Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering in. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1967-03-14 · 11 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1967:7, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering in. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1967
1
Nr 7
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående statligt stöd till
trädgårdsnäringens rationalisering in. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t (bil. 11, p. C 7 och 16) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr. och till
Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt
anvisa ett anslag av 400 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
T anslutning till dessa punkter behandlar utskottet vissa i det följande nämnda
motioner rörande trädgårdsnäringen.
Framställningarna i statsverkspropositionen
Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering
Departementschefen har under punkten C 7 i likhet med lantbruksstyrelsen
förordat en anslagsminskning med 30 000 kr. till 150 000 kr.
Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess utövare
erlagd bensinskatt
Efter att ha redogjort för lantbruksstyrelsens anslagsframställning har
departementschefen under punkten C 16 anfört.
»Enligt beslut av 1966 års riksdag (prop. 1966: 1 bil. 11 s. 75, JoU 1 s. 33)
skall under budgetåret 1966/67 samarbetsorganet för frukt av restituerade
bensinskattemedel få disponera dels ett belopp motsvarande fruktodlingens
årliga förbrukning av skattebelagda drivmedel, dels 50 000 kr. av fonderade
bensinskattemedel. Beslutet innebar vidare att formerna för den fortsatta
finansieringen av samarbetsorganet bör tas under förnyat övervägande.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj :t i anledning
av riksdagens beslut uppdragit åt trädgårdsnäringsutredningen att överväga
formerna för samarbetsorganets fortsatta finansiering. Utredningen
har ingett förslag i ämnet den 16 december 1966. Jag räknar med att remissbehandling
och övrig beredning av förslaget inte kan slutföras i sådan
tid att det kan beaktas vid medelsanvisningen för nästa budgetår.
Jag förordar att samarbetsorganen för frukt och grönsaker under bud1
Bihang till riksdagens protokoll 1967.10 saml. Kr 7
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1967
getåret 1967/68 skall få disponera restituerade bensinskattemedel i samma
ntsträckning som under innevarande budgetår.
Såsom lantbruksstyrelsen föreslagit bör anslaget föras upp med 400 000
kr.»
Motioner rörande trädgårdsnäringen
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande till utskottet hänvisade
motioner:
1) 1:646 av herr Augustsson, likalydande med 11:578 av herr Björk,
vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj :t måtte uttala, att
ett företagsregister för trädgårdsnäringen snarast möjligt upprättas;
2) II: 822 av herrar Larsson i Borrby och Sundkvist, vari hemställts, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om att skyndsamma
åtgärder vidtages för att få till stånd ett företagarregister för trädgårdsnäringen
och att även i övrigt denna närings behov av en kontinuerlig trädgår
dsstatistik snarast möjligt beaktas;
3) II: 577 av herr Björk, i vilken motion hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning i syfte att förbättra
i motionen nämnda låne- och statsbidragsbestämmelser för trädgårdsnäringens
behov.
Utskottet får beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisa
till motionerna II: 578, II: 822 och II: 577.
Över motionsparet 1:646 och 11:578 ävensom motionen 11:822 har remissyttranden
avgivits av lantbruksstyrelsen, statistiska centralbyrån, trädgårdsnäringsutredningen,
Sveriges Handelsträdgårdsmästareförbund och
Sveriges Yrkesfruktodlares Riksförbund, över motionen 11:577 har utskottet
inhämtat utlåtanden från lantbruksstyrelsen, trädgårdsnäringsutredningen,
Sveriges Handelsträdgårdsmästareförbund och Sveriges Yrkesfruktodlares
Riksförbund.
Remissyttranden över motionerna
Yttranden över motionerna 1:646 och 11:578 ävensom
11:822 om upprättande av ett företagarregister
för trädgårdsnäringen, in. in.
Lantbruksstyrelsen understryker motionärernas uppfattning, att åtgärder
snarast bör vidtagas för att komma i gång med trädgårdsstatistiken och tillstyrker
därför, att bensinskattemedel får anlitas i viss begränsad omfattning
för att täcka kostnaderna för uppläggningen av ett företagarregister
för trädgårdsnäringen.
