Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
1967-12-07 · 21 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 17 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1967:62, Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
1
Nr 62
Utlåtande i anledning av riksdagens revisorers särskilda berättelse
om riksdagsbiblioteket.
Riksdagens revisorer har den 10 maj 1967 avgivit en särskild berättelse
om riksdagsbiblioteket, vilken i vederbörlig ordning överlämnats till riksdagen
och därefter hänvisats till bankoutskottet. Berättelsen är såsom bilaga
A fogad till detta utlåtande. Revisorernas uttalande, som inleds med en
sammanfattning av de resultat som deras utredning lett till, återfinnes på
s. 12—14.
Utskottet har anmodat styrelsen för riksdagsbiblioteket att avge yttrande
över berättelsen. Biblioteksstyrelsens yttrande bifogas som bilaga B.
Utskottet
Utskottet har tidigare i år berört riksdagsbibliotekets personalorganisation
i sina utlåtanden nr 24 och 39 (punkten 15) och därvid konstaterat att
antalet tjänster vid biblioteket under en följd av år utökats betydligt i förhållande
till den personalorganisation som riksdagen fastställde för biblioteket
år 1957. Eftersom riksdagens revisorer redan upptagit bibliotekets
personalorganisation och därmed sammanhängande frågor till granskning
avstod utskottet dock från att framställa något förslag om ändring av personalorganisationen.
Den utredning som redovisas i revisorernas nu förevarande berättelse ger
tydligt vid handen att antalet tjänster vid biblioteket under tiden 1958—
1967 ökat högst markant utan att någon motsvarande ökning av verksamhetens
omfattning synes ha inträffat. Vid bedömning av detta faktum måste
observeras att upplysningstjänstens stora expansion skett efter 1957 och
att upplysningstjänsten 1966 överförts från biblioteket till riksdagens förvaltningskontor.
Biblioteksstyrelsen har i sitt yttrande över revisorernas berättelse
lämnat förklaring till viss del av personalökningen. Då slutintrycket
inte väsentligt rubbas av vad styrelsen anfört, torde anledning saknas för
utskottet att här ingå på någon närmare prövning av de förhållanden som
styrelsen behandlar.
Såsom revisorerna påpekat förestår en utredning i statskontorets regi
av de vetenskapliga bibliotekens inre organisation. Uppdrag att genomföra
en sådan har givits statskontoret genom beslut av Kungl. Maj :t den 9 juni
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 62
2
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
1967. Enligt vad statskontoret meddelat kominer utredningen att få följande
uppläggning. Översynen kommer att inledas med en förstudie, som
syftar till dels en kartläggning och analys av ADB-teknikens möjligheter i
biblioteksarbetet, dels en kartläggning av de vetenskapliga bibliotekens nuvarande
organisation och administration samt utvecklingstendenserna på
området. Förstudien avses utmynna i förslag till uppläggning av och inriktning
på en större huvudstudie på detta område. Förstudien beräknas kunna
starta tidigast i januari 1968 med en probleminventering samt kartläggning
av funktionerna vid ett eller flera vetenskapliga bibliotek, i första hand
Kungliga biblioteket och biblioteksfunktionerna vid Stockholms universitet
och tekniska högskolan i Stockholm. Det står klart att statskontoret kommer
att prioritera de frågor som sammanhänger med tillkomsten av en
central biblioteksanläggning i Frescati och Kungliga bibliotekets ställning
som universitetsbibliotek för de humanistiska och samhällsvetenskapliga
ämnena vid Stockholms universitet.
I likhet med revisorerna anser utskottet det angeläget att riksdagsbibliotekets
organisation och arbetsformer blir föremål för utredning. Likaså delar
utskottet revisorernas uppfattning att en sådan utredning lämpligen
bör samordnas med det utredningsuppdrag som givits åt statskontoret. Utskottet
noterar också att riksdagsbibliotekets styrelse välkomnar en utredning
om de vetenskapliga bibliotekens organisation.
Vid kontakt med statskontoret har utskottet erfarit att statskontoret är
berett att, i den mån vederbörligt uppdrag ges och medel ställs till förfogande,
inordna en utredning rörande riksdagsbiblioteket i den större utredningen
om de vetenskapliga bibliotekens inre organisation. Statskontoret
måste dock därvid förbehålla sig att på egen hand få fastställa prioritetsordningen
mellan olika utredningsbehov.
Att föranstalta om en separat utredning rörande riksdagsbiblioteket, genom
en särskild kommitté eller annorledes, finner utskottet icke lämpligt.
Däremot betraktar utskottet det som en fördel, om statskontoret kan åtaga
sig att på sätt nyss angivits svara för en utredning rörande riksdagsbiblioteket.
Utskottet förutsätter att inordningen i det stora projektet inte kommer
att leda till någon mera betydande tidsutdräkt. Värdefullt synes vara
om statskontorets erfarenhet av frågor rörande projektering av nya bibliotek
kan utnyttjas i samband med att nya provisoriska och sedermera
permanenta lokaler skall utformas för riksdagsbibliotekets räkning. I synnerhet
hyser utskottet förhoppningar att de samordningsproblem, som även
biblioteksstyrelsen fäst uppmärksamheten på, genom utredningen skall
komma närmare en lösning.
Utskottet föreslår därför att riksdagen hemställer hos Kungl. Maj:t om
att statskontoret får i uppdrag att verkställa den här berörda utredningen
rörande riksdagsbiblioteket. Statskontorets kostnader därför torde få täckas
från anslaget under fjortonde huvudtiteln till Kommittéer m. m. Riksdags
-
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967 3
biblioteket bör givetvis i den utsträckning så kan bli erforderligt lämna sitt
bistånd vid utredningen.
Utskottet vill slutligen understryka vikten av att styrelsen för riksdagsbiblioteket
för sin del, oavsett den förestående utredningen, fortsätter sina
strävanden efter rationalisering av bibliotekets arbetsformer och bättre personalutnyttjande.
I sitt ovan berörda utlåtande nr 39 sade sig utskottet förutsätta
att biblioteket vid uppkommande vakans inte återbesätter ledigbliven
tjänst utan mycket noggrann prövning av behovet därav. Vad utskottet
sålunda med riksdagens bifall uttalade bör fortfarande gälla.
