Utlåtande i anledning av motioner angående ledighet för krigsmaktens personal för fullgörande av kommunala uppdrag.
1967-10-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1967:41, Utlåtande i anledning av motioner angående ledighet för krigsmaktens personal för fullgörande av kommunala uppdrag.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr il år 1967
23
Nr 41
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
angående ledighet för krigsmaktens personal för
fullgörande av kommunala uppdrag.
I de likalydande motionerna nr 249 i första kammaren av herrar Aldmark
och Stefanson samt nr 331 i andra kammaren av herr Nihlfors m. fl.
hemställs, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om
sådan ändring i krigsmaktens tjänstgöringsreglemente att ledighet skall
medgivas för fullgörande av kommunalt uppdrag». — Motionen är tryckt
i andra kammaren.
Gällande bestämmelser
De med motionerna avsedda bestämmelserna finns i tjänstereglementet
för krigsmakten den 17 juni 1960 (TjRK). Kap. 11 däri innehåller bestämmelser
om ledighet för krigsmaktens personal i fredstid. Under rubriken
»Särskilda föreskrifter för värnpliktig personal» och underrubriken »Tjänstledighet
för vissa angelägenheter», omfattande mom. 23—27, återfinnes i
mom. 23 a) och c) samt i mom. 25 h) de i motionerna särskilt omnämnda
föreskrifterna. Bestämmelserna har följande lydelse:
23. Tjänstledighet får icke vägras:
a) för offentligt uppdrag såsom riksdags- eller landstingsman, riksdagens
revisor eller dess fullmäktige i riksgäldskontoret eller riksbanken
eller ledamot av kyrkomöte eller av jury i tryckfrihetsmål;
c) för deltagande i val av riksdagsman, landstingsman, stads-, kommunal-
m. fl. fullmäktige samt för deltagande i folkomröstning, om sökande
icke har möjlighet att rösta genom valsedelsförsändelse eller på fast postanstalt
(se kap. 6);
25. Tjänstledighet får ej heller utan viktiga skäl vägras för följande enskilda
angelägenheter av vikt, nämligen:
h) deltagande såsom ombud eller förbundsstyrelseledamot i politiskt
partis (ungdomsförbunds) distrikts- eller rikskongress (riksstämma).
Tjänstledighet för enskild angelägenhet, som avses i b)—h), bör beviljas
endast i undantagsfall under befäls-, repetitions- eller beredskapsövning.
I mom. 27 stadgas följande:
27. Tjänstledighet för sådana angelägenheter som nämnas i mom. 23—26
får icke beviljas för längre tid än som med hänsyn till skälet för tjänst
-
24 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 47 år 1967
ledigheten prövas oundgängligen erforderlig. Ledighet jämlikt mom. 25 h)
får icke överstiga fyra dagar.
I sammanhang med de nämnda bestämmelserna bör redovisas följande.
Under rubriken »Särskilda föreskrifter för fast anställd militär och civilmilitär
personal samt för civila tjänstemän» stadgas i mom. 21, att bestämmelserna
i mom. 23—25 även gäller för dessa personalkategorier samt
att därutöver gäller, att tjänstledighet icke utan viktiga skäl får vägras för
fullgörande av allmänt medborgerliga uppdrag på grund av allmänna val
eller val inom den kommunala representationen.
Bestämmelsernas tillkomst m. ra.
Tjänstereglementet för krigsmakten hör till de författningar, vilka utfärdas
av Konungen i kommandoväg. 1960 års reglemente ersatte i huvudsak
1945 års motsvarande reglemente. I 1945 års reglemente fanns även bestämmelser
om att ledighet under fredstid icke fick vägras för bl. a. fullgörande
av uppdrag såsom riksdagsman, riksdagens revisor eller dess fullmäktige
i riksgäldskontoret eller riksbanken eller såsom ledamot i kyrkomöte
eller av jury i tryckfrihetsmål (§ 43 mom. 487). Vidare skulle ledighet
icke utan viktiga skäl vägras för bl. a. utövning av uppdrag såsom landstingsman
eller ledamot av taxerings- eller prövningsnämnd och deltagande
i val (§ 43 mom. 488). I tidigare reglementen upptogs bestämmelser om
tjänstledighet för riksdagsmannauppdrag under rubriken »Tjänstledighet
utan ansökan»; se 1889, 1903, 1916, 1927, 1937 (provisoriskt) och 1938 års
tj änstgöringsreglementen.
Föreskriften om tjänstledighet för värnpliktig personal i kap. ll:25h)
var tidigare utfärdad i go nr 1118/1964. Föreskriften tillkom efter framställning
från Sveriges socialdemokratiska, Centerns, Folkpartiets och Högerns
ungdomsförbund (14/4 1964), varöver överbefälhavaren avgav yttrande.
Go lli8/1964 upphävdes i samband med ändring nr 14 (go nr
773/1965-TLB nr 27) då föreskriften inarbetades i TjRIv kap. 11. Föreskriften
fick ändrad lydelse genom ändring nr 19 (go nr 1033/1966-TLB
nr 25). Ändringen innebar en utvidgning och föranleddes av besvär från
värnpliktig (ordföranden i Skånes socialdemokratiska ungdomsdistrikt).
