ca 5 300. Här föreligger

redan det tryckta personregistret som ger en god överblick av arbetsuppgiften.

Källmaterialet är fullständigare och mera lättillgängligt än för

tidigare perioder.

Av motionernas formulering synes framgå, att en biografisk behandlingav

honde- och borgarståndens ledamöter anses mest angelägen.

Ledamöter av bondeståndet 1600—1866

1600—97 .................... = 4 245

1710—1800 .................. = 2 429

1809—66 .................... = 929

7 603

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1967

Ledamöter av borgarståndet 1600—1866

1600—1714

1719—1800

1809—6G .

= 800

= 1 126

= 565

2 491

Om ledamöterna av bondeståndet under 1600-talet kan säkerligen ej många

personliga uppgifter erhållas utöver vad som framgår av Mårtenssons förteckning.

Kyrkobokföringen införs först på 1680-talet. Identifikationssvårigheterna

är avsevärda. En systematisk genomgång av jordeböcker, domböcker

och roterings- och utskrivningslängder kan emellertid ge intressanta

historiska aspekter och belysa riksdagsmännens fördelning på skatte-, frälse-,

skattefrälse- eller kronobönder. För borgerskapets del torde möjligheten

att framskaffa personliga uppgifter vara något större.

Uppgiften kan t. ex. avgränsas till att gälla i första hand borgar- och bondestånden

1719—1866, vilket skulle betyda, att drygt 5 000 personer biograferades,

eller till riksdagarna 1809—66, vilket innebär ca 1 500 biografier.

Det kan påpekas, att en samling biografier över bondeståndets talmän och

vice talmän utgavs 1922 av redaktör Gust. Z. Hedenström som första del i

ett planerat personhistoriskt arbete om Sveriges bondestånd 1809—1866.

Om inventering av biografiska uppgifter i litteraturen anföres följande:

I den vetenskapliga och lokalhistoriska litteraturen finns en mängd personhistoriska

notiser om riksdagsmän från skilda tider, som endast till

en ringa del registrerats för Svenskt biografiskt lexikon. I ett flertal fall

föreligger också monografier och punktundersökningar för vissa riksdagar

eller riksdagsfrågor. Även finländsk forskning bör här beaktas. Ett kortregister,

byggt på denna litteratur och från början uppställt med tanke på

senare databehandling, kunde som en första åtgärd uppläggas. Detta bör

kompletteras med eu systematisk litteraturgenomgång, varvid litteraturanvisningar

och upplysningar påföres korten. Ett sådant register synes vara en

första förutsättning för ingångsättande av ett biografiskt verk av detta slag.

Kartoteket skulle lämpligen upprättas på riksdagsbiblioteket och finnas tillgängligt

där.

Med hänsyn till den tidsödande forskning som kräves och till de avsevärda

kostnaderna för ett uppslagsverk av föreslagen omfattning bör, uttalar

styrelsen avslutningsvis, en avgränsning övervägas. Svenskt biografiskt

lexikon kan med nuvarande arbetsstyrka och prestationskrav ej delta i arbetet

med utgivningen av ett sådant uppslagsverk, säger styrelsen, men all vederhäftig

personhistorisk forskning utgör en tillgång för lexikonet. Styrelsen

förordar en utredning om möjligheterna att i dess helhet eller med vissa

begränsningar åstadkomma ett biografiskt verk om ståndsriksdagens ledamöter.

I en sådan utredning anses såväl biografisk som historisk forskning

böra vara representerad.

