Utlåtande i anledning av utredning angående åtgärder för att effektivisera riksdagens revisorers verksamhet.
1967-12-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1967:63, Utlåtande i anledning av utredning angående åtgärder för att effektivisera riksdagens revisorers verksamhet.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 63 år 1967
1
Nr 63
Utlåtande i anledning av utredning angående åtgärder för att
effektivisera riksdagens revisorers verksamhet.
Riksdagen beslöt i februari 1966 att låta verkställa utredning angående
åtgärder för att effektivisera riksdagens revisorers verksamhet. Enligt riksdagens
uppdrag tillsatte talmanskonferensen i mars 1966 en kommitté, som
antog benämningen utredningen angående riksdagens revisorers verksamhet.
Utredningen framlade i september 1966 ett delbetänkande rörande
suppleants medverkan i revisionsarbetet samt sättet för redovisning av
granskningens resultat. I mars 1967 avgavs utredningens slutbetänkande,
vari behandlades revisorernas konstitutionella ställning, revisionen av riksdagens
förvaltningsorgan samt personalorganisationen.
Det förstnämnda betänkandet hänvisades till bankoutskottet, såvitt det
avsåg revisionsverksamheten, och i övrigt till konstitutionsutskottet. På
hemställan av de båda utskotten uppsköts dess behandling till 1967 års riksdag.
Det senare betänkandet hänvisades till konstitutionsutskottet, såvitt
det avsåg revisorernas konstitutionella ställning, och i övrigt till bankoutskottet.
De båda utskotten har funnit lämpligt att vart för sig avge utlåtande
över de två betänkandena och därvid behandla dessa i ett sammanhang.
Vissa spörsmål, som det egentligen bort falla på bankoutskottets
lott att behandla, har av praktiska skäl, med hänsyn till sitt nära samband
med frågan om revisorernas konstitutionella ställning, i första hand tagits
upp av konstitutionsutskottet, vilket i anledning av bl. a. utredningen angående
riksdagens revisorers verksamhet avgivit sitt utlåtande nr 60.
På grundval av organisatoriska förutsättningar, som framgått dels av
vad konstitutionsutskottet anfört i sitt nämnda utlåtande, dels av vad
bankoutskottet i anslutning därtill beslutat hemställa i fråga om inrättandet
av tjänster, har riksdagens förvaltningskontor den 5 december 1967 förhandlat
och träffat avtal med vederbörande arbetstagarorganisationer om
lönegradsplaceringen av tjänster vid riksdagens revisorers kansli. Detta avtal
har den 8 december 1967 godkänts av riksdagens lönedelegation, dock
under förbehåll att riksdagen godkänner de organisatoriska förutsättningar
som legat till grund för detsamma. Förvaltningskontoret har vidare med
vederbörande arbetstagarorganisationer fört överläggningar angående lönegradsplaceringen
av tjänsten som kanslichef hos revisorerna. Med skrivelse
den 7 december 1967 har förvaltningskontorets styrelse till bankoutskottet
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 63
2
Bankoutskottets utlåtande nr 63 år 1967
överlämnat förslag därom, vilket tillkommit i anslutning till överläggningarna
och av organisationerna lämnats utan erinran.
Beträffande de överväganden som gjorts av utredningen angående riksdagens
revisorers verksamhet hänvisar utskottet till dess betänkanden. Dessa
har som bilaga 2 och bilaga 4 fogats till konstitutionsutskottets utlåtande nr
60, vari också återges en i slutbetänkandet införd sammanfattning av utredningens
förslag.
Riktlinjer för den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten
Kungl. Maj :t har tidigare i år i proposition nr 79 framlagt ett principförslag
om organisationen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten.
Propositionen har bifallits av riksdagen. Innebörden av de riktlinjer
som sålunda antagits är bl. a. följande.
Redovisning och utbetalning centraliseras till större kamerala enheter,
kallade centrala kameralmyndigheter. Som en förutsättning för rationellt
arbete vid dessa betraktas en övergång till automatisk databehandling
(ADB). Sådana myndigheter vilkas utbetalning och bokföring ombesörjs
av centrala kameralmyndigheter kallas anslutna myndigheter. Dessa är icke
underställda vederbörande centralmyndighet utan disponerar själva riksstatsanslag,
d. v. s. har ansvaret för hur anslagen utnyttjas.