3
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 11107
Styrelsen anför vidare.
Vid upprepade tillfällen och senast i remissyttrande till jordbruksdepartementet;
den 20 oktober 1966 över framställning från Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund
om kontinuerlig trädgårdsstatistik har lantbruksstyrelsen
understrukit behovet av otficiell statistik på trädgårdsnäringens omminst
föi statsmakternas bedömning av frågor som rör trädgårdsnäringen
ar det viktigt att genom en utbyggd officiell trädgårdsstatistik skapa
förutsättningar för kontinuerliga undersökningar av trädgårdsodlingens
omfattning och ekonomiska villkor. Detta är särskilt aktuellt i dagens läge,
nar i samband med förhandlingar om utrikeshandel och tullar in. m. avgöi
anden måste träffas, som kännbart kan påverka trädgårdsnäringens existensbetingelser.
Även för bedömningen av den pågående, delvis med statsmedel
understödda rationaliseringsverksamheten på trädgårdsnäringens område
är en statistisk kartläggning av näringen betydelsefull.
börslag till hur trädgårdsstatistiken skall läggas upp har framlagts av
trädgårdsnäringsutredningen i betänkande den 30 september 1965. Som en
törsta etapp skulle ett företagareregister upprättas, vilket ständigt skulle hållas
aktuellt och tjäna som underlag för mera detaljerade produktionsundersökningar.
Arbetet skulle närmast åvila statistiska centralbyrån, som redan
tagit upp frågan på sitt arbetsprogram, men som i brist på anslag ännu
icke kunnat påbörja detsamma.
Gränsdragningen mellan jordbruk och trädgård är ofta oklar. På ett stort
antal jordbruksfastigheter drivs produktion av köksväxter och i vissa fall
frukt och bär. Därför bör enligt styrelsens mening beaktas de möjligheter
som finns att samordna uppgift sin samlingen till trädgårdsnäringens företagariegister
med ett planerat motsvarande arbete för jordbruket.
1 motionerna 1:646 och 11:578 har antytts möjligheten att finansiera
igångsättningsår betet med företagareregistret genom bidrag ur anslaget
Gottgorelse till trädgårdsnäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt/
„ i S,al?^and med att andamalen för användningen av bensinskattemedlen
iaststalldes foreslog lantbruksstyrelsen i sina petita år 1956, att i den mån
statsbidrag icke kan ställas till förfogande på annan väg, viss del av ifrågavarande
anslag borde få användas för alt utarbeta trädgårdsstatistik, varvul
1 forsta hand borde verkställas intervjuundersökningar på stickprovsbasis
tör att få dels en uppfattning om trädgårdsnäringens nuvarande läge
och dels en grund för fortsatt uppbyggnad av en ändamålsenlig framtida
tradgardsstatistik. Häröver uttalade departementschefen i statsverkspropositionen
1957 (Bil. 11) sid. 563, första stycket:
»Ej heller kan jag tillstyrka förslaget rörande trädgårdsstatistiken, då här
ar iraga om arbetsuppgifter, som närmast åvilar statistiska centralbyrån.
A andra sidan har jag intet att erinra emot att exempelvis statistiska cen;rÄranS
utredningsinstitut eller jordbrukstekniska institutet anlitas för
1 !falf!g,a utredningar och undersökningar på trädgårdsnäringens område
och att kostnaderna härför bestrides av restituerade medel.»
Detta blev riksdagens beslut.
Lantbruksstyrelsen, som enligt riksdagens beslut förfogar över ifrågayarande
medel, anser sig icke ha befogenhet att bevilja bidrag för det statistikarbete
det har galler och som skulle syfta till att lägga grunden fölen
fortsatt uppbyggnad av den framtida trädgårdsstatistiken.
