Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

1967-12-07 · 21 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:62, Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

1

Nr 62

Utlåtande i anledning av riksdagens revisorers särskilda berättelse

om riksdagsbiblioteket.

Riksdagens revisorer har den 10 maj 1967 avgivit en särskild berättelse

om riksdagsbiblioteket, vilken i vederbörlig ordning överlämnats till riksdagen

och därefter hänvisats till bankoutskottet. Berättelsen är såsom bilaga

A fogad till detta utlåtande. Revisorernas uttalande, som inleds med en

sammanfattning av de resultat som deras utredning lett till, återfinnes på

s. 12—14.

Utskottet har anmodat styrelsen för riksdagsbiblioteket att avge yttrande

över berättelsen. Biblioteksstyrelsens yttrande bifogas som bilaga B.

Utskottet

Utskottet har tidigare i år berört riksdagsbibliotekets personalorganisation

i sina utlåtanden nr 24 och 39 (punkten 15) och därvid konstaterat att

antalet tjänster vid biblioteket under en följd av år utökats betydligt i förhållande

till den personalorganisation som riksdagen fastställde för biblioteket

år 1957. Eftersom riksdagens revisorer redan upptagit bibliotekets

personalorganisation och därmed sammanhängande frågor till granskning

avstod utskottet dock från att framställa något förslag om ändring av personalorganisationen.

Den utredning som redovisas i revisorernas nu förevarande berättelse ger

tydligt vid handen att antalet tjänster vid biblioteket under tiden 1958—

1967 ökat högst markant utan att någon motsvarande ökning av verksamhetens

omfattning synes ha inträffat. Vid bedömning av detta faktum måste

observeras att upplysningstjänstens stora expansion skett efter 1957 och

att upplysningstjänsten 1966 överförts från biblioteket till riksdagens förvaltningskontor.

Biblioteksstyrelsen har i sitt yttrande över revisorernas berättelse

lämnat förklaring till viss del av personalökningen. Då slutintrycket

inte väsentligt rubbas av vad styrelsen anfört, torde anledning saknas för

utskottet att här ingå på någon närmare prövning av de förhållanden som

styrelsen behandlar.

Såsom revisorerna påpekat förestår en utredning i statskontorets regi

av de vetenskapliga bibliotekens inre organisation. Uppdrag att genomföra

en sådan har givits statskontoret genom beslut av Kungl. Maj :t den 9 juni

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 62

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

1967. Enligt vad statskontoret meddelat kominer utredningen att få följande

uppläggning. Översynen kommer att inledas med en förstudie, som

syftar till dels en kartläggning och analys av ADB-teknikens möjligheter i

biblioteksarbetet, dels en kartläggning av de vetenskapliga bibliotekens nuvarande

organisation och administration samt utvecklingstendenserna på

området. Förstudien avses utmynna i förslag till uppläggning av och inriktning

på en större huvudstudie på detta område. Förstudien beräknas kunna

starta tidigast i januari 1968 med en probleminventering samt kartläggning

av funktionerna vid ett eller flera vetenskapliga bibliotek, i första hand

Kungliga biblioteket och biblioteksfunktionerna vid Stockholms universitet

och tekniska högskolan i Stockholm. Det står klart att statskontoret kommer

att prioritera de frågor som sammanhänger med tillkomsten av en

central biblioteksanläggning i Frescati och Kungliga bibliotekets ställning

som universitetsbibliotek för de humanistiska och samhällsvetenskapliga

ämnena vid Stockholms universitet.

I likhet med revisorerna anser utskottet det angeläget att riksdagsbibliotekets

organisation och arbetsformer blir föremål för utredning. Likaså delar

utskottet revisorernas uppfattning att en sådan utredning lämpligen

bör samordnas med det utredningsuppdrag som givits åt statskontoret. Utskottet

noterar också att riksdagsbibliotekets styrelse välkomnar en utredning

om de vetenskapliga bibliotekens organisation.

Vid kontakt med statskontoret har utskottet erfarit att statskontoret är

berett att, i den mån vederbörligt uppdrag ges och medel ställs till förfogande,

inordna en utredning rörande riksdagsbiblioteket i den större utredningen

om de vetenskapliga bibliotekens inre organisation. Statskontoret

måste dock därvid förbehålla sig att på egen hand få fastställa prioritetsordningen

mellan olika utredningsbehov.

Att föranstalta om en separat utredning rörande riksdagsbiblioteket, genom

en särskild kommitté eller annorledes, finner utskottet icke lämpligt.

Däremot betraktar utskottet det som en fördel, om statskontoret kan åtaga

sig att på sätt nyss angivits svara för en utredning rörande riksdagsbiblioteket.

Utskottet förutsätter att inordningen i det stora projektet inte kommer

att leda till någon mera betydande tidsutdräkt. Värdefullt synes vara

om statskontorets erfarenhet av frågor rörande projektering av nya bibliotek

kan utnyttjas i samband med att nya provisoriska och sedermera

permanenta lokaler skall utformas för riksdagsbibliotekets räkning. I synnerhet

hyser utskottet förhoppningar att de samordningsproblem, som även

biblioteksstyrelsen fäst uppmärksamheten på, genom utredningen skall

komma närmare en lösning.

Utskottet föreslår därför att riksdagen hemställer hos Kungl. Maj:t om

att statskontoret får i uppdrag att verkställa den här berörda utredningen

rörande riksdagsbiblioteket. Statskontorets kostnader därför torde få täckas

från anslaget under fjortonde huvudtiteln till Kommittéer m. m. Riksdags
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967 3

biblioteket bör givetvis i den utsträckning så kan bli erforderligt lämna sitt

bistånd vid utredningen.

Utskottet vill slutligen understryka vikten av att styrelsen för riksdagsbiblioteket

för sin del, oavsett den förestående utredningen, fortsätter sina

strävanden efter rationalisering av bibliotekets arbetsformer och bättre personalutnyttjande.

I sitt ovan berörda utlåtande nr 39 sade sig utskottet förutsätta

att biblioteket vid uppkommande vakans inte återbesätter ledigbliven

tjänst utan mycket noggrann prövning av behovet därav. Vad utskottet

sålunda med riksdagens bifall uttalade bör fortfarande gälla.