Utskottet hemställer,
att riksdagen i anledning av riksdagens revisorers förevarande
berättelse måtte
1) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att Kungl.
Maj :t måtte uppdraga åt statskontoret att verkställa utredning
rörande riksdagsbiblioteket i enlighet med vad utskottet
ovan anfört,
2) i skrivelse till styrelsen för riksdagsbiblioteket giva
till känna vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 7 december 1967
På bankoutskottets vägnar:
NILS STÅHLE
Närvarande
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),
Åkerlund (h), Hilding (fp), Lundin (s), Nils Theodor Larsson (ep)* och
Lundberg (h);
från andra kammaren: herrar Regnéll (h)*, Berglund (fp), Börjesson
i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona (s), Rask (s), Fridolfsson
i Rödeby (s), Hyltander (fp) och Gustavsson i Ängelholm (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
5
Bilaga A
Riksdagens revisorers särskilda berättelse om riksdagsbiblioteket,
avgiven den 10 maj 1967
År 1954 beslöt bankoutskottet enligt riksdagens medgivande (BaU 1954:
23) att uppdraga åt delegerade för riksdagens verk att föranstalta om utredning
rörande riksdagsbibliotekets uppgifter och ställning inom det statliga
biblioteksväsendet. I anledning härav tillsatte delegerade samma år en
kommitté för att verkställa den ifrågavarande utredningen. Kommittén
framlade år 1956 ett betänkande med vissa förslag rörande riksdagsbiblioteket,
avseende bl. a. bibliotekets organisation och personalbehov. Vid tidpunkten
för betänkandets avgivande fanns vid biblioteket följande personal
anställd.
Antal Tjänstebenämning
1 överbibliotekarie ......................
1 förste bibliotekarie ....................
2 bibliotekarier..........................
2 bibliotekarier..........................
3 amanuenser ..........................
1 biblioteksassistent......................
1 biblioteksassistent......................
1 biblioteksbiträde ......................
1 biblioteksbiträde (halvtidstjänst)..........
1 förste expeditionsvakt..................
1 expeditionsvakt........................
1 expeditionsvakt........................
1 expeditionsvakt........................
16,5
Lönegrad
............ Ca 37
............ Ca 31
............ Ca 27
............ Ce 27
enligt bestämmelserna om
reglerad befordringsgång
............ Ce 15
............ Cg 15
............ Ce 13
............ Cell
............ Ca 11
............ Ca 10
............ Ce 10
............ Cg 4
Bibliotekspersonalen var under överbibliotekarien fördelad till tjänstgöring
enligt följande.
Accessionsavdelningen: förste bibliotekarien.
Katalogiseringsavdelningen: en bibliotekarie Ca 27.
Fortsättningsavdelningen: en bibliotekarie Ce 27.
Bindningstjänsten: en amanuens.
Låneexpeditionen: en bibliotekarie Ce 27; en amanuens.
Publikationsavdelningen: en bibliotekarie Ca 27; en bibliotekarie (reglerad
befordringsgång).
Av biblioteksassistenterna tjänstgjorde den ene på katalogiseringsavdelningen
och den andre huvudsakligen på inbindningsavdelningen. Bibliotelcslf
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 62
6 Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
biträdena sysslade med skriv- och kontrollarbete för olika arbetsenheter
inom biblioteket.
I sitt ovannämnda betänkande föreslog kommittén bl. a. dels en ändring
i bibliotekets organisation, dels viss reduktion av bibliotekets personalstyrka.
Organisationsförslaget innefattade en uppdelning av biblioteksarbetet på
fyra enheter, nämligen ett överbibliotekarien direkt underställt sekretariat,
en sektion för yttre tjänst, en sektion för inre tjänst och en vaktmästarexpedition.
Sektionen för yttre tjänst föreslogs skola omfatta skötsel av låneexpeditionen
med lokal och interurban utlåning samt skötsel och övervakning
av referensbiblioteket, läsesalar och läsrum. Eftersom nämnda arbetsuppgifter
minskade under riksdagsferierna och riksdagens höstsession, borde
enligt kommitténs mening sektionens personal tidvis i viss utsträckning kunna
sysselsättas med speciella bibliografiska arbeten. Till sektionen skulle
anslutas riksdagens upplysningstjänst. Nämnas må emellertid i detta sammanhang,
att kommittén vid beräkningen av sektionens personalbehov icke
tagit hänsyn till upplysningstjänsten i vidare mån än att föreståndarskåpet
förutsattes kunna bestridas av en tjänsteman inom sektionen. Kommittén
ansåg det icke möjligt att bedöma vilka krav på personal som upplysningstjänsten
i framtiden kunde komma att ställa. Om det därför framdeles, sedan
ytterligare erfarenheter vunnits rörande denna verksamhetsgren, skulle
visa sig att den icke kunde bedrivas inom den för biblioteket beräknade
personalramen, ansåg kommittén att biblioteksstyrclsen borde upptaga frågan
om erforderlig förstärkning till prövning och göra de framställningar
som därvid kunde anses påkallade.
Till sektionen för inre tjänst skulle enligt kommittéförslaget föras katalogiseringsarbetet,
utgivningen av en på grundval av katalogiseringen redigerad
nyförvärvsförteckning, bindningst jänsten samt överinseendet över
bokmagasinen.
Kommitténs förslag angående personalen vid biblioteket innefattade, som
förut nämnts, även indragning av vissa tjänster. Av vidstående sammanställning
framgår den nya organisationen jämförd med den dittillsvarande.
Kommittén — som i sitt utredningsuppdrag sade sig ha iakttagit grundsatsen,
att mera talrik eller högre kvalificerad personal icke skulle avses
för bibliotekets olika arbetsuppgifter än vad dessa krävde för att utföras på
ett tillfredsställande sätt — framhöll i anslutning till sitt ovannämnda förslag,
att det syntes skäligt att i fråga om de tjänster som skulle utgå de dåvarande
innehavarna tills vidare finge bibehållas vid sin anställning och att
tjänsterna alltså borde indragas först vid uppkommande vakanser. De övertaliga
tjänstemännen föreslogs under mellantiden bli utnyttjade för upplysningstjänsten
och för bibliografiska arbeten.
