Utlåtande i anledning av motion angående reglerna för omröstning i kommunalfullmäktige.
1967-10-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1967:44, Utlåtande i anledning av motion angående reglerna för omröstning i kommunalfullmäktige.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr H år 1967
39
Nr 44
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion
angående reglerna för omröstning i kommunalfullmäktige.
I motion nr 255 i första kammaren av herr Erik Olsson hemställs, »att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om sådan ändring i
22 § kommunallagen att det i de fall då ordföranden avstått från att rösta
och rösterna faller lika för olika meningar må tillåtas att lotten skiljer mellan
lika röstetal».
Gällande bestämmelser
Enligt 22 § kommunallagen (IvomL) gäller såsom huvudregel vid omröstning
i kommunalfullmäktige att om rösterna faller lika för olika meningar
blir den mening beslut, som ordföranden biträder. Undantag från
denna regel är, att vid val och tillsättande av tjänstebefattning skiljer lotten
vid lika röstetal. Dessa omröstningsregler skall enligt 38, 45 och 47 §§
äga motsvarande tillämpning med avseende å kommunens styrelse (kommunalnämnd,
drätselkammare, stadskollegium) och s. k. fakultativ nämnd.
Samma omröstningsregler som de nämnda gäller enligt 32, 49, 52 och
54 §§ landstingslagen (LtL) samt 25, 33, 37, 41 och 51 §§ lagen om församlingsstyrelse
(LFS). I Stockholms stadsfullmäktige gäller enligt 23 § kommunallagen
för Stockholm (KomLSthm) att lotten skiljer mellan lika röstetal
vid val men i övriga fall verkställes ny omröstning med slutna sedlar, varvid
före dessas öppnande en sedel avlägges för att, om rösterna även nu
blir lika, bestämma beslutet. I stadskollegiet och stadens övriga nämnder
tillämpas däremot samma omröstningsregler som i andra kommuner (40
och 47 §§ samt 51 § 1 mom. KomLSthm). Enligt vad som framgår av lagens
förarbeten härleder sig det i Stockholms stadsfullmäktige tillämpade omröstningssättet
från den tid då överståthållaren var ordförande i fullmäktige
och det har bibehållits såsom hävdvunnet.
Historik
Regeln om ordförandens utslagsröst vid omröstning, där lika röstetal
för olika meningar uppkommit, har gammal hävd i svensk kommunalför
-
40 Konstitutionsutskottets utlåtande nr H år 1967
vältning. Sålunda återfinnes en dylik regel bl. a. i 1817 års och 1843 års förordningar
om sockenstämmor på landet och 1847 års förordning om sockenstämmor
i Stockholms stad. I 1843 års förordning var regeln förenad med
den inskränkningen, att den var gällande, därest ej annat var föreskrivet.
I de av Kungl. Maj :t — efter inhämtande av yttrande från riksdagen —
den 21 mars 1862 utfärdade förordningarna om kommunalstyrelse på
landet, kommunalstyrelse i stad, om kyrkostämma m. m. samt om landsting
bibehölls regeln om ordförandens utslagsröst. Undantag gjordes för val,
därvid i stället lotten skulle skilja. I det utredningsbetänkande, som föregick
lagstiftningen och som i proposition förelädes riksdagen, saknades bestämmelsen
om lottning vid omröstning för val. Utredningsförslaget godkändes
av riksdagen. Någon fråga om ändrat omröstningsförfarande vid
val förekom icke i utskottsbehandlingen (Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
utlåtande nr 161 och 193 vid 1859—1860 års riksdag). Undantagsregeln
synes sålunda ha tillkommit vid lvungl. Maj :ts »skärskådan»
(prop. nr 73) och bearbetning av författningsförslagen. — Kungl. Maj :ts
förordning den 23 maj 1862 ang. kommunalstyrelse i Stockholm — som
utfärdades utan inhämtande av riksdagens yttrande över avgivet förslag
— innehöll samma omröstningsregler som i de den 21 mars s. å. utfärdade
förordningarna.
Omröstningsbestämmelserna i 1862 års förordningar undergick i nu
förevarande hänseenden inga ändringar förrän år 1930. Genom 1930 års
lagar om kommunalstyrelse på landet, kommunalstyrelse i stad, församlingsstyrelse
och församlingsstyrelse i Stockholm skapades ytterligare ett undantag,
nämligen att lotten skulle skilja även vid lika röstetal vid omröstning
för tillsättande av tjänstebefattning. År 1931 ändrades i motsvarande
mån omröstningsbestämmelserna i 1924 års landstingslag. I den s. å. stiftade
lagen om kyrkofullmäktige och kyrkoråd i Göteborg hänvisades i
hithörande del till lagen år 1930 om församlingsstyrelse. Ur förarbetena
vid 1930 års lagändringar må i korthet anföras följande. Utredningsförslaget
(SOU 1928:2) innehöll bl. a. följande bestämmelse:
falla rösterna lika för olika meningar, skiljer vid val, vartill ej hänföres
tjänstemans tillsättande, lotten mellan lika röstetal, men varder i övriga
fall den mening beslut, som ordföranden biträder.