Styrelsen för riksdagsbiblioteket

Styrelsen för riksdagsbiblioteket lämnar först följande redogörelse för

tillgången på biografiskt material rörande riksdagsledamöter under skilda

tider i Sverige och andra länder:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1967

u

Förteckningar över riksdagens ledamöter återfinnes i växlande form och

utsträckning i riksdagens tryckta och otryckta handlingar. Uppgifter om

riksdagarnas ledamöter kan erhållas genom exempelvis de serier, som innehåller

fullmakter, liksom genom riksdagsbesluten. Riksdagen har själv i

betydande omfattning sörjt för utgivandet av matriklar över sina ledamöter,

den äldsta fullständiga gäller riksdagen i Nyköping 1640. Från och med

1720 års riksdag har ledamotsförteckningar utkommit, frånsett riksdagen

1751—52 och enstaka stånd vid ett par riksdagar.

Äldre riksdagshandlingar, som utgivits genom offentlig försorg, har

försetts med personregister. De två stora jubileumsverken, som utkommit

vid riksdagens femhundraårsjubileum och till tvåkammarsystemets hundraårsminne

har erhållit register, som förtecknar bl. a. även omnämnda personer.

Slutligen kan nämnas att riksdagen bestritt tryckningen av förteckningar

över bondeståndets ledamöter 1600—1800.

Riksdagstryckets årliga register liksom de s. k. epokregistren har efter

växlande principer förtecknat riksdagsledamöterna. En något utförligare

matrikel har av riksdagen bekostats i senaste årgång i Tidens kalender, vilken

utarbetats inom förlaget med biträde av riksdagsbiblioteket.

Bland arbeten, som utgivits och bekostats på huvudsakligen enskilt initiativ,

vill styrelsen framhålla följande. En förteckning över borgarståndets

ledamöter med jämförelsevis fullständiga uppgifter utgavs 1911 av Viktor

Millqvist för tiden 1719—1866. 1 »Svenskt porträttgalleri», xitkommet omkring

sekelskiftet, omfattade den sista avdelningen riksdagens ledamöter

under tvåkammarsystemet med biografiska upplysningar, tryckt 1904—05.

I Tidens kalender har under senare decennier publicerats förteckningar över

riksdagens ledamöter med porträtt och kortfattade uppgifter.

I utlandet återfinnes regelbundet utkommande listor av svensk typ. Men

det är också påfallande hur allmänt utförligare förteckningar, utgivna med

porträtt och omfattande biografiska uppgifter, förekommer. Så är exempelvis

fallet med de nordiska grannländerna, England, Tyskland, Österrike

m. fl. stater.

Mera omfattande biografiska arbeten finnes också talrika exempel på.

I Frankrike påbörjades hundra år ef Ler den stora revolutionen ett dylikt

arbete för tiden 1789—1889, vilket slutfördes 1891. En fortsättning för tiden

till 1940 har sedan 1960 utkommit i tre delar. Motsvarande arbeten har

utgivits för Danmark, Förenta staterna och Schweiz samt i viss mån Tyskland.

I Nederländerna föreligger planer på ett större verk av samma typ.

Det land, vars parlament kan jämföras med Sveriges riksdag i ålder, är

England, där ett arbete påbörjats, vilket närmast torde motsvara motionärernas

avsikter. Under senare hälften av 1920-talet igångsattes utgivandet av eu

fullständig biografisk översikt över parlamentets ledamöter, vars första resultat

utgavs 1986 i två volymer, som omfattade tiden 1439—1509. Under

det andra världskriget beslöts arbetets fortsättande, och 1964 kunde tre

volymer publiceras för tidrymden 1754—1790.

Styrelsen erinrar om att den tidigare framlagt förslag till matriklar över

riksdagens ledamöter i ungefärlig överensstämmelse med dem som utkommer

i de nordiska grannländerna. Dessa förslag har inte bifallits av riksdagen;

däremot har riksdagen bl. a. beslutat att biblioteket skall samla och

hålla tillgängliga biografiska uppgifter om riksdagens ledamöter. De uppgifter

som till följd liärav insamlats säges vara mycket efterfrågade i låneexpeditionen

och av riksdagens upplvsningstjänst. Styrelsen understryker.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1967

att den alltjämt finner den föreslagna matrikeln vara en angelägenhet som

i första hand bör komma i fråga.