Utskottet hemställer,

att riksdagen i anledning av riksdagens revisorers förevarande

berättelse måtte

1) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att Kungl.

Maj :t måtte uppdraga åt statskontoret att verkställa utredning

rörande riksdagsbiblioteket i enlighet med vad utskottet

ovan anfört,

2) i skrivelse till styrelsen för riksdagsbiblioteket giva

till känna vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 7 december 1967

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÅHLE

Närvarande

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h), Hilding (fp), Lundin (s), Nils Theodor Larsson (ep)* och

Lundberg (h);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h)*, Berglund (fp), Börjesson

i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona (s), Rask (s), Fridolfsson

i Rödeby (s), Hyltander (fp) och Gustavsson i Ängelholm (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

5

Bilaga A

Riksdagens revisorers särskilda berättelse om riksdagsbiblioteket,

avgiven den 10 maj 1967

År 1954 beslöt bankoutskottet enligt riksdagens medgivande (BaU 1954:

23) att uppdraga åt delegerade för riksdagens verk att föranstalta om utredning

rörande riksdagsbibliotekets uppgifter och ställning inom det statliga

biblioteksväsendet. I anledning härav tillsatte delegerade samma år en

kommitté för att verkställa den ifrågavarande utredningen. Kommittén

framlade år 1956 ett betänkande med vissa förslag rörande riksdagsbiblioteket,

avseende bl. a. bibliotekets organisation och personalbehov. Vid tidpunkten

för betänkandets avgivande fanns vid biblioteket följande personal

anställd.

Antal Tjänstebenämning

1 överbibliotekarie ......................

1 förste bibliotekarie ....................

2 bibliotekarier..........................

2 bibliotekarier..........................

3 amanuenser ..........................

1 biblioteksassistent......................

1 biblioteksassistent......................

1 biblioteksbiträde ......................

1 biblioteksbiträde (halvtidstjänst)..........

1 förste expeditionsvakt..................

1 expeditionsvakt........................

1 expeditionsvakt........................

1 expeditionsvakt........................

16,5

Lönegrad

............ Ca 37

............ Ca 31

............ Ca 27

............ Ce 27

enligt bestämmelserna om

reglerad befordringsgång

............ Ce 15

............ Cg 15

............ Ce 13

............ Cell

............ Ca 11

............ Ca 10

............ Ce 10

............ Cg 4

Bibliotekspersonalen var under överbibliotekarien fördelad till tjänstgöring

enligt följande.

Accessionsavdelningen: förste bibliotekarien.

Katalogiseringsavdelningen: en bibliotekarie Ca 27.

Fortsättningsavdelningen: en bibliotekarie Ce 27.

Bindningstjänsten: en amanuens.

Låneexpeditionen: en bibliotekarie Ce 27; en amanuens.

Publikationsavdelningen: en bibliotekarie Ca 27; en bibliotekarie (reglerad

befordringsgång).

Av biblioteksassistenterna tjänstgjorde den ene på katalogiseringsavdelningen

och den andre huvudsakligen på inbindningsavdelningen. Bibliotelcslf

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 62

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

biträdena sysslade med skriv- och kontrollarbete för olika arbetsenheter

inom biblioteket.

I sitt ovannämnda betänkande föreslog kommittén bl. a. dels en ändring

i bibliotekets organisation, dels viss reduktion av bibliotekets personalstyrka.

Organisationsförslaget innefattade en uppdelning av biblioteksarbetet på

fyra enheter, nämligen ett överbibliotekarien direkt underställt sekretariat,

en sektion för yttre tjänst, en sektion för inre tjänst och en vaktmästarexpedition.

Sektionen för yttre tjänst föreslogs skola omfatta skötsel av låneexpeditionen

med lokal och interurban utlåning samt skötsel och övervakning

av referensbiblioteket, läsesalar och läsrum. Eftersom nämnda arbetsuppgifter

minskade under riksdagsferierna och riksdagens höstsession, borde

enligt kommitténs mening sektionens personal tidvis i viss utsträckning kunna

sysselsättas med speciella bibliografiska arbeten. Till sektionen skulle

anslutas riksdagens upplysningstjänst. Nämnas må emellertid i detta sammanhang,

att kommittén vid beräkningen av sektionens personalbehov icke

tagit hänsyn till upplysningstjänsten i vidare mån än att föreståndarskåpet

förutsattes kunna bestridas av en tjänsteman inom sektionen. Kommittén

ansåg det icke möjligt att bedöma vilka krav på personal som upplysningstjänsten

i framtiden kunde komma att ställa. Om det därför framdeles, sedan

ytterligare erfarenheter vunnits rörande denna verksamhetsgren, skulle

visa sig att den icke kunde bedrivas inom den för biblioteket beräknade

personalramen, ansåg kommittén att biblioteksstyrclsen borde upptaga frågan

om erforderlig förstärkning till prövning och göra de framställningar

som därvid kunde anses påkallade.

Till sektionen för inre tjänst skulle enligt kommittéförslaget föras katalogiseringsarbetet,

utgivningen av en på grundval av katalogiseringen redigerad

nyförvärvsförteckning, bindningst jänsten samt överinseendet över

bokmagasinen.

Kommitténs förslag angående personalen vid biblioteket innefattade, som

förut nämnts, även indragning av vissa tjänster. Av vidstående sammanställning

framgår den nya organisationen jämförd med den dittillsvarande.

Kommittén — som i sitt utredningsuppdrag sade sig ha iakttagit grundsatsen,

att mera talrik eller högre kvalificerad personal icke skulle avses

för bibliotekets olika arbetsuppgifter än vad dessa krävde för att utföras på

ett tillfredsställande sätt — framhöll i anslutning till sitt ovannämnda förslag,

att det syntes skäligt att i fråga om de tjänster som skulle utgå de dåvarande

innehavarna tills vidare finge bibehållas vid sin anställning och att

tjänsterna alltså borde indragas först vid uppkommande vakanser. De övertaliga

tjänstemännen föreslogs under mellantiden bli utnyttjade för upplysningstjänsten

och för bibliografiska arbeten.

Sedan delegerade för riksdagens verk i allt väsentligt tillstyrkt ovanberörda

förslag, beslöt 1957 års riksdag (BaU 1957:35) att riksdagsbibliote
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

7

Antal Tjänstebenämning

Dåvarande

Föreslagen

personal (lgr)

personal (lgr)

1

överbibliotekarie ..............