Sedan delegerade för riksdagens verk i allt väsentligt tillstyrkt ovanberörda
förslag, beslöt 1957 års riksdag (BaU 1957:35) att riksdagsbibliote
-
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
7
Antal Tjänstebenämning
Dåvarande
Föreslagen
personal (lgr)
personal (lgr)
1
överbibliotekarie ..............
Ca 37
1
förste bibliotekarie ............
........... Ca 31
Ca 31
1
bibliotekarie ..................
Ca 29
1
bibliotekarie ................
Ca 27
1
bibliotekarie .................
Ce 27
1
bibliotekarie ...............
1
amanuens ...................
1
1 2
1
amanuens ...................
1
1 3
1
amanuens ...................
1
1
biblioteksassistent..............
Ca 15
1
biblioteksassistent..............
........... Cg 15
Ce el. Cg 15
1
expeditionsförman..............
Ca 14
1
biblioteksbiträde ..............
Ca 13
1
biblioteksbiträde ..............
Ce el. Cg ll4
1
förste expeditionsvakt ..........
_
1
expeditionsvakt................
Ca 10
1
expeditionsvakt..............
Ce el. Cg 10
1
expeditionsvakt................
.......... Cg 4
—
Summa 16f
12f6
1
2
Lön enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång.
Bibehålles.
8 Bibehålles så länge riksdagsbiblioteket icke är anslutet till en centralkatalogisering.
4 Med halvtidstjänstgöring.
5 Vikariatslön i Ca 13.
* Övergångsvis 13J.
ket fr. o. in. den 1 juli 1958 skulle organiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med de av kommittén uppdragna riktlinjerna, innebärande bl. a. att
personalstaten skulle begränsas till 13 1/2 (12 1/2) befattningshavare.
Genom beslut av 1959 års riksdag (BaU 1959: 38) inrättades vid riksdagsbiblioteket
en ny assistentbefattning på halvtid, avsedd för bindningsverksamheten.
Bibliotekets personal kom härigenom att fr. o. m. den 1 juli 1959
omfatta tretton heltidstjänster och två halvtidstjänster.
År 1962 beslöt riksdagen en betydande utökning av riksdagsbibliotekets
personal. Motiven härför framgår av det till grund för riksdagsbeslutet liggande
utlåtandet från bankoutskottet (BaU 1962:35). Utskottet uttalade
däri bl. a. följande.
Den nu gällande personalförteckningen för riksdagsbiblioteket fastställdes
av delegerade för riksdagens verk den 9 juni 1960, dock att sedermera
titeln biblioteksbiträde i Ao 9 med oförändrad löneställning ändrats till
förste biblioteksbiträde (BoU 1961/25 p. 13). Bortsett från att förste bibliotekarietjänsten
höjts från Ao 24 till Ao 26 (BoU 1960/25) överensstämmer
personalförteckningen — med nyssnämnda jämkning — med vad 1957 års
riksdag beslutat på förslag av den av delegerade på anmodan av bankoutskottet
tillsatta kommittén för utredning rörande riksdagsbibliotekets ställning
inom det statliga biblioteksväsendet.
Av en sammanställning, som delegerade för riksdagens verk gjort och
bifogat sitt yttrande till bankoutskottet, framgår att den nuvarande perso
-
8
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
nalen vid biblioteket är avsevärt större än vad ovannämnda kommitté förutsatte
i sitt förslag. Medan kommittén räknade med en minskning av den
1956 vid biblioteket anställda personalen från 16 1/2 till 12 1/2 eller, om centralkatalogisering
ej genomfördes, till 13 1/2, uppgår den nuvarande personalen
— om man tar i betraktande att två bibliotekarier atnjuta ledighet för
tjänstgöring på annat håll samt att en tjänst som förste biblioteksbiträde
i Ao 9 är vakant — till 19 1/2 befattningshavare, en ökning alltså i jämförelse
med kommitténs förslag av 6 personer. (Någon anslutning till centralkatalogisering
har ännu ej skett.) Vad beträffar tjänsterna i A 21 eller högre
lönegrad innebär förslaget ökning med en i förhållande till gällande personalförteckning,
i det att biblioteksstyrelsen hemställt om inrättande av
en ny tjänst som förste bibliotekarie i Ag 26. Vidare har styrelsen föreslagit
nyinrättande av 2 förste biblioteksassistenttjänster i Ae 17; någon tjänst
i nämnda lönegrad finns f. n. icke. I stället skulle de nu i Ag 15 anställda
3 1/2 assistenterna, vilka sakna motsvarighet i kommitténs förslag, bortfalla.
Assistenttjänsterna i A 11 — vilka av kommittén upptagits till 2 —
skulle enligt styrelsens förslag ökas till 3. Dessutom föreslås en utökning
av antalet biblioteksbiträden till fyra, därav ett i A 9 och tre i A 7, medan
kommittén räknat med endast ett i A 9 och 1/2 i A 7.
Som av biblioteksstyrelsen och delegerade framhållits sammanhänger ökningen
av bibliotekets personal huvudsakligen med en ökad arbetsbelastning
för upplysningstjänsten och med att biblioteket fått övertaga huvudmannaskapet
för det årliga registret till riksdagstrycket. Vad upplysningstjänsten
beträffar vill utskottet erinra om vad som i dess utlåtande nr 19 föregående
år anfördes. »I detta sammanhang vill utskottet även påminna om att
författningsutredningen var en av initiativtagarna till den upplysningstjänst
som numera bedrivs inom riksdagsbiblioteket. Utredningen har, efter vad
utskottet har sig bekant, sedermera blivit informerad om utvecklingen av
detta arbete och fått del av de erfarenheter som gjorts av verksamheten.
Såsom framgår av styrelsens för riksdagsbiblioteket till riksdagen ställda berättelser
över bibliotekets förvaltning har upplysningstjänsten anlitats av
ett år från år växande antal riksdagsledamöter. Utskottet anser den av upplysningstjänsten
bedrivna verksamheten värdefull och kan tänka sig en
utbyggnad av den hjälp, som i dessa former lämnas den enskilde riksdagsmannen.
»
Till ovan återgivna uttalande vill utskottet i anledning av förevarande
förslag nu foga att i avvaktan på författningsutredningens förslag någon definitiv
ståndpunkt till upplysningstjänstens organisation och ställning i förhållande
till biblioteket inte lämpligen bör fattas. Upplysningstjänstens arbete
synes sålunda tills vidare böra fortgå i de former som hittills tillämpats.
