Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion angående reglerna för omröstning i kommunalfullmäktige.

1967-10-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1967:44, Utlåtande i anledning av motion angående reglerna för omröstning i kommunalfullmäktige.

Dokumentets text

s. 39 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr H år 1967

39

Nr 44

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion

angående reglerna för omröstning i kommunalfullmäktige.

I motion nr 255 i första kammaren av herr Erik Olsson hemställs, »att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om sådan ändring i

22 § kommunallagen att det i de fall då ordföranden avstått från att rösta

och rösterna faller lika för olika meningar må tillåtas att lotten skiljer mellan

lika röstetal».

Gällande bestämmelser

Enligt 22 § kommunallagen (IvomL) gäller såsom huvudregel vid omröstning

i kommunalfullmäktige att om rösterna faller lika för olika meningar

blir den mening beslut, som ordföranden biträder. Undantag från

denna regel är, att vid val och tillsättande av tjänstebefattning skiljer lotten

vid lika röstetal. Dessa omröstningsregler skall enligt 38, 45 och 47 §§

äga motsvarande tillämpning med avseende å kommunens styrelse (kommunalnämnd,

drätselkammare, stadskollegium) och s. k. fakultativ nämnd.

Samma omröstningsregler som de nämnda gäller enligt 32, 49, 52 och

54 §§ landstingslagen (LtL) samt 25, 33, 37, 41 och 51 §§ lagen om församlingsstyrelse

(LFS). I Stockholms stadsfullmäktige gäller enligt 23 § kommunallagen

för Stockholm (KomLSthm) att lotten skiljer mellan lika röstetal

vid val men i övriga fall verkställes ny omröstning med slutna sedlar, varvid

före dessas öppnande en sedel avlägges för att, om rösterna även nu

blir lika, bestämma beslutet. I stadskollegiet och stadens övriga nämnder

tillämpas däremot samma omröstningsregler som i andra kommuner (40

och 47 §§ samt 51 § 1 mom. KomLSthm). Enligt vad som framgår av lagens

förarbeten härleder sig det i Stockholms stadsfullmäktige tillämpade omröstningssättet

från den tid då överståthållaren var ordförande i fullmäktige

och det har bibehållits såsom hävdvunnet.

Historik

Regeln om ordförandens utslagsröst vid omröstning, där lika röstetal

för olika meningar uppkommit, har gammal hävd i svensk kommunalför
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Konstitutionsutskottets utlåtande nr H år 1967

vältning. Sålunda återfinnes en dylik regel bl. a. i 1817 års och 1843 års förordningar

om sockenstämmor på landet och 1847 års förordning om sockenstämmor

i Stockholms stad. I 1843 års förordning var regeln förenad med

den inskränkningen, att den var gällande, därest ej annat var föreskrivet.

I de av Kungl. Maj :t — efter inhämtande av yttrande från riksdagen —

den 21 mars 1862 utfärdade förordningarna om kommunalstyrelse på

landet, kommunalstyrelse i stad, om kyrkostämma m. m. samt om landsting

bibehölls regeln om ordförandens utslagsröst. Undantag gjordes för val,

därvid i stället lotten skulle skilja. I det utredningsbetänkande, som föregick

lagstiftningen och som i proposition förelädes riksdagen, saknades bestämmelsen

om lottning vid omröstning för val. Utredningsförslaget godkändes

av riksdagen. Någon fråga om ändrat omröstningsförfarande vid

val förekom icke i utskottsbehandlingen (Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets

utlåtande nr 161 och 193 vid 1859—1860 års riksdag). Undantagsregeln

synes sålunda ha tillkommit vid lvungl. Maj :ts »skärskådan»

(prop. nr 73) och bearbetning av författningsförslagen. — Kungl. Maj :ts

förordning den 23 maj 1862 ang. kommunalstyrelse i Stockholm — som

utfärdades utan inhämtande av riksdagens yttrande över avgivet förslag

— innehöll samma omröstningsregler som i de den 21 mars s. å. utfärdade

förordningarna.

Omröstningsbestämmelserna i 1862 års förordningar undergick i nu

förevarande hänseenden inga ändringar förrän år 1930. Genom 1930 års

lagar om kommunalstyrelse på landet, kommunalstyrelse i stad, församlingsstyrelse

och församlingsstyrelse i Stockholm skapades ytterligare ett undantag,

nämligen att lotten skulle skilja även vid lika röstetal vid omröstning

för tillsättande av tjänstebefattning. År 1931 ändrades i motsvarande

mån omröstningsbestämmelserna i 1924 års landstingslag. I den s. å. stiftade

lagen om kyrkofullmäktige och kyrkoråd i Göteborg hänvisades i

hithörande del till lagen år 1930 om församlingsstyrelse. Ur förarbetena

vid 1930 års lagändringar må i korthet anföras följande. Utredningsförslaget

(SOU 1928:2) innehöll bl. a. följande bestämmelse:

falla rösterna lika för olika meningar, skiljer vid val, vartill ej hänföres

tjänstemans tillsättande, lotten mellan lika röstetal, men varder i övriga

fall den mening beslut, som ordföranden biträder.

