Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående kommunernas investeringsbehov.

1967-03-07 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:9, Utlåtande i anledning av motioner angående kommunernas investeringsbehov.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 9—16

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1967

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av motioner angående kommunernas investeringsbehov.

I de till bankoutskottet hänvisade likalydande motionerna nr 431 i första

kammaren av herr Bengtson m. fl. och nr 548 i andra kammaren av herr

Hedlund m. fl. har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla om skyndsam utredning av kommunernas investeringsbehov

och planering av hur det lånebehov för kommunerna, som undersökningen

utvisar, skall kunna tillgodoses.

Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas, i den mån redogörelse

därför icke lämnas i det följande, till motionen II: 548.

Motionerna

Motionärerna fäster uppmärksamheten på den kommunala verksamhetens

fortlöpande expansion och särskilt de kommunala investeringarnas utveckling.

Expansionen är, framhåller de, till stor del en följd av de uppgifter

som ålagts kommunerna genom beslut av statsmakterna. Statsbidragen

till kommunverksamheten uppgår emellertid till knappt en fjärdedel av

kostnaderna. Svårigheterna att erhålla lån har bidragit till en kraftig höjning

av kommunalskatten; sedan 1950-talets början har denna ökats i genomsnitt

med nära 90 procent. Motionärerna anser en förbättrad långtidsplanering

av samhällets totala reformverksamhet angelägen. Bl. a. bör omedelbart

göras en undersökning av kommunernas behov av krediter och förutsättningarna

att under de kommande åren tillgodose detta. En utgångspunkt

bör därvid vara att kommunalskatten i genomsnitt icke kan höjas.

1966 års riksdags (nedan redovisade) beslut att begära utredning av de

frågor som sammanhänger med finansieringen av de expanderande kommunernas

investeringar medger, säger motionärerna, inte en riktig uppläggning

av en undersökning av problemområdet. Frågan om behovet av krediter

till investeringar är av lika stort intresse för avfolkningskommuner och

stillastående kommuner som för den expanderande kategorien.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 9—16

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1967

Riksdagsbeslut 1966 om utredning angående kommunernas

investeringsbehov

I motioner vid 1966 års riksdag hemställdes, att riksdagen skulle i skrivelse

till Kungl. Maj :t begära skyndsam utredning av de frågor som sammanhänger

med kreditförsörjningen till de hastigt växande kommunerna

inom storstadsområdena.

Motionerna behandlades av bankoutskottet (uti. 1966: 45), som inhämtade

yttranden över dem från ett flertal kommunala samarbetsorgan och orean

inom kreditmarknaden. Av vad som anfördes i remissyttrandena må

ö

här nämnas följande.

Svenska stadsförbundet fann finansieringsproblemen för de starkt expanderande

kommunerna i storstadsområdena vara av sådan vikt och storleksordning

att en särskild utredning av dem vore val motiverad. Förbundet

konstaterade att dessa kommuner liksom expansiva kommuner i hela

landet, även utanför storstadsområdena, ställes infor mycket stora problem

i det att befolkningsexpansionen framtvingar ett omfattande bostadsbyggande

med därav föranledd markanskaffning och därför for med sig

krav på investeringar inom olika områden. Enligt förbundets uppfattning

liade glesbygdsområdena genom skatteutjämningsreformen fått en väsentlig

förstärkning av sina ekonomiska resurser, varför det funnes skal att nu

rikta uppmärksamheten på expansionsområdena.

Eu likartad mening framfördes av majoriteten inom styrelsen för Svenska

kommunförbundet. En minoritet inom styrelsen uttalade däremot att

den inte ville motsätta sig en förutsättningslös utredning, vid vilken hänsyn

emellertid borde tas till förhållanden i olika slag av kommuner i hela

landet.

Flertalet av de tillfrågade kreditmarknadsorganen avstyrkte forslaget om

utredning. Remissinstansernas synpunkter på olika åtgärder for att komma

till rätta med de i motionerna berörda kreditförsörjningsproblemen torde

inte behöva redovisas här.

Bankoutskottet instämde i motionärernas beskrivning av de ekonomiska

svårigheter som expansionen i storstadsområdena framkallat men framhöll

att de resursavvägningsproblem som dar kommit till uttryck gjor e

sig gällande med samma kraft även i andra expanderande kommuner i landet

Det rörde sig enligt utskottets mening inte om ett specifikt storstadsproblem

utan om ett problem berörande tillväxttakten i den kommunala

sektorn som helhet och dess infogande i den totala samhällsekonomiska

utvecklingen. Kreditförsörjningsfrågan framstod för utskottet som en de

av det generella spörsmålet om hur den kommunala expansionen skall linansieras.

En utredning begränsad till att avse de speciella problem som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1967

3

gäller krediter sörj ningen till kommunerna i storstadsområdena ansåg utskottet

därför icke motiverad. Däremot var det enligt utskottets mening

önskvärt att få till stånd en mera vittsyftande undersökning av de expanderande

kommunernas förutsättningar att finansiera erforderliga kommunala

investeringar. Utskottet föreslog att riksdagen skulle hemställa hos

Kungl. Maj :t om en sådan utredning.

