Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1967-03-14 · 11 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1967:7, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1967

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående statligt stöd till

trädgårdsnäringens rationalisering in. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t (bil. 11, p. C 7 och 16) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Bidrag till trädgårdsnäringens

rationalisering anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr. och till

Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt

anvisa ett anslag av 400 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

T anslutning till dessa punkter behandlar utskottet vissa i det följande nämnda

motioner rörande trädgårdsnäringen.

Framställningarna i statsverkspropositionen

Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering

Departementschefen har under punkten C 7 i likhet med lantbruksstyrelsen

förordat en anslagsminskning med 30 000 kr. till 150 000 kr.

Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess utövare

erlagd bensinskatt

Efter att ha redogjort för lantbruksstyrelsens anslagsframställning har

departementschefen under punkten C 16 anfört.

»Enligt beslut av 1966 års riksdag (prop. 1966: 1 bil. 11 s. 75, JoU 1 s. 33)

skall under budgetåret 1966/67 samarbetsorganet för frukt av restituerade

bensinskattemedel få disponera dels ett belopp motsvarande fruktodlingens

årliga förbrukning av skattebelagda drivmedel, dels 50 000 kr. av fonderade

bensinskattemedel. Beslutet innebar vidare att formerna för den fortsatta

finansieringen av samarbetsorganet bör tas under förnyat övervägande.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj :t i anledning

av riksdagens beslut uppdragit åt trädgårdsnäringsutredningen att överväga

formerna för samarbetsorganets fortsatta finansiering. Utredningen

har ingett förslag i ämnet den 16 december 1966. Jag räknar med att remissbehandling

och övrig beredning av förslaget inte kan slutföras i sådan

tid att det kan beaktas vid medelsanvisningen för nästa budgetår.

Jag förordar att samarbetsorganen för frukt och grönsaker under bud1

Bihang till riksdagens protokoll 1967.10 saml. Kr 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1967

getåret 1967/68 skall få disponera restituerade bensinskattemedel i samma

ntsträckning som under innevarande budgetår.

Såsom lantbruksstyrelsen föreslagit bör anslaget föras upp med 400 000

kr.»

Motioner rörande trädgårdsnäringen

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande till utskottet hänvisade

motioner:

1) 1:646 av herr Augustsson, likalydande med 11:578 av herr Björk,

vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj :t måtte uttala, att

ett företagsregister för trädgårdsnäringen snarast möjligt upprättas;

2) II: 822 av herrar Larsson i Borrby och Sundkvist, vari hemställts, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om att skyndsamma

åtgärder vidtages för att få till stånd ett företagarregister för trädgårdsnäringen

och att även i övrigt denna närings behov av en kontinuerlig trädgår

dsstatistik snarast möjligt beaktas;

3) II: 577 av herr Björk, i vilken motion hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning i syfte att förbättra

i motionen nämnda låne- och statsbidragsbestämmelser för trädgårdsnäringens

behov.

Utskottet får beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisa

till motionerna II: 578, II: 822 och II: 577.

Över motionsparet 1:646 och 11:578 ävensom motionen 11:822 har remissyttranden

avgivits av lantbruksstyrelsen, statistiska centralbyrån, trädgårdsnäringsutredningen,

Sveriges Handelsträdgårdsmästareförbund och

Sveriges Yrkesfruktodlares Riksförbund, över motionen 11:577 har utskottet

inhämtat utlåtanden från lantbruksstyrelsen, trädgårdsnäringsutredningen,

Sveriges Handelsträdgårdsmästareförbund och Sveriges Yrkesfruktodlares

Riksförbund.

Remissyttranden över motionerna

Yttranden över motionerna 1:646 och 11:578 ävensom

11:822 om upprättande av ett företagarregister

för trädgårdsnäringen, in. in.

Lantbruksstyrelsen understryker motionärernas uppfattning, att åtgärder

snarast bör vidtagas för att komma i gång med trädgårdsstatistiken och tillstyrker

därför, att bensinskattemedel får anlitas i viss begränsad omfattning

för att täcka kostnaderna för uppläggningen av ett företagarregister

för trädgårdsnäringen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 11107

Styrelsen anför vidare.