Emellertid är det viktigt att arbetet med trädgårdsstatistiken inte ytterligare
forsenas. Styrelsen tillstyrker därför, att bensinskattemedel får anli
lf
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 10 samt. Nr 7
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1967
tas i viss begränsad omfattning för att täcka kostnaderna för uppläggningen
av företagareregistret.
Det kommande kontinuerliga arbetet med trädgårdsstatistiken bör dock
bekostas av statsmedel genom anslag i vanlig ordning till statistiska centralbyrån.
Statistiska centralbyrån (SCB) delar uppfattningen att eu översyn av
trädgårdsstatistiken snarast bör komma till stånd. Verket tillstyrker eu
prövning av möjligheterna att inleda en dylik översyn med utnyttjande av
restituerade bensinskattemedel. För helt budgetår har medelsbehovet beräknats
till 85 000 å 100 000 kr. avseende lön till heltidsanställd utredningsman,
kostnader för arbetsgrupper och expenser samt kostnader för viss
försöksverksamhet in. in. Verket anser det svårt att beräkna hur lång tid
översynen kommer att kräva, men räknar med att statistikproduktionen
skall kunna påbörjas successivt med början andra året.
Centralbyrån uttalar därutöver.
För SCB: s del har frågan om trädgårdsstatistikens roll varit aktuell vid
upprepade tillfällen. I sitt yttrande den It november 1965 över trädgårdsutredningens
betänkande tillstyrkte SCB den allmänna målsättning som
utredningen angivit. Liksom utredningen ansåg SCB ett företagsregister vara
erforderligt. Härvid påpekades att behovet av specialregister syntes starkt
öka och att det i detta sammanhang var viktigt att få till stånd en samordning
mellan olika register. SCB föreslog därför att formerna för registrets
uppläggning och aktualisering ytterligare skulle prövas vid det fortsatta
planeringsarbetet inom verket.
Enligt de ursprungliga planerna skulle arbetet med trädgårdsstatistiken
ha påbörjats under hösten 1965, men uppsköts eftersom anslaget för Särskilda
undersökningar budgetåret 1965/66 kom att avsevärt understiga
vad SCB begärt. Frågan om en översyn av trädgårdsstatistiken aktualiserades
även i SCB:s anslagsframställning för innevarande budgetår men medelstilldelningen
har tyvärr inte möjliggjort ett påbörjande av projektet.
Mot bakgrund av statsmakternas ställningstagande till SCB:s förslag för
budgetåret 1966/67 samt med anledning av att myndigheterna anbefallts
att visa sträng restriktivitet i sina förslag till anslagsäskanden, har SCB
inte upprepat sin begäran om medel till trädgårdsstatistiken för budgetåret
1967/68. Projektet har dock anmälts som önskvärt på sikt. Det bör
särskilt framhållas att det här rör sig om en prionteringsfråga, dä.r SCB
tvingats företa en väsentlig reducering av sina anspråk på anslaget för Särskilda
undersökningar, jämfört med vad verket i och för sig skulle ansett
motiverat, om hänsyn tagits endast till behovet av insatser för utvecklingsarbete.
Den av Kungl. Maj,t godkända prioriteringen har därför medfört
att projektet om trädgårdsstatistiken måst uppskjutas till förmån för andra
arbeten vilka bedömts vara ännu angelägnare.
Trädgårdsnäringsutredningen konstaterar i sitt remissvar att ett starkt
behov av statistisk information på trädgärdsområdet föreligger. Utredningen
motsätter sig inte att restituerade bensinskattemedel som en engångsföreteelse
användes för förberedelsearbetet med trädgårdsstatistiken.
5
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1967
Utredningen anför vidare.
I betänkande med förslag till vissa åtgärder på trädgårdsområdet (Jo
1965: 7) fastslog utredningen, att en skarp kontrast förelåg mellan behovet
av statistisk information om trädgårdsnäringens produktionsförhållanden
samt de tillgängliga statistiska uppgifterna härom. Utredningen framlade
därför ett principförslag beträffande trädgårdsstatistiken, varvid utgångspunkten
var utformningen av ett register över trädgårdsföretag. På grundval
av detta register kunde löpande stickprovsundersökningar genomföras.