Ca 37

1

förste bibliotekarie ............

........... Ca 31

Ca 31

1

bibliotekarie ..................

Ca 29

1

bibliotekarie ................

Ca 27

1

bibliotekarie .................

Ce 27

1

bibliotekarie ...............

1

amanuens ...................

1

1 2

1

amanuens ...................

1

1 3

1

amanuens ...................

1

1

biblioteksassistent..............

Ca 15

1

biblioteksassistent..............

........... Cg 15

Ce el. Cg 15

1

expeditionsförman..............

Ca 14

1

biblioteksbiträde ..............

Ca 13

1

biblioteksbiträde ..............

Ce el. Cg ll4

1

förste expeditionsvakt ..........

_

1

expeditionsvakt................

Ca 10

1

expeditionsvakt..............

Ce el. Cg 10

1

expeditionsvakt................

.......... Cg 4

—

Summa 16f

12f6

1

2

Lön enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång.

Bibehålles.

8 Bibehålles så länge riksdagsbiblioteket icke är anslutet till en centralkatalogisering.

4 Med halvtidstjänstgöring.

5 Vikariatslön i Ca 13.

* Övergångsvis 13J.

ket fr. o. in. den 1 juli 1958 skulle organiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med de av kommittén uppdragna riktlinjerna, innebärande bl. a. att

personalstaten skulle begränsas till 13 1/2 (12 1/2) befattningshavare.

Genom beslut av 1959 års riksdag (BaU 1959: 38) inrättades vid riksdagsbiblioteket

en ny assistentbefattning på halvtid, avsedd för bindningsverksamheten.

Bibliotekets personal kom härigenom att fr. o. m. den 1 juli 1959

omfatta tretton heltidstjänster och två halvtidstjänster.

År 1962 beslöt riksdagen en betydande utökning av riksdagsbibliotekets

personal. Motiven härför framgår av det till grund för riksdagsbeslutet liggande

utlåtandet från bankoutskottet (BaU 1962:35). Utskottet uttalade

däri bl. a. följande.

Den nu gällande personalförteckningen för riksdagsbiblioteket fastställdes

av delegerade för riksdagens verk den 9 juni 1960, dock att sedermera

titeln biblioteksbiträde i Ao 9 med oförändrad löneställning ändrats till

förste biblioteksbiträde (BoU 1961/25 p. 13). Bortsett från att förste bibliotekarietjänsten

höjts från Ao 24 till Ao 26 (BoU 1960/25) överensstämmer

personalförteckningen — med nyssnämnda jämkning — med vad 1957 års

riksdag beslutat på förslag av den av delegerade på anmodan av bankoutskottet

tillsatta kommittén för utredning rörande riksdagsbibliotekets ställning

inom det statliga biblioteksväsendet.

Av en sammanställning, som delegerade för riksdagens verk gjort och

bifogat sitt yttrande till bankoutskottet, framgår att den nuvarande perso
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

nalen vid biblioteket är avsevärt större än vad ovannämnda kommitté förutsatte

i sitt förslag. Medan kommittén räknade med en minskning av den

1956 vid biblioteket anställda personalen från 16 1/2 till 12 1/2 eller, om centralkatalogisering

ej genomfördes, till 13 1/2, uppgår den nuvarande personalen

— om man tar i betraktande att två bibliotekarier atnjuta ledighet för

tjänstgöring på annat håll samt att en tjänst som förste biblioteksbiträde

i Ao 9 är vakant — till 19 1/2 befattningshavare, en ökning alltså i jämförelse

med kommitténs förslag av 6 personer. (Någon anslutning till centralkatalogisering

har ännu ej skett.) Vad beträffar tjänsterna i A 21 eller högre

lönegrad innebär förslaget ökning med en i förhållande till gällande personalförteckning,

i det att biblioteksstyrelsen hemställt om inrättande av

en ny tjänst som förste bibliotekarie i Ag 26. Vidare har styrelsen föreslagit

nyinrättande av 2 förste biblioteksassistenttjänster i Ae 17; någon tjänst

i nämnda lönegrad finns f. n. icke. I stället skulle de nu i Ag 15 anställda

3 1/2 assistenterna, vilka sakna motsvarighet i kommitténs förslag, bortfalla.

Assistenttjänsterna i A 11 — vilka av kommittén upptagits till 2 —

skulle enligt styrelsens förslag ökas till 3. Dessutom föreslås en utökning

av antalet biblioteksbiträden till fyra, därav ett i A 9 och tre i A 7, medan

kommittén räknat med endast ett i A 9 och 1/2 i A 7.

Som av biblioteksstyrelsen och delegerade framhållits sammanhänger ökningen

av bibliotekets personal huvudsakligen med en ökad arbetsbelastning

för upplysningstjänsten och med att biblioteket fått övertaga huvudmannaskapet

för det årliga registret till riksdagstrycket. Vad upplysningstjänsten

beträffar vill utskottet erinra om vad som i dess utlåtande nr 19 föregående

år anfördes. »I detta sammanhang vill utskottet även påminna om att

författningsutredningen var en av initiativtagarna till den upplysningstjänst

som numera bedrivs inom riksdagsbiblioteket. Utredningen har, efter vad

utskottet har sig bekant, sedermera blivit informerad om utvecklingen av

detta arbete och fått del av de erfarenheter som gjorts av verksamheten.

Såsom framgår av styrelsens för riksdagsbiblioteket till riksdagen ställda berättelser

över bibliotekets förvaltning har upplysningstjänsten anlitats av

ett år från år växande antal riksdagsledamöter. Utskottet anser den av upplysningstjänsten

bedrivna verksamheten värdefull och kan tänka sig en

utbyggnad av den hjälp, som i dessa former lämnas den enskilde riksdagsmannen.

»

Till ovan återgivna uttalande vill utskottet i anledning av förevarande

förslag nu foga att i avvaktan på författningsutredningens förslag någon definitiv

ståndpunkt till upplysningstjänstens organisation och ställning i förhållande

till biblioteket inte lämpligen bör fattas. Upplysningstjänstens arbete

synes sålunda tills vidare böra fortgå i de former som hittills tillämpats.

