Utlåtande i anledning av motioner angående rätten att utbekomma allmänna handlingar i stadsplaneärenden m. m. Konstitutionsutskottet har till gemensam behandling förehaft 1) de likalydande motionerna nr 250 i första kammaren av herrar Fälldin och Thorsten Larsson samt nr 328 i andra kammaren av herr Larsson i Borrby m. fl.; samt 2) de likalydande motionerna nr 361 i första kammaren och nr 450 i andra kammaren av samma motionärer.
1967-10-31 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1967:52, Utlåtande i anledning av motioner angående rätten att utbekomma allmänna handlingar i stadsplaneärenden m. m. Konstitutionsutskottet har till gemensam behandling förehaft 1) de likalydande motionerna nr 250 i första kammaren av herrar Fälldin och Thorsten Larsson samt nr 328 i andra kammaren av herr Larsson i Borrby m. fl.; samt 2) de likalydande motionerna nr 361 i första kammaren och nr 450 i andra kammaren av samma motionärer.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 52 år 1967
1
Nr 52
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
angående rätten att utbekomma allmänna handlingar
i stadsplaneärenden m. m.
Konstitutionsutskottet har till gemensam behandling förehaft
1) de likalydande motionerna nr 250 i första kammaren av herrar Fälldin
och Thorsten Larsson samt nr 328 i andra kammaren av herr Larsson i
Borrby m. fl.; samt
2) de likalydande motionerna nr 361 i första kammaren och nr 450 i
andra kammaren av samma motionärer.
I de förstnämnda motionerna hemställs att sekretessbestämmelsen enligt
8 § i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar
(SekrL) omedelbart upphävs, dock ej beträffande handlingar som
upprättats eller anskaffats i fråga om inköp av fast egendom.
I de under 2) omnämnda motionerna yrkas att riksdagen måtte besluta
hos Kungl. Maj:t hemställa om en utredning i syfte att föreslå kommunerna
att på ett tidigt stadium och under arbetets gång informera i planläggningsfrågor
såväl beträffande översikts- som detaljplaneringen, varvid fackmännens
och planerarnas ställning och arbetsförhållanden måste särskilt
beaktas; samt att hos Kungl. Maj:t hemställa om en utredning om rättstrygghetsfrågorna
för människorna i samband med ändringar i existerande
markdispositioner och bebyggelse, speciellt med hänsyn till hur planeringens
arbetsformer och offentlighet påverkar desamma.
Beträffande den för samtliga motioner gemensamma motiveringen får
utskottet hänvisa till motionen nr 450 i andra kammaren.
Gällande rätt och dess förarbeten
SekrL innehåller i 8 § ett stadgande om sekretess i planärenden av följande
lydelse.
Hos myndighet upprättade handlingar i ärende angående uppgörande av
ny eller ändrad stadsplan må ej utan tillstånd av myndighet som handlägger
ärendet utlämnas, förrän förslag till stadsplan blivit tillgängligt för
granskning enligt vad därom särskilt är stadgat. Såvitt angår hos myndighet
i dylikt ärende upprättade handlingar med beräkningar av fastighetsvärden,
äger myndighet som handlägger ärendet besluta, att sådan handling
ej heller efter nämnda tidpunkt må utan myndighetens tillstånd ut1
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 5 samt. 2 avd. Nr 52
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 52 år 1967
lämnas; dock att handling ej må hemlighållas längre än till dess stadsplanen
blivit genomförd eller tjugo år förflutit från handlingens datum.
Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande
generalplan, så ock med avseende å utomplansbestämmelser för städer
och stadsliknande samhällen.
I 1935 års betänkande om allmänna handlingars offentlighet (SOU 1935:
5) anförde de sakkunniga som motiv för det återgivna stadgandet, att förutom
beräkningar angående fastigheters värde även andra handlingar i
stadsplaneärenden behövde hemlighållas, framför allt själva utkasten till
stadsplan och andra handlingar, av vilka framgick hur stadsplanen tänktes
utformad. Ett för tidigt offentliggörande av sådana handlingar skulle kunna
gynna spekulationer på kommunens bekostnad och omöjliggöra stadsplanens
genomförande.