Ytterligare hänvisar styrelsen till överväganden inom kommittén för

firande av representationsreformens 100-årsjubileum rörande ett översiktsarbete

över riksdagens ledamöter för ifrågavarande sekel. På uppdrag av

kommittén utarbetade, upplyses det, överbibliotekarien år 1960 ett förslag

soin omfattade tre olika alternativ men som icke föranledde något yrkande

av kommittén. Enligt styrelsens uppfattning bör bland retrospektiva arbeten

av ifrågavarande slag en redovisning av tvåkammarsystemets riksdagsledamöter

anses som en jämförelsevis väsentlig angelägenhet.

Bibliotekarien hos riksdagsbiblioteket Torsten Dahl ingav 1966 till styrelsen

ett förslag om insamling och publicering av biografiska data rörande

öländska riksdagsmän under tiden fram till ståndsriksdagens slut 1866.

Över detta förslag har yttranden avgivits av olika sakkunniga. Styrelsen har

tillsammans med sitt remissyttrande överlämnat Dahls förslag och yttrandena

däröver för kännedom. Av dessa handlingar framgår att det föreslagna

arbetet skulle baseras främst på genomgång av arkivmaterial, i första hand

vid landsarkivet i Vadstena. Arbetet skulle delvis utföras av en för ändamålet

engagerad släktforskare. Därutöver skulle medverka dels Dahl, dels

en hos riksdagen anställd vaktmästare; för dessa har förutsatts tjänstledighet

för ändamålet under högst 14 dagar resp. under 2—3 månader. Förutom

de kostnader som denna tjänstledighet skulle förorsaka har räknats med

kostnader av 5 200 kronor (mars 1966), varvid inberäknats framställning

i 1 000 exemplar av en tryckt presentation av forskningsresultaten. Projektet

har av de tillfrågade sakkunniga, vilka avgivit skriftliga yttranden, bedömts

såsom i stort sett realistiskt upplagt och såsom intressant särskilt i egenskap

av provundersökning, avseende ett begränsat område.

Styrelsen konstaterar avslutningsvis att flera olika förslag till biografering

av riksdagens ledamöter framkommit och att dessa förslag har vitt skilda

syften med hänsyn till omfattning och tid. Styrelsen anser det uppenbart, att

dessa förslag måste prövas med hänsyn till kostnader och behov, och hemställer

att riksdagen skall föranstalta om en utredning av hela frågekomplexet.

Denna utredning anses böra äga rum genom en kommitté av riksdagsledamöter

jämte representanter för Svenskt biografiskt lexikon och

riksdagsbibliotekets styrelse.

Utskottet

Förslag om utarbetande av biografiska arbeten om riksdagsledamöter har

vid flera tillfällen framlagts för riksdagen. Bl. a. har -— senast 1965 på

hemställan av styrelsen för riksdagsbiblioteket (BaU:s uti. nr 44) — prövats,

huruvida riksdagen borde utge en regelbundet återkommande, mera omfattande

matrikel över sina ledamöter. Riksdagen har dock inskränkt sig till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1967 7

att föranstalta om utgivning av en summarisk porträttmatrikel (BaU :s uti.

1966 nr 18).

De nu föreliggande motionerna avser ett biografiskt verk av annat slag,

nämligen om ståndsriksdagens ledamöter. Förslaget dikteras sålunda helt

av det historiska intresset. Rent praktiskt skulle ett arbete av den avsedda

typen få värde så till vida som det skulle bespara forskare inom olika historiska

fält de kostnader och den tidsutdräkt som förorsakats därest de, som

nu ofta är fallet, själva måste genom undersökningar i arkiv och bibliotek

skaffa fram erforderliga uppgifter om sådana riksdagsmän i äldre tider

som inte behandlas i Svenskt biografiskt lexikon eller annat uppslagsverk.