Utskottet anser sålunda att den utökning av bibliotekets personal som

krävs för upplysningstjänsten bör ske genom inrättande av extra tjänster.

Bankoutskottet framhöll i anslutning till det nyss sagda, att biblioteksstyrelsens

förslag om inrättandet av nya tjänster innebar en högst avsevärd

utökning av bibliotekets personal och alt en så kraftig förstärkning

av personalen i ett sammanhang i och för sig var ägnad att inge tveksamhet.

Eftersom förstärkningarna huvudsakligen — direkt eller indirekt —

hänförde sig till upplysningstjänsten och behovet av denna verksamhet var

allmänt vitsordat, fann utskottet en förstärkning av bibliotekspersonalen

i enlighet med styrelsens förslag likväl försvarlig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

År 1963 beslöt riksdagen (BaU 1963:21) om ytterligare utbyggnad av

upplysningstj änsten genonr inrättandet vid biblioteket av en befattning som

förste byråsekreterare och en befattning som expeditionsvakt.

Genom beslut av 1964 års riksdag (BaU 1964: 39) tillfördes biblioteket

två nya befattningar som förste byråsekreterare, avsedda för upplysningstjänsten.

I fråga om personalbehovet i övrigt för denna verksamhetsgren

anförde utskottet följande.

Biblioteksstyrelsen har slutligen föreslagit inrättande av vissa assistent-,

biträdes- och expeditionsvaktsbefattningar för upplysningstjänstens räkning.

Utskottet, som anser sig icke kunna i detalj taga ställning till ifrågavarande

personalbehov, finner det nödvändigt att det överlämnas åt biblioteksstyrelsen

att företaga vissa ytterligare personalförstärkningar, om sådana

visar sig erforderliga. Utskottet förutsätter, att styrelsen därvid följer

de riktlinjer som angivits i dess anslagsäskanden och att samråd såsom i

ovan angivna fall sker med delegerade för riksdagens verk och lönenämnden

för riksdagens verk.

I bankoutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 48 år 1965 i anledning

av framställning från styrelsen för riksdagsbiblioteket angående

riksdagens upplysningstjänsts arbetsuppgifter och organisation anfördes

bl. a. följande.

I sitt utlåtande angående regleringen för budgetåret 1964/65 av utgifterna

under huvudtiteln Riksdagen och dess verk (1964 nr 39) behandlade utskottet

tämligen ingående frågan om riksdagens upplysningstjänsts organisatoriska

ställning och personalresurser. Styrelsen för riksdagsbiblioteket

hade i anslutning till vad som anförts av författningsutredningen föreslagit

att upplysningstjänsten skulle organisatoriskt skiljas från biblioteket. Utskottet

konstaterade emellertid att tillräckligt underlag saknades för en

slutlig prövning av frågan om formerna för upplysningstjänstens fortsatta

verksamhet. En definitiv lösning av upplysningstjänstens organisationsproblem

borde, uttalade utskottet, föregås av en närmare utredning av dess

arbetsuppgifter och därav föranledda behov av resurser. Pa utskottets hemställan

beslöt riksdagen uppdraga åt styrelsen för riksdagsbiblioteket att

verkställa en sådan utredning. En viss förstärkning av upplysningstjänstens

personal genomfördes emellertid omedelbart.

Den utredning rörande upplysningstjänsten, som biblioteksstyrelsen nu

framlagt för riksdagen, betecknas av riksgäldsfullmäktige såsom icke tillräckligt

klarläggande för att medge ett slutgiltigt ställningstagande till frågan

om upplysningstjänstens organisation och personalbehov. Liknande

omdömen avges av lönenämnden för riksdagens verk och delegerade för

riksdagens verk. I varje fall vad organisationsfrågan beträffar delar utskottet

den här angivna uppfattningen. Utskottet är alltså inte berett att

på grundval av den föreliggande utredningen förorda ett åtskiljande av

upplysningstjänsten och biblioteket. I detta sammanhang fäster utskottet

särskild vikt vid att riksdagens organisationsutredning, som tillsatts under

innevarande vårsession, vid sin prövning av riksdagens personal- och förvaltningsorganisation

kommer att få ägna uppmärksamhet även åt frågan

om upplysningstjänstens ställning. Enligt utskottets mening bör organisationsutredningens

arbetsresultat avvaktas innan slutlig ställning tages till

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

ett omorganisationsförslag av så genomgripande natur som det av biblioteksstyrelsen

framlagda.

Bankoutskottet uttalade i anslutning till det ovan anförda, att utskottet

fann det angeläget att upplysnings tjänsten erhöll de personella resurser

som gjorde det möjligt för den att tillgodose de alltmer ökade anspråken

på dess serviceverksamhet. Biblioteksstyrelsen borde därför enligt utskottets

mening beredas möjlighet att för upplysningstjänstens behov anställa

ytterligare viss personal i reglerad befordringsgång.

Genom beslut av 1966 års riksdag (K BaU 1966: 1) överfördes fr. o. m.

den 1 juli 1966 riksdagens upplysningstjänst från riksdagsbiblioteket till

riksdagens förvaltningskontor. Revisorerna, som mot bakgrunden härav

funnit det vara av intresse att närmare undersöka i vad mån nämnda organisationsförändring

påverkat personalorganisationen och verksamheten vid

riksdagsbiblioteket, har i skrivelse till biblioteksstyrelsen den 20 mars 1967

anhållit om följande uppgifter.

1. Hur stort antal befattningshavare sysselsättes för närvarande vid biblioteket?

Tjänstebenämning och lönegrad torde anges för envar av befattningshavarna.

2. Vilka arbetsuppgifter åvilar envar av de i punkt 1 angivna befattningshavarna?
3.

Kvarstår i biblioteket personal som från början anställts för upplysningstjänstens

behov? Med vilka arbetsuppgifter sysselsättes i så fall denna

personal?

4. Hur är arbetet på biblioteket organiserat och vilka arbetsuppgifter

åvilar de olika organisationsenheterna?

5. Finnes arbetsordning fastställd? Om så är fallet torde ett exemplar

härav tillställas revisorerna.

6. Hur stor är omfattningen av bibliotekets nuvarande verksamhet i jämförelse

med verksamheten år 1957?

7. Har biblioteket tillförts nya arbetsuppgifter utöver de år 1957 fastställda?

Vilka är i så fall dessa och vilken personal sysselsättes med dem?