Frågans behandling i riksdagen 1961
I motioner till 1961 års riksdag föreslogs att riksdagen måtte hemställa
om sådan komplettering av direktiven till offentlighetskommittén, att även
frågan om sekretessbeläggning av planärenden upptogs till behandling.
Motionernas motivering överensstämde nära med den som ligger till grund
för de nu föreliggande. I sitt utlåtande i ärendet (nr 5) antecknade konstitutionsutskottet,
att frågan om sekretessbeläggning av kommunala planärenden
inte särskilt nämnts i direktiven för offentlighetskommittén. Enligt
direktiven förelåg emellertid inget hinder för kommittén att, i den mån
anledning därtill förekom, uppta frågor som inte direkt avsåg sekretesslagstiftningen
men som på ett eller annat sätt ägde samband med denna.
Utskottet hade också inhämtat, att det ingick i kommitténs uppdrag att
verkställa en fullständig genomgång även av de sekretessfrågor som berörde
kommunerna. En av dessa rörde förfarandet i planärenden. Under
hänvisning till att de upptagna spörsmålen sålunda redan var föremål för
utredning avstyrkte utskottet motionerna. Riksdagen följde utskottet.
Offentlighetskommitténs betänkande
Offentlighetskommittén avlämnade förra året ett betänkande med förslag
till ny lagstiftning om offentlighet och sekretess (SOU 1966:60). I
förslaget har inte upptagits någon föreskrift om sekretess i planärenden.
Ett stadgande om sekretess för handlingar i ärende om statens eller kommuns
köp eller försäljning av fast egendom m. m. gör det emellertid möjligt
att i sådana ärenden hemlighålla kalkyler, skisser och andra beräkningar
till dess förhandlingarna slutförts.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 52 år 1067
3
Kommittén anför, att sekretess inte kan anses vara ett tjänligt medel
att förebygga jordvärdestegring. Inte heller är det möjligt att under någon
längre tid effektivt hemlighålla planer som uppkommit inom en kommunal
förvaltning. Därigenom kan i stället vissa personer få större möjligheter att
göra vinster på det allmännas bekostnad än om planerna varit offentliga.
Skulle man lyckas behålla sekretessen, finns det å andra sidan fara för
irrationella värdestegringar av svårare art än de som skulle ha uppkommit
om planerna varit kända. Vidare hänvisar kommittén till behovet av offentlig
debatt kring planarbetet.
Kommitténs förslag i förevarande hänseende hade presenterats redan i
en år 1964 framlagd diskussionspromemoria. Vid överläggningar med myndigheter
och organisationer i anledning av denna promemoria hade dess
ståndpunkt beträffande sekretess i planärenden allmänt godtagits.
Frågan om översyn av byggnadslagstiftningen och planinstituten
I 1966 års statsverksproposition, bil. 13: inrikesdepartementet (s. 199)
anmäldes att frågan om en översyn av byggnadslagstiftningen och planinstituten
prövas inom kommunikationsdepartementet. En sådan översyn hade
förordats av byggnadsstyrelsen samt av bostadsbyggnadsutredningen i betänkandet
»Höjd bostadsstandard» (SOU 1965:32).
Sedermera har JO gjort framställning till Kungl. Maj :l om utredning angående
behovet av skydd för fastighetsägare mot verkningarna av långvariga
provisoriska byggnadsförbud (1967 års ämbetsberättelse s. 463 ff).
Det må även nämnas att 1966 års riksdag, i anledning av väckta motioner
med begäran om utredning i fråga om de olika planinstituten och om
planväsendets organisation, med hänsyn till nyssnämnda arbete inom kommunikationsdepartementet
förklarat sig kunna utgå från att en utredning
i ämnet skulle komma till stånd på Kungl. Maj :ts initiativ (SU 1966:38
s. 15).
Motionerna
Motionärerna anför, att utvecklingen på samhällsbyggandets område går
snabbt. Nya erfarenheter och ny teknik tillförs ständigt, och antalet alternativa
möjligheter till planering och byggande ökar därmed. Betydelsen av
att riktiga vägar anvisas av fackmännen och godtas av förtroendemännen
ökar också i takt med urbaniseringen och de många valmöjligheterna.
