Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. maj :t med begäran om utredning och förslag angående sådana grundlagsändringar, som erfordras för att bereda kvinn

1967-02-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1967:5, Skrivelse till Kungl. maj :t med begäran om utredning och förslag angående sådana grundlagsändringar, som erfordras för att bereda kvinn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 5—6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1967

1

Nr 5

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

angående kvinnlig tronföljd.

1 de Iikalydande motionerna nr 253 i första kammaren av herrar Holmberg

och Virgin samt nr 322 i andra kammaren av herrar Bohman och

Magnusson i Borås yrkas, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa att grundlagberedningen får i uppdrag att framlägga förslag om

de grundlagsändringar som erfordras för att bereda kvinnliga medlemmar

av konungahuset arvsrätt till tronen, dock utan brytande av gällande succession,

samt behörighet att vara regent och ordförande i tillförordnad

regering».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen i första

kammaren.

Frågans tidigare behandling

Frågan om kvinnlig tronföljd aktualiserades i riksdagen åren 1952, 1964

och 1966, varjämte den berördes i ett särskilt yttrande till författningsutredningens

slutbetänkande.

I en motion vid 1952 års riksdag hemställdes om utredning rörande sådana

grundlagsändringar, som utan rubbning av successionsrätten för de

tre då levande prinsarna möjliggjorde arvsrätt till tronen för kvinnliga

medlemmar av konungahuset samt rätt för dem att vara regent, ordförande

i tillförordnad regering och förmyndare för omyndig konung. Konstitutionsutskottet

framhöll i utlåtande (nr 19) över motionen, att det förtjänade

övervägas, om gällande grundlagsbud, som utesluter kvinnlig tronföljd

och som inte heller medger val av regerande drottning om konungahuset

utslocknar på manssidan, kunde anses tillfredsställande. Spörsmålet

syntes emellertid höra komma under omprövning i ett vidare sammanhang,

varvid även övriga i motionen upptagna frågor borde beaktas. Utskottet

förutsatte, att regeringen hade sin uppmärksamhet riktad på de berörda

spörsmålen och tog de initiativ som kunde påkallas. Med hänsyn härtill

ansåg sig utskottet sakna anledning att tillstyrka någon framställning i

ämnet från riksdagens sida. Motionen avslogs av riksdagen i enlighet med

utskottets hemställan.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 5 samt. 2 and. Nr 5—6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1967

Författningsutredningen framhöll i motiven till sitt förslag till ny regeringsform

(SOU 1963: 17, s. 135), att den inte haft i uppdrag att pröva

principfrågan om monarki eller republik och att dess förslag därför framlades

utan diskussion av statsformen. Till följd härav ingick utredningen

inte på de med tronföljden sammanhängande frågorna. 1 ett särskilt yttrande

(SOU 1963: 16, s. 58) anförde emellertid tre ledamöter, att det oavsett

inställningen till principfrågan om statsformen syntes uppenbart, att bibehållande

av könsstreck vid tillsättande av statschefsposten inte kunde

försvaras, varför kvinnlig tronföljd borde införas, dock utan brytande av

den aktuella successionen.

Frågan om kvinnlig tronföljd återupptogs i motioner vid 1967 års riksdag.

Konstitutionsutskottet uttalade i avgivet utlåtande (nr 24), att frågan

uppenbarligen mycket nära sammanhänger med principfrågan om statsformen

och därför bör betraktas i ett vidare sammanhang. Under hänvisning

till de pågående övervägandena om författningsfrågan i stort, vilka

inte borde föregripas, avstyrkte utskottet motionerna, vilka avslogs av riksdagen.

I en reservation hemställde åtta ledamöter om skrivelse till Kungl.

maj :t med begäran om utredning och förslag angående sådana grundlagsändringar,

som erfordras för att bereda kvinnliga medlemmar av konungahuset

arvsrätt till tronen, dock utan brytande av gällande succession, samt

behörighet att vara regent och ordförande i tillförordnad regering.

Det må antecknas, att möjligheten att statschefsämbetet utövas av förmyndare

för omyndig konung avskaffats genom grundlagsändring som

slutligt genomfördes år 1965. Reformen vidtogs i anslutning till att konungens

behörighetsålder höjdes från 21 till 25 år. Har konungen inte uppnått

den föreskrivna behörighetsåldern, skall enligt de nya stadgandena riksdagen

välja en riksföreståndare. Såväl man som kvinna kan därvid ifrågakomma

till val.

I motioner vid 1966 års riksdag hemställdes om skyndsam utredning och

förslag beträffande de grundlagsändringar som erfordras för att kvinnlig

tronföljd skall kunna genomföras senast i samband med den förestående

författningsreformen. Konstitutionsutskottet hänvisade i avgivet utlåtande

(nr 12) till vad utskottet anfört år 1964 samt hemställde om avslag på

motionerna. Fyra ledamöter avgav reservation med samma yrkande som

1964 års reservanter. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet

Motioner med samma syfte som de nu föreliggande avslogs av riksdagen

åren 1964 och 1966 i enlighet med utskottets hemställan. Utskottet framhöll,

att frågan om införande av kvinnlig tronföljd på grund av dess nära samband

med principfrågan om statsformen hör betraktas i ett vidare samman
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1967

3

hang och att utskottet inte kunde tillstyrka en framställning från riksdagens

sida, som kunde föregripa överläggningarna i författningsfrågan. Numera

har det vidare utredningsarbetet i författningsfrågan uppdragits åt

grundlagberedningen, vilken bl. a. skall överväga statschefens ställning i

en modern parlamentarisk demokrati. Med hänsyn härtill finner utskottet

ej skäl till någon riksdagens åtgärd i anledning av förevarande motioner.

Utskottet hemställer sålunda,

att motionerna 1: 253 och II: 322 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 februari 1967

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,

Damström, Sveningsson, fru Segerstedt Wiberg, herrar Carl Albert Anderson,

Dahl, Sörenson, Högström och Svenungsson; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, von

Friesen, Henningsson, Wahlund, Magnusson i Tumhult, fru Thunvall, herrar

Hamrin i Jönköping, Andersson i Billingsfors och Boo.

Reservation

av herrar Sveningsson, Svenungsson, Magnusson i Tumhult och Hamrin

i Jönköping, vilka anfört:

Grundlagberedningen skall enligt sina direktiv överväga statschefens

ställning i en modern parlamentarisk demokrati. Det är för oss självklart,

att frågan om införande av kvinnlig tronföljd bör upptagas till prövning i

detta sammanhang. Det kan emellertid ej tagas för visst att så sker. På

grund härav och av de skäl som anfördes i reservationen till konstitutionsutskottets

utlåtande 1966: 12 anser vi att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till motionerna I: 253 och

II: 322, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att grundlagberedningen

får i uppdrag att framlägga förslag om de

grundlagsändringar som erfordras för att bereda kvinnliga

medlemmar av konungahuset arvsrätt till tronen, dock utan

brytande av gällande succession, samt behörighet att vara

regent och ordförande i tillförordnad regering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.