Arbetsfördelningen mellan ansluten kameralmyndighet och central
kameralmyndighet avses i huvudsak bli följande. Den anslutna myndigheten
tar emot fakturor och upprättar underlag för löneberäkning. Attestering
och den kontroll som ligger i detta begrepp samt kontering utförs på den
anslutna myndigheten. Utbetalningsbesked tecknas på handlingarna, innan
dessa skickas över till den centrala kameralmyndigheten. Vid denna sker
siffergranskning, kontroll av rabatter, reseräkningsgranskning in. m. Avlöningslistor
upprättas även hos centralmyndigheten. Efter utanordning
sker i ett manuellt system utbetalning och bokföring. Den centrala kameralmyndigheten
svarar för bokslut m. m. I ett ADB-redovisningssystem tar den
centrala kameralmyndigheten emot materialet, granskar det samt ansvarar
för stansning, bokföring och utbetalning, rapportering till den anslutna myndigheten
och kontakten med datacentralen.
Om intern kontroll, intern revision och förvaltningsrevision anfördes i
propositionen bl. a. följande. Med intern kontroll avses en kontrollåtgärd
som företas före, parallellt med eller omedelbart efter den egentliga verksamheten
och som försiggår oavbrutet och som en regelbunden del av denna.
För utformningen av denna kontroll bör finnas en plan, som löpande ses
över. Arbetsordning och övriga arbetsinstruktioner bör utformas skriftligt.
Ändamålsenliga regler bör finnas för ansvar, beslut, attest, utanordning och
redovisning. Arbetsuppgifter och redovisningsrutiner skall om möjligt fördelas
på olika personer för säkerhetens och rättstillämpningens skull.
Bankoutskottets utlåtande nr 63 år 1967
3
Revision företas regelmässigt efter det att den egentliga verksamheten utförts.
Den görs inte alltid regelbundet utan på obestämda tider och överraskande.
Revisionen förutsätter i allmänhet att kontroll redan skett. Det
ankommer på revisionen att undersöka om, hur och i vilken utsträckning
kontroll utövas. I större företag inom det enskilda näringslivet förekommer
i stor utsträckning särskilda interna revisionsenheter, vilkas uppdragsgivare
är företagsledningen. Även på det statliga området finns intern
revision, hittills i huvudsak inriktad på kameral revision. Den interna revisionen
anses i framtiden böra koncentreras på att granska verksamheten,
d. v. s. på en värdering av olika transaktioner, använda metoder, uppnådda
resultat m. m. Till dess uppgifter bör alltså höra även att i viss utsträckning
utföra sakrevision.
Riksrevisionsverket skall beträffande den Kungl. Maj :t underställda delen
av statsverksamheten centralt svara för förvaltningsrevision. I detta begrepp
inläggs en i jämförelse med den nuvarande sakrevisionen utvidgad
och intensifierad revisionsverksamhet, en granskning från lönsamhets- och
ändamålssynpunkt. Till grund för förvaltningsrevisionen skall utom huvudböckerna
i princip även ligga verksamhetsberättelser.
Utskottet
Om riksdagens revisorers arbetsuppgifter och inriktningen av deras aktivitet
har utredningen angående revisorernas verksamhet med instämmande
av konstitutionsutskottet (uti. nr 60) anfört bl. a. följande. Inom ramen för
en helhetssyn på statsverksamheten, vilken får förutsättas i första hand
ta sikte på frågor av principiell och generell innebörd, skall det vara en
huvuduppgift för revisorerna att närmare undersöka den ekonomiska ändamålsenligheten
av vidtagna förvaltningsåtgärder genom att ställa den sakliga
effekten av myndigheternas dispositioner i relation till nedlagda kostnader.
Revisorerna bör därvid peka på möjligheter till besparing, rationalisering
eller allmän förbättring av förvaltningsarbetet. Granskningens syfte
bör inte vara att framför allt finna fel utan att främja en sådan inriktning
av verksamheten, att god hushållning med statens medel åstadkommes.
Bankoutskottet vill för sin del framhålla att en sådan granskning är motiverad
även vad gäller de under riksdagen lydande förvaltningsorganen.
Riksdagsförvaltningen utgör endast en ringa del av den totala statsverksamheten
och kan följaktligen endast i begränsad utsträckning ge anledning
till insatser från revisorernas sida. Det slags frågor av principiell och
generell innebörd, varom ovan talats, kan dock uppenbarligen ha aktualitet
även inom riksdagsförvaltningen. I detta sammanhang må erinras om att
riksdagens verk handhar en del verksamhetsgrenar — riksbanken viss kreditgivning,
riksgäldskontoret åtgärder för att befrämja lönsparande, riksdagsbiblioteket
bl. a. bibliografiska uppgifter — som anförtrotts dem av
4
Bankoutskottets utlåtande nr 63 år 1967
praktiska snarare än principiella skäl och som således naturligen bör ses
i samband med angränsande verksamhet bedriven av Kungl. Maj :t underställda
myndigheter. Ytterligare må påpekas att, såsom utredningen framhållit,
riksdagens organ icke omfattas av de rationaliseringsundersökningar
som fortlöpande verkställs inom statsförvaltningen i övrigt.