Utredningen understryker betydelsen av att ett register över trädgårdsföretag
snarast möjligt kommer till stånd och att möjligheter därmed erhålles
till löpande stickprovsundersökningar på trädgårdsområdet. I samband
med sitt tidigare förslag analyserade utredningen närmare behovet av statistisk
information på trädgårdsområdet och konstaterade att ett starkt sådant
behov bl. a. förelåg med hänsyn till marknadsföringen, rationaliseringsverksamheten
och internationella förhållanden. I föreliggande sammanhang
vill utredningen särskilt understryka behovet av statistisk information
i samband med en eventuell svensk anknytning till en större marknad
liksom angelägenheten av att statistiken får en praktisk inriktning.
För att närmare bedöma konsekvenserna av olika åtgärder vid en anknytning
til! eu större marknad måste man nämligen äga en ingående kännedom
om svenska produktionsförhållanden. Likaså blir det nödvändigt för
samarbetet inom en större marknad att erforderliga statistiska uppgifter
kan lämnas även från svensk sida. Avsaknaden av trädgårdsstatistik kan
försvåra möjligheterna till eu smidig anpassning av den svenska trädgårdsnäringen
til! eu större marknadsgemenskap och över huvud deltagandet i
en större marknad.
I motionerna I: 646 och II: 578 har angetts, alt ett mindre bidragsbelopp
för att igångsätta arbetet med ett företagsregister på trädgårdsområdet
borde kunna beviljas av till trädgårdsnäringen restituerade bensinskattemedel.
Utredningen vill inte motsätta sig att dessa medel som eu engångsföreteelse
användes för förberedelsearbetet med trädgårdsstatistiken. Liksom
tidigare vill utredningen understryka angelägenheten av att förberedelsearbetet
sker under medverkan av representanter för odlare och handel.
Slutligen vill utredningen framhålla, att kostnaderna för den löpande trädgårdsstatistiken
framdeles bör bestridas på samma sätt, som gäller för statistikproduktionen
i övrigt.
Sveriges Yrkesodlares Riksförbund tillstyrker motionerna under förutsättning
att i det följande angivna synpunkter beaktas.
Förbundet har vid tidigare tillfällen framhållit betydelsen av att en kontinuerlig
trädgårdsstatistik upprättas. Genom bristen på dylik statistik blir
exempelvis lämpligheten av olika rationaliseringsåtgärder inom näringen
svåra att bedöma för såväl den enskilde odlaren som för de myndigheter
som svarar för rådgivning och för den statliga stödgivningen i övrigt. Även
för odlarens produktionsplanering och handelns inköpsplanering skulle en
kontinuerlig statistik vara av stort värde. I någorlunda modern tid föreligger
statistiska uppgifter över vår näring endast från j or dbruk sr äk ningarna
för år 1937. 1943 och 1951. Dessa undersökningar är dock icke till alla delar
jämförbara och de är givetvis sedan lång tid föråldrade.
Trädgårdsnäringsutredningen framlade i ett betänkande förslag till vissa
åtgärder på trädgårdsområdet (Jo 1965:7) ett principförslag beträffande
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1967
trädgårdsstatistiken. Enligt detta förslag skulle första åtgärden vara, att
ett register över trädgårdsföretagen upprättades. På grundval av detta register
kunde sedan löpande stickprovsundersökningar genomföras. Trädgårdsnäringsutredningen
fastslog, att en skarp kontrast förelåg mellan behovet
av statistik, statistisk information om trädgårdsnäringens produktionsförhållanden
samt de tillgängliga statistiska uppgifterna härom. Utredningen
betecknade det t. o. in. som anmärkningsvärt, att en näringssektor
av ifrågavarande storleksordning helt saknade statistiskt underlag för
ekonomiska bedömningar.