Utskottet anser sålunda att den utökning av bibliotekets personal som
krävs för upplysningstjänsten bör ske genom inrättande av extra tjänster.
Bankoutskottet framhöll i anslutning till det nyss sagda, att biblioteksstyrelsens
förslag om inrättandet av nya tjänster innebar en högst avsevärd
utökning av bibliotekets personal och alt en så kraftig förstärkning
av personalen i ett sammanhang i och för sig var ägnad att inge tveksamhet.
Eftersom förstärkningarna huvudsakligen — direkt eller indirekt —
hänförde sig till upplysningstjänsten och behovet av denna verksamhet var
allmänt vitsordat, fann utskottet en förstärkning av bibliotekspersonalen
i enlighet med styrelsens förslag likväl försvarlig.
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
År 1963 beslöt riksdagen (BaU 1963:21) om ytterligare utbyggnad av
upplysningstj änsten genonr inrättandet vid biblioteket av en befattning som
förste byråsekreterare och en befattning som expeditionsvakt.
Genom beslut av 1964 års riksdag (BaU 1964: 39) tillfördes biblioteket
två nya befattningar som förste byråsekreterare, avsedda för upplysningstjänsten.
I fråga om personalbehovet i övrigt för denna verksamhetsgren
anförde utskottet följande.
Biblioteksstyrelsen har slutligen föreslagit inrättande av vissa assistent-,
biträdes- och expeditionsvaktsbefattningar för upplysningstjänstens räkning.
Utskottet, som anser sig icke kunna i detalj taga ställning till ifrågavarande
personalbehov, finner det nödvändigt att det överlämnas åt biblioteksstyrelsen
att företaga vissa ytterligare personalförstärkningar, om sådana
visar sig erforderliga. Utskottet förutsätter, att styrelsen därvid följer
de riktlinjer som angivits i dess anslagsäskanden och att samråd såsom i
ovan angivna fall sker med delegerade för riksdagens verk och lönenämnden
för riksdagens verk.
I bankoutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 48 år 1965 i anledning
av framställning från styrelsen för riksdagsbiblioteket angående
riksdagens upplysningstjänsts arbetsuppgifter och organisation anfördes
bl. a. följande.
I sitt utlåtande angående regleringen för budgetåret 1964/65 av utgifterna
under huvudtiteln Riksdagen och dess verk (1964 nr 39) behandlade utskottet
tämligen ingående frågan om riksdagens upplysningstjänsts organisatoriska
ställning och personalresurser. Styrelsen för riksdagsbiblioteket
hade i anslutning till vad som anförts av författningsutredningen föreslagit
att upplysningstjänsten skulle organisatoriskt skiljas från biblioteket. Utskottet
konstaterade emellertid att tillräckligt underlag saknades för en
slutlig prövning av frågan om formerna för upplysningstjänstens fortsatta
verksamhet. En definitiv lösning av upplysningstjänstens organisationsproblem
borde, uttalade utskottet, föregås av en närmare utredning av dess
arbetsuppgifter och därav föranledda behov av resurser. Pa utskottets hemställan
beslöt riksdagen uppdraga åt styrelsen för riksdagsbiblioteket att
verkställa en sådan utredning. En viss förstärkning av upplysningstjänstens
personal genomfördes emellertid omedelbart.
Den utredning rörande upplysningstjänsten, som biblioteksstyrelsen nu
framlagt för riksdagen, betecknas av riksgäldsfullmäktige såsom icke tillräckligt
klarläggande för att medge ett slutgiltigt ställningstagande till frågan
om upplysningstjänstens organisation och personalbehov. Liknande
omdömen avges av lönenämnden för riksdagens verk och delegerade för
riksdagens verk. I varje fall vad organisationsfrågan beträffar delar utskottet
den här angivna uppfattningen. Utskottet är alltså inte berett att
på grundval av den föreliggande utredningen förorda ett åtskiljande av
upplysningstjänsten och biblioteket. I detta sammanhang fäster utskottet
särskild vikt vid att riksdagens organisationsutredning, som tillsatts under
innevarande vårsession, vid sin prövning av riksdagens personal- och förvaltningsorganisation
kommer att få ägna uppmärksamhet även åt frågan
om upplysningstjänstens ställning. Enligt utskottets mening bör organisationsutredningens
arbetsresultat avvaktas innan slutlig ställning tages till
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
ett omorganisationsförslag av så genomgripande natur som det av biblioteksstyrelsen
framlagda.
Bankoutskottet uttalade i anslutning till det ovan anförda, att utskottet
fann det angeläget att upplysnings tjänsten erhöll de personella resurser
som gjorde det möjligt för den att tillgodose de alltmer ökade anspråken
på dess serviceverksamhet. Biblioteksstyrelsen borde därför enligt utskottets
mening beredas möjlighet att för upplysningstjänstens behov anställa
ytterligare viss personal i reglerad befordringsgång.
Genom beslut av 1966 års riksdag (K BaU 1966: 1) överfördes fr. o. m.
den 1 juli 1966 riksdagens upplysningstjänst från riksdagsbiblioteket till
riksdagens förvaltningskontor. Revisorerna, som mot bakgrunden härav
funnit det vara av intresse att närmare undersöka i vad mån nämnda organisationsförändring
påverkat personalorganisationen och verksamheten vid
riksdagsbiblioteket, har i skrivelse till biblioteksstyrelsen den 20 mars 1967
anhållit om följande uppgifter.
1. Hur stort antal befattningshavare sysselsättes för närvarande vid biblioteket?
Tjänstebenämning och lönegrad torde anges för envar av befattningshavarna.
2. Vilka arbetsuppgifter åvilar envar av de i punkt 1 angivna befattningshavarna?
3.
Kvarstår i biblioteket personal som från början anställts för upplysningstjänstens
behov? Med vilka arbetsuppgifter sysselsättes i så fall denna
personal?
4. Hur är arbetet på biblioteket organiserat och vilka arbetsuppgifter
åvilar de olika organisationsenheterna?
5. Finnes arbetsordning fastställd? Om så är fallet torde ett exemplar
härav tillställas revisorerna.
6. Hur stor är omfattningen av bibliotekets nuvarande verksamhet i jämförelse
med verksamheten år 1957?
