Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående samråd med riksdagens lönedelegation i förhandlings frågor.

1967-10-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1967:49, Utlåtande i anledning av motioner angående samråd med riksdagens lönedelegation i förhandlings frågor.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 49 år 1967

Nr 49

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

angående samråd med riksdagens lönedelegation i

förhandlings frågor.

I de likalydande motionerna nr 260 i första kammaren av herrar Tistad

och Ernulf samt nr 330 i andra kammaren av herr Nihlfors m. fl. hemställs,

»att närmare regler utformas rörande riksdagens lönedelegations samråd

i förhandlingsfrågor och att därvid övervägs om sådana regler skall intagas

i riksdagsstadgan». — Texten är tryckt i andra kammaren.

Gällande stadganden och deras förarbeten

I 62 § regeringsformen stadgas att »det tillkommer riksdagens lönedelegation

att, därest icke riksdagen för visst fall annorlunda beslutar, i förhandlingsfrågor

rörande anställningsvillkor, som skola gälla för statens arbetstagare

eller eljest tillhöra riksdagens prövning, rådpläga med statsrådsledamot,

som Konungen därtill förordnat, samt att å riksdagens vägnar godkänna

överenskommelse, som träffats i sådan fråga».

Riksdagsstadgan föreskriver i 12 § bl. a. att lönedelegationens befogenhet

att godkänna förhandlingsöverenskommelser även skall avse sådana rörande

anställningsvillkor för arbetstagare hos riksdagen och dess verk. I

stället för den i regeringsformen stadgade rådplägningen med statsrådsledamot

skall i dessa fall enligt nämnda bestämmelse »ske motsvarande

samråd med den eller dem som riksdagen därtill förordnar».

Riksdagens lönedelegation inrättades genom grundlagsändring som antogs

som vilande av 1964 års riksdag (prop. 140, KU 19) och slutligt av påföljande

års riksdag. Motiveringen var i första hand att delegationen skulle

innebära en möjlighet för riksdagen att öva ett reellt inflytande på det ifrågavarande

området. Därtill skulle anordningen medföra fördelen, att slutliga

ställningstaganden till träffade avtal skulle kunna träffas utan större uppskov.

I propositionen till 1964 års riksdag anförde departementschefen bl. a.

följande (s. 160), efter att ha redovisat innebörden av författningsutredningens

förslag och antecknat att utredningen utgått från att kontakt mellan

Kungl. Maj :t och delegationen skulle etableras innan förhandlingsöverenskommelse

nåtts:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr A9 år 1967

19

För strävandena att stärka det parlamentariska inflytandet har också

dylika förhandskontakter, även om de med hänsyn till förhandlingssystemets

krav främst måste koncentreras till de statsfinansiella och lönepolitiska

huvudlinjerna i en pågående eller förestående avtalsrörelse på den

statliga sektorn, helt visst mera att betyda än befogenheten att godkänna

redan träffad förhandlingsöverenskommelse. Om det planerade organet, såsom

författningsutredningen synes ha förutsatt, jämväl erhåller en rådgivande

funktion, förefaller den av utredningen anvisade vägen i stort sett

leda till en godtagbar lösning av frågan om ökat parlamentariskt inflytande

på de statliga löneutgifternas område. Rådplägningen bör ske med statsrådsledamot,

som Kungl. Maj :t därtill förordnat. Förutom en förstärkning av

det parlamentariska inflytandet vinnes med ifrågavarande alternativ även

den för avtalsparterna ingalunda oväsentliga fördelen, att definitiva ställningstaganden

till ingångna förhandlingsöverenskommelser kan ske utan

nämnvärd tidsutdräkt.

Om samrådet mellan Kungl. Maj :t och delegationen uttalades i propositionen

i övrigt endast (s. 162), att det i princip bör »gälla frågor som faller

inom området för delegationens beslutskompetens» och att samråd med

statsråd naturligtvis inte skall ske i frågor rörande riksdagsförvaltningen.

I konstitutionsutskottets utlåtande över propositionen (s. 72) anfördes,

såvitt berör det här aktuella spörsmålet, endast följande:

Genom inrättande av en riksdagens lönedelegation med rätt att samråda

med vederbörande statsråd under förhandlingarna och med rätt att godkänna

förhandlingsöverenskommelse bör riksdagens opinion på ett effektivt

sätt kunna komma till uttryck. Utskottet tillstyrker sålunda förslaget att

inrätta en riksdagens lönedelegation.