Liksom motionärerna anser förbundet, att det är ytterst angeläget att
ett företagarregister för trädgårdsnäringen omedelbart upprättas. I motionerna
I: 646 och II: 578 har angetts, att ett mindre bidragsbelopp för att
igångsätta arbetet med ett företagsregister på trädgårdsområdet borde kunna
beviljas av till trädgårdsnäringen restituerade bensinskattemedel. Förbundet
skulle för sin del helst ha sett, att andra medel stått till förfogande
för detta ändamål. Med tanke på angelägenhetsgraden vill vi dock inte motsätta
oss, att bensinskattemedel användes för att finansiera sådan planering,
som krävs för att snarast möjligt få till stånd ett företagarregister på
trädgårdsområdet. Kostnaderna för detta register liksom den löpande trädgårdsstatistiken
bör dock bestridas på samma sätt som gäller för statistikproduktionen
i övrigt.
Sveriges Handelsträdgårdsmästareförbund tillstyrker motionerna under
samma förutsättningar som Sveriges Yrkesfruktodlares Riksförbund. Utöver
vad sistnämnda förbund anfört, uttalar handelsträdgårdsmästareförbundet
följande.
Vi vill poängtera, att bensinskatterestitutionsmedlen delvis är intecknade
bl. a. genom riksdagens beslut om att förhållandevis stora bidragsbelopp
skall anslås till upplysningsverksamhet om grönsaker och frukt. Om
ett liknande organ tillkommer på blomsterområdet talar både konsekvensoch
rättviseskäl för att även detta skall erhålla anslag av bensinskatterestitutionsmedel.
Även i övrigt blir dessa medel mer och mer efterfrågade
för angelägna ändamål inom trädgårdsnäringen. Från dessa utgångspunkter
kan vi endast tillstyrka, att man som en engångsföreteelse använder
bensinskatterestitutionsmedel för förberedelsearbetet med trädgårdsstatistiken.
Yttranden över motionen 11:5 7 7 om förbättrade möjligheter
för träd g'' årdsnäringen att erhålla lån och
statsbidrag
Lantbruksstyrelsen anser att om det statliga stödet till rationalisering,
förvärv och drift av jordbruksföretag ändras som en följd av 1960 års jordbruksutrednings
förslag, bör motsvarande bestämmelser för trädgårdsnäringen
överses och såvitt möjligt bringas i överensstämmelse med de regler
som kommer att gälla för jordbruket. Styrelsen anför vidare.
De begränsningar som gäller i fråga om företagsstorlek och maximibelopp
i kungörelsen den 5 juni 1963 (nr 307) om statligt kreditstöd till förvärv
och drift av trädgårdsföretag är jämförbara med dem som f. n. gäller
för motsvarande stödverksamhet på jordbrukets område, där stödet är begränsat
till s. k. tvåfamilj sjordbruk.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1967 7
I sitt remissyttrande den 7 oktober 1966 över 1960 års jordbruksutrednings
betänkande (SOU 1966: 30 och 31) har styrelsen tillstyrkt ändrade
regler för stödverksamheten inom jordbruket, innebärande bl. a. att den
s. k. tvåfamilj sgränsen för rätt till vissa kreditgarantier och statsbidrag
skall slopas. I händelse denna ändring kommer att genomföras bör det enligt
styrelsens mening övervägas att på motsvarande sätt ändra reglerna
för stödverksamheten på trädgårdsnäringens område.
Statsbidrag till trädgårdsnäringens rationalisering har av styrelsen under
liden 1955—1966 beviljats med följande belopp:
1955/56 .....
. ... 166 000
1961/62 .....
.. . . 217 000
1956/57 .....
. ... 172 000
1962/63 .....
____ 275 000
1957/58 .....
95 000
1963/64 .....
. . . . 400 000
1958/59 .....
99 000
1964/65 .....
.... 278 000
1959/60 .....
80 000
1965/66 .....
. . . . 246 000
1960/61 .....
98 000
Anledningen till den starka uppgången år 1963/64 var i viss mån ändrade
regler för bidragsgivningen men i första hand att ett från nästföregående
år på grund av otillräckligt anslag uppdämt behov måste tillgodoses.