7. Har biblioteket tillförts nya arbetsuppgifter utöver de år 1957 fastställda?
Vilka är i så fall dessa och vilken personal sysselsättes med dem?
8. I vilken mån har upplysningstjänstens skiljande från biblioteket minskat
bibliotekets arbetsbelastning?
Som svar på ovanstående frågor har biblioteksstyrelsen i skrivelse den
5 april 1967 meddelat följande. Svaren har lämnats punktvis enligt revisorernas
skrivelse.
1. Till svar på denna punkt får styrelsen hänvisa till bifogade bilaga nr 1
(återgiven å s. 11).
2. Till svar på denna punkt får styrelsen hänvisa till bifogade bilaga nr 2
(återgiven å s. 12).
3. Svaret är nej.
4. Till svar på denna punkt får styrelsen hänvisa till bifogade bilagor
nr 3—6 (återgivna å s. 13—16), varvid styrelsen vill framhålla, att den traditionella
uppdelningen mellan yttre och inre tjänst i olika hänseenden icke
tillåter en helt preciserad gränsdragning.
5. De grundläggande reglerna för bibliotekets verksamhet finnes angivna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
11
i av riksdagen antaget reglemente. Särskild arbetsordning saknas, då sådan
hittills ej ansetts behövlig. Frågan är dock under övervägande.
6. Omfattningen av hemlån (1966: 12 458), som registreras genom lånesedlar,
har hållit sig ungefärligen oförändrad. Härtill kommer dock numera
fotokopieringen (1966: 25 400), som i betydande utsträckning ersätter den
ursprungligen enda förekommande formen för nyttjandet av bibliotekets
bestånd utanför dess lokaler, liksom utlämnande ur bibliotekets duplettförråd
av riksdagstryck och andra publikationer, som ej särskilt registreras.
Upplysningstjänstens utnyttjande av bibliotekets material sker i största
utsträckning ej genom låneexpeditionen utan direkt eller förmedlat genom
vederbörande tjänsteman i biblioteket.
I motsats till vad tidigare varit fallet är bibliotekets bindning av tidskrifter
och liknande publikationer i betydande utsträckning förskjuten
i tiden på så sätt, att bindningen senarelagts. Orsaken är bl. a. att bindningsarbetets
utförande tenderat att ta allt längre tid i anspråk, varför materialet
varit mindre lättillgängligt under en tidrymd, då användningsfrekvensen
varit jämförelsevis hög. Merarbetet för detta arrangemang, som tillkommit
med hänsyn till låneexpeditionen och upplysningstjänsten, är betydande.
Över huvud taget har bindningens omfattning avsevärt ökats i enlighet med
låneexpeditions och låntagares önskemål.
Riksdagens egna handbibliotek har ökat och ökar i omfattning och antal.
De nyutkommande officiella publikationernas antal kan beräknas ha fördubblats
under den senaste tjugofemårsperioden med accelererad ökning
under senare år, vilket icke minst gäller den del, som ej framställes genom
ett mer traditionellt tryckningsförfarande.
Riksdagsbibliotekets katalogisering och klassifikation företer gentemot
landets övriga vetenskapliga bibliotek många ålderdomliga drag. En revision
och anpassning av katalogiseringsreglerna i överensstämmelse med
moderna krav i förening med stencilering av katalogkort har under de senaste
åren verkställts, vilket har visat sig mer arbetskrävande och ställa
större anspråk på personal än vad som förväntats. Motsvarande revision
av klassifikationssystemet har ännu ej åvägabragts.
7. Till svar på denna punkt får styrelsen hänvisa till matrikelföring över
riksdagsledamöter, som huvudsakligen åvilar en förste biblioteksassistent
(Ae 13). Det förhållandet, att bibliotekets samlingar numera i betydande
omfattning befinner sig utanför riksdagshuset, att en tämligen total omflyttning
förestår och att den slutgiltiga dispositionen av samlingarna ännu
ej träffats, har medfört ökat personalbehov.
8. Till svar på denna punkt får styrelsen meddela, att dess befattning
med upplysningstjänstens ärenden i stort sett upphört, och att fotokopieringen
givetvis företer en nedgång, sedan upplysningstjänsten anställt vaktmästare
och anskaffat erforderlig materiel.
Det kan i förevarande sammanhang slutligen omnämnas att riksdagens
upplysningstjänst, vilken som förut nämnts numera är organisatoriskt ansluten
till riksdagens förvaltningskontor, för närvarande sysselsätter en
personalstyrka om femton befattningshavare med följande sammansättning:
1 avdelningsdirektör,
2 byrådirektörer,
1 byrådirektör (mot; arvode),
3 förste byråsekreterare,
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
2 byråsekreterare,
1 registrator,
1 kontorsskrivare,
2 kansliskrivare (deltid),
1 expeditionsvakt och
1 extra vaktmästare.
Revisorernas uttalande. På grundval av ett år 1956 avgivet betänkande
med vissa förslag rörande riksdagsbiblioteket beslöt 1957 års riksdag bl. a.
dels om ändring av bibliotekets organisation, dels om indragning av vissa
vid biblioteket inrättade tjänster.
Den nya organisationen, som trädde i kraft den 1 juli 1958, innebar att
biblioteket uppdelades på fyra enheter, nämligen ett sekretariat, en sektion
för yttre tjänst, en sektion för inre tjänst och en vaktmästarexpedition.
Samtidigt reducerades bibliotekets personalstyrka från 16 1/2 till 12 1/2
(övergångsvis 13 1/2) befattningshavare, dvs. med inalles fyra (tre) personer.
Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har efter ovannämnda
riksdagsbeslut en kraftig utökning av riksdagsbibliotekets personal successivt
ägt rum. Det huvudsakliga motivet för denna ökning har direkt eller
indirekt varit upplysningstjänstens behov av personalförstärkning. Sistnämnda
verksamhet bedrevs inom riksdagsbiblioteket fram till den 1 juli
1966, vid vilken tidpunkt den överfördes från biblioteket till riksdagens förvaltningskontor.
