Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om poströstning vid kriminalvårdsanstalter.

1967-10-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1967:39, Utlåtande i anledning av motioner om poströstning vid kriminalvårdsanstalter.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 39 år 1967

Nr 39

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner om

poströstning vid kriminalvårdsanstalter.

I de liklydande motionerna nr 188 i första kammaren av herr Dahlén

m. fl. och nr 242 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl. yrkas, »att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära förslag angående poströstning

vid fångvårdsanstalterna i valet 1968».

Texten är tryckt i andra kammaren. Motionsyrkandet framställs under

hänvisning till motivering i de likalydande motionerna I: 203 och II; 263

om upprustning av kriminalvården. Texten till nämnda motioner är tryckt

i andra kammaren.

Gällande bestämmelser

Nuvarande vallagstiftning saknar särbestämmelser rörande rösträttens utövning

för de på kriminalvårdsanstall intagna. Vissa möjligheter till underlättande

av denna välj arkategoris valdeltagande öppnas dock genom reglerna

om rösträttens utövning genom äkta make och genom systemet med

poströstning på valdagen.

Reformkrav och utredningar m. m.

I 1944 års vallagssakkunnigas betänkande (SOU 1945:64, s. 41), som

ligger till grund för de nuvarande reglerna om poströstning på sjukhus,

berördes frågan om röstning på sjukvårdsanstalter inom fångvården. De

sakkunniga anförde, att intagning på fångvårdsanstalt måste anses innebära

ett faktiskt hinder för rösträttsutövning, och ansåg, att valhemligheten

inte skulle kunna bevaras på grund av rådande censurbestämmelser.

Sådan röstning syntes de sakkunniga därför inte böra ske.

I ett år 1961 av 1955 års valutredning avgivet betänkande (SOU 1961: 20)

upptogs frågan ånyo. Vad fångvårdens sjukvårdsanstalter angår, anförde

utredningen, torde frågan om poströstning för dem som vårdas å dessa

vara beroende av huruvida det över huvud taget kan anses lämpligt med

särskilda åtgärder för att underlätta valdeltagandet för personer, som är

intagna å fångvårdsanstalter. Utredningen anförde att det enligt valutredningens

mening icke kunde anses i och för sig omotiverat att bereda i anstalt

intagna möjlighet att rösta. Så skedde exempelvis i Västtyskland, där

särskilda valnämnder kunde inrättas för olika slags anstalter, däribland

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 39 år 1967 17

fångvårdsanstalter. Utredningen ansåg dock att spörsmålet i viss mån var

beroende av att frågan om de sjukas röstning bringades till en lösning. De

intagnas röstning tänktes kunna ske genom poströstning inom anstalterna.

I åtskilliga remissyttranden över 1961 års betänkande uttalades, att det

icke var omotiverat att bereda ifrågavarande väljare möjlighet att rösta.

Ingen remissinstans påkallade dock omedelbara åtgärder. Enligt fångvårdsstyrelsens

uppskattning torde ungefär hälften av de intagna ha möjlighet

att rösta genom äktamakeförsändelse eller vid personlig röstavgivning under

permission. För övriga intagna saknades möjligheter att utöva rösträtten.

Fångvårdsstyrelsen fortsatte:

Enligt fångvårdsstyrelsens uppfattning kan det inte anses tillfredsställande

att en grupp väljare sålunda till följd av tvångsåtgärder från samhällets

sida är avskuren från rätten att deltaga i de allmänna valen. Att

den ena hälften av de intagna men inte den andra har möjlighet att rösta

kan med skäl uppfattas som en orättvisa. Ur resocialiseringssynpunkt skulle

det också vara av värde om de intagnas samhällsintresse kunde väckas genom

att de får tillfälle att följa valkampanjerna och själva rösta. Särskilda

åtgärder bör därför vidtagas för att underlätta de intagnas röstning. Då

åtgärder i detta syfte onekligen skulle kunna te sig utmanande mot andra

grupper av väljare som av olika yttre omständigheter är förhindrade att

rösta, såsom sjuka, avlägset boende och personer med viss tjänstgöring

på valdagen, förutsättes dock att utredningens förslag skall resultera i

att det sörjes för att sådana väljargrupper får ökade möjligheter att deltaga

i valen. Styrelsen erinrar också om att — därest frågan löses med en

form av poströstning — jämväl den på valdagen tjänstgörande personalen

bör beredas tillfälle att rösta på postanstalten även om denna är belägen i

befattningshavarens hemort.

Generalpoststyrelsen ansåg att flera skäl talade mot inrättande av tillfälliga

postanstalter för röstmottagning på fångvårdsanstalterna. Under

alla omständigheter ansåg styrelsen frågan böra vila i avvaktan på att spörsmålet

om de sjukas röstning blivit slutgiltigt löst.

I proposition till 1962 års riksdag (nr 53) i anledning av betänkandet

fann departementschefen det i och för sig motiverat med särskilda åtgärder

för att underlätta valdeltagandet för de på fångvårdsanstalt intagna.

Frågans lösning syntes departementschefen dock delvis vara beroende av

hur röstningsproblemen för övriga eftersatta väljargrupper löstes, i följd

varav något förslag ej upptogs i propositionen.

Valutredningen återkom till ämnet i sitt år 1963 avgivna slutbetänkande

(SOU 1963:54) och föreslog -— »icke utan viss tvekan» -— att postanstalt

för röstning på valdagen skulle få inrättas vid fångvårdsanstalt och allmän

vårdanstalt för alkoholmissbrukare. Utredningen återgav uppgifter i fångvårdsstyrelsens

cirkulär nr 5/1962 om vård och behandling vid fångvårdsanstalterna,

enligt vilket röstberättigad intagen inte kan påräkna permission

för att få deltaga i allmänt val men intagen, som är gift, skall på begäran

erhålla möjlighet att avlämna valsedel genom sin make. Den tveksamhet

utredningen kände inför förslaget hänfördes särskilt till att större

2* —Bihang till riksdagens protokoll 1967. 5 saml. 2 avd. Nr 36—45

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 39 år 1967

klarhet huruvida de organisatoriska förutsättningarna för denna utvidgning

av poströstningsförfarandet var för handen skulle vinnas först sedan

det nya systemet för sjukas och åldringars valdeltagande kommit till användning.