Motionerna

Motionärerna anför att samråd mellan vederbörande statsråd och lönedelegationen

inte ägde rum i tillfredsställande omfattning i samband med

de särskilda förhandlingarna på undervisningsområdet förra året. Ur motionerna

må citeras:

Uppenbart är att den information och det samråd som förekom i anslutning

till förhandlingarna förra året på undervisningsområdet, vilka förhandlingar

strandade i oktober, varefter strejk och lockout följde, inte var

tillfredsställande. Det första sammanträdet med lönedelegationen ägde nämligen

rum den 4 augusti och före det första budets läggande, medan nästa

sammanträde hölls först den 18 oktober då konflikten var en verklighet.

Delegationen varken begärde eller fick — av tillgängliga uppgifter att döma

— någon information under den tid, då det verkliga avgörandet skedde om

konflikt skulle utbryta eller ej. Därmed synes delegationen icke ha utövat

avsett inflytande på de statsfinansiella och lönepolitiska huvudlinjerna i ett

avgörande skede under en pågående löneförhandling. Huruvida lönedelegationen,

vars erfarenhet av en situation som den här nämnda självklart inte

varit omfattande, kan anses ha försummat att agera, kan lämnas därhän.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 49 år 1967

Motionärerna anser att det gångna årets erfarenheter ger vid handen,

att frågorna om när och hur rådplägning skall ske mellan lönedelegationen

och vederbörande statsråd bör upptas till förutsättningslös prövning. Därvid

bör övervägas att införa vissa föreskrifter i ämnet i 12 § riksdagsstadgan.

För b andlingsrätt sutredningen

Sedan förevarande motioner väcktes har chefen för civildepartementet,

jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 april 1967, tillkallat sex sakkunniga

för utredning av vissa frågor i förhandlingsrättssystemet för de

offentliga tjänstemännen. Uppgiften är att undersöka hur systemets olika

delar fungerar i praktiken och att lägga fram de förslag till ändringar som

undersökningen kan ge anledning till. I slutet av direktiven anförs följande:

De sakkunniga bör vidare mot bakgrunden av de erfarenheter som hittills

gjorts överväga frågan om relationerna på arbetsgivarsidan mellan avtalsverket,

regeringen, riksdagens lönedelegation och riksdagen. Härvid bör de

främst undersöka hur kontakterna mellan de olika organen på arbetsgivarsidan

fungerar och överväga om någon ändring bör göras. Samtidigt bör de

undersöka hur relationerna mellan avtalsverket och övriga myndigheter

fungerat och överväga om någon ändring bör ske av nuvarande praxis när

det gäller myndigheternas medverkan i förhandlingsarbetet.

Utskottet

Riksdagens lönedelegation inrättades i väsentligen två syften: för att

säkra ett riksdagsinflytande på ett viktigt område, där praktiska möjligheter

för riksdagen att göra sina synpunkter gällande i stort sett saknats

under senare år, samt för att tekniskt förenkla och förkorta handläggningen

av ifrågavarande ärenden. Det är av uppenbar vikt för riksdagen, att det

förstnämnda syftet noga beaktas och förverkligas i den utsträckning som

är möjlig. Avgörande härför är hur det samråd med delegationen, som regeringsformen

föreskriver, fungerar i praktiken.

I fråga om betydelsen av det samråd, som skall ske med riksdagens lönedelegation,

överensstämmer utskottets uppfattning sålunda med den som

kommer till uttryck i förevarande motioner. Det är också enligt utskottets

mening angeläget, att överväganden kommer till stånd beträffande detta

samråd. Sedan motionerna väcktes, har emellertid Kungl. Maj :t tillsatt en

utredning med uppgift att verkställa en översyn av förhandlingsrättssystemet

i vissa hänseenden. Enligt direktiven skall den bl. a. överväga frågorna

om samrådet med riksdagens lönedelegation. Syftet med motionerna har

härmed i huvudsak tillgodosetts. Emellertid har de speciella intressen, som

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 49 år 1967

21

här nämnts, inte blivit representerade genom utredningens sammansättning;

däremot är de myndigheter, som lönedelegationen skall samråda

med, företrädda i utredningen. Utskottet vill därför understryka det angelägna

i att riksdagssynpunkterna bereds tillfälle att göra sig gällande under

utredningens arbete. Då det torde kunna förväntas att så kommer att ske,

finner utskottet att något initiativ från riksdagens sida i anledning av förevarande

motioner inte nu är påkallat.

Utskottet hemställer,

att motionerna 1:260 och 11:330 måtte anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 24 oktober 1967

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson*,

Damström, Erik Olsson, Sveningsson, Dahl*, Hernelius, Sörenson*, Dahlberg

och Dahlén; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, von

Friesen*, Henningsson*, fru Thunvall, herrar Johansson i Trollhättan,

Larsson i Luttra, Werbro, Boo* och Werner.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.