Skrivelse till Kungl. maj :t med begäran om utredning och förslag angående sådana grundlagsändringar, som erfordras för att bereda kvinn
1967-02-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1967:5, Skrivelse till Kungl. maj :t med begäran om utredning och förslag angående sådana grundlagsändringar, som erfordras för att bereda kvinn
Dokumentets text
Nr 5—6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1967
1
Nr 5
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
angående kvinnlig tronföljd.
1 de Iikalydande motionerna nr 253 i första kammaren av herrar Holmberg
och Virgin samt nr 322 i andra kammaren av herrar Bohman och
Magnusson i Borås yrkas, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställa att grundlagberedningen får i uppdrag att framlägga förslag om
de grundlagsändringar som erfordras för att bereda kvinnliga medlemmar
av konungahuset arvsrätt till tronen, dock utan brytande av gällande succession,
samt behörighet att vara regent och ordförande i tillförordnad
regering».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen i första
kammaren.
Frågans tidigare behandling
Frågan om kvinnlig tronföljd aktualiserades i riksdagen åren 1952, 1964
och 1966, varjämte den berördes i ett särskilt yttrande till författningsutredningens
slutbetänkande.
I en motion vid 1952 års riksdag hemställdes om utredning rörande sådana
grundlagsändringar, som utan rubbning av successionsrätten för de
tre då levande prinsarna möjliggjorde arvsrätt till tronen för kvinnliga
medlemmar av konungahuset samt rätt för dem att vara regent, ordförande
i tillförordnad regering och förmyndare för omyndig konung. Konstitutionsutskottet
framhöll i utlåtande (nr 19) över motionen, att det förtjänade
övervägas, om gällande grundlagsbud, som utesluter kvinnlig tronföljd
och som inte heller medger val av regerande drottning om konungahuset
utslocknar på manssidan, kunde anses tillfredsställande. Spörsmålet
syntes emellertid höra komma under omprövning i ett vidare sammanhang,
varvid även övriga i motionen upptagna frågor borde beaktas. Utskottet
förutsatte, att regeringen hade sin uppmärksamhet riktad på de berörda
spörsmålen och tog de initiativ som kunde påkallas. Med hänsyn härtill
ansåg sig utskottet sakna anledning att tillstyrka någon framställning i
ämnet från riksdagens sida. Motionen avslogs av riksdagen i enlighet med
utskottets hemställan.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 5 samt. 2 and. Nr 5—6
2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1967
Författningsutredningen framhöll i motiven till sitt förslag till ny regeringsform
(SOU 1963: 17, s. 135), att den inte haft i uppdrag att pröva
principfrågan om monarki eller republik och att dess förslag därför framlades
utan diskussion av statsformen. Till följd härav ingick utredningen
inte på de med tronföljden sammanhängande frågorna. 1 ett särskilt yttrande
(SOU 1963: 16, s. 58) anförde emellertid tre ledamöter, att det oavsett
inställningen till principfrågan om statsformen syntes uppenbart, att bibehållande
av könsstreck vid tillsättande av statschefsposten inte kunde
försvaras, varför kvinnlig tronföljd borde införas, dock utan brytande av
den aktuella successionen.
Frågan om kvinnlig tronföljd återupptogs i motioner vid 1967 års riksdag.
Konstitutionsutskottet uttalade i avgivet utlåtande (nr 24), att frågan
uppenbarligen mycket nära sammanhänger med principfrågan om statsformen
och därför bör betraktas i ett vidare sammanhang. Under hänvisning
till de pågående övervägandena om författningsfrågan i stort, vilka
inte borde föregripas, avstyrkte utskottet motionerna, vilka avslogs av riksdagen.
I en reservation hemställde åtta ledamöter om skrivelse till Kungl.
maj :t med begäran om utredning och förslag angående sådana grundlagsändringar,
som erfordras för att bereda kvinnliga medlemmar av konungahuset
arvsrätt till tronen, dock utan brytande av gällande succession, samt
behörighet att vara regent och ordförande i tillförordnad regering.
Det må antecknas, att möjligheten att statschefsämbetet utövas av förmyndare
för omyndig konung avskaffats genom grundlagsändring som
slutligt genomfördes år 1965. Reformen vidtogs i anslutning till att konungens
behörighetsålder höjdes från 21 till 25 år. Har konungen inte uppnått
den föreskrivna behörighetsåldern, skall enligt de nya stadgandena riksdagen
välja en riksföreståndare. Såväl man som kvinna kan därvid ifrågakomma
till val.
I motioner vid 1966 års riksdag hemställdes om skyndsam utredning och
förslag beträffande de grundlagsändringar som erfordras för att kvinnlig
tronföljd skall kunna genomföras senast i samband med den förestående
författningsreformen. Konstitutionsutskottet hänvisade i avgivet utlåtande
(nr 12) till vad utskottet anfört år 1964 samt hemställde om avslag på
motionerna. Fyra ledamöter avgav reservation med samma yrkande som
1964 års reservanter. Riksdagen följde utskottet.
Utskottet
Motioner med samma syfte som de nu föreliggande avslogs av riksdagen
åren 1964 och 1966 i enlighet med utskottets hemställan. Utskottet framhöll,
att frågan om införande av kvinnlig tronföljd på grund av dess nära samband
med principfrågan om statsformen hör betraktas i ett vidare samman
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1967
3
hang och att utskottet inte kunde tillstyrka en framställning från riksdagens
sida, som kunde föregripa överläggningarna i författningsfrågan. Numera
har det vidare utredningsarbetet i författningsfrågan uppdragits åt
grundlagberedningen, vilken bl. a. skall överväga statschefens ställning i
en modern parlamentarisk demokrati. Med hänsyn härtill finner utskottet
ej skäl till någon riksdagens åtgärd i anledning av förevarande motioner.
Utskottet hemställer sålunda,
att motionerna 1: 253 och II: 322 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 1 februari 1967
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande
från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,
Damström, Sveningsson, fru Segerstedt Wiberg, herrar Carl Albert Anderson,
Dahl, Sörenson, Högström och Svenungsson; samt
från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, von
Friesen, Henningsson, Wahlund, Magnusson i Tumhult, fru Thunvall, herrar
Hamrin i Jönköping, Andersson i Billingsfors och Boo.
Reservation
av herrar Sveningsson, Svenungsson, Magnusson i Tumhult och Hamrin
i Jönköping, vilka anfört:
Grundlagberedningen skall enligt sina direktiv överväga statschefens
ställning i en modern parlamentarisk demokrati. Det är för oss självklart,
att frågan om införande av kvinnlig tronföljd bör upptagas till prövning i
detta sammanhang. Det kan emellertid ej tagas för visst att så sker. På
grund härav och av de skäl som anfördes i reservationen till konstitutionsutskottets
utlåtande 1966: 12 anser vi att utskottet bort hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till motionerna I: 253 och
II: 322, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att grundlagberedningen
får i uppdrag att framlägga förslag om de
grundlagsändringar som erfordras för att bereda kvinnliga
medlemmar av konungahuset arvsrätt till tronen, dock utan
brytande av gällande succession, samt behörighet att vara
regent och ordförande i tillförordnad regering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.