Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående rätten att utbekomma allmänna handlingar i stadsplaneärenden m. m. Konstitutionsutskottet har till gemensam behandling förehaft 1) de likalydande motionerna nr 250 i första kammaren av herrar Fälldin och Thorsten Larsson samt nr 328 i andra kammaren av herr Larsson i Borrby m. fl.; samt 2) de likalydande motionerna nr 361 i första kammaren och nr 450 i andra kammaren av samma motionärer.

1967-10-31 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1967:52, Utlåtande i anledning av motioner angående rätten att utbekomma allmänna handlingar i stadsplaneärenden m. m. Konstitutionsutskottet har till gemensam behandling förehaft 1) de likalydande motionerna nr 250 i första kammaren av herrar Fälldin och Thorsten Larsson samt nr 328 i andra kammaren av herr Larsson i Borrby m. fl.; samt 2) de likalydande motionerna nr 361 i första kammaren och nr 450 i andra kammaren av samma motionärer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 52 år 1967

1

Nr 52

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

angående rätten att utbekomma allmänna handlingar

i stadsplaneärenden m. m.

Konstitutionsutskottet har till gemensam behandling förehaft

1) de likalydande motionerna nr 250 i första kammaren av herrar Fälldin

och Thorsten Larsson samt nr 328 i andra kammaren av herr Larsson i

Borrby m. fl.; samt

2) de likalydande motionerna nr 361 i första kammaren och nr 450 i

andra kammaren av samma motionärer.

I de förstnämnda motionerna hemställs att sekretessbestämmelsen enligt

8 § i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

(SekrL) omedelbart upphävs, dock ej beträffande handlingar som

upprättats eller anskaffats i fråga om inköp av fast egendom.

I de under 2) omnämnda motionerna yrkas att riksdagen måtte besluta

hos Kungl. Maj:t hemställa om en utredning i syfte att föreslå kommunerna

att på ett tidigt stadium och under arbetets gång informera i planläggningsfrågor

såväl beträffande översikts- som detaljplaneringen, varvid fackmännens

och planerarnas ställning och arbetsförhållanden måste särskilt

beaktas; samt att hos Kungl. Maj:t hemställa om en utredning om rättstrygghetsfrågorna

för människorna i samband med ändringar i existerande

markdispositioner och bebyggelse, speciellt med hänsyn till hur planeringens

arbetsformer och offentlighet påverkar desamma.

Beträffande den för samtliga motioner gemensamma motiveringen får

utskottet hänvisa till motionen nr 450 i andra kammaren.

Gällande rätt och dess förarbeten

SekrL innehåller i 8 § ett stadgande om sekretess i planärenden av följande

lydelse.

Hos myndighet upprättade handlingar i ärende angående uppgörande av

ny eller ändrad stadsplan må ej utan tillstånd av myndighet som handlägger

ärendet utlämnas, förrän förslag till stadsplan blivit tillgängligt för

granskning enligt vad därom särskilt är stadgat. Såvitt angår hos myndighet

i dylikt ärende upprättade handlingar med beräkningar av fastighetsvärden,

äger myndighet som handlägger ärendet besluta, att sådan handling

ej heller efter nämnda tidpunkt må utan myndighetens tillstånd ut1

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 5 samt. 2 avd. Nr 52

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 52 år 1967

lämnas; dock att handling ej må hemlighållas längre än till dess stadsplanen

blivit genomförd eller tjugo år förflutit från handlingens datum.

Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande

generalplan, så ock med avseende å utomplansbestämmelser för städer

och stadsliknande samhällen.

I 1935 års betänkande om allmänna handlingars offentlighet (SOU 1935:

5) anförde de sakkunniga som motiv för det återgivna stadgandet, att förutom

beräkningar angående fastigheters värde även andra handlingar i

stadsplaneärenden behövde hemlighållas, framför allt själva utkasten till

stadsplan och andra handlingar, av vilka framgick hur stadsplanen tänktes

utformad. Ett för tidigt offentliggörande av sådana handlingar skulle kunna

gynna spekulationer på kommunens bekostnad och omöjliggöra stadsplanens

genomförande.