Regeln angavs innebära ett förtydligande av motsvarande bestämmelser
i 1862 års författningar. I ett remissyttrande över förslaget anmärktes, att
bestämmelsen att till val icke skulle hänföras tjänstemans tillsättande, stred
mot hittills vanlig praxis och att ändring icke syntes önskvärd (prop. 1930: 99
s. 126).
Departementschefen (s. 128) anförde, att tillräcklig anledning icke torde
föreligga att i fråga om sättet för erhållande av beslut vid lika röstetal göra
skillnad mellan val och tillsättande av tjänstemän, utan att även vid sådant
tillsättande tillämpa förfarande med avgörande genom lottdragning vid lika
Konstitutionsutskottets utlåtande nr H år 1967
41
röstetal. I propositionen borttogs i följd härav orden »vartill ej hänföres
tjänstemans tillsättande».
Konstitutionsutskottet (KU 1930:30 s. 15) uttalade i anledning av propositionen,
att då beslut om tillsättande av tjänsteman enligt dess mening icke
kunde anses såsom val ansåg utskottet, som höll före att dylikt beslut borde
ske på samma sätt som var för val stadgat, att ett tillägg till förslaget därom
borde införas. Utskottets förslag till tillägg blev också lagfäst. Genom 1935
års lag (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm genomfördes motsvarande
lagstiftningsåtgärd.
Förenämnda omröstningsbestämmelser har i sak oförändrade överförts
till nu gällande kommunallagar.
Två avgöranden i regeringsrätten
Ur regeringsrättens årsbok må redovisas följande rättsfall:
1930 notis S 175; Vid efter upprop företagen omröstning i kommunalfullmäktige
i ärende ang. ålderdomshem avgavs 12 röster för bifall till och 12
röster för avslag å ett i ärendet framlagt förslag. För avslag röstade därvid
vice ordföranden, medan ordföranden nedlade sin röst. Innan omröstningen
förklarats avslutad, överlämnade ordföranden åt vice ordföranden att leda
förhandlingarna, varefter med dennes utslagsröst förslaget förklarades avslaget.
I besvär över beslutet anfördes bl. a. att frågans behandling varit
olaglig, enär ordföranden, vilken hela tiden befunnit sig inne i lokalen, hade
bort i stället för vice ordföranden avgöra utgången av omröstningen. KB
lämnade besvären utan bifall, enär icke visats, att vid klandrade beslutets
fattande förekommit någon omständighet att jämlikt 75 § i KF om kommunalstyrelse
på landet medföra beslutets ogiltighet. — RegR: ej ändring.
1958 ref. 11; Vid omröstning i kommunalfullmäktige avgavs 12 röster
för bifall till förslag ang. fastställande av anslutningsavgifter för vatten och
avlopp m. m. och 12 röster för avslag å förslaget. För bifall röstade därvid
vice ordföranden, medan ordföranden avstod från att rösta. I protokollet
antecknades, att till följd härav den mening som vice ordföranden biträtt
blev kommunalfullmäktiges beslut. Besvär anfördes. KB lämnade besvären
utan bifall. RegR yttrade i utslag: »Enär i förevarande fall rösterna fallit
lika för olika meningar, samt det vid sådant förhållande jämlikt 22 § kommunallagen
ankommit å ordföranden — oavsett att han under omröstningen
förklarat sig avstå från att rösta — att tillkännagiva vilken mening
han biträdde, men så ej skett och förty kommunalfullmäktiges klandrade
beslut ej tillkommit i laga ordning, prövar RegR lagligt att, med ändring av
LSt:s utslag, upphäva ifrågavarande beslut.»
Motionen
Motionären uttalar, att stadgandet i kommunallagen och dess tillämpning
i rättspraxis medför att ordföranden i kommunalfullmäktige icke under
alla förhållanden har rätt att i likhet med övriga fullmäktigeledamöter av
-
42
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1967
stå från att rösta, utan tvingas i fall rösterna faller lika vid omröstning att
avgöra frågan, vilket icke är tillfredsställande. Motionären anför vidare att
en kommunalfullmäktigeordförande bör ha samma rätt som övriga ledamöter
att avstå från att rösta, och att han kan komma i svårt bryderi om
han inte haft möjlighet att bilda sig en uppfattning i den fråga han enligt
kommunallagen är skyldig att omedelbart avgöra. Under en sådan tidspress
kan han lätt komma att avgöra frågan på ett sätt som han sedan vid
närmare eftertanke måste bedöma som felaktigt.
Utskottet
Föreskriften om ordförandens utslagsröst vid omröstning i kommunalfullmäktige
och andra kommunala organ har, som framgår av föregående
redogörelse, gammal hävd. Regelns tillämpning har, såvitt utskottet känner
till, inte föranlett missnöje inom kommunerna eller skapat olägenheter som
motiverar en lagändring. Med hänsyn härtill finner sig utskottet inte kunna
tillstyrka motionärens yrkande utan hemställer,
att motionen 1: 255 icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 18 oktober 1967
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson*,
Damström, Erik Olsson, Sveningsson, Dahl*, Sörenson, Dahlberg, Tistad
och Svenungsson; samt
från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, Henningsson,
Johansson i Trollhättan, Hamrin i Jönköping*, Andersson i Billingsfors,
Werbro, Boo, Werner* och Lindberg*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herr Erik Olsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.