Vid upprepade tillfällen och senast i remissyttrande till jordbruksdepartementet;

den 20 oktober 1966 över framställning från Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund

om kontinuerlig trädgårdsstatistik har lantbruksstyrelsen

understrukit behovet av otficiell statistik på trädgårdsnäringens omminst

föi statsmakternas bedömning av frågor som rör trädgårdsnäringen

ar det viktigt att genom en utbyggd officiell trädgårdsstatistik skapa

förutsättningar för kontinuerliga undersökningar av trädgårdsodlingens

omfattning och ekonomiska villkor. Detta är särskilt aktuellt i dagens läge,

nar i samband med förhandlingar om utrikeshandel och tullar in. m. avgöi

anden måste träffas, som kännbart kan påverka trädgårdsnäringens existensbetingelser.

Även för bedömningen av den pågående, delvis med statsmedel

understödda rationaliseringsverksamheten på trädgårdsnäringens område

är en statistisk kartläggning av näringen betydelsefull.

börslag till hur trädgårdsstatistiken skall läggas upp har framlagts av

trädgårdsnäringsutredningen i betänkande den 30 september 1965. Som en

törsta etapp skulle ett företagareregister upprättas, vilket ständigt skulle hållas

aktuellt och tjäna som underlag för mera detaljerade produktionsundersökningar.

Arbetet skulle närmast åvila statistiska centralbyrån, som redan

tagit upp frågan på sitt arbetsprogram, men som i brist på anslag ännu

icke kunnat påbörja detsamma.

Gränsdragningen mellan jordbruk och trädgård är ofta oklar. På ett stort

antal jordbruksfastigheter drivs produktion av köksväxter och i vissa fall

frukt och bär. Därför bör enligt styrelsens mening beaktas de möjligheter

som finns att samordna uppgift sin samlingen till trädgårdsnäringens företagariegister

med ett planerat motsvarande arbete för jordbruket.

1 motionerna 1:646 och 11:578 har antytts möjligheten att finansiera

igångsättningsår betet med företagareregistret genom bidrag ur anslaget

Gottgorelse till trädgårdsnäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt/

„ i S,al?^and med att andamalen för användningen av bensinskattemedlen

iaststalldes foreslog lantbruksstyrelsen i sina petita år 1956, att i den mån

statsbidrag icke kan ställas till förfogande på annan väg, viss del av ifrågavarande

anslag borde få användas för alt utarbeta trädgårdsstatistik, varvul

1 forsta hand borde verkställas intervjuundersökningar på stickprovsbasis

tör att få dels en uppfattning om trädgårdsnäringens nuvarande läge

och dels en grund för fortsatt uppbyggnad av en ändamålsenlig framtida

tradgardsstatistik. Häröver uttalade departementschefen i statsverkspropositionen

1957 (Bil. 11) sid. 563, första stycket:

»Ej heller kan jag tillstyrka förslaget rörande trädgårdsstatistiken, då här

ar iraga om arbetsuppgifter, som närmast åvilar statistiska centralbyrån.

A andra sidan har jag intet att erinra emot att exempelvis statistiska cen;rÄranS

utredningsinstitut eller jordbrukstekniska institutet anlitas för

1 !falf!g,a utredningar och undersökningar på trädgårdsnäringens område

och att kostnaderna härför bestrides av restituerade medel.»

Detta blev riksdagens beslut.

Lantbruksstyrelsen, som enligt riksdagens beslut förfogar över ifrågayarande

medel, anser sig icke ha befogenhet att bevilja bidrag för det statistikarbete

det har galler och som skulle syfta till att lägga grunden fölen

fortsatt uppbyggnad av den framtida trädgårdsstatistiken.