Beträffande styrelsens tolkning av bestämmelserna om att statsbidrag
ej må utgå till ett och samma företag med mer än 8 000 kronor, har styrelsen
vid handläggning av ansökningar från trädgårdsföretag följt samma
princip som tillämpas för jordbruket och som närmare angivits i Kungl.
Maj :ts proposition nr 125 år 1963, s. 12, andra stycket, och s. 37, första
stycket. Huvudprincipen är att till ett och samma företag må utgå bidrag
å högst maximibeloppet, men att man må bortse från bidragsbelopp som
tidigare kan ha utgått till förbättringsåtgärder, vilka med hänsyn till ändrad
drift e. dyl. inte längre är av värde för driften vid fastigheten i fråga.
När det gäller reglerna för beviljande av bidrag till jordbrukare har styrelsen
i sitt förenämnda yttrande över 1960 års jordbruksutrednings betänkande
tillstyrkt, att statsbidragen till investeringar i ekonomibyggnader
och markanläggningar bör begränsas till att utgå i vissa specialfall. Vidare
har styrelsen förordat förenklade regler i fråga om beräkningen av bidragens
storlek samt behovsprövningen i samband med bidragsgivningen.
Ett förverkligande av detta förslag skulle innebära en viss inskränkning
i förhållande till nuläget i fråga om möjligheten för jordbrukare att erhålla
statsbidrag till rationalisering och stödåtgärderna skulle i högre grad
komma att inriktas på kreditgarantier för lån. Styrelsen anser att om
förslaget genomföres bestämmelserna för det statliga stödet till rationalisering,
förvärv och drift av trädgårdsföretag bör överses och såvitt möjligt
bringas i överensstämmelse med de regler, som kommer att gälla för jordbruket.
Trädgårdsnäringsutredningen förordar att en översyn sker av bestämmelserna
om statliga kreditgarantier och statsbidrag på trädgårdsområdet
och anför därvid.
Enligt utredningens uppfattning är det angeläget, att bestämmelserna
om kreditstöd även på trädgårdsområdet utformas så att tillkomsten av
rationella och bärkraftiga företag i största möjliga utsträckning främjas.
I motionen II: 577 ifrågasätts bl. a. en vidgning av möjligheterna till lire
-
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1967
ditstöd på trädgårdsområdet. Utredningen anser att starka skäl talar fölen
översyn av gällande bestämmelser i berörda avseenden. Av samma skäl
är enligt utredningens mening en översyn av nu gällande regler för statsbidrag
på trädgårdsområdet påkallad.
Sueriges Handelstrudgårdsniästareförbund och Sveriges Yrkesfruktodlares
Riksförbund förordar att en översyn sker av bestämmelserna om statliga
kreditgarantier och statsbidrag på trädgårdsområdet och framhåller
därvid följande.
Inom den svenska trädgårdsnäringen inkl. fruktodlingssektorn pågår
f. n. en intensiv rationaliseringsverksamhet. Förbunden hälsar med tillfredsställelse,
att statsmakterna främjat denna utveckling genom de förbättringar
av låne- och bidragsbestämmelserna, som skedde i början av
1960-talet. Rationaliseringsverksamheten är emellertid så kapitalkrävande,
att en utvidgning av låne- och bidragsmöjligheterna blir mer och mer angelägna.
Vår näring arbetar inom eu sektor, som kännetecknas av växande
ekonomisk betydelse, ökad konsumtion men samtidigt av ökad konkurrens
från andra länder. Om Sverige i någon form kommer att knytas till EEC,
kommer också detta att ställa trädgårdsnäringen inkl. fruktodlingen inför
nya problem. Bland de åtgärder, som krävs för att möta framtida svårigheter,
har rationaliseringsverksamheten stor betydelse, önskvärda storleksrationaliseringar
och driftsomläggningar hämmas dock i vissa fall av brist
på medel. Med tanke på vad som ovan sagts om en anknytning till en
större marknad och behovet av att stimulera till ökad rationaliseringsverksamhet
är det också angeläget för vår näring att bidragsbestämmelserna
inte bara bibehålies utan också anpassas efter nutida förhållanden.
