Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att frågan om sänkning av rösträttsåldern till 18 år i enlighet med vad i motionen anförs måtte upptagas till prövning i anslutning till övervägandena rörande ny författning».

1967-02-01 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1967:3, Skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att frågan om sänkning av rösträttsåldern till 18 år i enlighet med vad i motionen anförs måtte upptagas till prövning i anslutning till övervägandena rörande ny författning».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 3—i

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1967

1

Nr 3

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

om sänkning av rösträttsåldern.

Konstitutionsutskottet har till gemensam behandling förehaft

1) motionen nr 4 i andra kammaren av herr Jansson m. fl. i vad den avser

rösträttsåldern;

2) de likalydande motionerna nr 37 i första kammaren av herr Wirtén

m. fl. och nr 50 i andra kammaren av herr Mundebo m. fl.;

3) de likalydande motionerna nr 79 i första kammaren av herr Fälldin

och nr 108 i andra kammaren av herrar Boo och Larsson i Borrby; samt

4) motionen nr 338 i andra kammaren av herrar Wennerfors och Nordgren.

Motionsyrkandena

I motionen vid 1) ovan hemställs i fråga om rösträttsåldern, »att riksdagen

måtte besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1968 års

riksdag till sådana författningsändringar, att rösträtt vid riksdags- och kommunalval

tillerkänns envar som senast under nästföregående ka
lenderår

fyllt 18 år och som inte på grund av domstols förklaring är eller

efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig».

I motionerna vid 2) ovan hemställs,

»A. att riksdagen måtte (1) besluta såsom vilande grundlagsändring att

rösträttsåldern vid val till riksdagens andra kammare sänks från nu gällande

till året efter uppnådda 18 år, (2) besluta att rösträttsåldern vid kommunala

val sänks på samma sätt; samt

B. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderliga grundlags-

och lagändringar.»

I motionerna vid 3) ovan hemställs, »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla att frågan om sänkning av rösträttsåldern till 18 år

i enlighet med vad i motionen anförs måtte upptagas till prövning i anslutning

till övervägandena rörande ny författning».

I motionen vid b) ovan hemställs, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla att frågan om sänkning av rösträttsåldern till fyllda

18 år skall prövas i anslutning till överväganden rörande ny författning».

Beträffande motiven för motionsyrkandena får utskottet hänvisa till motionerna

i andra kammaren.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 5 saml. 2 avd. Nr 3_4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1967

Gällande bestämmelser

En sänkning av rösträttsåldern beslöts år 1965. Lagändringarna därom

trädde i tillämpning i samband med upprättandet av 1966 års röstlängder.

De nya bestämmelserna innebär följande.

Rösträtt vid val till andra kammaren skall enligt § 16 riksdagsordningen

tillkomma varje svensk medborgare som senast under nästföregående kalenderår

uppnått 20 års ålder, dock att rösträtt inte får utövas av den som

på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder

skall förbli omyndig.

Samma bestämmelser om åldersgräns och myndighetskrav för rösträttsutövning

återfinns med avseende på de primärkommunala valen i 6 § kommunallagen,

6 § kommunallagen för Stockholm och 9 § lagen om församlingsstyrelse

och gäller även för landstingsval till följd av 7 § landstingslagen.

Frågans behandling vid 1964, 1965 och 1966 års riksdagar

De intill år 1966 gällande bestämmelserna om rösträttsåldern innebar,

att rösträtt inträdde kalenderåret efter det varunder vederbörande fyllt 21

år. Reformen innebar sålunda en sänkning med ett år. Förslag därom framlades,

såvitt avsåg § 16 riksdagsordningen, dvs. val till andra kammaren,

i proposition till 196b års riksdag (nr 140). Departementschefen uttalade

därvid, att ett samband alltjämt borde upprätthållas mellan rösträtts- och

myndighetsålder; dock borde av praktiska skäl den mindre avvikelse godtagas

som följde av förslagets anknytning till kalenderårsskifte och som

innebär att den som fyller 21 år efter valdagen får utöva rösträtt redan före

myndighetsdagen. En längre gående sänkning av rösträttsåldern borde anstå

tills ställning tagits till frågan hur hög myndighetsåldern borde vara.