I motionerna anföres vidare att en sekretessbelagd planering ofta leder
till att rättssäkerheten för enskilda och företag åsidosättes. De som investerar
i bostäder, fritidshus eller andra anläggningar bör få veta om området
kan disponeras för dessa ändamål under närmast överskådliga tid. Som för
-
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 52 år 1967
hållandena nu är blir de människor som berörs av ändrade planer och nya
projekt informerade så sent att de ofta inte hinner sätta sig in i det nya
läget och vidta tillräckliga motåtgärder.
Med hänsyn till den mycket störa betydelse för människorna som planeringsarbetet
har, den nuvarande utvecklingen mot en alltmer centralistisk
och tidiglagd beslutsnivå och den kritik som i övrigt kan riktas mot en insynsskyddad
planeringsmetodik anser motionärerna att sekretessbestämmelsen
omedelbart bör upphävas. Dock hör handlingar som rör fastighetsvärden
kunna hemlighållas. Det finns ingen anledning att invänta remisssvaren
över offentlighetskommitténs betänkande vad sekretesslagstiftningens
8 § beträffar.
Motionärerna framhåller vidare att de skäl som redovisats av dem talar
för att sekretessen i planeringen inte bara bör hävas utan ersättas av en på
kommunerna liggande skyldighet att informera i planfrågor. På en del håll
har försök i den vägen gjorts genom att informationskvällar med föredrag
och diskussioner anordnats. Intresset för dessa har visat sig vara stort, och
det finns ingen anledning att förmoda att inte en medveten strävan från de
planläggandes sida att föra ut planfrågorna till allmänheten skulle ge ökade
kunskaper, en vidgad debatt och ett positivt utbyte för alla parter. Ett upphävande
av sekretessbestämmelserna skulle i sig självt knappast leda till
den breddning av planeringsdebatten som bör eftersträvas.
Kommunala förtroendemän och tjänstemän bör själva underlätta spridningen
av planeringsmaterial. Pressens betydelse som förmedlingsorgan bör
i sammanhanget understrykas. Först genom aktiva insatser från kommunernas
sida kan det eftersträvade resultatet nås: en positiv debatt i ett tidigt
skede om planeringens målsättning och program. Hur detta bäst skall
ske bör bli föremål för en statlig utredning. Därvid bör speciellt beaktas
att de åtgärder som föreslås ej får inverka på fackmännens och tjänstemännens
arbetsro.
Utskottet
I motionerna 1:250 och 11:328 hemställs att gällande bestämmelse om
sekretess i planärenden skall upphävas samt i motionerna 1: 361 och II: 450
att utredning skall begäras dels om kommunernas skyldighet att under
arbetets gång informera i planläggningsfrågor, dels om rättstryggheten i
samband med ändringar i existerande markdispositioner och bebyggelse.
Offentlighetskommittén har i sitt betänkande föreslagit att nu gällande
sekretess i planärenden skall upphävas. Betänkandet, som genomgått remissbehandling,
är föremål för Kungl. Maj :ts övervägande. Med hänsyn till
att förslag i ämnet sålunda redan föreligger finner utskottet att något riksdagens
initiativ i frågan ej är erforderligt.
Vad angår de problem, som i övrigt upptagits i motionerna, vill utskottet
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 52 år 1967
5
instämma i önskemålet, att de blir föremål för närmare utredning. Som
ovan redovisats har Ivungl. Maj :t anmält att frågan om en översyn av byggnadslagstiftningen
och planinstituten övervägs inom kommunikationsdepartementet.
Enligt vad utskottet inhämtat avser Kungl. Maj :t att inom
kort tillsätta en utredning för denna uppgift. Utskottet förutsätter att spörsmålen
om information och rättstrygghet i planfrågor kommer att prövas i
samband med detta utredningsarbete. Önskvärt är att hänsyn tages härtill
vid utarbetandet av direktiven för utredningen. Utskottet hemställer,
att motionerna I: 250 och II: 328 samt I: 361 och II: 450
måtte anses besvarade med vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 31 oktober 1967
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Damström, Erik Olsson,
Dahlberg*, fröken Stenberg, herrar Tistad, Svenungsson och Dahlén;
samt
från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, fru
Thunvall, herrar Johansson i Trollhättan, Larsson i Luttra, Andersson i
Billingsfors, Werbro, Norrby, Gustafsson i Stenkyrka och Werner.
* Ej närvarande vid justeringen.
MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670026
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.