Utskottet
Inom trädgårdsnäringen, liksom inom andra näringsgrenar, pågår en
ständig anpassning till ändrade tekniska och ekonomiska förutsättningar.
På trädgårdsområdet torde förhållandena vara gynnsamma i så måtto att
avsättningsutrymmet för trädgårdsprodukter synes öka inom landet. Samtidigt
skärps emellertid konkurrensen från andra länder bl. a. som en följd
av de åtgärder som vidtas för att åstadkomma en friare handel. I detta läge
blir behovet av bl. a. rationalisering alltmer framträdande.
Att stärka trädgårdsnäringens konkurrenskraft genom rationalisering är
självfallet i första hand en näringens egen angelägenhet. Samhället har emellertid
sedan länge understött rationaliseringssträvandena genom bl. a. rådgivningsverksamhet
och ekonomiskt stöd till finansiering. Bestämmelserna
rörande sistnämnda stöd reviderades senast genom beslut av 1962 och 1963
års riksdagar (prop. 1962:99, JoU 15, rskr. 252 och prop. 1963: 125, JoU
15, rskr. 286).
Med hänvisning til! att ett vidgat statligt stöd numera erfordras begärs i
motionen II: 577 en skyndsam utredning i syfte att förbättra låne- och stats
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1967
9
bidragsmöjligheterna för trädgårdsnäringen. I motionen framhålls bl. a.
att behovet av kreditstöd accentueras av att utvecklingen på trädgårdsområdet
— liksom inom jordbruket — går mot allt större företag. Då bestämmelserna
f. n. är så utformade att stöd i huvudsak endast utgår till trädgårdsföretag
av mera begränsad storlek, diskuteras i motionen sådana ändringar
som skulle möjliggöra stöd också till större företag. De remissinstanser
som hörts har tillstyrkt förslaget om utredning. Även utskottet finner
en översyn av bestämmelserna rörande stöd till etablering och rationalisering
av trädgårdsföretag vara motiverad. Vid en sådan översyn bör, såsom
lantbruksstyrelsen i sitt remissyttrande anfört, eftersträvas att bestämmelserna
på trädgårdsområdet anpassas till de motsvarande bestämmelser som
i anledning av 1960 års jordbruksutrednings förslag kan komma att gälla
på jordbrukets område.
I motionerna I: 646 och II: 578 samt II: 822 behandlas vissa frågor rörande
trädgårdsstatistik och föreslås att ett företagsregister för trädgårdsnäringen
snarast möjligt upprättas. I sistnämnda motion anhålles därjämte
att näringens behov i övrigt av kontinuerlig statistik beaktas. Motionärerna
åberopar ett år 1965 framlagt förslag från trädgårdsnäringsutredningen om
kontinuerlig trädgårdsstatistik, vilket förslag ännu icke genomförts. Enligt
utredningen borde ett register över trädgårdsföretag upprättas, vilket
skulle kunna ligga till grund för löpande stickprovsundersökningar. Såsom
framgår av statistiska centralbyråns remissyttrande över förevarande motioner
har centralbyrån sedan hösten 1965 haft planer att igångsätta arbetet
med trädgårdsstatistiken. Det har emellertid ännu inte varit möjligt att
inom ramen för tillgängliga anslagsmedel påbörja projektet. Samtliga i
ärendet hörda remissinstanser delar motionärernas uppfattning att åtgärder
snarast bör vidtagas för att få till stånd en trädgårdsstatistik.
I motionerna framhålls såsom den mest angelägna åtgärden i förevarande
sammanhang att ett företagsregister upprättas. Enligt motionerna 1:646
och II: 578 bör — om andra medel ej finns tillgängliga — kostnaderna för
att påbörja arbetet med registret kunna bestridas med restituerade bensinskattemedel,
dvs. medel från anslaget till gottgörelse till trädgårdsnäringen
för av dess utövare erlagd bensinskatt eller från trädgårdsnäringens bensinskattefond.