Frågans behandling i riksdagen 1961

I motioner till 1961 års riksdag föreslogs att riksdagen måtte hemställa

om sådan komplettering av direktiven till offentlighetskommittén, att även

frågan om sekretessbeläggning av planärenden upptogs till behandling.

Motionernas motivering överensstämde nära med den som ligger till grund

för de nu föreliggande. I sitt utlåtande i ärendet (nr 5) antecknade konstitutionsutskottet,

att frågan om sekretessbeläggning av kommunala planärenden

inte särskilt nämnts i direktiven för offentlighetskommittén. Enligt

direktiven förelåg emellertid inget hinder för kommittén att, i den mån

anledning därtill förekom, uppta frågor som inte direkt avsåg sekretesslagstiftningen

men som på ett eller annat sätt ägde samband med denna.

Utskottet hade också inhämtat, att det ingick i kommitténs uppdrag att

verkställa en fullständig genomgång även av de sekretessfrågor som berörde

kommunerna. En av dessa rörde förfarandet i planärenden. Under

hänvisning till att de upptagna spörsmålen sålunda redan var föremål för

utredning avstyrkte utskottet motionerna. Riksdagen följde utskottet.

Offentlighetskommitténs betänkande

Offentlighetskommittén avlämnade förra året ett betänkande med förslag

till ny lagstiftning om offentlighet och sekretess (SOU 1966:60). I

förslaget har inte upptagits någon föreskrift om sekretess i planärenden.

Ett stadgande om sekretess för handlingar i ärende om statens eller kommuns

köp eller försäljning av fast egendom m. m. gör det emellertid möjligt

att i sådana ärenden hemlighålla kalkyler, skisser och andra beräkningar

till dess förhandlingarna slutförts.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 52 år 1067

3

Kommittén anför, att sekretess inte kan anses vara ett tjänligt medel

att förebygga jordvärdestegring. Inte heller är det möjligt att under någon

längre tid effektivt hemlighålla planer som uppkommit inom en kommunal

förvaltning. Därigenom kan i stället vissa personer få större möjligheter att

göra vinster på det allmännas bekostnad än om planerna varit offentliga.

Skulle man lyckas behålla sekretessen, finns det å andra sidan fara för

irrationella värdestegringar av svårare art än de som skulle ha uppkommit

om planerna varit kända. Vidare hänvisar kommittén till behovet av offentlig

debatt kring planarbetet.

Kommitténs förslag i förevarande hänseende hade presenterats redan i

en år 1964 framlagd diskussionspromemoria. Vid överläggningar med myndigheter

och organisationer i anledning av denna promemoria hade dess

ståndpunkt beträffande sekretess i planärenden allmänt godtagits.

Frågan om översyn av byggnadslagstiftningen och planinstituten

I 1966 års statsverksproposition, bil. 13: inrikesdepartementet (s. 199)

anmäldes att frågan om en översyn av byggnadslagstiftningen och planinstituten

prövas inom kommunikationsdepartementet. En sådan översyn hade

förordats av byggnadsstyrelsen samt av bostadsbyggnadsutredningen i betänkandet

»Höjd bostadsstandard» (SOU 1965:32).

Sedermera har JO gjort framställning till Kungl. Maj :l om utredning angående

behovet av skydd för fastighetsägare mot verkningarna av långvariga

provisoriska byggnadsförbud (1967 års ämbetsberättelse s. 463 ff).

Det må även nämnas att 1966 års riksdag, i anledning av väckta motioner

med begäran om utredning i fråga om de olika planinstituten och om

planväsendets organisation, med hänsyn till nyssnämnda arbete inom kommunikationsdepartementet

förklarat sig kunna utgå från att en utredning

i ämnet skulle komma till stånd på Kungl. Maj :ts initiativ (SU 1966:38

s. 15).

Motionerna

Motionärerna anför, att utvecklingen på samhällsbyggandets område går

snabbt. Nya erfarenheter och ny teknik tillförs ständigt, och antalet alternativa

möjligheter till planering och byggande ökar därmed. Betydelsen av

att riktiga vägar anvisas av fackmännen och godtas av förtroendemännen

ökar också i takt med urbaniseringen och de många valmöjligheterna.