8. I vilken mån har upplysningstjänstens skiljande från biblioteket minskat

bibliotekets arbetsbelastning?

Som svar på ovanstående frågor har biblioteksstyrelsen i skrivelse den

5 april 1967 meddelat följande. Svaren har lämnats punktvis enligt revisorernas

skrivelse.

1. Till svar på denna punkt får styrelsen hänvisa till bifogade bilaga nr 1

(återgiven å s. 11).

2. Till svar på denna punkt får styrelsen hänvisa till bifogade bilaga nr 2

(återgiven å s. 12).

3. Svaret är nej.

4. Till svar på denna punkt får styrelsen hänvisa till bifogade bilagor

nr 3—6 (återgivna å s. 13—16), varvid styrelsen vill framhålla, att den traditionella

uppdelningen mellan yttre och inre tjänst i olika hänseenden icke

tillåter en helt preciserad gränsdragning.

5. De grundläggande reglerna för bibliotekets verksamhet finnes angivna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

11

i av riksdagen antaget reglemente. Särskild arbetsordning saknas, då sådan

hittills ej ansetts behövlig. Frågan är dock under övervägande.

6. Omfattningen av hemlån (1966: 12 458), som registreras genom lånesedlar,

har hållit sig ungefärligen oförändrad. Härtill kommer dock numera

fotokopieringen (1966: 25 400), som i betydande utsträckning ersätter den

ursprungligen enda förekommande formen för nyttjandet av bibliotekets

bestånd utanför dess lokaler, liksom utlämnande ur bibliotekets duplettförråd

av riksdagstryck och andra publikationer, som ej särskilt registreras.

Upplysningstjänstens utnyttjande av bibliotekets material sker i största

utsträckning ej genom låneexpeditionen utan direkt eller förmedlat genom

vederbörande tjänsteman i biblioteket.

I motsats till vad tidigare varit fallet är bibliotekets bindning av tidskrifter

och liknande publikationer i betydande utsträckning förskjuten

i tiden på så sätt, att bindningen senarelagts. Orsaken är bl. a. att bindningsarbetets

utförande tenderat att ta allt längre tid i anspråk, varför materialet

varit mindre lättillgängligt under en tidrymd, då användningsfrekvensen

varit jämförelsevis hög. Merarbetet för detta arrangemang, som tillkommit

med hänsyn till låneexpeditionen och upplysningstjänsten, är betydande.

Över huvud taget har bindningens omfattning avsevärt ökats i enlighet med

låneexpeditions och låntagares önskemål.

Riksdagens egna handbibliotek har ökat och ökar i omfattning och antal.

De nyutkommande officiella publikationernas antal kan beräknas ha fördubblats

under den senaste tjugofemårsperioden med accelererad ökning

under senare år, vilket icke minst gäller den del, som ej framställes genom

ett mer traditionellt tryckningsförfarande.

Riksdagsbibliotekets katalogisering och klassifikation företer gentemot

landets övriga vetenskapliga bibliotek många ålderdomliga drag. En revision

och anpassning av katalogiseringsreglerna i överensstämmelse med

moderna krav i förening med stencilering av katalogkort har under de senaste

åren verkställts, vilket har visat sig mer arbetskrävande och ställa

större anspråk på personal än vad som förväntats. Motsvarande revision

av klassifikationssystemet har ännu ej åvägabragts.

7. Till svar på denna punkt får styrelsen hänvisa till matrikelföring över

riksdagsledamöter, som huvudsakligen åvilar en förste biblioteksassistent

(Ae 13). Det förhållandet, att bibliotekets samlingar numera i betydande

omfattning befinner sig utanför riksdagshuset, att en tämligen total omflyttning

förestår och att den slutgiltiga dispositionen av samlingarna ännu

ej träffats, har medfört ökat personalbehov.

8. Till svar på denna punkt får styrelsen meddela, att dess befattning

med upplysningstjänstens ärenden i stort sett upphört, och att fotokopieringen

givetvis företer en nedgång, sedan upplysningstjänsten anställt vaktmästare

och anskaffat erforderlig materiel.

Det kan i förevarande sammanhang slutligen omnämnas att riksdagens

upplysningstjänst, vilken som förut nämnts numera är organisatoriskt ansluten

till riksdagens förvaltningskontor, för närvarande sysselsätter en

personalstyrka om femton befattningshavare med följande sammansättning:

1 avdelningsdirektör,

2 byrådirektörer,

1 byrådirektör (mot; arvode),

3 förste byråsekreterare,

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

2 byråsekreterare,

1 registrator,

1 kontorsskrivare,

2 kansliskrivare (deltid),

1 expeditionsvakt och

1 extra vaktmästare.

Revisorernas uttalande. På grundval av ett år 1956 avgivet betänkande

med vissa förslag rörande riksdagsbiblioteket beslöt 1957 års riksdag bl. a.

dels om ändring av bibliotekets organisation, dels om indragning av vissa

vid biblioteket inrättade tjänster.

Den nya organisationen, som trädde i kraft den 1 juli 1958, innebar att

biblioteket uppdelades på fyra enheter, nämligen ett sekretariat, en sektion

för yttre tjänst, en sektion för inre tjänst och en vaktmästarexpedition.

Samtidigt reducerades bibliotekets personalstyrka från 16 1/2 till 12 1/2

(övergångsvis 13 1/2) befattningshavare, dvs. med inalles fyra (tre) personer.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har efter ovannämnda

riksdagsbeslut en kraftig utökning av riksdagsbibliotekets personal successivt

ägt rum. Det huvudsakliga motivet för denna ökning har direkt eller

indirekt varit upplysningstjänstens behov av personalförstärkning. Sistnämnda

verksamhet bedrevs inom riksdagsbiblioteket fram till den 1 juli

1966, vid vilken tidpunkt den överfördes från biblioteket till riksdagens förvaltningskontor.

