Sök i Ratio Lex

Memorial angående användande av riksbankens vinst för år 1966.

1967-02-28 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:7, Memorial angående användande av riksbankens vinst för år 1966.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 7—8

Bankoutskottets memorial nr 7 år 1967

1

Nr 7

Memorial angående användande av riksbankens vinst för år

1966.

Enligt § 1 i den för bankoutskottet gällande instruktionen åligger det utskottet

att till riksdagen meddela yttrande och förslag om användande av

den under föregående år upplupna bankovinsten.

I riksstaten för budgetåret 1966/67 har såsom inkomst på driftbudgeten

under rubriken Riksbanksfonden upptagits ett belopp av 150 miljoner"kronor.

Enligt den av fullmäktige i riksbanken till utskottet avgivna berättelsen

angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1966 uppgick

riksbankens nettovinst för nämnda år till 229 479 061 kronor 80 öre.

Såsom balanserade vinstmedel från föregående år redovisades ett belopp

av 710 843 kronor 34 öre. Till förfogande stående vinstmedel utgör sålunda

230 189 905 kronor 14 öre.

Utskottet har i fråga om bankovinsten för år 1966 inhämtat yttrande

från fullmäktige i riksbanken. I skrivelse den 16 februari 1967 har fullmäktige

hemställt, att utskottet ville föreslå riksdagen besluta att av riksbankens

tillgängliga vinstmedel

a) ett belopp av 150 000 000 kronor skall inlevereras till statsverket under

budgetåret 1966/67;

b) ett belopp av 80 000 000 kronor skall överföras till kursdifferenskontot;

och

c) återstående belopp, 189 905 kronor 14 öre skall kvarstå på räkningen

för odisponerade vinstmedel.

Fullmäktiges beslut att föreslå denna disposition av bankovinsten har

fattats av en majoritet, bestående av herrar Wärnberg, Åsbrink, Holmberg,

Nilsson, Johansson och Hansson. Någon särskild motivering för förslaget

har icke lämnats. En reservant inom fullmäktige, herr Kollberg, har

yrkat att med hänsyn till den för året speciellt höga vinsten ett belopp av

200 miljoner kronor skall inlevereras till statsverket och 30 miljoner kronor

tillföras kursdifferenskontot.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 7_8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko ut sko Hets memorial nr 7 år 1967

Disposition av riksbankens vinst under senare år

Sedan slutet av 1950-talet har riksbankens bruttovinst till följd av rörelsens

ökade omslutning och en högre förräntning på bankens portfölj av

svenska och utländska värdepapper legat på en avsevärt högre nivå än tidigare;

särskilt har detta varit fallet under år 1966. En del av bruttovinsten

användes årligen för nedskrivningar på bankens innehav av svenska obligationer.

Återstoden, riksbankens redovisade vinst, disponeras för varje år

genom särskilt beslut av riksdagen, i regel innebärande att ett visst, på förhand

i riksstaten beräknat belopp inlevereras till statsverket, medan vinstmedlen

i övrigt användes till förstärkning av riksbankens reserver genom

avsättning till ett kursdifferenskonto. I vissa fall har också gjorts avsättningar

till andra ändamål. Det till statsverket inlevererade beloppet utgjorde

under en följd av år 15 milj. kr. Av vinstmedlen för vart och ett av åren

1959—1961 inlevererades 50 milj. kr., varefter inleveransen höjdes till 100

milj. kr. I riksstaten för budgetåret 1966/67 har beräknats att vinstmedel

från riksbanken under år 1966 skall kunna inlevereras till ett ytterligare

förhöjt belopp av 150 milj. kr.

Vid utgången av år 1961 uppgick kursdifferenskontot till 686 milj. kr.

Vid dispositionen av bankovinsten för sistnämnda år beslöt riksdagen att

ytterligare 130 milj. kr. skulle överföras till kursdifferenskontot men att

därefter av de medel som avsatts bl. a. på detta konto 500 milj. kr. skulle

avskrivas på riksbankens fordran på svenska staten och 250 milj. kr. avsättas

till en riksbankens jubileumsfond. Till följd härav har kursdifferenskontot

sedan dess haft mindre omfattning än under åren 1957—1961.

Dispositionen av riksbankens vinst samt storleken av kursdifferenskontot

under de senaste åren framgår av nedanstående sammanställning, utvisande

belopp i milj. kr.

Verksamhetsår

Disponib- la vinst- medel

Till stats- verket

Till kurs- differens- kontot

Till bygg- nadsfond

Till avbe-

talnings-

lånefond

Kursdif- ferenskon- tot 31/12

följande

år

1961..............

230

50

130

50

_

137

1962..............

227

100

27

—

100

169

1963..............

134

100

9

—

25

178

1964..............

167

100

67

—

—

252

1965..............

208

100

108

—

—

365

1966..............

230

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 7 år 1967

3

Principer för dispositionen av riksbankens vinst

De principiella spörsmål som är förknippade med uppkomsten och dispositionen

av en centralbanks vinster behandlades utförligt i en skrivelse

från bankofullmäktige till bankoutskottet år 1962 och i utskottets utlåtande

däröver (1962 nr 13).

