Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående tryckningen av likalydande motioner.

1967-12-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:60, Utlåtande i anledning av motioner angående tryckningen av likalydande motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1967

1

Nr 60

Utlåtande i anledning av motioner angående tryckningen av likalydande

motioner.

I de till bankoutskottet hänvisade likalydande motionerna I: 591 av herr

Ahlmark m.fl. och 11:771 av herr Ullsten m. fl. hemställes, att riksdagen

skall besluta uppdra åt riksdagens förvaltningskontor att under innevarande

riksdag framlägga förslag som innebär att motioner fr. o. m. 1968 års

riksdag tryckes i ett för de båda kamrarna gemensamt motionshäfte och med

gemensam nummerserie.

Motionerna

Det nuvarande systemet med två skilda motionsserier och tryckning av

likalydande motioners text blott i ena kammarens motionsserie vållar enligt

motionärerna praktiska olägenheter. Det försvårar anträffandet av motionstexterna

och medför ofta att myndigheter, organisationer, tidningar och

enskilda personer till vilka motioner sänds i informationssyfte får kännedom

om namnen blott på de motionärer som tillhör den kammare där motionstexten

tryckts.

Gällande regler och praxis rörande likalydande motioner

Enligt § 55 riksdagsordningen må motion inom vissa tidsgränser göras

av riksdagsman i den kammare han tillhör. Av § 58 samt § 38 mom. 4 riksdagsordningen

framgår att vardera kammaren självständigt beslutar om

remiss till utskott av bl. a. motioner och att kamrarna således i detta hänseende

kan stanna vid skilda meningar, i vilket fall konstitutionsutskottet

fattar beslut om vart ärendet skall hänvisas.

I det årliga registret till riksdagstrycket betecknas genom kursivering i

vilken kammares motionsserie texten till likalydande motioner är tryckt.

Samma slags uppgift lämnas också — fr. o. m. höstsessionen 1967 i regel

genom kursivering — när yrkanden i likalydande motioner redovisas i ingressen

till ett utskottsutlåtande.

Tidigare behandling av frågan

Konstitutionsutskottet föreslog i sitt av riksdagen godkända betänkande

1954 nr 19 vissa åtgärder för rationalisering av riksdagsarbetet, däribland

att motioner skulle registreras och tryckas gemensamt för båda kamrarna.

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 sand. Nr 60

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1967

Frågan borde enligt utskottet närmare övervägas av talmanskonferensen

och kanslideputerade. Vad utskottet anfört antecknades i talmanskonferensens

protokoll den 26 januari 1955. Några senare åtgärder inom de båda

nämnda organen tycks emellertid inte finnas redovisade.

Utskottet

Utskottet har prövat olika möjligheter att helt eller delvis tillgodose motionärernas

önskemål. Samråd har ägt rum med kamrarnas sekreterare

samt byrådirektören vid riksdagens förvaltningskontors arbetsenhet för

frågor rörande riksdagstrycket. Utskottet har utgått från att övergång till

enkammarsystem kommer att ske fr. o. m. 1971 och att en reform sålunda

skulle avse blott de tre åren 1968—1970.

Att trycka samtliga motioner i en gemensam motionsserie är tekniskt möjligt.

Därvid måste emellertid iakttagas, att likalydande motioner enligt riksdagsordningen

måste betraktas som olika motioner och därför måste betecknas

exempelvis såsom »motionerna I: 100 och II: 100», icke såsom

»motionen nr 100». En ändring av denna innebörd skulle komplicera registreringen

av och överblicken över motionsmaterialet bl. a. inom kammarkanslierna

och sålunda medföra vissa praktiska nackdelar. Av särskild

betydelse vid bedömningen av denna möjlighet får anses vara att det skulle

bli nödvändigt att i all framtid beakta att under åren 1968—1970 gällt ett

särskilt system för beteckning av motioner, skilt från det som tillämpats i

över hundra år sedan tvåkammarriksdagens tillkomst och från det som kan

tillämpas efter övergången till enkammarriksdag.

Utskottet har även övervägt en mindre omfattande förändring, innebärande

att i den motion vari texten tryckts skulle i form av en not tillfogas

namnen på dem som väckt likalydande motion i medkammaren. En sådan

ordning skulle kunna åstadkommas utan medverkan av kammarkanslierna.

Den skulle emellertid medföra ökat bestyr för korrekturläsare och

annan personal inom förvaltningskontoret när det gäller att färdigställa

motioner för tryckning. Härigenom måste motionernas tryckning beräknas

bli något försenad. Även om förseningen i första ledet bleve begränsad

skulle den indirekt kunna få avsevärda återverkningar på utskottens och

kamrarnas arbetsschema. Med hänsyn härtill vill utskottet inte rekommendera

den här angivna åtgärden.

Genom kursiveringar i register och utskottsutlåtanden underlättas numera

påträffandet av texten till likalydande motioner. Syftet att ge mottagare

av motioner som utsänds i informationssyfte upplysning om samtliga motionärers

namn kan lätt tillgodoses genom att även den motion vari texten

icke återges medsändes. En reform enligt motionärernas förslag skulle, som

ovan sagts, få starkt tidsbegränsad giltighet och dessutom medföra vissa

nackdelar. Utskottet hemställer därför,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1967

3

att motionerna I: 591 och II: 771 icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 december 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Palm (s), Åkerlund (h), Hilding (fp)*,

Lundin (s), Nils Theodor Larsson (ep)*, Enarsson (h), Larfors (s)* och

Manne Olsson (s)*;

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s), Berglund

(fp)*, Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona (s), Rask (s)*,

Fridolfsson i Rödeby (s) och Hyltander (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.