Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion angående statsbidraget till politiska partier.

1967-02-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1967:8, Utlåtande i anledning av motion angående statsbidraget till politiska partier.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8 år 1967

1

Nr 8

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion

angående statsbidraget till politiska partier.

I motionen nr 232 i andra kammaren av herrar Rubin och Sjöholm hemställs

dels om avslag på äskandet i statsverkspropositionen om anslag för

statsbidrag till politiska partier, dels att riksdagen måtte i skrivelse till

kungl. Maj .t hemställa, att motionen överlämnas till grundlagberedningen

för beaktande av däri angivna synpunkter. Motionen har i förstnämnda del

hänvisats till statsutskottet och i övrigt till konstitutionsutskottet.

Beslutet om partistöd år 1965

Om 1965 års beslut om partistöd och dess bakgrund må här i korthet

erinras följande. För en närmare redogörelse hänvisas till utskottets utlåtande

1965: 44.

Innan det allmänna partistödet infördes, gav staten inga bidrag till de

politiska partiernas allmänna opinionsbildande verksamhet. Däremot hade

statsmedel anslagits till enskild upplysningsverksamhet genom propagandakommittéer

i samband med 1955 och 1957 års folkomröstningar, och år

1964 hade beslutits dels om statsbidrag till de demokratiska partiernas ungdomsorganisationer,

dels om rätt för de i riksdagen representerade partierna

att erhålla gottgörelse för sina kostnader för tryckning av valsedlar vid vissa

allmänna val. I anledning av motioner vid 1965 års riksdag beslöts slutligen

kort innan beslutet om allmänt partistöd fattades, att statsbidrag skulle

utgå till riksdagspartiernas gruppkanslier.

Frågan om införande av ett allmänt partistöd aktualiserades under år

1965 i anslutning till pressutredningens betänkande »Om dagstidningarnas

ekonomiska villkor» (SOU 1965: 22). Utredningen föreslog ett statligt pressstöd

i den formen, att bidrag skulle tilldelas de i riksdagen representerade

partierna för att användas till stöd åt tidningar. I ett särskilt yttrande förordade

en ledamot, att det vid den fortsatta behandlingen av utredningens

förslag skulle allvarligt övervägas att utvidga stödet till att avse även partiernas

allmänna opinionsbildande verksamhet.

Pressutredningens förslag framkallade en livlig debatt, varvid tanken på

ett allmänt partistöd kom att tilldraga sig allt större uppmärksamhet.

I proposition (nr 174) till höstsessionen av 1965 års riksdag framlade

Kungl. Maj :t ett förslag om allmänt partistöd. Om detta är det här till

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 5 samt. 2 avd. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8 år 1967

fyllest att anteckna, att det byggde på fyra grundprinciper, nämligen att

bidrag endast skulle utgå till partier med ett inte obetydligt stöd i väljaropinionen,

manifesterat i allmänna val, att bidragen skulle beräknas schematiskt

och fördelas enligt fasta regler utan möjlighet till skönsmässig

prövning, att bidragens storlek skulle sättas i relation till partiernas styrka,

och att någon statlig kontroll av medelsanvändningen inte skulle förekomma.

I anledning av propositionen väcktes åtskilliga motioner. Om dessa är

här närmast av intresse att notera, att i flera framfördes kritik mot att propositionen

inte föregåtts av särskild utredning och att i vissa hemställdes

om avslag på propositionen i förening med begäran om utredning.

Propositionen och motionerna hänvisades, utom såvitt avsåg anvisande

av anslag, till konstitutionsutskottet, som i avgivet utlåtande (nr 44) tillstyrkte

propositionen. Utskottet uttalade, att det vid övervägande av propositionen

och av de i motionerna anförda synpunkterna funnit tillräckligt

underlag föreligga för ett ställningstagande från riksdagens sida. Tillstyrkandet

innebar emellertid inte, att det framlagda förslaget enligt utskottets

mening skulle kunna fastställas som en i alla delar för framtiden orubblig

ordning. Väl kunde de fyra ovan angivna grundprinciperna inte överges,

men systemets närmare detaljutformning borde bli föremål för översyn, sedan

erfarenhet vunnits av dess praktiska tillämpning. Utskottet förordade

därför, att fördelningsreglerna skulle underkastas en förutsättningslös översyn,

sedan nödvändig erfarenhet erhållits av deras tillämpning, och hemställde

även, att vad sålunda anförts måtte ges Kungl. Maj :t till känna genom

skrivelse. Denna hemställan bifölls.

Motion vid 1966 års riksdag

I en motion vid 1966 års riksdag hemställdes att riksdagen måtte besluta

tillsätta en parlamentarisk utredning för undersökning av de principiella

och praktiska frågor som bör inverka på utformningen av ett partistöd och

av de konsekvenser som olika former för ett sådant stöd kan väntas medföra.

Motionären framhöll, att det var berättigat att ställa frågan, om partistödets

utformning ger uttryck för en genomtänkt och ansvarsmedveten

värdering. Särskilt gällde detta reglernas bristande neutralitet i fråga om

konkurrensförhållandena partier emellan. Åtminstone en del brister berodde

enligt motionärens mening på att man inte gett sig tid att närmare

studera problemställningen. Även i efterhand fanns det skäl att söka göra

en utredning. Konstitutionsutskottet hänvisade i avgivet utlåtande (nr 14)

till vad utskottet anfört vid behandlingen av 1965 års proposition, särskilt

om förutsättningslös översyn av systemets närmare utformning efter vunnen

praktisk erfarenhet. Då denna översyn borde avvaktas, avstyrktes motionen,

vilken också avslogs av riksdagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8 år 1967

3

Den nu föreliggande motionen

I den nu föreliggande motionen uttalas, att det är högst tveksamt, om de

politiska partierna skall subventioneras av staten, och att i vart fall de nuvarande

formerna inte kan accepteras. Enligt motionärernas mening är det

nödvändigt att dessa former omedelbart omprövas. De påpekar bl. a. att författningsdomstolen

i Västtyskland förklarat det där tillämpade partistödet

grundlagstridigt.

Utskottet

Utskottet tillstyrkte år 1965 att statsbidrag till politiska partier infördes

i enlighet med de principer som antogs av riksdagen. På utskottets hemställan

beslöt riksdagen också, att en förutsättningslös översyn av systemets

närmare utformning skall ske, sedan erfarenhet vunnits av dess praktiska

tillämpning. Under hänvisning härtill och då den beslutade översynen

av systemet inte bör ske ännu och ej heller bör verkställas av grundlagberedningen,

hemställer utskottet,

att motionen 11:232 i vad den hänvisats till konstitutionsutskottet

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 februari 1967

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,

Damström, Erik Olsson, Sveningsson, Dahl, Dahlberg, fröken Stenberg och

herr Tistad; samt

från andra kammaren: herrar Nilsson i Östersund, von Friesen, Henningsson,

Wahlund, fru Thunvall, herrar Larsson i Luttra, Andersson i

Billingsfors, Werhro, Henrikson och Werner.

Reservation

av herr Sveningsson, fröken Stenberg samt herrar von Friesen och Werner.

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670026

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.