Det upplystes i propositionen, att sistnämnda fråga skulle bli föremål för

utredning genom sakkunniga som inom kort skulle komma att tillkallas för

översyn av förmynderskapslagstiftningen.

I anledning av nämnda proposition väcktes motioner med yrkanden om

en ytterligare sänkning av rösträttsåldern. Konstitutionsutskottet anslöt sig

i avgivet utlåtande (nr 19) till departementschefen och uttalade, att en sådan

reform borde föregås av en prövning av myndighetsåldern. I en reservation

hemställde sex ledamöter om sänkning med två år utöver propositionsförslaget.

Riksdagen följde utskottet.

Vid 1965 års riksdag antogs det nämnda förslaget till ändring i riksdagsordningen

slutligt. I anslutning därtill framlades proposition (nr 106) med

förslag dels till motsvarande ändringar i kommunallagarna, dels till följd
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1967

ändringar i vallagstiftningen. I motioner framfördes i sak samma yrkanden

som i de nu föreliggande. Konstitutionsutskottet hänvisade i sitt av

riksdagen godkända utlåtande (nr 40) till sin föregående år intagna ståndpunkt

samt tillstyrkte propositionen och avstyrkte motionerna. I ett särskilt

yttrande uttalade sex ledamöter, att en ytterligare sänkning av rösträttsåldern

borde övervägas men att de funnit sig böra avstå från att i förevarande

sammanhang reservera sig med hemställan därom med hänsyn till

att en reform ändock inte kunde komma till stånd förrän efter nästa allmänna

andrakammarval och frågan om myndighetsåldern var föremål för

utredning.

Även vid 1966 års riksdag väcktes motioner i samma syfte som de nu

föreliggande. Konstitutionsutskottet (nr 5) hänvisade även denna gång till

sin tidigare intagna standpunkt och avstyrkte motionerna. I en reservation

hemställde sju ledamöter om skrivelse till Kungl. Maj :t med anhållan om

förslag före 1968 års andrakammarval till grundlagsändring rörande sänkning

av rösträttsåldern med två år. Riksdagen följde utskottet.

Förmynderskapsutredningen

Den i propositionen 1964; 140 förutskickade utredningen för översyn

av förmynderskapslagstiftningen tillsattes i december 1964 och har antagit

benämningen förmynderskapsutredningen. I direktiven framhöll departementschefen

sambandet med frågan om rösträttsåldern och hänvisade till

nyssnämnda proposition. Som en av de mera angelägna frågorna vid översynen

betecknades spörsmålet om införande av olika former av omyndighet.

I samband härmed antecknades i direktiven, att det inte utan vidare

kan anses klart att rösträtt bör fråntagas varje omyndigförklarad person.

I ett den 9 januari 1967 avgivet betänkande (stencil Ju 1967: 1) har utredningen

framlagt förslag om bl. a. myndighetsålderns sänkning till 20 år.

I anslutning härtill uttalar utredningen följande om rösträttsåldern (s.

27 f):

Utredningen har icke något utredningsuppdrag rörande rösträttsåldern

men vill — i likhet med vad ovan skett i fråga om vissa andra åldersgränser

— i samband med sin förevarande behandling av myndighetsåldern

uttala som sin mening, att full överensstämmelse mellan myndighets- och

rösträttsåldrarna bör eftersträvas. Om den civilrättsliga myndighetsåldern

inträder senare än rösträtten, föreligger även risk för att rätten att rösta

så småningom kommer att i förhållande till uppnåendet av full rättshandlingstörmåga

nedsjunka till en sekundär medborgerlig rättighet. Om angivna

samband anses böra upprätthållas kommer en eventuell sänkning

av myndighetsåldern att indirekt erhålla betydelse för frågan om en längre

gående sänkning av rösträttsåldern, och frågan om det numera är tekniskt

möjligt att anpassa rösträttsåldern till födelsedagen i stället för som nu till

visst kalenderår kan då också omprövas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1967

I ett särskilt yttrande anför två ledamöter följande i denna fråga (s. 74):

Utredningen har inte haft att ta ställning till frågan om rösträttsåldern.