Fullmäktiges synpunkter sammanfattades i skrivelsen på följande sätt:

Riksbankens vinster och uppbyggandet av reserver inom banken kan

icke bedömas på samma sätt som i vanliga affärsdrivande företag. Själva

överförandet av vinstmedel från riksbanken till staten är, under förutsättning

att de inte i övrigt påverkar statsverkets vare sig övriga inkomster eller

utgifter, neutralt ur samhällsekonomisk synpunkt, men en vinstöverföring

skulle verka samhällsekonomiskt försvagande på budgeten, om den

ledde antingen till en ökning av statens utgifter eller till en minskning av

dess övriga inkomster. Riksbanken behöver reserver för att i allmänt accepterade

former kunna bokföringsmässigt möta förluster, som kan uppstå

i rörelsen, och uppbyggandet av reserverna bidrager även till att skapa

den nödvändiga marginalen vid uppfyllandet av sedeltäckningsbestämmelserna.

Den sakligt viktigaste synpunkten i detta sammanhang är emellertid,

att riksbanken måste till sitt förfogande ha en tillräckligt stor och differentierad

värdepappersportfölj för genomförandet av marknadsoperationer.

Flera skäl talar för att kraven i detta avseende i framtiden blir större, än

vad som hittills varit fallet.

Utskottet tog för sin del i nyssnämnda utlåtande först upp frågan om

bankovinstens uppkomst. Till viss del kan denna vinst, framhöll utskottet,

sättas i samband med riksbankens ensamrätt att utge sedlar och med de bestämmelser

som gäller rörande sedeltäckning. Tillhandahållandet av betalningsmedel

ger visserligen i och för sig ingen direkt påtaglig avkastning.

De värden, med vilka stat och allmänhet tillhandlar sig sedlar från riksbanken,

kan emellertid ge en lägre eller högre förräntning. I den mån bankens

sedelutgivning motsvaras av en uppläggning av reserver i guld uppkommer

ingen omedelbar vinst av rörelsen. Ett överskott uppstår däremot

då sedlar utbyts mot räntebärande obligationer eller andra värdepapper.

Från dessa utgångspunkter fann utskottet att dels den ökade sedelutgivningen

och dels den relativa förskjutning mot värdepapper, som skett beträffande

riksbankens sedeltäckningstiiigångar, fick tillmätas betydelse för

utvecklingen av bankens vinst.

Vid sidan av förändringar i sedelutgivningen och i fördelningen mellan

räntebärande och icke räntebärande tillgångar i riksbanken påverkas vinsten

vidare, konstaterade utskottet, av det allmänna ränteläget, som är bestämmande

för avkastningen på de subsidiära sedeltäckningstillgångarna.

Utvecklingen av riksbankens vinst under senare tid finge i konsekvens därmed

ses mot bakgrund av det rådande ganska höga ränteläget. Vidare kunde

förändringar i vinsten uppträda genom bankens marknadsoperationer.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 saml. Nr 7—8

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 7 år 1967

Med de köp och försäljningar av värdepapper, som för riksbanken utgör

ett medel att genomföra dess kredit- och penningpolitiska uppgifter, kunde

följa förmögenhetsvinster eller förmögenhetsförluster med betydande återverkningar

på bankens vinst.

De tillgångar som balanseras mot riksbankens skuld i utelöpande sedlar

och som ger en ränteavkastning utgörs till betydande del av statsobligationer

och skattkammarväxlar. Riksbankens vinst kan därför, anförde utskottet,

i viss utsträckning sägas bestå av från statsverket erlagda statsskuldräntor.

Om man betraktade statsverket och riksbanken som en enhet och

sammanförde deras tillgångar och skulder samt därvid såge sedelutgivningen

som en form av statsupplåning, skulle följande resultat uppkomma. Den

på så sätt konsoliderade »statsskulden» skulle, därest för riksbankens del

endast utelöpande sedlar och däremot svarande tillgångsposter beaktades,

till sitt belopp bli lika med statsskulden i riksgäldskontorets räkenskaper.

Däremot skulle kostnaderna för statsupplåningen komma att reduceras

med ett belopp motsvarande den del av riksbankens vinst som kunde hänföras

till sedelutgivningen.

Utskottet framhöll att det angivna betraktelsesättet inte i allt ägde giltighet

beträffande riksbankens vinst. Vinstutvecklingen under senare år hade

även påkallats av sådana speciella faktorer som t. ex. insättningar av medel

på konton för investering i rörelse. Den förda diskussionen syntes dock

tillämplig så till vida att därav framginge att frågan om disposition av överskotten

från riksbankens rörelse äger ett naturligt samband med redovisningen

av statsskulden och av kostnaderna för statsupplåningen. I förening

med de övriga synpunkter på frågan som anförts i fullmäktiges skrivelse

fann utskottet detta tala för att man vid inleverans till statsverket av överskottsmedel

från riksbanken söker finna former därför, som inte medför

några reala effekter utöver dem som sammanhänger med en förändring i

statsskuldens storlek.