Förslaget föranledde emellertid inte någon vidare åtgärd. Nämnda

system med möjlighet för sjuka och eljest handikappade att rösta genom

valsedelsförsändelse tillkom genom lagändringar år 1965 (prop. nr 106,

KU nr 40).

I det av 1965 års valtekniska utredning avgivna betänkandet om förtidsröstning

och gemensamma tvådagarsval (SOU 1967:27) framläggs förslag

om s. k. förtidsröstning med målsättning bl. a. att den preliminära röstsammanräkningen

skall omfatta inte blott de vid valförrättningarna i valdistrikten

på valdagen avgivna rösterna utan även dem som avges inför

röstmottagare (poströsterna). Utredningen har inte haft i uppdrag att undersöka

hur de på kriminalvårds- och liknande anstalter intagnas deltagande

i val skall kunna underlättas men anlägger vissa synpunkter även

på denna fråga. Utredningen uttalar att den finner det mindre tillfredsställande

att omkring hälften av de på anstalter intagna saknar möjlighet

att utöva rösträtt. Principiellt bör åtgärder vidtas för att underlätta de

ifrågavarande väljarnas deltagande i val. Annan lösning än att berättiga

dem att rösta före valet torde inte kunna komma i fråga. Med inrättande

av tillfälliga postanstalter kommer emellertid, fortsatte utredningen, betydande

organisatoriska krav alt ställas på postverket. Inrättandet av tillfälliga

postanstalter vid anstalter inom kriminalvården torde därför förutsätta

att införandet av metoden att låta främst sjuka och åldringar rösta

med valsedelsförsändelse visar sig få den effekten, att antalet tillfälliga

postanstalter på sjukhusen kan avsevärt minskas. Om de intagna inom

kriminalvården och liknande skall få möjlighet att förtidsrösta synes därför

utredningen inte kunna definitivt besvaras, förrän någorlunda säker

vetskap vunnits om de organisatoriska förutsättningarna för en dylik ordning

föreligger.

Slutligen kan här erinras om ett uttalande i grundlagberedningcns betänkande

Partiell författningsreform (SOU 1967:26 s. 138 f.):

Enligt beredningens uppfattning bör en fullständig överarbetning av vallagstiftningen

ske med anledning av det reformerade kammar- och valsystemet.

Överarbetningen bör emellertid anstå till den totala författningsrevisionen.

Den valtekniska utredningen och beredningen har därför i

samråd stannat för att göra de ändringar i vallagstiftningen, som blir nödvändiga

på grund av den partiella författningsreformen, inom ramen för

gällande vallagar. I samband med den fullständiga överarbetningen av vallagstiftningen

blir det tillfälle att överväga bl. a. vilka åtgärder som skulle

kunna vidtas för att förstärka personmomentet i valen.

Motionerna

Motionärerna — som upptagit ämnet som ett av flera spörsmål rörande

upprustning av kriminalvården — erinrar om valutredningens betänkande

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 39 år 1967

år 1961 och dess förslag om poströstning på fångvårdsanstalterna i betänkandet

1963. Motionärerna nämner också det tidigare rådande behovet att

avvakta inverkan på postverkets organisation av de övriga förslag som utredningen

framförde. Motionärerna anser att den av valutredningen föreslagna

reformen nu bör genomföras, enär ökade möjligheter till valdeltagande

genomförts för grupper såsom de sjuka och invaliderna, vilka tidigare

haft svårigheter att rösta.

Utskottet

b rågan om möjligheterna för de på kriminalvårds- och liknande anstalter

intagna att deltaga i allmänna val har behandlats av flera utredningar. Som

framgår av den ovan lämnade redogörelsen för uttalanden av 1955 års valutredning

och 1965 års valtekniska utredning har dessa gett uttryck för uppfattningen,

att de intagnas möjligheter att deltaga i valen bör förbättras

men funnit att en sådan reform möter organisatoriska svårigheter. Valtekniska

utredningen — som anser poströstning på anstalterna vara den bästa

lösningen — uttalar sålunda, att postverkets resurser torde medge anordnande

av poströstning vid kriminalvårdens anstalter endast om antalet tillfälliga

postanstalter på sjukhusen samtidigt kan minskas. Utredningen har

inte funnit det möjligt att nu bedöma om och när så kan ske.

Utskottet ansluter sig till önskemålet, att möjligheterna till valdeltagande

förbättras för här ifrågavarande väljare. Frågan bör bli föremål för fortsatt

uppmärksamhet. Något initiativ från riksdagens sida är emellertid inte erforderligt

härför. Vallagstiftningen i dess helhet är föremål för översyn genom

1965 års valtekniska utredning och genom grundlagberedningen som

ett led i arbetet på en total författningsreform. I samband härmed kan det

förväntas, att den i motionerna upptagna frågan kommer att prövas.

Utskottet hemställer sålunda,

att motionerna I: 188 och 11:242 måtte anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 18 oktober 1967

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson*,

Damström, Erik Olsson, Sveningsson, Dahl*, Sörenson, Dahlberg, Tistad och

Svenungsson; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, Henningsson,

fru Thunvall, herrar Johansson i Trollhättan, Hamrin i Jönköping*,

Werbro, Boo, Werner* och Lindberg*.

O

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.