Revisorerna har mot bakgrunden av sistnämnda organisationsförändring
funnit det vara av intresse att undersöka i vad mån upplysningstjänstens
skiljande från riksdagsbiblioteket påverkat personalorganisationen och verksamheten
vid biblioteket. Revisorerna har därför tillställt styrelsen för riksdagsbiblioteket
ett antal frågor i ämnet, vilka återgivits i det föregående. Av
biblioteksstyrelsens svar framgår bl. a. att antalet anställda vid biblioteket
den 1 april 1967 sammanlagt utgjorde 24 personer, nämligen en överbibliotekarie,
två förste bibliotekarier, fem bibliotekarier, fem förste biblioteksassistenter,
en övervaktmästare, en förste vaktmästare, fyra förste biblioteksbiträden,
fyra vaktmästare och ett biblioteksbiträde. Av nämnda befattningshavare
innehade nio tjänst som ordinarie, fem som extra ordinarie och tio
som extra. Den ifrågavarande personalen har, enligt uppgift, icke i något
fall anställts för upplysningstjänstens behov.
På revisorernas fråga hur stor omfattningen av bibliotekets nuvarande
verksamhet är i förhållande till verksamheten år 1957 har styrelsen bl. a.
upplyst, att omfattningen av hemlån, som registreras genom lånesedlar, hållit
sig ungefärligen oförändrad men att fotokopiering i stället tillkommit,
vilken i betydande utsträckning ersatt hemlånen. Bindningsarbetets utförande
har tenderat till att ta allt längre tid i anspråk och har kvantitativt
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
13
avsevärt ökat. Riksdagens egna handbibliotek har ökat och ökar alltjämt
i omfattning och antal. En under senare år accelererad ökning av nyutkommande
officiella publikationer har vidare konstaterats.
Vad beträffar systemet för bibliotekets katalogisering och klassifikation
har styrelsen uppgivit att detta företer många ålderdomliga drag i jämförelse
med landets övriga vetenskapliga bibliotek. En revision av katalogiseringsreglerna
har emellertid under senare år verkställts, vilket krävt betydande
personalinsatser. Någon modernisering av klassifikationssystemet
har ännu icke genomförts.
Utöver de arbetsuppgifter som år 1957 fastställdes för biblioteket har tillkommit
matrikelföring över riksdagsledamöter. Merarbete har också uppkommit
genom att bibliotekets samlingar numera delvis befinner sig utanför
riksdagshuset.
Bibliotekets befattning med upplysningstjänstens ärenden har, sedan
denna verksamhet överförts till förvaltningskontoret, i stort sett upphört,
vilket bl. a. fått till följd att bibliotekets arbete med fotokopiering på senaste
tid minskat.
Av ovanstående framgår att riksdagsbibliotekets personal under de år
som förflutit sedan riksdagen år 1957 fattade beslut om bibliotekets organisation
i det närmaste fördubblats. Såvitt revisorerna kunnat finna har en
motsvarande ökning av bibliotekets arbetsuppgifter icke inträffat. I sammanhanget
bör särskilt bemärkas att upplysningstjänstens skiljande från
biblioteket medfört en avsevärd krympning av bibliotekets verksamhetsområde.
Omnämnas kan att upplysningstjänstens personal för närvarande uppgår
till icke mindre än 15 personer.
Enligt revisorernas mening är det angeläget att orsakerna till den kraftiga
ökningen av riksdagsbibliotekets personal utan dröjsmål klarlägges genom
en särskild utredning. Uppmärksamhet bör därvid bl. a. ägnas spörsmålet
om icke utrymme finnes för rationaliseringsåtgärder i olika avseenden,
t. ex. i fråga om bibliotekets arbetsformer. Biblioteksstyrelsen har själv
uppgivit att det vid biblioteket tillämpade katalogiserings- och klassifikationssystemet
är föråldrat och i behov av översyn. Det förefaller revisorerna
sannolikt att en modernisering även i övrigt av bibliotekets arbetsmetoder
genom exempelvis ökad användning av tekniska hjälpmedel i väsentlig
mån skulle bidraga till att minska personalbehovet. Revisorerna anser
det vidare önskvärt att föreskrifter om de olika befattningshavarnas åligganden
sammanställes i en särskild arbetsordning. Sådan arbetsordning har
biblioteksstyrelsen för sin del hittills icke ansett behövlig.
Av intresse i förevarande sammanhang är att chefen för ecklesiastikdepartementet
i innevarande års statsverksproposition meddelat, att han efter
framställning från universitetskanslersämbetet kommer att föreslå Kungl.
Maj :t att ge statskontoret i uppdrag att utreda de under Kungl. Maj :t lydande
vetenskapliga bibliotekens inre organisation. Uppdraget avses bl. a.
14
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
skola innefatta ett fullföljande av en inom universitetskanslersämbetet redan
påbörjad utredningsverksamhet på biblioteksområdet, vilken hittills
bl. a. utvisat att goda möjligheter förefinnes att utnyttja automatisk databehandling
för rationalisering av biblioteksarbete. Enligt revisorernas mening
skulle stora fördelar stå att vinna om den av revisorerna ovan föreslagna
utredningen rörande riksdagsbiblioteket kunde i en eller annan form
samordnas med det utredningsuppdrag som Kungl. Maj :t inom kort torde
komma att överlämna till statskontoret.
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
15
Bilaga 1
Förteckning över vid riksdagsbiblioteket anställda den 1 april 1967
1. Överbibliotekarie ........................................ Bo g
2. Förste bibliotekarie ...................................... Ao 30
3. Förste bibliotekarie ...................................... Ao 28
4. Bibliotekarie ............................................ Ao 26
5. E. o. bibliotekarie..................... Ae 26
6. E. bibliotekarie.......................................... a<* 24
7. E. bibliotekarie.......................................... Ag 24
8. E. bibliotekarie.......................................... Ag 24
9. E. förste biblioteksassistent .............................. Ag 19
10. E. förste biblioteksassistent .............................. Ag 19
11. E. förste biblioteksassistent .............................. Ag 19
12. Övervaktmästare ........................................ Ao 13
13. T. f. förste biblioteksassistent .............. Ao 13
14. E. o. förste biblioteksassistent ............................ Ae 13
15. Förste vaktmästare ...................................... Ao 11
16. T. f. förste biblioteksbiträde .............................. Ao 11
17. E. förste biblioteksbiträde ................................ A» 11
18. E. förste biblioteksbiträde ................................ Ag 11
19. E. förste biblioteksbiträde ................................ Ag 11
20. E. o. vaktmästare........................................ Ae 10
21. E. o. vaktmästare ........................................ Ae 9
22. E. o. vaktmästare ........................................ Ae 9
23. E. biblioteksbiträde ...................................... Ag 9
24. E. vaktmästare .......................................... Ag 9
16
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
Bilaga 2
1. Administration, accession. (Tjänstgöring i låneexpeditionen.)
2. Överbibliotekariens ställföreträdare, föreståndare för Inre tjänst.
