Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående ledighet för krigsmaktens personal för fullgörande av kommunala uppdrag.

1967-10-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1967:41, Utlåtande i anledning av motioner angående ledighet för krigsmaktens personal för fullgörande av kommunala uppdrag.

Dokumentets text

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr il år 1967

23

Nr 41

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

angående ledighet för krigsmaktens personal för

fullgörande av kommunala uppdrag.

I de likalydande motionerna nr 249 i första kammaren av herrar Aldmark

och Stefanson samt nr 331 i andra kammaren av herr Nihlfors m. fl.

hemställs, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om

sådan ändring i krigsmaktens tjänstgöringsreglemente att ledighet skall

medgivas för fullgörande av kommunalt uppdrag». — Motionen är tryckt

i andra kammaren.

Gällande bestämmelser

De med motionerna avsedda bestämmelserna finns i tjänstereglementet

för krigsmakten den 17 juni 1960 (TjRK). Kap. 11 däri innehåller bestämmelser

om ledighet för krigsmaktens personal i fredstid. Under rubriken

»Särskilda föreskrifter för värnpliktig personal» och underrubriken »Tjänstledighet

för vissa angelägenheter», omfattande mom. 23—27, återfinnes i

mom. 23 a) och c) samt i mom. 25 h) de i motionerna särskilt omnämnda

föreskrifterna. Bestämmelserna har följande lydelse:

23. Tjänstledighet får icke vägras:

a) för offentligt uppdrag såsom riksdags- eller landstingsman, riksdagens

revisor eller dess fullmäktige i riksgäldskontoret eller riksbanken

eller ledamot av kyrkomöte eller av jury i tryckfrihetsmål;

c) för deltagande i val av riksdagsman, landstingsman, stads-, kommunal-

m. fl. fullmäktige samt för deltagande i folkomröstning, om sökande

icke har möjlighet att rösta genom valsedelsförsändelse eller på fast postanstalt

(se kap. 6);

25. Tjänstledighet får ej heller utan viktiga skäl vägras för följande enskilda

angelägenheter av vikt, nämligen:

h) deltagande såsom ombud eller förbundsstyrelseledamot i politiskt

partis (ungdomsförbunds) distrikts- eller rikskongress (riksstämma).

Tjänstledighet för enskild angelägenhet, som avses i b)—h), bör beviljas

endast i undantagsfall under befäls-, repetitions- eller beredskapsövning.

I mom. 27 stadgas följande:

27. Tjänstledighet för sådana angelägenheter som nämnas i mom. 23—26

får icke beviljas för längre tid än som med hänsyn till skälet för tjänst
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 47 år 1967

ledigheten prövas oundgängligen erforderlig. Ledighet jämlikt mom. 25 h)

får icke överstiga fyra dagar.

I sammanhang med de nämnda bestämmelserna bör redovisas följande.

Under rubriken »Särskilda föreskrifter för fast anställd militär och civilmilitär

personal samt för civila tjänstemän» stadgas i mom. 21, att bestämmelserna

i mom. 23—25 även gäller för dessa personalkategorier samt

att därutöver gäller, att tjänstledighet icke utan viktiga skäl får vägras för

fullgörande av allmänt medborgerliga uppdrag på grund av allmänna val

eller val inom den kommunala representationen.

Bestämmelsernas tillkomst m. ra.

Tjänstereglementet för krigsmakten hör till de författningar, vilka utfärdas

av Konungen i kommandoväg. 1960 års reglemente ersatte i huvudsak

1945 års motsvarande reglemente. I 1945 års reglemente fanns även bestämmelser

om att ledighet under fredstid icke fick vägras för bl. a. fullgörande

av uppdrag såsom riksdagsman, riksdagens revisor eller dess fullmäktige

i riksgäldskontoret eller riksbanken eller såsom ledamot i kyrkomöte

eller av jury i tryckfrihetsmål (§ 43 mom. 487). Vidare skulle ledighet

icke utan viktiga skäl vägras för bl. a. utövning av uppdrag såsom landstingsman

eller ledamot av taxerings- eller prövningsnämnd och deltagande

i val (§ 43 mom. 488). I tidigare reglementen upptogs bestämmelser om

tjänstledighet för riksdagsmannauppdrag under rubriken »Tjänstledighet

utan ansökan»; se 1889, 1903, 1916, 1927, 1937 (provisoriskt) och 1938 års

tj änstgöringsreglementen.

Föreskriften om tjänstledighet för värnpliktig personal i kap. ll:25h)

var tidigare utfärdad i go nr 1118/1964. Föreskriften tillkom efter framställning

från Sveriges socialdemokratiska, Centerns, Folkpartiets och Högerns

ungdomsförbund (14/4 1964), varöver överbefälhavaren avgav yttrande.

Go lli8/1964 upphävdes i samband med ändring nr 14 (go nr

773/1965-TLB nr 27) då föreskriften inarbetades i TjRIv kap. 11. Föreskriften

fick ändrad lydelse genom ändring nr 19 (go nr 1033/1966-TLB

nr 25). Ändringen innebar en utvidgning och föranleddes av besvär från

värnpliktig (ordföranden i Skånes socialdemokratiska ungdomsdistrikt).