Emellertid är det viktigt att arbetet med trädgårdsstatistiken inte ytterligare

forsenas. Styrelsen tillstyrker därför, att bensinskattemedel får anli
lf

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 10 samt. Nr 7

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1967

tas i viss begränsad omfattning för att täcka kostnaderna för uppläggningen

av företagareregistret.

Det kommande kontinuerliga arbetet med trädgårdsstatistiken bör dock

bekostas av statsmedel genom anslag i vanlig ordning till statistiska centralbyrån.

Statistiska centralbyrån (SCB) delar uppfattningen att eu översyn av

trädgårdsstatistiken snarast bör komma till stånd. Verket tillstyrker eu

prövning av möjligheterna att inleda en dylik översyn med utnyttjande av

restituerade bensinskattemedel. För helt budgetår har medelsbehovet beräknats

till 85 000 å 100 000 kr. avseende lön till heltidsanställd utredningsman,

kostnader för arbetsgrupper och expenser samt kostnader för viss

försöksverksamhet in. in. Verket anser det svårt att beräkna hur lång tid

översynen kommer att kräva, men räknar med att statistikproduktionen

skall kunna påbörjas successivt med början andra året.

Centralbyrån uttalar därutöver.

För SCB: s del har frågan om trädgårdsstatistikens roll varit aktuell vid

upprepade tillfällen. I sitt yttrande den It november 1965 över trädgårdsutredningens

betänkande tillstyrkte SCB den allmänna målsättning som

utredningen angivit. Liksom utredningen ansåg SCB ett företagsregister vara

erforderligt. Härvid påpekades att behovet av specialregister syntes starkt

öka och att det i detta sammanhang var viktigt att få till stånd en samordning

mellan olika register. SCB föreslog därför att formerna för registrets

uppläggning och aktualisering ytterligare skulle prövas vid det fortsatta

planeringsarbetet inom verket.

Enligt de ursprungliga planerna skulle arbetet med trädgårdsstatistiken

ha påbörjats under hösten 1965, men uppsköts eftersom anslaget för Särskilda

undersökningar budgetåret 1965/66 kom att avsevärt understiga

vad SCB begärt. Frågan om en översyn av trädgårdsstatistiken aktualiserades

även i SCB:s anslagsframställning för innevarande budgetår men medelstilldelningen

har tyvärr inte möjliggjort ett påbörjande av projektet.

Mot bakgrund av statsmakternas ställningstagande till SCB:s förslag för

budgetåret 1966/67 samt med anledning av att myndigheterna anbefallts

att visa sträng restriktivitet i sina förslag till anslagsäskanden, har SCB

inte upprepat sin begäran om medel till trädgårdsstatistiken för budgetåret

1967/68. Projektet har dock anmälts som önskvärt på sikt. Det bör

särskilt framhållas att det här rör sig om en prionteringsfråga, dä.r SCB

tvingats företa en väsentlig reducering av sina anspråk på anslaget för Särskilda

undersökningar, jämfört med vad verket i och för sig skulle ansett

motiverat, om hänsyn tagits endast till behovet av insatser för utvecklingsarbete.

Den av Kungl. Maj,t godkända prioriteringen har därför medfört

att projektet om trädgårdsstatistiken måst uppskjutas till förmån för andra

arbeten vilka bedömts vara ännu angelägnare.

Trädgårdsnäringsutredningen konstaterar i sitt remissvar att ett starkt

behov av statistisk information på trädgärdsområdet föreligger. Utredningen

motsätter sig inte att restituerade bensinskattemedel som en engångsföreteelse

användes för förberedelsearbetet med trädgårdsstatistiken.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1967

Utredningen anför vidare.

I betänkande med förslag till vissa åtgärder på trädgårdsområdet (Jo

1965: 7) fastslog utredningen, att en skarp kontrast förelåg mellan behovet

av statistisk information om trädgårdsnäringens produktionsförhållanden

samt de tillgängliga statistiska uppgifterna härom. Utredningen framlade

därför ett principförslag beträffande trädgårdsstatistiken, varvid utgångspunkten

var utformningen av ett register över trädgårdsföretag. På grundval

av detta register kunde löpande stickprovsundersökningar genomföras.