I en reservation till utskottets utlåtande anfördes att bostads- och kommuninvesteringarna

under den gångna delen av 1960-talet ökat snabbt, medan

utvecklingen på andra områden gått i långsammare takt. Reservanterna

fann det nu framför allt angeläget att bereda utrymme för en snabb tillväxt

i industriinvesteringarna, något som inte vore möjligt utan att expansionstakten

i de offentliga investeringarna och bostadsbyggandet dämpades.

En prioritering av en så betydande del av kreditmarknaden som den vilken

kommunerna i storstadsområdena gjorde anspråk på skulle, hävdade reservanterna,

leda till en olycklig snedvridning av samhällsekonomien. Reservationen

utmynnade i att motionärernas utredningskrav icke borde föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Ärendet behandlades i riksdagens kamrar den 16 november 1966 (FK

nr 33, s. 11 ff.; AK nr 33, s. 30 ff.). Därvid väcktes under överläggningen

ytterligare ett förslag, nämligen att riksdagen skulle i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla om en förutsättningslös utredning rörande kommunernas

kreditförsörjning, varvid hänsyn borde tas till förhållandena i olika slag

av kommuner i liela landet. Yrkandet härom ställdes i båda kamrarna vid

huvudvoteringen mot yrkande om bifall till utskottets hemställan. Denna

bifölls i första kammaren med 81 röster mot 30, i andra kammaren med

142 röster mot 43.

Frågan om direktiv för den begärda utredningen torde för närvarande beredas

inom Kungl. Maj :ts kansli.

Utskottet

Riksdagen beslöt i november 1966 att hos Kungl. Maj :t begära en

skyndsam utredning av de frågor som sammanhänger med finansieringen

av de expanderande kommunernas investeringar. Beslutet grundades på motioner

angående kreditför sörj ningen till kommuner i storstadsområdena,

men en vidgning av ramen för utredningen föreslogs av bankoutskottet som i

likhet med kommunförbunden konstaterade att även kommuner utanför

storstadsområdena beröres av frågan om hur den kommunala expansionen

skall finansieras. Till följd av yrkanden som ställdes under överläggningen

i kamrarna fick dessa tillfälle att ta ställning även till förslag om en mera

vittsyftande utredning rörande kommunernas kreditförsörjning med hänsyn

till förhållandena i olika slag av kommuner i hela landet, ett förslag som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1967

framförts från ett håll vid remissbehandlingen men icke funnit någon förespråkare

i utskottet. Tanken på ett sålunda utvidgat utredningsuppdrag

avvisades av båda kamrarna med stor majoritet. Något beslut av Kungl.

Maj :t om tillsättning av den begärda utredningen föreligger ännu icke.

Den hemställan som göres i de nn förvarande motionerna överensstämmer

i huvudsak med det nyssnämnda yrkandet. Utskottet, som för blott

några månader sedan på utförligt redovisade grunder föreslog riksdagen att

begära en utredning avseende de expanderande kommunerna, finner icke vad

motionärerna anfört utgöra motiv för ett ändrat ställningstagande från riksdagens

sida.

Utskottet hemställer således,

att motionerna 1:431 och 11:548 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 mars 1967

På bankutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Palm, Åkerlund, Hilding, Lundin,

Larfors, Lundberg och Mattsson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Franzén i Motala,

Börjesson i Glömnringe, Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Ekström i

Iggesund och Haglund.

Reservationer

1. av herrar Mattsson och Börjesson i Glömminge, vilka ansett att utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Riksdagen beslöt i november---( = utskottet)----expansionen

skall finansieras. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag. Något

beslut av Kungl. Maj :t om tillsättning av den begärda utredningen föreligger

ännu icke.

I föreliggande motioner yrkas på en mera vittsyftande utredning rörande

kommunernas kreditförsörjning med hänsyn till förhållandena i olika slag

av kommuner i hela landet. Utskottet delar motionärernas uppfattning att

kreditförsörjningen inte bara är ett problem för de expanderande kommunerna.

Många av dessa kommuner har en relativt låg utdebitering och kan

i stor utsträckning finansiera angelägna investeringar genom skattein
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1967 5

täkter. Denna metod är inte möjlig i många avfolknings- eller glesbygdskommuner,

som sålunda befinner sig i ett avsevärt sämre läge i detta avseende.

Det stora investeringsbehov, som samlats hos kommunerna, är i huvudsak

en följd av de ökade uppgifter som statsmakterna ålagt kommunerna i olika

avseenden, t. ex. skolutbyggnaden. Det är därför angeläget att frågan om

krediterna löses på lika villkor för alla kommuner, såväl de kommuner vilka

är stillastående i fråga om befolkningstal och ekonomiskt underlag som de

kommuner som ligger i en expanderande region.

Av dessa skäl vill utskottet förorda att direktiven för den ovan nämnda

utredningen vidgas att omfatta kreditförsörjningen för samtliga kommuner.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen med bifall till motionerna 1:431 och

II: 548 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam

utredning av kommunernas investeringsbehov och planering

av hur det lånebehov, som undersökningen utvisar,

skall kunna tillgodoses.»

2. av herr Hilding.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.