I motionerna anföres vidare att en sekretessbelagd planering ofta leder

till att rättssäkerheten för enskilda och företag åsidosättes. De som investerar

i bostäder, fritidshus eller andra anläggningar bör få veta om området

kan disponeras för dessa ändamål under närmast överskådliga tid. Som för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 52 år 1967

hållandena nu är blir de människor som berörs av ändrade planer och nya

projekt informerade så sent att de ofta inte hinner sätta sig in i det nya

läget och vidta tillräckliga motåtgärder.

Med hänsyn till den mycket störa betydelse för människorna som planeringsarbetet

har, den nuvarande utvecklingen mot en alltmer centralistisk

och tidiglagd beslutsnivå och den kritik som i övrigt kan riktas mot en insynsskyddad

planeringsmetodik anser motionärerna att sekretessbestämmelsen

omedelbart bör upphävas. Dock hör handlingar som rör fastighetsvärden

kunna hemlighållas. Det finns ingen anledning att invänta remisssvaren

över offentlighetskommitténs betänkande vad sekretesslagstiftningens

8 § beträffar.

Motionärerna framhåller vidare att de skäl som redovisats av dem talar

för att sekretessen i planeringen inte bara bör hävas utan ersättas av en på

kommunerna liggande skyldighet att informera i planfrågor. På en del håll

har försök i den vägen gjorts genom att informationskvällar med föredrag

och diskussioner anordnats. Intresset för dessa har visat sig vara stort, och

det finns ingen anledning att förmoda att inte en medveten strävan från de

planläggandes sida att föra ut planfrågorna till allmänheten skulle ge ökade

kunskaper, en vidgad debatt och ett positivt utbyte för alla parter. Ett upphävande

av sekretessbestämmelserna skulle i sig självt knappast leda till

den breddning av planeringsdebatten som bör eftersträvas.

Kommunala förtroendemän och tjänstemän bör själva underlätta spridningen

av planeringsmaterial. Pressens betydelse som förmedlingsorgan bör

i sammanhanget understrykas. Först genom aktiva insatser från kommunernas

sida kan det eftersträvade resultatet nås: en positiv debatt i ett tidigt

skede om planeringens målsättning och program. Hur detta bäst skall

ske bör bli föremål för en statlig utredning. Därvid bör speciellt beaktas

att de åtgärder som föreslås ej får inverka på fackmännens och tjänstemännens

arbetsro.

Utskottet

I motionerna 1:250 och 11:328 hemställs att gällande bestämmelse om

sekretess i planärenden skall upphävas samt i motionerna 1: 361 och II: 450

att utredning skall begäras dels om kommunernas skyldighet att under

arbetets gång informera i planläggningsfrågor, dels om rättstryggheten i

samband med ändringar i existerande markdispositioner och bebyggelse.

Offentlighetskommittén har i sitt betänkande föreslagit att nu gällande

sekretess i planärenden skall upphävas. Betänkandet, som genomgått remissbehandling,

är föremål för Kungl. Maj :ts övervägande. Med hänsyn till

att förslag i ämnet sålunda redan föreligger finner utskottet att något riksdagens

initiativ i frågan ej är erforderligt.

Vad angår de problem, som i övrigt upptagits i motionerna, vill utskottet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 52 år 1967

5

instämma i önskemålet, att de blir föremål för närmare utredning. Som

ovan redovisats har Ivungl. Maj :t anmält att frågan om en översyn av byggnadslagstiftningen

och planinstituten övervägs inom kommunikationsdepartementet.

Enligt vad utskottet inhämtat avser Kungl. Maj :t att inom

kort tillsätta en utredning för denna uppgift. Utskottet förutsätter att spörsmålen

om information och rättstrygghet i planfrågor kommer att prövas i

samband med detta utredningsarbete. Önskvärt är att hänsyn tages härtill

vid utarbetandet av direktiven för utredningen. Utskottet hemställer,

att motionerna I: 250 och II: 328 samt I: 361 och II: 450

måtte anses besvarade med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 31 oktober 1967

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Damström, Erik Olsson,

Dahlberg*, fröken Stenberg, herrar Tistad, Svenungsson och Dahlén;

samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, fru

Thunvall, herrar Johansson i Trollhättan, Larsson i Luttra, Andersson i

Billingsfors, Werbro, Norrby, Gustafsson i Stenkyrka och Werner.

* Ej närvarande vid justeringen.

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670026

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.