Revisorerna har mot bakgrunden av sistnämnda organisationsförändring

funnit det vara av intresse att undersöka i vad mån upplysningstjänstens

skiljande från riksdagsbiblioteket påverkat personalorganisationen och verksamheten

vid biblioteket. Revisorerna har därför tillställt styrelsen för riksdagsbiblioteket

ett antal frågor i ämnet, vilka återgivits i det föregående. Av

biblioteksstyrelsens svar framgår bl. a. att antalet anställda vid biblioteket

den 1 april 1967 sammanlagt utgjorde 24 personer, nämligen en överbibliotekarie,

två förste bibliotekarier, fem bibliotekarier, fem förste biblioteksassistenter,

en övervaktmästare, en förste vaktmästare, fyra förste biblioteksbiträden,

fyra vaktmästare och ett biblioteksbiträde. Av nämnda befattningshavare

innehade nio tjänst som ordinarie, fem som extra ordinarie och tio

som extra. Den ifrågavarande personalen har, enligt uppgift, icke i något

fall anställts för upplysningstjänstens behov.

På revisorernas fråga hur stor omfattningen av bibliotekets nuvarande

verksamhet är i förhållande till verksamheten år 1957 har styrelsen bl. a.

upplyst, att omfattningen av hemlån, som registreras genom lånesedlar, hållit

sig ungefärligen oförändrad men att fotokopiering i stället tillkommit,

vilken i betydande utsträckning ersatt hemlånen. Bindningsarbetets utförande

har tenderat till att ta allt längre tid i anspråk och har kvantitativt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

13

avsevärt ökat. Riksdagens egna handbibliotek har ökat och ökar alltjämt

i omfattning och antal. En under senare år accelererad ökning av nyutkommande

officiella publikationer har vidare konstaterats.

Vad beträffar systemet för bibliotekets katalogisering och klassifikation

har styrelsen uppgivit att detta företer många ålderdomliga drag i jämförelse

med landets övriga vetenskapliga bibliotek. En revision av katalogiseringsreglerna

har emellertid under senare år verkställts, vilket krävt betydande

personalinsatser. Någon modernisering av klassifikationssystemet

har ännu icke genomförts.

Utöver de arbetsuppgifter som år 1957 fastställdes för biblioteket har tillkommit

matrikelföring över riksdagsledamöter. Merarbete har också uppkommit

genom att bibliotekets samlingar numera delvis befinner sig utanför

riksdagshuset.

Bibliotekets befattning med upplysningstjänstens ärenden har, sedan

denna verksamhet överförts till förvaltningskontoret, i stort sett upphört,

vilket bl. a. fått till följd att bibliotekets arbete med fotokopiering på senaste

tid minskat.

Av ovanstående framgår att riksdagsbibliotekets personal under de år

som förflutit sedan riksdagen år 1957 fattade beslut om bibliotekets organisation

i det närmaste fördubblats. Såvitt revisorerna kunnat finna har en

motsvarande ökning av bibliotekets arbetsuppgifter icke inträffat. I sammanhanget

bör särskilt bemärkas att upplysningstjänstens skiljande från

biblioteket medfört en avsevärd krympning av bibliotekets verksamhetsområde.

Omnämnas kan att upplysningstjänstens personal för närvarande uppgår

till icke mindre än 15 personer.

Enligt revisorernas mening är det angeläget att orsakerna till den kraftiga

ökningen av riksdagsbibliotekets personal utan dröjsmål klarlägges genom

en särskild utredning. Uppmärksamhet bör därvid bl. a. ägnas spörsmålet

om icke utrymme finnes för rationaliseringsåtgärder i olika avseenden,

t. ex. i fråga om bibliotekets arbetsformer. Biblioteksstyrelsen har själv

uppgivit att det vid biblioteket tillämpade katalogiserings- och klassifikationssystemet

är föråldrat och i behov av översyn. Det förefaller revisorerna

sannolikt att en modernisering även i övrigt av bibliotekets arbetsmetoder

genom exempelvis ökad användning av tekniska hjälpmedel i väsentlig

mån skulle bidraga till att minska personalbehovet. Revisorerna anser

det vidare önskvärt att föreskrifter om de olika befattningshavarnas åligganden

sammanställes i en särskild arbetsordning. Sådan arbetsordning har

biblioteksstyrelsen för sin del hittills icke ansett behövlig.

Av intresse i förevarande sammanhang är att chefen för ecklesiastikdepartementet

i innevarande års statsverksproposition meddelat, att han efter

framställning från universitetskanslersämbetet kommer att föreslå Kungl.

Maj :t att ge statskontoret i uppdrag att utreda de under Kungl. Maj :t lydande

vetenskapliga bibliotekens inre organisation. Uppdraget avses bl. a.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

skola innefatta ett fullföljande av en inom universitetskanslersämbetet redan

påbörjad utredningsverksamhet på biblioteksområdet, vilken hittills

bl. a. utvisat att goda möjligheter förefinnes att utnyttja automatisk databehandling

för rationalisering av biblioteksarbete. Enligt revisorernas mening

skulle stora fördelar stå att vinna om den av revisorerna ovan föreslagna

utredningen rörande riksdagsbiblioteket kunde i en eller annan form

samordnas med det utredningsuppdrag som Kungl. Maj :t inom kort torde

komma att överlämna till statskontoret.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

15

Bilaga 1

Förteckning över vid riksdagsbiblioteket anställda den 1 april 1967

1. Överbibliotekarie ........................................ Bo g

2. Förste bibliotekarie ...................................... Ao 30

3. Förste bibliotekarie ...................................... Ao 28

4. Bibliotekarie ............................................ Ao 26

5. E. o. bibliotekarie..................... Ae 26

6. E. bibliotekarie.......................................... a<* 24

7. E. bibliotekarie.......................................... Ag 24

8. E. bibliotekarie.......................................... Ag 24

9. E. förste biblioteksassistent .............................. Ag 19

10. E. förste biblioteksassistent .............................. Ag 19

11. E. förste biblioteksassistent .............................. Ag 19

12. Övervaktmästare ........................................ Ao 13

13. T. f. förste biblioteksassistent .............. Ao 13

14. E. o. förste biblioteksassistent ............................ Ae 13

15. Förste vaktmästare ...................................... Ao 11

16. T. f. förste biblioteksbiträde .............................. Ao 11

17. E. förste biblioteksbiträde ................................ A» 11

18. E. förste biblioteksbiträde ................................ Ag 11

19. E. förste biblioteksbiträde ................................ Ag 11

20. E. o. vaktmästare........................................ Ae 10

21. E. o. vaktmästare ........................................ Ae 9

22. E. o. vaktmästare ........................................ Ae 9

23. E. biblioteksbiträde ...................................... Ag 9

24. E. vaktmästare .......................................... Ag 9

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

Bilaga 2

1. Administration, accession. (Tjänstgöring i låneexpeditionen.)

2. Överbibliotekariens ställföreträdare, föreståndare för Inre tjänst.