Utredningen understryker betydelsen av att ett register över trädgårdsföretag

snarast möjligt kommer till stånd och att möjligheter därmed erhålles

till löpande stickprovsundersökningar på trädgårdsområdet. I samband

med sitt tidigare förslag analyserade utredningen närmare behovet av statistisk

information på trädgårdsområdet och konstaterade att ett starkt sådant

behov bl. a. förelåg med hänsyn till marknadsföringen, rationaliseringsverksamheten

och internationella förhållanden. I föreliggande sammanhang

vill utredningen särskilt understryka behovet av statistisk information

i samband med en eventuell svensk anknytning till en större marknad

liksom angelägenheten av att statistiken får en praktisk inriktning.

För att närmare bedöma konsekvenserna av olika åtgärder vid en anknytning

til! eu större marknad måste man nämligen äga en ingående kännedom

om svenska produktionsförhållanden. Likaså blir det nödvändigt för

samarbetet inom en större marknad att erforderliga statistiska uppgifter

kan lämnas även från svensk sida. Avsaknaden av trädgårdsstatistik kan

försvåra möjligheterna till eu smidig anpassning av den svenska trädgårdsnäringen

til! eu större marknadsgemenskap och över huvud deltagandet i

en större marknad.

I motionerna I: 646 och II: 578 har angetts, alt ett mindre bidragsbelopp

för att igångsätta arbetet med ett företagsregister på trädgårdsområdet

borde kunna beviljas av till trädgårdsnäringen restituerade bensinskattemedel.

Utredningen vill inte motsätta sig att dessa medel som eu engångsföreteelse

användes för förberedelsearbetet med trädgårdsstatistiken. Liksom

tidigare vill utredningen understryka angelägenheten av att förberedelsearbetet

sker under medverkan av representanter för odlare och handel.

Slutligen vill utredningen framhålla, att kostnaderna för den löpande trädgårdsstatistiken

framdeles bör bestridas på samma sätt, som gäller för statistikproduktionen

i övrigt.

Sveriges Yrkesodlares Riksförbund tillstyrker motionerna under förutsättning

att i det följande angivna synpunkter beaktas.

Förbundet har vid tidigare tillfällen framhållit betydelsen av att en kontinuerlig

trädgårdsstatistik upprättas. Genom bristen på dylik statistik blir

exempelvis lämpligheten av olika rationaliseringsåtgärder inom näringen

svåra att bedöma för såväl den enskilde odlaren som för de myndigheter

som svarar för rådgivning och för den statliga stödgivningen i övrigt. Även

för odlarens produktionsplanering och handelns inköpsplanering skulle en

kontinuerlig statistik vara av stort värde. I någorlunda modern tid föreligger

statistiska uppgifter över vår näring endast från j or dbruk sr äk ningarna

för år 1937. 1943 och 1951. Dessa undersökningar är dock icke till alla delar

jämförbara och de är givetvis sedan lång tid föråldrade.

Trädgårdsnäringsutredningen framlade i ett betänkande förslag till vissa

åtgärder på trädgårdsområdet (Jo 1965:7) ett principförslag beträffande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1967

trädgårdsstatistiken. Enligt detta förslag skulle första åtgärden vara, att

ett register över trädgårdsföretagen upprättades. På grundval av detta register

kunde sedan löpande stickprovsundersökningar genomföras. Trädgårdsnäringsutredningen

fastslog, att en skarp kontrast förelåg mellan behovet

av statistik, statistisk information om trädgårdsnäringens produktionsförhållanden

samt de tillgängliga statistiska uppgifterna härom. Utredningen

betecknade det t. o. in. som anmärkningsvärt, att en näringssektor

av ifrågavarande storleksordning helt saknade statistiskt underlag för

ekonomiska bedömningar.