(Tjänstgöring i låneexpeditionen.)
3. Yttre tjänst: Låneexpedition, kortnedläggning, läsesalar, handbibliotek.
4. Inre tjänst: Förteckning över nyförvärv, Årsbibliografi över offentliga
publikationer.
5. Yttre tjänst: Tjänstgöring i låneexpeditionen, ersättare för överbibliotekarien
i fråga om Vinstocken.
6. Yttre tjänst: Revision, närmaste ersättare i låneexpeditionen.
7. Inre tjänst: Internationella organisationers publikationer, bokbindning.
8. Inre tjänst: Fortsättningskatalogen, bokinköp. (Tjänstgöring i låneexpeditionen.
)
9. Inre tjänst: Katalogisering.
10. Inre tjänst: Katalogisering, klassifikation, kortleverans till Accessionskatalogen
(Kungliga biblioteket). (Tjänstgöring i låneexpeditionen.)
11. Yttre tjänst: Tjänstgöring i låneexpeditionen.
12. Chef för vaktexpeditionen, riksdagens arkiv och handbibliotek samt
framtagning av böcker, svarar med överbibliotekarien för flyttningen.
13. Inre tjänst: Årsbibliografien över det officiella trycket.
14. överbibliotekariens sekreterare beträffande styrelseprotokoll och matrikelfrågor
(inklusive riksdagsmannabiografica), tidskriftsbindning.
15. Övervaktmästarens ställföreträdare och närmaste biträde, kortstencilering,
fotokopiering, uppställning av böcker, publikationsdistribution.
16. Inre tjänst: Katalogisering av list- och monterböcker, monografiserier.
17. Inre tjänst: Katalogisering och klassifikation, katalogkorrigering, specialuppgifter.
18. Biträdande sekreterare, Inre tjänst: Nyförvärvsförteckningens utskrivning.
19. Inre tjänst: Biträde för fortsättningskatalogen.
20. Uppställning av böcker, utläggning av tidskrifter i läsesalar, handbibliotek
och galleri, fotokopiering.
21. Post, uppställning av böcker, textning, fotokopiering, bokmärkning, fördelning
av riksdagstryck.
22. Post, framtagning och uppställning av böcker, fotokopiering.
23. Inre tjänst: Utskrivning av kortstenciler.
24. Post, uppställning av böcker, fotokopiering.
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
17
Bilaga 3
Styrelsen
Administration o. accession
Inre tjänst
Ao 30
Yttre
tjänst
Vakt-
expedition
Bo 6
Ao 30 (ställföreträdare)1 2
Ae 26 (ersättare)3 4
Ag 24 (revision)1
Ag 24 (bokinköp)5 6
Ae 13 (administration)''
Ag 11 (korrespondens)7
Katalogisering
o. klassifikation
Ag 241
Ag 19
Ag 11
Ao 11
Katalogise-
ring
Ag 19
Ag 9
Fortsätt-
nings-
katalog
Ag 24
Ag 11
Ao 28
Ae 26
Ag 19
Ag 24
Ao 13
Ao 11
Ae 10
Ae 9
Ae 9
Ag 9
Bindning
Publikationer
Ag 24
Ae 13
Ao 26
Ao 13
Ag 11
1 Även under Inre tjänst: bindning.
2 Även under Inre tjänst.
3 Även under Yttre tjänst.
4 Även under Yttre tjänst.
6 Även under Inre tjänst: fortsättningskatalogen.
6 Även under Inre tjänst: bindning.
7 Även under Inre tjänst: publikationer.
Riksdagsbiblioteket
Bilaga 4
Bibliofeks
styrelsen
-
Katalogisering
1. bibl.-ass. A 19
1. bi bl.-bitr. A11
Klassificering
Kortlev. t. AK
1. bibl.-ass. A19
1. bibl.-bifr. A 11
Klassificering
Katalogisering
Reklamationer
bibi. A 24
Överbibliotekarie
Bo 6
A jour-foring
Kortsfenciler
1.
Klassificering
Katalogisering
bibi. A 24
1. bibl.-ass. A13
Bindn. av per.
Handbibliotek
Kat. internat.
organ
Se bil. 6
Kortsfenciler
1. bibl.-bitr. A11
bibl.-bitr. A 9
Nyförvärvskat.
Duplic. av
kat.-korf
Redigering
bibi. A 26
Fotokopiering
vaktm. A 9
Läsesalar
Referenstjänsf
Utlåning
bibi. A 26
1. bibl.-ass. A19
Manuskript
1 och 2
1. bibl.-bitr. A 11
Samkafalog
Institutionsreg.
bibi. A 26
Leveranskonfroll
Manuskript
1. bibl.-ass. A 13
Överbibl.
ställföretr.
1. bibi. A 30
RB-märkn. av
böcker
vaktm. A 9
Förteckning
över nyförvärv
Korrektgr
Korrektur
Inre tjänst
Accession
Bindn. av
monografier
bibi. A 24
Årsbibliografi
över
offentliga
publikationer
Kataloger
Byten
Gåvor
Övervaktm.
ställföretr.
1. vaktm. A11
bibi. A 24
Bokmagasin
vaktm. A 9
i. bibi. A28
Yttre tjänst
Publikationsavd.
Låneexpedition
Sekreterare
1. bibl.-bitr. A11
Sekreterare
1. bibl.-ass. A 13
Bindningsavd.
Revision
bibi. A 24
Övervaktm.
A13
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
19
Bilaga 5
Schema över behandlingen av inkommen litteratur
Stencil
Övriga
Särsk
Bindn
RhänvK
Bikort
NhänvK
Kat R N
Journ.
Ref. ex.
P-kort
Bokfack
Bindn.-avd.
Bokfack
Bokfack
Mätning
Mätning
Fortskatalog
Byte Gåva Lev
P-kortsdatering
Duplicering
Cirkulation
Cirkulation
Överföring
av nr och
lok.-sign.