(Tjänstgöring i låneexpeditionen.)

3. Yttre tjänst: Låneexpedition, kortnedläggning, läsesalar, handbibliotek.

4. Inre tjänst: Förteckning över nyförvärv, Årsbibliografi över offentliga

publikationer.

5. Yttre tjänst: Tjänstgöring i låneexpeditionen, ersättare för överbibliotekarien

i fråga om Vinstocken.

6. Yttre tjänst: Revision, närmaste ersättare i låneexpeditionen.

7. Inre tjänst: Internationella organisationers publikationer, bokbindning.

8. Inre tjänst: Fortsättningskatalogen, bokinköp. (Tjänstgöring i låneexpeditionen.

)

9. Inre tjänst: Katalogisering.

10. Inre tjänst: Katalogisering, klassifikation, kortleverans till Accessionskatalogen

(Kungliga biblioteket). (Tjänstgöring i låneexpeditionen.)

11. Yttre tjänst: Tjänstgöring i låneexpeditionen.

12. Chef för vaktexpeditionen, riksdagens arkiv och handbibliotek samt

framtagning av böcker, svarar med överbibliotekarien för flyttningen.

13. Inre tjänst: Årsbibliografien över det officiella trycket.

14. överbibliotekariens sekreterare beträffande styrelseprotokoll och matrikelfrågor

(inklusive riksdagsmannabiografica), tidskriftsbindning.

15. Övervaktmästarens ställföreträdare och närmaste biträde, kortstencilering,

fotokopiering, uppställning av böcker, publikationsdistribution.

16. Inre tjänst: Katalogisering av list- och monterböcker, monografiserier.

17. Inre tjänst: Katalogisering och klassifikation, katalogkorrigering, specialuppgifter.

18. Biträdande sekreterare, Inre tjänst: Nyförvärvsförteckningens utskrivning.

19. Inre tjänst: Biträde för fortsättningskatalogen.

20. Uppställning av böcker, utläggning av tidskrifter i läsesalar, handbibliotek

och galleri, fotokopiering.

21. Post, uppställning av böcker, textning, fotokopiering, bokmärkning, fördelning

av riksdagstryck.

22. Post, framtagning och uppställning av böcker, fotokopiering.

23. Inre tjänst: Utskrivning av kortstenciler.

24. Post, uppställning av böcker, fotokopiering.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

17

Bilaga 3

Styrelsen

Administration o. accession

Inre tjänst

Ao 30

Yttre

tjänst

Vakt-

expedition

Bo 6

Ao 30 (ställföreträdare)1 2

Ae 26 (ersättare)3 4

Ag 24 (revision)1

Ag 24 (bokinköp)5 6

Ae 13 (administration)''

Ag 11 (korrespondens)7

Katalogisering

o. klassifikation

Ag 241

Ag 19

Ag 11

Ao 11

Katalogise-

ring

Ag 19

Ag 9

Fortsätt-

nings-

katalog

Ag 24

Ag 11

Ao 28

Ae 26

Ag 19

Ag 24

Ao 13

Ao 11

Ae 10

Ae 9

Ae 9

Ag 9

Bindning

Publikationer

Ag 24

Ae 13

Ao 26

Ao 13

Ag 11

1 Även under Inre tjänst: bindning.

2 Även under Inre tjänst.

3 Även under Yttre tjänst.

4 Även under Yttre tjänst.

6 Även under Inre tjänst: fortsättningskatalogen.

6 Även under Inre tjänst: bindning.

7 Även under Inre tjänst: publikationer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Riksdagsbiblioteket

Bilaga 4

Bibliofeks
styrelsen
-

Katalogisering

1. bibl.-ass. A 19

1. bi bl.-bitr. A11

Klassificering

Kortlev. t. AK

1. bibl.-ass. A19

1. bibl.-bifr. A 11

Klassificering

Katalogisering

Reklamationer

bibi. A 24

Överbibliotekarie

Bo 6

A jour-foring

Kortsfenciler

1.

Klassificering

Katalogisering

bibi. A 24

1. bibl.-ass. A13

Bindn. av per.

Handbibliotek

Kat. internat.

organ

Se bil. 6

Kortsfenciler

1. bibl.-bitr. A11

bibl.-bitr. A 9

Nyförvärvskat.

Duplic. av

kat.-korf

Redigering

bibi. A 26

Fotokopiering

vaktm. A 9

Läsesalar

Referenstjänsf

Utlåning

bibi. A 26

1. bibl.-ass. A19

Manuskript

1 och 2

1. bibl.-bitr. A 11

Samkafalog

Institutionsreg.

bibi. A 26

Leveranskonfroll

Manuskript

1. bibl.-ass. A 13

Överbibl.

ställföretr.

1. bibi. A 30

RB-märkn. av

böcker

vaktm. A 9

Förteckning

över nyförvärv

Korrektgr

Korrektur

Inre tjänst

Accession

Bindn. av

monografier

bibi. A 24

Årsbibliografi

över

offentliga

publikationer

Kataloger

Byten

Gåvor

Övervaktm.

ställföretr.

1. vaktm. A11

bibi. A 24

Bokmagasin

vaktm. A 9

i. bibi. A28

Yttre tjänst

Publikationsavd.

Låneexpedition

Sekreterare

1. bibl.-bitr. A11

Sekreterare

1. bibl.-ass. A 13

Bindningsavd.

Revision

bibi. A 24

Övervaktm.

A13

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

19

Bilaga 5

Schema över behandlingen av inkommen litteratur

Stencil

Övriga

Särsk

Bindn

RhänvK

Bikort

NhänvK

Kat R N

Journ.

Ref. ex.

P-kort

Bokfack

Bindn.-avd.

Bokfack

Bokfack

Mätning

Mätning

Fortskatalog

Byte Gåva Lev

P-kortsdatering

Duplicering

Cirkulation

Cirkulation

Överföring

av nr och

lok.-sign.