Den uttalar emellertid som sin mening att full överensstämmelse mellan

myndighets- och rösträttsåldern bör eftersträvas. I och för sig kan vissa

skäl synas föreligga härför. Då emellertid även personer under 20 år åläggs

väsentliga förpliktelser gentemot samhället talar starka skäl för en lägre

rösträttsålder. Vi har för vår del funnit att dessa skäl överväger och anser

därför, att rösträttsåldern kan sättas lägre än 20 år. Det bör tilläggas, att

det enligt vår mening är önskvärt att myndighetsåldern sammanfaller med

motsvarande åldersstreck i andra länder. En enhetlig rösträttsålder är inte

i lika hög grad motiverad.

Ur betänkandet må i övrigt bär antecknas, att utredningen även föreslår

att 16 § riksdagsordningen ändras på sådant sätt att därav framgår, att valrätt

icke må utövas av den som på grund av sinnessjukdom, sinnesslöhet

eller annan rubbning av själsverksamheten förklarats omyndig. Motsvarande

föreslås även för de kommunala valen.

Utskottet

Genom förevarande motioner aktualiseras ånyo frågan om rösträttsåldern,

vilken varit föremål för riksdagens behandling ettvart av åren 1964,

1965 och 1966. En sänkning av åldersgränsen med ett år trädde i tillämpning

i samband med upprättandet av röstlängder förra året. Rösträtt tillkommer

numera envar som senast föregående år fyllt 20 år. Yrkanden

om en ytterligare sänkning har av riksdagen tillbakavisats under

framhållande, att rösträttsåldern bör ses i samband med myndighetsåldern,

vilken sedan år 1964 varit föremål för överväganden genom förmynderskapsutredningen.

Denna har helt nyligen framlagt ett betänkande, vari

föreslås att myndighetsåldern skall sänkas med ett år. I detta läge finner

utskottet ej anledning till någon åtgärd i anledning av motionerna.

Utskottet hemställer sålunda,

att motionerna

1) 11:4 i vad den avser rösträttsåldern;

2) I: 37 och II: 50;

3) I: 79 och II: 108; samt

4) 11:338

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 februari 1967

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1967

5

Närvarande

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Damström, Sveningsson,

fru Segerstedt Wiberg, herrar Carl Albert Anderson, Dahl, Sörenson,

Harald Pettersson*, Högström och Svenungsson; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, von

Friesen, Henningsson, Wahlund, Magnusson i Tumhult, fru Thunvall, herrar

Hamrin i Jönköping, Andersson i Billingsfors och Boo.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av fru Segerstedt Wiberg samt herrar Sörenson, Harald Pettersson, von

Friesen, Wahlund, Hamrin i Jönköping och Boo, vilka anfört:

Vi hänvisar till de synpunkter som anfördes av reservanterna till konstitutionsutskottets

utlåtande 1966:5. Vi anser sålunda, att en sänkning av

rösträttsåldern med två år är motiverad. Med hänsyn till sambandet med

myndighetsåldern, som behandlas i förmynderskapsutredningens nyligen

avgivna betänkande, finner vi oss emellertid inte kunna tillstyrka, att en

reform genomförs redan vid årets riksdag. I stället anser vi liksom de nyssnämnda

reservanterna, att beslut bör fattas vid nästa års riksdag i samband

med den förväntade partiella författningsreformen. Denna uppfattning har

också kommit till uttryck i motionerna 1:79 och II: 108 samt 11:338. Vi

anser sålunda att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionerna I: 79 och

11:108 samt 11:338, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

att frågan om sänkning av rösträttsåldern med två år måtte

upptagas till prövning i anslutning till övervägandena om

en partiell författningsreform.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.