Remissinstanserna, däribland Sveriges Handelsträdgårdsmästareförbund
och Sveriges Yrkesfruktodlares Riksförbund, har intet att erinra
mot att nämnda medel används för vissa åtgärder som krävs för att få till
stånd ett företagsregister. Kostnaderna för en kommande kontinuerlig trädgårdsstatistik
bör dock enligt såväl nyssnämnda organisationer som lantbruksstyrelsen
och trädgårdsnäringsutredningen bestridas med statsmedel
på samma sätt som gäller för övrig statistikproduktion vid statistiska centralbyrån.
Utskottet har vid sin prövning av förevarande spörsmål kommit till den
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1967
uppfattningen, att behov föreligger av en förbättrad statistik på trädgårdsområdet.
Det torde sålunda bli av värde bl. a. för rationaliseringsarbetet
att få tillgång till aktuellt statistiskt material angående strukturförändringarna
inom näringen. I första hand borde arbetet med att upprätta ett företagsregister
påbörjas. Utskottet har intet att erinra mot att förenämnda restituerade
bensinskattemedel såsom ett provisorium tas i anspråk för ändamålet
under budgetåret 1967/68. Utskottet, som vill understryka angelägenheten
av att även trädgårdsnäringens behov av statistik i övrigt beaktas, har
erfarit att Kungl. Maj :t den 10 februari 1967 överlämnat en av Sveriges
Handelsträdgårdsmästareförbund gjord framställning om kontinuerlig
trädgårdsstatistik till statistiska centralbyrån att tas under övervägande
i samband med pågående utvecklingsarbeten inom statistiken. I sammanhanget
får utskottet erinra om att årets riksdag godkänt (SU 7, rskr. 7)
ett av chefen för finansdepartementet i statsverkspropositionen gjort uttalande
(bil. 9 s. 13), vari han framhåller att statistiska centralbyrån inom
ramen för de resurser som verket disponerar, bör ägna ökad uppmärksamhet
åt möjligheterna att bereda utrymme åt nytillkommande statistik genom
att begränsa statistiken inom sådana områden där denna inte är av samma
betydelse för planering och beslutsfattande.
Vad gäller de i förevarande sammanhang behandlade anslagsfrågorna får
utskottet tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag att till Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr. Utskottet
har, med erinran om vad utskottet i det föregående anfört rörande finansieringen
av ett företagsregister, ej heller något att invända mot departementschefens
uttalanden och förslag beträffande anslaget till Gottgörelse
till trädgårdsnäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt. Anslaget bör
således uppföras med 400 000 kr.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering för
budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 150 000
kr.,
2) till Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess utövare
erlagd bensinskatt för budgetåret 1967/68 anvisa ett
anslag av 400 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
3) med bifall till motionen II: 577 i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla om skyndsam utredning rörande låne- och
statsbidragsbestämmelserna för trädgårdsnäringen,
4) med bifall till de likalydande motionerna 1:646 och
11:578 samt motionen 11:822 i skrivelse till Kungl. Maj :t
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 är 1967
11
anhålla att ett företagsregister för trädgårdsnäringen snarast
möjligt upprättas samt att även i övrigt näringens behov
av kontinuerlig statistik beaktas.
Stockholm den 14 mars 1967
På jordbruksutskottets vägnar:
ERIC MOSSBERGER
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Mossberger, Lage Svedberg*, Hedström,
Carl Eskilsson, Nils Hansson, Magnusson, Hermansson, Augustsson*,
Skårman och fru Hultell;
från andra kammaren: herrar Persson i Skänninge, Nilsson i Lönsboda*,
Jonasson*, Lundmark, Rimås*, Eskilsson i Likenäs, Johansson i Simrishamn,
Nilsson i Bästekille, Björk och Sundkvist.
* Ej närvarande vid justeringen.
MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670033
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1967:127 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalise a1 i texten