Bestämmelserna att ledighet icke får vägras för utövning av riksdagsmannabefattning

får ses mot bakgrunden av stadgandet i § 4 riksdagsordningen

(RO). Enligt detta stadgande må ej någon riksdagsman förmenas

att sin riksdagsmannabefattning utöva. Undantag gäller under krigstid

för militärpersoner, då de i rikets tjänst beordrats. Något motsvarande

stadgande återfinnes ej i kommunallagarna, 1953 års kommunallag (KomL),

kommunallagen för Stockholm (KomLSthm), lagen om församlingsstyrelse

(LFS) och landstingslagen (LtL) samt ej heller i kyrkomötesförord
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 41 år 1967

25

ningen. Bestämmelser motsvarande § 4 RO saknas även såvitt gäller riksdagsrevisorerna

samt fullmäktige i riksgäldskontor^ och riksbanken.

I 22 § andra stycket samt 23 § första stycket LtL återfinnes följande

stadganden:

Inträffar för landstingsman eller behörigen kallad suppleant sådant hinder

att han ej kan inställa sig vid landstingsmöte, åligger det honom att

därom ofördröjligen underrätta förvaltningsutskottet, som till tjänstgöring

vid mötet inkallar den närmast i ordningen varande, till sådan tjänstgöring

förut ej inkallade suppleanten.

23 §. Landstinget prövar av landstingsman eller suppleant hos landstinget

gjord framställning om befrielse från uppdraget och fråga om förfall för

utevaro från landstingsmöte.

Några motsvarande stadganden finnes icke i övriga kommunallagar.

Allmänna verksstadgan m. fl. författningar

Allmänna verksstadgan (1965) saknar bestämmelser om tjänstledighet

motsvarande dem i tjänstereglementet för krigsmakten. I förstnämnda författning

finns endast bestämmelser om vem beslutanderätten tillkommer

i ärenden angående tjänstledighet. I regel innehåller ej heller de särskilda

verksinstruktionerna närmare bestämmelser om när tjänstledighet skall

beviljas.

Motionerna

Motionärerna framhåller, att inget stadgande finns i TjRK om ledighet

för fullgörande av primärkommunala förtroendeuppdrag, medan däremot

bestämmelse härom finns såvitt rör bl. a. landstingsmannabefattning.

Enligt motionärernas mening föreligger icke några principiella skillnader

mellan ett primärkommunalt och ett sekundärkommunalt förtroendeuppdrag.

Att antalet personer med primärkommunalt uppdrag är betydligt

större än antalet personer med de i TjRK 23—25 upptagna uppdragen kan

enligt motionärerna icke få vara avgörande för om rätten till ledighet i

detta fall skall vara lagfäst.

Motionärerna hävdar, att enligt kommunallagen är var och en som är

valbar i princip skyldig att mottaga och förvalta kommunala förtroendeuppdrag.

Om vederbörande tillhör krigsmaktens personal kan han emellertid

av befäl godtyckligt vägras att fullgöra silf uppdrag.

Motionärerna anför slutligen att det på demokratiska grunder kan ifrågasättas

om det i fredstid är lämpligt att förhindra den som enligt kommunallagen

blivit utsedd till ett förtroendeuppdrag att mottaga och förvalta detsamma.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande nv il år 1967

Utskottet

Den i motionerna åsyftade föreskriften i tjänstgöringsreglementet för

krigsmakten uppräknar vissa offentliga uppdrag för vilkas fullgörande rätt

till tjänstledighet föreligger. Bestämmelsen utesluter inte att tjänstledighet

kan beviljas även för andra offentliga uppdrag än de sålunda uppräknade.

Enligt vad utskottet erfarit är det inte heller ovanligt att värnpliktig

personal erhåller tjänstledighet för utförande av olika primär kommunala

förtroendeuppdrag. Utskottet anser det också önskvärt, att ledighet beviljas

för sådant ändamål i så stor utsträckning som möjligt. Det kan emellertid

inte uteslutas att frånvaro för fullgörande av uppdrag i vissa fall kan

vålla betydande olägenhet för den militära verksamheten, exempelvis då

tiden för uppdragets fullgörande sammanfaller med anordnandet av större

militära övningar. Utskottet, som förutsätter att önskemål om ledighet av

detta slag i möjligaste mån tillmötesgås av de militära myndigheterna, kan

därför inte tillstyr ka införandet av en sådan generell rätt till tjänstledighet

som föreslås i motionerna.

Utskottet hemställer sålunda,

att motionerna 1:249 och 11:331 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 oktober 1967

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson*,

Damström, Erik Olsson, Sveningsson, Dahl*, Sörenson, Dahlberg,

Tistad och Svenungsson; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, Henningsson,

Johansson i Trollhättan, Hamrin i Jönköping*, Andersson i Billingsfors,

Werbro, Boo, Werner* och Lindberg*.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.