Liksom motionärerna anser förbundet, att det är ytterst angeläget att

ett företagarregister för trädgårdsnäringen omedelbart upprättas. I motionerna

I: 646 och II: 578 har angetts, att ett mindre bidragsbelopp för att

igångsätta arbetet med ett företagsregister på trädgårdsområdet borde kunna

beviljas av till trädgårdsnäringen restituerade bensinskattemedel. Förbundet

skulle för sin del helst ha sett, att andra medel stått till förfogande

för detta ändamål. Med tanke på angelägenhetsgraden vill vi dock inte motsätta

oss, att bensinskattemedel användes för att finansiera sådan planering,

som krävs för att snarast möjligt få till stånd ett företagarregister på

trädgårdsområdet. Kostnaderna för detta register liksom den löpande trädgårdsstatistiken

bör dock bestridas på samma sätt som gäller för statistikproduktionen

i övrigt.

Sveriges Handelsträdgårdsmästareförbund tillstyrker motionerna under

samma förutsättningar som Sveriges Yrkesfruktodlares Riksförbund. Utöver

vad sistnämnda förbund anfört, uttalar handelsträdgårdsmästareförbundet

följande.

Vi vill poängtera, att bensinskatterestitutionsmedlen delvis är intecknade

bl. a. genom riksdagens beslut om att förhållandevis stora bidragsbelopp

skall anslås till upplysningsverksamhet om grönsaker och frukt. Om

ett liknande organ tillkommer på blomsterområdet talar både konsekvensoch

rättviseskäl för att även detta skall erhålla anslag av bensinskatterestitutionsmedel.

Även i övrigt blir dessa medel mer och mer efterfrågade

för angelägna ändamål inom trädgårdsnäringen. Från dessa utgångspunkter

kan vi endast tillstyrka, att man som en engångsföreteelse använder

bensinskatterestitutionsmedel för förberedelsearbetet med trädgårdsstatistiken.

Yttranden över motionen 11:5 7 7 om förbättrade möjligheter

för träd g'' årdsnäringen att erhålla lån och

statsbidrag

Lantbruksstyrelsen anser att om det statliga stödet till rationalisering,

förvärv och drift av jordbruksföretag ändras som en följd av 1960 års jordbruksutrednings

förslag, bör motsvarande bestämmelser för trädgårdsnäringen

överses och såvitt möjligt bringas i överensstämmelse med de regler

som kommer att gälla för jordbruket. Styrelsen anför vidare.

De begränsningar som gäller i fråga om företagsstorlek och maximibelopp

i kungörelsen den 5 juni 1963 (nr 307) om statligt kreditstöd till förvärv

och drift av trädgårdsföretag är jämförbara med dem som f. n. gäller

för motsvarande stödverksamhet på jordbrukets område, där stödet är begränsat

till s. k. tvåfamilj sjordbruk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1967 7

I sitt remissyttrande den 7 oktober 1966 över 1960 års jordbruksutrednings

betänkande (SOU 1966: 30 och 31) har styrelsen tillstyrkt ändrade

regler för stödverksamheten inom jordbruket, innebärande bl. a. att den

s. k. tvåfamilj sgränsen för rätt till vissa kreditgarantier och statsbidrag

skall slopas. I händelse denna ändring kommer att genomföras bör det enligt

styrelsens mening övervägas att på motsvarande sätt ändra reglerna

för stödverksamheten på trädgårdsnäringens område.

Statsbidrag till trädgårdsnäringens rationalisering har av styrelsen under

liden 1955—1966 beviljats med följande belopp:

1955/56 .....

. ... 166 000

1961/62 .....

.. . . 217 000

1956/57 .....

. ... 172 000

1962/63 .....

____ 275 000

1957/58 .....

95 000

1963/64 .....

. . . . 400 000

1958/59 .....

99 000

1964/65 .....

.... 278 000

1959/60 .....

80 000

1965/66 .....

. . . . 246 000

1960/61 .....

98 000

Anledningen till den starka uppgången år 1963/64 var i viss mån ändrade

regler för bidragsgivningen men i första hand att ett från nästföregående

år på grund av otillräckligt anslag uppdämt behov måste tillgodoses.