Korrekturläsning

av stencil

Överföring

av nr och

lok.-sign.

Bokfack

Journalnr

Följesedel (F)

Journalnr

Följesedel (F)

Uppställn.

t. märkn.

Exlibris

Kat.-anvisning

Klassifikation

Signering

Kat.-anvisning

Klassifikation

Signering

Kortför.delningsremsa

avskiljes

från F

Katalogkort utskrives

på sten
-

Bet

SvDaNo

Stcbet

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

Bilaga 6

Internationella organ

United Nations

Unesco

Communauté européenne du charbon et de l’acier

Council of Europé

European free trade association

European organization for nuclear research

Europäische Atomgemeinschaft

Europäische Wirtschaftsgemeinschaft

Food and agriculture organization of the United Nations

General agreement on tariffs and trade

Gerichtshof der europäischen Gemeinschaften

Inter-governmental maritime consultative organization

International air transport association

International atomic energy agenc.y

International bank för reconstruction and development

International civil aviation organization

International court of jus-tice

International development association

International finance Corporation

International labour organization

International monetary fund

International telecommunication union

North Atlantic treaty organization

Organization för economic cooperation and development

Parlament européen

Union économique Benelux

Union postale universelle

World health organization

World meteorological organization

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

21

Bilaga B

Yttrande av styrelsen för riksdagsbiblioteket

Till Bankoutskottet

Härmed får styrelsen för riksdagsbiblioteket lämna den 7 november 1967

begärt yttrande över riksdagens revisorers särskilda berättelse om riksdagsbiblioteket,

avgiven den 10 maj 1967.

Riksdagens revisorer anmäler, »att riksdagsbibliotekets personal under

de år som förflutit sedan riksdagen år 1957 fattade beslut om bibliotekets

organisation i det närmaste fördubblats». Uppgiften grundar sig dels på

den av riksdagsbibliotekskommittén föreslagna personalstyrkan, som utgjorde

12 1/2, och dels på den personalstyrka, som meddelats till revisorerna

den 5 april 1967, vilken utgjorde 24.

Kommittén hade föreslagit, att riksdagsbiblioteket ej skulle fortsätta utgivningen

av den årliga bibliografien över Sveriges offentliga publikationer,

som utkommit sedan 1931, vilket enligt kommittén skulle »måhända öppna

möjligheter att spara kvalificerad arbetskraft», vilket utgjorde grunden för

kommitténs beräkning att indraga en tjänst. I en av styrelsen anbefalld utredning

avstyrkte överbibliotekarien den 16 oktober 1958 förslaget. Styrelsen

godkände utredningen den 29 oktober samma år och beslöt, att den

skulle biläggas protokollet.

Styrelsen vill vidare erinra om att bankoutskottet i sitt utlåtande 1957:

35, som godkändes av riksdagen, framhöll beträffande indragning av en befattning

i samband med bindningsverksamheten följande: »Utskottet förutsätter

i likhet med delegerade att styrelsen för riksdagsbiblioteket upptar

frågan om bindningsverksamheten till fortsatt övervägande». På styrelsens

anmodan inkom överbibliotekarien den 19 november 1958 med en utredning,

som avstyrkte indragning av en expeditionsvaktsbefattning, vilken

styrelsen godkände den 10 december samma år och beslöt att bilägga protokollet.

Så länge riksdagsbiblioteket icke anslutits till centralkatalogiseringen av

svenskt tryck, föreslog kommittén, att en befattning utöver de 12 1/2, som

revisorerna synes ha räknat med, skulle bibehållas. I en utredning av överbibliotekarien

den 30 januari 1960 hävdades att en dylik anslutning ej vore

tillrådlig på grund av det härmed förenade betydande merarbetet i samband

med nödvändiga omläggningar, vartill kom att den möjliga minskningen

av katalogiseringsarbetet icke kunde anslås högre än till något över

5 %. Styrelsen godkände denna utredning den 23 mars samma år och beslöt,

att den skulle biläggas protokollet.

Den till revisorerna detta år redovisade siffran på 24 tjänster bör alltså

jämföras icke med 12 1/2 utan med 16, då en halvtidstjänst tillkom 1959.

Beträffande den förstnämnda siffran vill styrelsen komplettera den med

att en sedermera ledigbliven vaktmästaretjänst ej återbesatts, och att en sedan

juli ledig befattning ej avses att tillsättas med ny innehavare om, som

är att förmoda, innehavaren begär avsked.

Styrelsen vill härutöver framhålla, att styrelsen tidigare yttrat sig till

riksdagens revisorer om personalens ökade omfattning och bibliotekets arbetsuppgifter,

vilket föranlett uttalandet, att revisorerna ansett sig böra

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1967

konstatera, att »en motsvarande ökning av bibliotekets arbetsuppgifter icke

inträffat». Styrelsen motsätter sig givetvis icke en ytterligare utredning

med redovisning av bibliotekets arbetsuppgifter, som enligt styrelsen motiverar

de anställningar, som företagits.

Styrelsen delar revisorernas uppfattning, att genom ökad användning av

tekniska hjälpmedel liksom genom databehandling rationaliseringar står

att vinna inom biblioteksområdet. Det synes dock styrelsen, som om vinsterna

främst komme att bestå i ökad effektivisering och snabbhet, medan

mera betydande personalbesparing synes mindre sannolik. För riksdagsbibliotekets

del tillkommer den särskilda omständigheten, att anskaffning

av moderna tekniska hjälpmedel i viss utsträckning torde böra anstå, till

dess biblioteket inplaneras i ett nytt eller ombyggt riksdagshus. En betydande

rationaliseringsmöjlighet synes föreligga genom ökat samarbete mellan

biblioteken, särskilt inom närbesläktade ämnesområden, varför styrelsen

välkomnar en utredning om de vetenskapliga bibliotekens organisation.

Styrelsen får slutligen anmäla, att ett förslag till arbetsordning utarbetats.

Stockholm den 22 november 1967

Å styrelsens för riksdagsbiblioteket vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670029

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1967:413 Skrivelse till Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående ändring i bankoreglementet. a1 i texten
  2. Rskr. 1967:414 Skrivelse till Styrelsen för riksdagsbiblioteket i anledning av riksdagens revisorers särskilda berättelse om riksdagsbiblioteket. a1 i texten