Korrekturläsning
av stencil
Överföring
av nr och
lok.-sign.
Bokfack
Journalnr
Följesedel (F)
Journalnr
Följesedel (F)
Uppställn.
t. märkn.
Exlibris
Kat.-anvisning
Klassifikation
Signering
Kat.-anvisning
Klassifikation
Signering
Kortför.delningsremsa
avskiljes
från F
Katalogkort utskrives
på sten
-
Bet
SvDaNo
Stcbet
20
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
Bilaga 6
Internationella organ
United Nations
Unesco
Communauté européenne du charbon et de l’acier
Council of Europé
European free trade association
European organization for nuclear research
Europäische Atomgemeinschaft
Europäische Wirtschaftsgemeinschaft
Food and agriculture organization of the United Nations
General agreement on tariffs and trade
Gerichtshof der europäischen Gemeinschaften
Inter-governmental maritime consultative organization
International air transport association
International atomic energy agenc.y
International bank för reconstruction and development
International civil aviation organization
International court of jus-tice
International development association
International finance Corporation
International labour organization
International monetary fund
International telecommunication union
North Atlantic treaty organization
Organization för economic cooperation and development
Parlament européen
Union économique Benelux
Union postale universelle
World health organization
World meteorological organization
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
21
Bilaga B
Yttrande av styrelsen för riksdagsbiblioteket
Till Bankoutskottet
Härmed får styrelsen för riksdagsbiblioteket lämna den 7 november 1967
begärt yttrande över riksdagens revisorers särskilda berättelse om riksdagsbiblioteket,
avgiven den 10 maj 1967.
Riksdagens revisorer anmäler, »att riksdagsbibliotekets personal under
de år som förflutit sedan riksdagen år 1957 fattade beslut om bibliotekets
organisation i det närmaste fördubblats». Uppgiften grundar sig dels på
den av riksdagsbibliotekskommittén föreslagna personalstyrkan, som utgjorde
12 1/2, och dels på den personalstyrka, som meddelats till revisorerna
den 5 april 1967, vilken utgjorde 24.
Kommittén hade föreslagit, att riksdagsbiblioteket ej skulle fortsätta utgivningen
av den årliga bibliografien över Sveriges offentliga publikationer,
som utkommit sedan 1931, vilket enligt kommittén skulle »måhända öppna
möjligheter att spara kvalificerad arbetskraft», vilket utgjorde grunden för
kommitténs beräkning att indraga en tjänst. I en av styrelsen anbefalld utredning
avstyrkte överbibliotekarien den 16 oktober 1958 förslaget. Styrelsen
godkände utredningen den 29 oktober samma år och beslöt, att den
skulle biläggas protokollet.
Styrelsen vill vidare erinra om att bankoutskottet i sitt utlåtande 1957:
35, som godkändes av riksdagen, framhöll beträffande indragning av en befattning
i samband med bindningsverksamheten följande: »Utskottet förutsätter
i likhet med delegerade att styrelsen för riksdagsbiblioteket upptar
frågan om bindningsverksamheten till fortsatt övervägande». På styrelsens
anmodan inkom överbibliotekarien den 19 november 1958 med en utredning,
som avstyrkte indragning av en expeditionsvaktsbefattning, vilken
styrelsen godkände den 10 december samma år och beslöt att bilägga protokollet.
Så länge riksdagsbiblioteket icke anslutits till centralkatalogiseringen av
svenskt tryck, föreslog kommittén, att en befattning utöver de 12 1/2, som
revisorerna synes ha räknat med, skulle bibehållas. I en utredning av överbibliotekarien
den 30 januari 1960 hävdades att en dylik anslutning ej vore
tillrådlig på grund av det härmed förenade betydande merarbetet i samband
med nödvändiga omläggningar, vartill kom att den möjliga minskningen
av katalogiseringsarbetet icke kunde anslås högre än till något över
5 %. Styrelsen godkände denna utredning den 23 mars samma år och beslöt,
att den skulle biläggas protokollet.
Den till revisorerna detta år redovisade siffran på 24 tjänster bör alltså
jämföras icke med 12 1/2 utan med 16, då en halvtidstjänst tillkom 1959.
Beträffande den förstnämnda siffran vill styrelsen komplettera den med
att en sedermera ledigbliven vaktmästaretjänst ej återbesatts, och att en sedan
juli ledig befattning ej avses att tillsättas med ny innehavare om, som
är att förmoda, innehavaren begär avsked.
Styrelsen vill härutöver framhålla, att styrelsen tidigare yttrat sig till
riksdagens revisorer om personalens ökade omfattning och bibliotekets arbetsuppgifter,
vilket föranlett uttalandet, att revisorerna ansett sig böra
22
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967
konstatera, att »en motsvarande ökning av bibliotekets arbetsuppgifter icke
inträffat». Styrelsen motsätter sig givetvis icke en ytterligare utredning
med redovisning av bibliotekets arbetsuppgifter, som enligt styrelsen motiverar
de anställningar, som företagits.
Styrelsen delar revisorernas uppfattning, att genom ökad användning av
tekniska hjälpmedel liksom genom databehandling rationaliseringar står
att vinna inom biblioteksområdet. Det synes dock styrelsen, som om vinsterna
främst komme att bestå i ökad effektivisering och snabbhet, medan
mera betydande personalbesparing synes mindre sannolik. För riksdagsbibliotekets
del tillkommer den särskilda omständigheten, att anskaffning
av moderna tekniska hjälpmedel i viss utsträckning torde böra anstå, till
dess biblioteket inplaneras i ett nytt eller ombyggt riksdagshus. En betydande
rationaliseringsmöjlighet synes föreligga genom ökat samarbete mellan
biblioteken, särskilt inom närbesläktade ämnesområden, varför styrelsen
välkomnar en utredning om de vetenskapliga bibliotekens organisation.
Styrelsen får slutligen anmäla, att ett förslag till arbetsordning utarbetats.
Stockholm den 22 november 1967
Å styrelsens för riksdagsbiblioteket vägnar:
ERIK ALEXANDERSON
MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670029
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1967:413 Skrivelse till Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående ändring i bankoreglementet. a1 i texten
- Rskr. 1967:414 Skrivelse till Styrelsen för riksdagsbiblioteket i anledning av riksdagens revisorers särskilda berättelse om riksdagsbiblioteket. a1 i texten