Vad utskottet nu uttalat åsyftar inte någon ändring av vad som hittills
får anses principiellt sett ha gällt för revisorerna utan innebär endast ett
understrykande av de synpunkter på revisorernas fortsatta verksamhet som
konstitutionsutskottet anfört. Vad gäller riksbanken och riksgäldskontoret
ankommer emellertid på revisorerna en fortlöpande granskning av dessa
verks tillstånd, styrelse och förvaltning som är av annan innebörd än revisorernas
huvudsakliga verksamhet enligt de ovan refererade riktlinjerna.
Utredningen har i detta avseende föreslagit vissa förändringar, bl. a. innebärande
att revisorerna icke längre skall avge årliga revisionsberättelser
rörande riksbanken och riksgäldskontoret.
Utskottet finner anledning att i detta sammanhang mera allmänt beröra
frågan om kontroll och revision inom riksdagsförvaltningen mot bakgrund
av vad som i motsvarande hänseende gäller inom statsförvaltningen i övrigt.
De riktlinjer som tidigare i år antagits för den statliga redovisnings- och
revisionsverksamheten i stort är enligt utskottets uppfattning i allt väsentligt
tillämpliga också för riksdagsförvaltningens del. Detta innebär bl. a.
att revisionsarbetet — såsom också utredningen förutsatt — i första hand
skall vara ett åliggande för interna revisionsorgan. Till uppgifterna för
dessa skall höra icke blott kameral revision utan även i viss utsträckning
sakrevision.
Interna revisionsenheter finns för närvarande inom riksbanken och riksgäldskontoret.
I enlighet med vad som uttalats vid tillkomsten av riksdagens
förvaltningskontor (sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande
1966 nr 1, s. It) ombesörjer riksgäldskontoret för närvarande
revisionen av förvaltningskontorets räkenskaper. Denna anordning står enligt
bankoutskottets mening i god överensstämmelse med de riktlinjer för
den statliga revisionen som ovan redovisats. Riksgäldskontoret kan sägas i
förhållande till övriga riksdagens verk och riksdagens förvaltningskontor
inta ställningen som central kameralmyndighet. Det är då naturligt att till
riksgäldskontoret är knuten en internrevision med uppgift att granska även
anslutna kameralmyndigheters räkenskaper. Som anslutna kameralmyndigheter
får betraktas dels riksdagens förvaltningskontor, dels de mindre
riksdagsverken.
En jämförelse med de riktlinjer som generellt avsetts gälla inom statsförvaltningen
visar att arbetsfördelningen mellan den centrala kameralmyndigheten
riksgäldskontoret och de mindre riksdagsverken i deras egenskap
av anslutna kameralmyndigheter något avviker från riktlinjerna, i det att
förvaltningskontoret handhar vissa kamerala funktioner som i princip
Bankoutskottets utlåtande nr 63 år 1967
5
borde ankomma på riksgäldskontoret. Denna av bl. a. praktiska skäl genomförda
arbetsfördelning kan bibehållas; i framtiden torde dock böra uppmärksammas,
huruvida ändringar däri skulle kunna leda till mera rationella
handläggningsformer. Anmärkas må att den förutsedda övergången till
ADB-system vad gäller avlöningar inom riksdagsförvaltningen kommer att
medföra helt andra arbetsrutiner än de nu tillämpade.
Liksom hittills bör riksgäldskontorets revisionsavdelning bedriva intern
revision med avseende på hela riksdagsförvaltningen utom riksbanken. Denna
revision bör i den mån så är motiverat utvidgas i enlighet med det syfte
som i riktlinjerna för den statliga revisionsverksamheten angivits för de
centrala kameralmyndigheternas internrevision. De påpekanden vartill
granskningen kan föranleda skall av revisionsavdelningens chef direkt delges
vederbörande myndighet. Observeras bör alltså att riksgäldsfullmäktiges
huvudmannaskap över revisionsavdelningen inte innebär, att fullmäktige
har att ta ställning till de vid revisionen gjorda iakttagelser som berör andra
organ än riksgäldskontoret, utan vad gäller dessa organ är av rent administrativ
karaktär. Om anledning skulle uppkomma bör de interna revisionsenheterna
på sätt utredningen anvisat göra anmälan till riksdagens revisorer.