Beträffande styrelsens tolkning av bestämmelserna om att statsbidrag

ej må utgå till ett och samma företag med mer än 8 000 kronor, har styrelsen

vid handläggning av ansökningar från trädgårdsföretag följt samma

princip som tillämpas för jordbruket och som närmare angivits i Kungl.

Maj :ts proposition nr 125 år 1963, s. 12, andra stycket, och s. 37, första

stycket. Huvudprincipen är att till ett och samma företag må utgå bidrag

å högst maximibeloppet, men att man må bortse från bidragsbelopp som

tidigare kan ha utgått till förbättringsåtgärder, vilka med hänsyn till ändrad

drift e. dyl. inte längre är av värde för driften vid fastigheten i fråga.

När det gäller reglerna för beviljande av bidrag till jordbrukare har styrelsen

i sitt förenämnda yttrande över 1960 års jordbruksutrednings betänkande

tillstyrkt, att statsbidragen till investeringar i ekonomibyggnader

och markanläggningar bör begränsas till att utgå i vissa specialfall. Vidare

har styrelsen förordat förenklade regler i fråga om beräkningen av bidragens

storlek samt behovsprövningen i samband med bidragsgivningen.

Ett förverkligande av detta förslag skulle innebära en viss inskränkning

i förhållande till nuläget i fråga om möjligheten för jordbrukare att erhålla

statsbidrag till rationalisering och stödåtgärderna skulle i högre grad

komma att inriktas på kreditgarantier för lån. Styrelsen anser att om

förslaget genomföres bestämmelserna för det statliga stödet till rationalisering,

förvärv och drift av trädgårdsföretag bör överses och såvitt möjligt

bringas i överensstämmelse med de regler, som kommer att gälla för jordbruket.

Trädgårdsnäringsutredningen förordar att en översyn sker av bestämmelserna

om statliga kreditgarantier och statsbidrag på trädgårdsområdet

och anför därvid.

Enligt utredningens uppfattning är det angeläget, att bestämmelserna

om kreditstöd även på trädgårdsområdet utformas så att tillkomsten av

rationella och bärkraftiga företag i största möjliga utsträckning främjas.

I motionen II: 577 ifrågasätts bl. a. en vidgning av möjligheterna till lire
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1967

ditstöd på trädgårdsområdet. Utredningen anser att starka skäl talar fölen

översyn av gällande bestämmelser i berörda avseenden. Av samma skäl

är enligt utredningens mening en översyn av nu gällande regler för statsbidrag

på trädgårdsområdet påkallad.

Sueriges Handelstrudgårdsniästareförbund och Sveriges Yrkesfruktodlares

Riksförbund förordar att en översyn sker av bestämmelserna om statliga

kreditgarantier och statsbidrag på trädgårdsområdet och framhåller

därvid följande.

Inom den svenska trädgårdsnäringen inkl. fruktodlingssektorn pågår

f. n. en intensiv rationaliseringsverksamhet. Förbunden hälsar med tillfredsställelse,

att statsmakterna främjat denna utveckling genom de förbättringar

av låne- och bidragsbestämmelserna, som skedde i början av

1960-talet. Rationaliseringsverksamheten är emellertid så kapitalkrävande,

att en utvidgning av låne- och bidragsmöjligheterna blir mer och mer angelägna.

Vår näring arbetar inom eu sektor, som kännetecknas av växande

ekonomisk betydelse, ökad konsumtion men samtidigt av ökad konkurrens

från andra länder. Om Sverige i någon form kommer att knytas till EEC,

kommer också detta att ställa trädgårdsnäringen inkl. fruktodlingen inför

nya problem. Bland de åtgärder, som krävs för att möta framtida svårigheter,

har rationaliseringsverksamheten stor betydelse, önskvärda storleksrationaliseringar

och driftsomläggningar hämmas dock i vissa fall av brist

på medel. Med tanke på vad som ovan sagts om en anknytning till en

större marknad och behovet av att stimulera till ökad rationaliseringsverksamhet

är det också angeläget för vår näring att bidragsbestämmelserna

inte bara bibehålies utan också anpassas efter nutida förhållanden.