Motion vid 1966 års riksdag angående beräkningen av inkomsten från

riksbanksfonden

Vid 1966 års riksdag väcktes en motion med hemställan att riksdagen vid

fastställandet av riksstaten för budgetåret 1966/67 skulle upptaga inkomsten

av riksbanksfonden till ett belopp av 200 milj. kr. I sitt utlåtande över

motionen (nr 36) påpekade bankoutskottet att denna inkomst i riksstaten

beräknats till 150 milj. kr. I vad mån den faktiska inleveransen skulle verkställas

med det beräknade beloppet eller annat belopp komme, framhöll utskottet,

att fastställas av 1967 års riksdag vid dess beslut om dispositionen

av 1965 års bankovinst. Utslagsgivande vid avvägningen mellan inleverans

till statsverket och fondering inom riksbanken av vinstmedel vore främst

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 7 år 1967 5

behovet att inom riksbanken uppbygga reserver ävensom göra avsättningar

för andra ändamål. Utskottet hänvisade till de ovan refererade principer

som ansetts tillämpliga härvidlag och fann icke skäl att vid detta tillfälle

föreslå en höjning av inleveransen. I en reservation, vari yrkades bifall till

motionen, uttalades att det vore önskvärt med en ordning innebärande att

vinstlevei anserna anpassas till det faktiska resultatet och att vinstmedlen

inte i stor utsträckning hålles utanför riksstaten. Riksdagen följde utskottsmajoritetens

linje.

Utskottet

I likhet med bankofullmäktiges majoritet anser utskottet att av riksbankens

vinst för år 1966 bör till statsverket inlevereras det belopp som i riksstaten

för innevarande budgetår upptagits under inkomsttiteln Riksbanksfonden.

En avsättning till kursdifferenskontot av den storlek som fullmäktige

föreslagit synes angelägen för att ytterligare förstärka riksbankens

reserv för mötande av förlustrisker vid handeln med valutor och värdepapper

samt vid riksbankens internationella engagemang i övrigt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen måtte besluta, att av riksbankens tillgängliga

vinstmedel

a) ett belopp av 150 000 000 kronor skall inlevereras till

statsverket under budgetåret 1966/67;

b) ett belopp av 80 000 000 kronor skall överföras till

kursdifferenskontot; och

c) återstående belopp, 189 905 kronor 14 öre, skall kvarstå

på räkningen för odisponerade vinstmedel.

Stockholm den 28 februari 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Palm, Åkerlund, Hilding, Lundin, Nils

Theodor Larsson*, Enarsson, Larfors och Stadling;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Hagnell, Franzén i Motala

Börjesson i Glömminge, Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Ekström

i Iggesund och Löfgren.

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 7 år 1967

Reservation

av herrar Åkerlund, Hilding, Enarsson, Regnéll, Larsson i Umeå och

Löfgren, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Riksbankens bruttovinst har, såsom framgår av bankofullmäktiges förvaltningsberättelse

för år 1966 (BoU:s mem. nr 1, s. 34), under det senaste

året legat betydligt högre än tidigare beroende framför allt på det höga

ränteläget såväl för inhemska värdepapper som för utländska valutabehållningar.

Fullmäktige har utnyttjat denna situation för att göra större nedskrivningar

på riksbankens värdepappersinnehav än tidigare år. Den kvarstående

nettovinsten ligger likväl på en nivå som uppnåtts endast vid ett

par tidigare tillfällen.

Med hänsyn till de stora nedskrivningar som skett innan nettovinsten

framkom finner utskottet det icke erforderligt med en så stor avsättning

till kursdifferenskontot som fullmäktiges majoritet föreslagit. Detta konto,

som kraftigt reducerades år 1962 genom en avskrivning på statsverkets

skuld till riksbanken och inrättandet av riksbankens jubileumsfond, kommer

redan med den avsättning som förordats av reservanten inom fullmäktige

att ha nått en storlek som överträffats endast under åren 1957—

1961. En fortsatt snabb tillväxt av kursdifferenskontot synes snart nog

kunna aktualisera en ny avskrivning av samma slag som år 1962. Vid valet

mellan sådana avskrivningar med längre mellanrum och en successiv inleverans

till statsverket av de vinstmedel som icke erfordras för riksbankens

rörelse synes den senare metoden vara att föredraga. Med de principer

för disposition av riksbankens vinst som bankofullmäktige och hanlcoutskottet

angav år 1962 står den enligt utskottets mening i god överensstämmelse.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen måtte besluta, att av riksbankens tillgängliga

vinstmedel

a) ett belopp av 200 000 000 kronor skall inlevereras till

statsverket under budgetåret 1966/67;

b) ett belopp av 30 000 000 kronor skall överföras till

kursdifferenskontot; och

c) återstående belopp, 189 905 kronor 14 öre, skall kvarstå

på räkningen för odisponerade vinstmedel.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:116 Skrivelse till Konungen om medverkan av statens grupplivnämnd och statens personalpensionsverk vid handläggningen av ärenden angående grupplivförsäkring för arb a1 i texten