Regeln angavs innebära ett förtydligande av motsvarande bestämmelser

i 1862 års författningar. I ett remissyttrande över förslaget anmärktes, att

bestämmelsen att till val icke skulle hänföras tjänstemans tillsättande, stred

mot hittills vanlig praxis och att ändring icke syntes önskvärd (prop. 1930: 99

s. 126).

Departementschefen (s. 128) anförde, att tillräcklig anledning icke torde

föreligga att i fråga om sättet för erhållande av beslut vid lika röstetal göra

skillnad mellan val och tillsättande av tjänstemän, utan att även vid sådant

tillsättande tillämpa förfarande med avgörande genom lottdragning vid lika

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr H år 1967

41

röstetal. I propositionen borttogs i följd härav orden »vartill ej hänföres

tjänstemans tillsättande».

Konstitutionsutskottet (KU 1930:30 s. 15) uttalade i anledning av propositionen,

att då beslut om tillsättande av tjänsteman enligt dess mening icke

kunde anses såsom val ansåg utskottet, som höll före att dylikt beslut borde

ske på samma sätt som var för val stadgat, att ett tillägg till förslaget därom

borde införas. Utskottets förslag till tillägg blev också lagfäst. Genom 1935

års lag (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm genomfördes motsvarande

lagstiftningsåtgärd.

Förenämnda omröstningsbestämmelser har i sak oförändrade överförts

till nu gällande kommunallagar.

Två avgöranden i regeringsrätten

Ur regeringsrättens årsbok må redovisas följande rättsfall:

1930 notis S 175; Vid efter upprop företagen omröstning i kommunalfullmäktige

i ärende ang. ålderdomshem avgavs 12 röster för bifall till och 12

röster för avslag å ett i ärendet framlagt förslag. För avslag röstade därvid

vice ordföranden, medan ordföranden nedlade sin röst. Innan omröstningen

förklarats avslutad, överlämnade ordföranden åt vice ordföranden att leda

förhandlingarna, varefter med dennes utslagsröst förslaget förklarades avslaget.

I besvär över beslutet anfördes bl. a. att frågans behandling varit

olaglig, enär ordföranden, vilken hela tiden befunnit sig inne i lokalen, hade

bort i stället för vice ordföranden avgöra utgången av omröstningen. KB

lämnade besvären utan bifall, enär icke visats, att vid klandrade beslutets

fattande förekommit någon omständighet att jämlikt 75 § i KF om kommunalstyrelse

på landet medföra beslutets ogiltighet. — RegR: ej ändring.

1958 ref. 11; Vid omröstning i kommunalfullmäktige avgavs 12 röster

för bifall till förslag ang. fastställande av anslutningsavgifter för vatten och

avlopp m. m. och 12 röster för avslag å förslaget. För bifall röstade därvid

vice ordföranden, medan ordföranden avstod från att rösta. I protokollet

antecknades, att till följd härav den mening som vice ordföranden biträtt

blev kommunalfullmäktiges beslut. Besvär anfördes. KB lämnade besvären

utan bifall. RegR yttrade i utslag: »Enär i förevarande fall rösterna fallit

lika för olika meningar, samt det vid sådant förhållande jämlikt 22 § kommunallagen

ankommit å ordföranden — oavsett att han under omröstningen

förklarat sig avstå från att rösta — att tillkännagiva vilken mening

han biträdde, men så ej skett och förty kommunalfullmäktiges klandrade

beslut ej tillkommit i laga ordning, prövar RegR lagligt att, med ändring av

LSt:s utslag, upphäva ifrågavarande beslut.»

Motionen

Motionären uttalar, att stadgandet i kommunallagen och dess tillämpning

i rättspraxis medför att ordföranden i kommunalfullmäktige icke under

alla förhållanden har rätt att i likhet med övriga fullmäktigeledamöter av
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1967

stå från att rösta, utan tvingas i fall rösterna faller lika vid omröstning att

avgöra frågan, vilket icke är tillfredsställande. Motionären anför vidare att

en kommunalfullmäktigeordförande bör ha samma rätt som övriga ledamöter

att avstå från att rösta, och att han kan komma i svårt bryderi om

han inte haft möjlighet att bilda sig en uppfattning i den fråga han enligt

kommunallagen är skyldig att omedelbart avgöra. Under en sådan tidspress

kan han lätt komma att avgöra frågan på ett sätt som han sedan vid

närmare eftertanke måste bedöma som felaktigt.

Utskottet

Föreskriften om ordförandens utslagsröst vid omröstning i kommunalfullmäktige

och andra kommunala organ har, som framgår av föregående

redogörelse, gammal hävd. Regelns tillämpning har, såvitt utskottet känner

till, inte föranlett missnöje inom kommunerna eller skapat olägenheter som

motiverar en lagändring. Med hänsyn härtill finner sig utskottet inte kunna

tillstyrka motionärens yrkande utan hemställer,

att motionen 1: 255 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 18 oktober 1967

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson*,

Damström, Erik Olsson, Sveningsson, Dahl*, Sörenson, Dahlberg, Tistad

och Svenungsson; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, Henningsson,

Johansson i Trollhättan, Hamrin i Jönköping*, Andersson i Billingsfors,

Werbro, Boo, Werner* och Lindberg*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Erik Olsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.