Utskottet

Inom trädgårdsnäringen, liksom inom andra näringsgrenar, pågår en

ständig anpassning till ändrade tekniska och ekonomiska förutsättningar.

På trädgårdsområdet torde förhållandena vara gynnsamma i så måtto att

avsättningsutrymmet för trädgårdsprodukter synes öka inom landet. Samtidigt

skärps emellertid konkurrensen från andra länder bl. a. som en följd

av de åtgärder som vidtas för att åstadkomma en friare handel. I detta läge

blir behovet av bl. a. rationalisering alltmer framträdande.

Att stärka trädgårdsnäringens konkurrenskraft genom rationalisering är

självfallet i första hand en näringens egen angelägenhet. Samhället har emellertid

sedan länge understött rationaliseringssträvandena genom bl. a. rådgivningsverksamhet

och ekonomiskt stöd till finansiering. Bestämmelserna

rörande sistnämnda stöd reviderades senast genom beslut av 1962 och 1963

års riksdagar (prop. 1962:99, JoU 15, rskr. 252 och prop. 1963: 125, JoU

15, rskr. 286).

Med hänvisning til! att ett vidgat statligt stöd numera erfordras begärs i

motionen II: 577 en skyndsam utredning i syfte att förbättra låne- och stats
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1967

9

bidragsmöjligheterna för trädgårdsnäringen. I motionen framhålls bl. a.

att behovet av kreditstöd accentueras av att utvecklingen på trädgårdsområdet

— liksom inom jordbruket — går mot allt större företag. Då bestämmelserna

f. n. är så utformade att stöd i huvudsak endast utgår till trädgårdsföretag

av mera begränsad storlek, diskuteras i motionen sådana ändringar

som skulle möjliggöra stöd också till större företag. De remissinstanser

som hörts har tillstyrkt förslaget om utredning. Även utskottet finner

en översyn av bestämmelserna rörande stöd till etablering och rationalisering

av trädgårdsföretag vara motiverad. Vid en sådan översyn bör, såsom

lantbruksstyrelsen i sitt remissyttrande anfört, eftersträvas att bestämmelserna

på trädgårdsområdet anpassas till de motsvarande bestämmelser som

i anledning av 1960 års jordbruksutrednings förslag kan komma att gälla

på jordbrukets område.

I motionerna I: 646 och II: 578 samt II: 822 behandlas vissa frågor rörande

trädgårdsstatistik och föreslås att ett företagsregister för trädgårdsnäringen

snarast möjligt upprättas. I sistnämnda motion anhålles därjämte

att näringens behov i övrigt av kontinuerlig statistik beaktas. Motionärerna

åberopar ett år 1965 framlagt förslag från trädgårdsnäringsutredningen om

kontinuerlig trädgårdsstatistik, vilket förslag ännu icke genomförts. Enligt

utredningen borde ett register över trädgårdsföretag upprättas, vilket

skulle kunna ligga till grund för löpande stickprovsundersökningar. Såsom

framgår av statistiska centralbyråns remissyttrande över förevarande motioner

har centralbyrån sedan hösten 1965 haft planer att igångsätta arbetet

med trädgårdsstatistiken. Det har emellertid ännu inte varit möjligt att

inom ramen för tillgängliga anslagsmedel påbörja projektet. Samtliga i

ärendet hörda remissinstanser delar motionärernas uppfattning att åtgärder

snarast bör vidtagas för att få till stånd en trädgårdsstatistik.

I motionerna framhålls såsom den mest angelägna åtgärden i förevarande

sammanhang att ett företagsregister upprättas. Enligt motionerna 1:646

och II: 578 bör — om andra medel ej finns tillgängliga — kostnaderna för

att påbörja arbetet med registret kunna bestridas med restituerade bensinskattemedel,

dvs. medel från anslaget till gottgörelse till trädgårdsnäringen

för av dess utövare erlagd bensinskatt eller från trädgårdsnäringens bensinskattefond.