Bestämmelserna att ledighet icke får vägras för utövning av riksdagsmannabefattning
får ses mot bakgrunden av stadgandet i § 4 riksdagsordningen
(RO). Enligt detta stadgande må ej någon riksdagsman förmenas
att sin riksdagsmannabefattning utöva. Undantag gäller under krigstid
för militärpersoner, då de i rikets tjänst beordrats. Något motsvarande
stadgande återfinnes ej i kommunallagarna, 1953 års kommunallag (KomL),
kommunallagen för Stockholm (KomLSthm), lagen om församlingsstyrelse
(LFS) och landstingslagen (LtL) samt ej heller i kyrkomötesförord
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 41 år 1967
25
ningen. Bestämmelser motsvarande § 4 RO saknas även såvitt gäller riksdagsrevisorerna
samt fullmäktige i riksgäldskontor^ och riksbanken.
I 22 § andra stycket samt 23 § första stycket LtL återfinnes följande
stadganden:
Inträffar för landstingsman eller behörigen kallad suppleant sådant hinder
att han ej kan inställa sig vid landstingsmöte, åligger det honom att
därom ofördröjligen underrätta förvaltningsutskottet, som till tjänstgöring
vid mötet inkallar den närmast i ordningen varande, till sådan tjänstgöring
förut ej inkallade suppleanten.
23 §. Landstinget prövar av landstingsman eller suppleant hos landstinget
gjord framställning om befrielse från uppdraget och fråga om förfall för
utevaro från landstingsmöte.
Några motsvarande stadganden finnes icke i övriga kommunallagar.
Allmänna verksstadgan m. fl. författningar
Allmänna verksstadgan (1965) saknar bestämmelser om tjänstledighet
motsvarande dem i tjänstereglementet för krigsmakten. I förstnämnda författning
finns endast bestämmelser om vem beslutanderätten tillkommer
i ärenden angående tjänstledighet. I regel innehåller ej heller de särskilda
verksinstruktionerna närmare bestämmelser om när tjänstledighet skall
beviljas.
Motionerna
Motionärerna framhåller, att inget stadgande finns i TjRK om ledighet
för fullgörande av primärkommunala förtroendeuppdrag, medan däremot
bestämmelse härom finns såvitt rör bl. a. landstingsmannabefattning.
Enligt motionärernas mening föreligger icke några principiella skillnader
mellan ett primärkommunalt och ett sekundärkommunalt förtroendeuppdrag.
Att antalet personer med primärkommunalt uppdrag är betydligt
större än antalet personer med de i TjRK 23—25 upptagna uppdragen kan
enligt motionärerna icke få vara avgörande för om rätten till ledighet i
detta fall skall vara lagfäst.
Motionärerna hävdar, att enligt kommunallagen är var och en som är
valbar i princip skyldig att mottaga och förvalta kommunala förtroendeuppdrag.
Om vederbörande tillhör krigsmaktens personal kan han emellertid
av befäl godtyckligt vägras att fullgöra silf uppdrag.
Motionärerna anför slutligen att det på demokratiska grunder kan ifrågasättas
om det i fredstid är lämpligt att förhindra den som enligt kommunallagen
blivit utsedd till ett förtroendeuppdrag att mottaga och förvalta detsamma.
26
Konstitutionsutskottets utlåtande nv il år 1967
Utskottet
Den i motionerna åsyftade föreskriften i tjänstgöringsreglementet för
krigsmakten uppräknar vissa offentliga uppdrag för vilkas fullgörande rätt
till tjänstledighet föreligger. Bestämmelsen utesluter inte att tjänstledighet
kan beviljas även för andra offentliga uppdrag än de sålunda uppräknade.
Enligt vad utskottet erfarit är det inte heller ovanligt att värnpliktig
personal erhåller tjänstledighet för utförande av olika primär kommunala
förtroendeuppdrag. Utskottet anser det också önskvärt, att ledighet beviljas
för sådant ändamål i så stor utsträckning som möjligt. Det kan emellertid
inte uteslutas att frånvaro för fullgörande av uppdrag i vissa fall kan
vålla betydande olägenhet för den militära verksamheten, exempelvis då
tiden för uppdragets fullgörande sammanfaller med anordnandet av större
militära övningar. Utskottet, som förutsätter att önskemål om ledighet av
detta slag i möjligaste mån tillmötesgås av de militära myndigheterna, kan
därför inte tillstyr ka införandet av en sådan generell rätt till tjänstledighet
som föreslås i motionerna.
Utskottet hemställer sålunda,
att motionerna 1:249 och 11:331 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 18 oktober 1967
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson*,
Damström, Erik Olsson, Sveningsson, Dahl*, Sörenson, Dahlberg,
Tistad och Svenungsson; samt
från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, Henningsson,
Johansson i Trollhättan, Hamrin i Jönköping*, Andersson i Billingsfors,
Werbro, Boo, Werner* och Lindberg*.
Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.