Utöver den interna revisionen erfordras för både offentlig och enskild
ekonomisk verksamhet en extern revision. Inom statsförvaltningen med
undantag av riksdagsförvaltningen fungerar riksrevisionsverket som externt
revisionsorgan. Dess roll härvidlag kommer i samband med den tillämnade
omläggningen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten
att förändras, såsom delvis framgått av den redogörelse som ovan
.ämnats. Av allt att döma kommer emellertid ett visst mått av kontinuerligt
återkommande granskning, knuten bl. a. till förvaltningarnas huvudböcker,
att även framgent utövas av riksrevisionsverket. Av intresse i sammanhanget
är vidare de principer som enligt aktiebolagslagen och banklagen gäller för
de av bolagsstämman valda revisorernas verksamhet. Bland dessa revisorers
åligganden märks i synnerhet att de skall tillse huruvida bolagets
organisation av och kontroll över bokföringen och medelsförvaltningen är
tillfredsställande. En sådan tillsyn kan enligt utskottets mening betraktas
som huvuduppgiften för externrevisionen på riksdagsförvaltningens område.
I mån av behov bör denna externrevision givetvis därutöver på sedvanligt
sätt granska räkenskaper och handlingar etc.
Utredningen föreslår, att riksdagens revisorer visserligen skall svara för
en extern revision av riksdagsförvaltningen men icke vara skyldiga att avge
några särskilda berättelser rörande granskningens resultat. Utskottet finner
det tvivelaktigt om utredningen tillräckligt uppmärksammat skillnaden
mellan den på generella rationaliseringsspörsmål etc. inriktade granskning
som är revisorernas huvudsyssla och extern revision av den typ som utskottet
senast berört. Under alla omständigheter finner utskottet det önskvärt
6 Bankoutskottets utlåtande nr 63 år 1967
att utskottets och riksdagens ställningstagande till frågan om ansvarsfrihet
för fullmäktige alltfort kan baseras bl. a. på årliga revisionsberättelser.
Av utredningen framgår att den granskning från revisorernas sida som
föregår avgivandet av revisionsberättelser med tiden blivit tämligen slentrianmässig.
En ändrad uppläggning av denna granskning är enligt utskottets
mening motiverad; därvid bör uppgiften att tillse hur myndigheternas
egna kontrollåtgärder är utformade stå i centrum. För att inte med denna
granskning belasta revisorernas kansli, som rekryterats med sikte på andra
arbetsuppgifter och som bör kunna koncentrera sig på vad som är huvudsyftet
med revisorernas verksamhet, torde revisorerna böra anlita särskild
expertis på externrevisionens område till att i huvudsak genomföra erforderlig
granskning av riksdagsförvaltningen och för revisorerna föredra
resultatet därav.
De bestämmelser angående revision av riksbanken och riksgäldskontoret
som ingår i revisorernas nu gällande instruktion ter sig i flera avseenden
föråldrade. Vid bifall till vad konstitutionsutskottet hemställt i sitt memorial
nr 60 kommer ifrågavarande bestämmelser att upphävas. I konstitutionsutskottets
förslag till ny instruktion ingår inga motsvarande föreskrifter.
Vissa särskilda författningsbestämmelser rörande riksdagens revisorers
uppgifter med avseende på den inre riksdagsförvaltningen torde även
fortsättningsvis vara erforderliga. Utskottet avser att återkomma med förslag
därtill. Det torde vara till fyllest att detta förslag framlägges i början
av 1968 års riksdag, något som möjliggör grundligare samråd med de berörda
instanserna om bestämmelsernas utformning än som hittills kunnat
äga rum. Av vad som ovan anförts följer att utredningens förslag om upphävande
av 37 § tredje stycket lagen den 30 juni 1934 för Sveriges riksbank
- vari stadgas om offentliggörande av revisorernas berättelse angående
granskning av riksbanken, in. in. — icke bör föranleda någon åtgärd.
Vad gäller personalorganisationen vid revisorernas kansli samt revisionskostnaderna
kan utskottet inskränka sig till att i anslutning till konstitutionsutskottets
utlåtande nr 60 anföra följande. I enlighet med konstitutionsutskottets
förslag och det av riksdagens lönedelegation godkända avtalet
om lönegradsplacering av tjänster vid revisorernas kansli bör inrättas
en ny tjänst som byråchef i lönegrad Cr 2 och tre nya tjänster som byråassistent
i lönegrad Ae 21. Tjänsten som kanslichef är för närvarande
placerad i lönegrad Cp 2, varvid viss avlöningsförstärkning utgår. Den torde
nu, såsom riksdagens förvaltningskontor efter hörande av vederbörande
arbetstagarorganisationer föreslagit, böra placeras i lönegrad Cp 4 och icke
längre vara förenad med avlöningsförstärkning. Biträdes- och vaktpersonal
för revisorernas behov erhålles enligt nu gällande instruktion från riksdagens
förvaltningskontor. Denna föreskrift återfinnes inte i den nya instruktionen.