Remissinstanserna, däribland Sveriges Handelsträdgårdsmästareförbund

och Sveriges Yrkesfruktodlares Riksförbund, har intet att erinra

mot att nämnda medel används för vissa åtgärder som krävs för att få till

stånd ett företagsregister. Kostnaderna för en kommande kontinuerlig trädgårdsstatistik

bör dock enligt såväl nyssnämnda organisationer som lantbruksstyrelsen

och trädgårdsnäringsutredningen bestridas med statsmedel

på samma sätt som gäller för övrig statistikproduktion vid statistiska centralbyrån.

Utskottet har vid sin prövning av förevarande spörsmål kommit till den

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1967

uppfattningen, att behov föreligger av en förbättrad statistik på trädgårdsområdet.

Det torde sålunda bli av värde bl. a. för rationaliseringsarbetet

att få tillgång till aktuellt statistiskt material angående strukturförändringarna

inom näringen. I första hand borde arbetet med att upprätta ett företagsregister

påbörjas. Utskottet har intet att erinra mot att förenämnda restituerade

bensinskattemedel såsom ett provisorium tas i anspråk för ändamålet

under budgetåret 1967/68. Utskottet, som vill understryka angelägenheten

av att även trädgårdsnäringens behov av statistik i övrigt beaktas, har

erfarit att Kungl. Maj :t den 10 februari 1967 överlämnat en av Sveriges

Handelsträdgårdsmästareförbund gjord framställning om kontinuerlig

trädgårdsstatistik till statistiska centralbyrån att tas under övervägande

i samband med pågående utvecklingsarbeten inom statistiken. I sammanhanget

får utskottet erinra om att årets riksdag godkänt (SU 7, rskr. 7)

ett av chefen för finansdepartementet i statsverkspropositionen gjort uttalande

(bil. 9 s. 13), vari han framhåller att statistiska centralbyrån inom

ramen för de resurser som verket disponerar, bör ägna ökad uppmärksamhet

åt möjligheterna att bereda utrymme åt nytillkommande statistik genom

att begränsa statistiken inom sådana områden där denna inte är av samma

betydelse för planering och beslutsfattande.

Vad gäller de i förevarande sammanhang behandlade anslagsfrågorna får

utskottet tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag att till Bidrag till trädgårdsnäringens

rationalisering anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr. Utskottet

har, med erinran om vad utskottet i det föregående anfört rörande finansieringen

av ett företagsregister, ej heller något att invända mot departementschefens

uttalanden och förslag beträffande anslaget till Gottgörelse

till trädgårdsnäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt. Anslaget bör

således uppföras med 400 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering för

budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 150 000

kr.,

2) till Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess utövare

erlagd bensinskatt för budgetåret 1967/68 anvisa ett

anslag av 400 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

3) med bifall till motionen II: 577 i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla om skyndsam utredning rörande låne- och

statsbidragsbestämmelserna för trädgårdsnäringen,

4) med bifall till de likalydande motionerna 1:646 och

11:578 samt motionen 11:822 i skrivelse till Kungl. Maj :t

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 är 1967

11

anhålla att ett företagsregister för trädgårdsnäringen snarast

möjligt upprättas samt att även i övrigt näringens behov

av kontinuerlig statistik beaktas.

Stockholm den 14 mars 1967

På jordbruksutskottets vägnar:

ERIC MOSSBERGER

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Mossberger, Lage Svedberg*, Hedström,

Carl Eskilsson, Nils Hansson, Magnusson, Hermansson, Augustsson*,

Skårman och fru Hultell;

från andra kammaren: herrar Persson i Skänninge, Nilsson i Lönsboda*,

Jonasson*, Lundmark, Rimås*, Eskilsson i Likenäs, Johansson i Simrishamn,

Nilsson i Bästekille, Björk och Sundkvist.

* Ej närvarande vid justeringen.

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670033

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:127 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalise a1 i texten