Styrelsen för riksdagsbiblioteket har i sitt remissyttrande ånyo fört fram

tanken på en större matrikel över riksdagsledamöter i modern tid. Utskottet

inskränker sig emellertid till att behandla det projekt som motionerna avser.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att tillgången till ett biografiskt

verk om ståndsriksdagens ledamöter skulle kunna bli av stort värde. Detta

torde gälla från både rikshistoriens och lokalhistoriens synpunkt. Inte minst

skulle arbetet kunna få betydelse för forskningen inom speciella historiska

discipliner, såsom socialhistoria och konstitutionell historia. När utskottet

övervägt projektets praktiska genomförbar het har detta alltså skett i en positiv

anda.

Styrelsen för Svenskt biografiskt lexikon har i sitt remissyttrande närmare

belyst den kvantitativa innebörden av motionärernas förslag. Styrelsens

slutsats har blivit att uppgiften att förverkliga projektet i hela dess vidd

ter sig synnerligen omfattande och att en kraftig begränsning av projektets

omfattning i vart fall är ofrånkomlig. Olika möjligheter till en sådan begränsning

bär angivits; ytterligare må häjvidlag nämnas möjligheten att

utesluta de personer vilkas parlamentariska verksamhet omfattat blott viss

kortare tid, t. ex. högst en riksdag.

Utskottet har för sin del kommit till slutsatsen att projektet även om det

väsentligt begränsas — något som för övrigt skulle reducera dess värde —

skulle kräva stora personella resurser för att kunna genomföras inom överskådlig

tid. Oavsett vilken tidrymd som anslogs för att förverkliga projektet

skulle vidare den totala medelsåtgången bli betydande. Då en utredning i

ämnet inte synes kunna leda till någon annan slutsats förefaller det utskottet

rimligt att riksdagen redan nu tar ställning till om projektet är av

natur att böra prioriteras på det sätt som motionärerna ytterst avser. Utskottet

anser icke detta vara fallet och avstyrker därför förslaget om utredning.

I sammanhanget må erinras om att det material varpå biografierna skulle

grundas är av bestående art och att ett uppskov med projektet således icke

försämrar förutsättningarna för att detta en gång skall kunna framgångsrikt

förverkligas.

I remissyttrandena har berörts vissa möjligheter till mindre omfattande

insatser på det område som motionerna behandlar. Sålunda framhåller sty
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1967

relsen för Svenskt biografiskt lexikon att åtskilliga uppgifter om ståndstidens

riksdagsmän torde vara tillgängliga i litteraturen och att därför en

litteraturgenomgång vore värdefull som grundval för en mera omfattande

forskning i ämnet. Styrelsen för riksdagsbiblioteket har överlämnat en av en

tjänsteman vid biblioteket framlagd plan för en mindre provundersökning,

avseende biografering av ståndstidens öländska riksdagsmän. Utskottet vill

uttrycka sitt intresse för båda dessa mindre projekt och framhålla att ett

bibliografiskt arbete av den typ som den föreslagna litteraturgenomgången

utgör skulle kunna vara en uppgift för riksdagsbiblioteket. I nuvarande läge,

då enligt utskottets förslag (uti. nr 62) bibliotekets organisation och arbetsmetoder

skall bli föremål för översyn, anser utskottet det emellertid icke

lämpligt att riksdagen pålägger biblioteket nya uppgifter av här aktuellt slag.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att motionerna 1:169 och 11:207 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 december 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åke Larsson (s), Palm (s), Åkerlund

(h), Hilding (fp), Lundin (s), Nils Theodor Larsson (ep), Enarsson (h)

och Larfors (s);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Berglund (fp), Börjesson

i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona (s), Rask (s), Fridolfsson i

Rödeby (s) och Ullsten (fp).

Reservation

av herrar Nils Theodor Larsson (ep) och Börjesson i Glömminge (ep).

ESSELTE AB, STHLM 67

715014

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.