I likhet med övriga riksdagens verk bör revisorerna i fort
-
Bankoutskottets utlåtande nr 63 år 1967
7
sättningen disponera egen biträdes- och vaktpersonal. Det torde få ankomma
på revisorerna att i mån av behov besluta om inrättande av icke-ordinarie
tjänster för sådan personal. Tills vidare kan behov beräknas föreligga av en
tjänst som kansliskrivare i lönegrad A 11 och en tjänst som vaktmästare i
högst lönegrad A 9.
Till följd av personalökningen och de förhöjda arvoden som enligt den nya
instruktionen skall utgå till revisorerna och deras suppleanter kan kostnaderna
för revisionsverksamheten beräknas under återstoden av budgetåret
1967/68 stiga så att budgeterade anslagsbelopp kommer att visa sig
otillräckliga. Då båda de anslag som anvisats till riksdagens revisorer och
deras kansli — till avlöningar och till omkostnader — har karaktär av förslagsanslag,
torde det icke vara erforderligt att nu anvisa medel på tillläggsstat
för de ökade revisionskostnaderna. Riksdagen bör i stället medgiva,
att även de nytillkommande kostnaderna bestrids från de i riksstaten anvisade
anslagen. Anslaget till avlöningar, från vilket också revisorernas
arvoden utgår, har i riksstaten beräknats till 356 000 kr. Merkostnaden
under andra hälften av budgetåret kan, inberäknat kostnader för tillfällig
personal, komma att belöpa sig till ca 190 000 kr. Anslaget till omkostnader,
vilket beräknats till 45 000 kr., kan komma att överskridas med ca 25 000
kr., avseende främst dels ökade kostnader för reseersättningar till följd
av vad som föreslagits beträffande revisorernas inpektionsverksamhet och
suppleanternas deltagande däri, dels ökade expenser i samband med anordnande
av arbetsplatser för den nytillkommande personalen. Någon uppdelning
av de här beräknade merkostnaderna på de olika anslagsposter som
angivits i specifikationen till anslagen på fjortonde huvudtiteln (BaU:s
uti. nr 39) torde icke vara erforderlig i sammanhanget.
Utskottet hemställer,
att riksdagen måtte i anledning av de båda betänkanden
som avgivits av utredningen angående riksdagens revisorers
verksamhet, i vad dessa hänvisats till bankoutskottet,
1) godkänna vad utskottet ovan anfört om revisionen av
riksdagens förvaltningsorgan,
2) besluta om inrättande från och med den 1 januari 1968
av de nya tjänster vid riksdagens revisorers kansli som ovan
angivits,
3) besluta att tjänsten som chef för riksdagens revisorers
kansli skall från och med den 1 januari 1968 vara placerad
i lönegrad Cp 4,
4) godkänna vad utskottet i övrigt anfört om personalorganisationen
vid riksdagens revisorers kansli,
8
Bankoutskottets utlåtande nr 63 år 1967
5) godkänna vad utskottet anfört beträffande utnyttjande
av anslag till riksdagens revisorer och deras kansli under
budgetåret 1967/68.
Stockholm den 12 december 1967
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande
såvitt gäller inrättande av tjänster:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),
Åkerlund (h), Hilding (fp), Lundin (s), Enarsson (h) och Mattsson (ep)*;
från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s)*,
herrar Hagnell (s), Franzén i Motala (s), Rörjesson i Glömminge (ep)*,
Bengtsson i Landskrona (s), Plyltander (fp)* och Ullsten (fp);
såvitt gäller övriga frågor:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),
Åkerlund (h), Hilding (fp), Lundin (s) och Enarsson (h);
från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s), Franzén i
Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s) och Ullsten (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
ESSELTE AB. STHLM 67
715041
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1967:415 Skrivelse till Styrelsen för riksdagsbiblioteket i anledning av riksdagens revisorers särskilda berättelse om riksdagsbiblioteket. a1 i texten
- Rskr. 1967:416 Skrivelse till Styrelsen för riksdagens förvaltningsningskontor angående åtgärder för att effektivisera riksdagens revisorers verksamhet. s. 1 i texten