Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder i syfte att fördjupa och stärka det svenska folkstyret.

1967-02-08 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1967:9, Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder i syfte att fördjupa och stärka det svenska folkstyret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

1

Nr 9

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

om åtgärder i syfte att fördjupa och stärka det

svenska folkstyret.

I de likalydande motionerna nr 45 i första kammaren av herr Holmberg

m. fl. och nr 63 i andra kammaren av herr Bohman m. fl., hemställs, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla, att motionerna måtte

överlämnas till grundlagberedningen för beaktande av däri angivna riktlinjer

i syfte att fördjupa och stärka det svenska folkstyret.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen i andra

kammaren.

Motionerna

Motionärerna uttalar inledningsvis, att ett av de huvudkrav, som måste

ställas på en ny författning, är att den skall garantera den enskilde medborgaren

ett direkt inflytande på politiken och dess innehåll. En väg att

uppnå detta är att genomföra ett nytt valsystem, som ger väljarna möjlighet

att vid ett och samma tillfälle bestämma riksdagens sammansättning.

En ny författning måste emellertid också på andra sätt verka för en spridning

av inflytandet på samhällsangelägenheterna och motverka maktkoncentration,

framhåller motionärerna. För att detta skall uppfyllas måste

regler uppställas som garanterar fullständig åsiktsfrihet och motverkar

alla antidemokratiska tendenser. I det följande framför motionärerna i

skilda avsnitt synpunkter och reformkrav i en rad skilda frågor.

I ett första avsnitt upptas utlandssvenskarnas rösträtt. Krav framförs på

att utlandssvenskarna skall ges rösträtt redan i 1968 års andrakammarval.

Huruvida de även bör få kommunal rösträtt bör övervägas av grundlagberedningen.

Närmast följande avsnitt behandlar folkomröstning. En vidgad användning

av detta institut utgör enligt motionärerna en av de främsta möjligheterna

att fördjupa demokratien. Bl. a. bör regler om beslutande folkomröstning

införas, så utformade att de i första hand blir en minoritetsgaranti.

Vidare upptas radion och televisionen, varvid anförs att det statliga mo1

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 5 samt. 2 avd. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

nopolet inskränker den fria opinionsbildningen på ett för demokratien

menligt sätt.

I nästfoljande avsnitt behandlas kollektivanslutning till politiska partier.

Motionärerna uttalar, att de i första hand vill se kollektivanslutningen avskaffad

genom frivilliga åtgärder men att, om sådana inte vidtas, lagstiftning

bör tillgripas som en sista utväg. Man bör överväga att i en ny författning

garantera medborgarnas politiska frihet genom stadgande om att anslutning

till politiskt parti endast kan ske genom individuell ansökan om

medlemskap.

Ett särskilt avsnitt ägnas partistödet som skarpt kritiseras. Det bör enligt

motionärernas mening upphöra från och med nästa budgetår.

Under rubriken maktkoncentration utvecklas i nästföljande avsnitt betydelsen

av att åstadkomma balans mellan de olika maktfaktorerna i samhället.

Motionärerna anför att det i princip gäller att åstadkomma decentralisering

så långt det är möjligt. En högre maktinstans skall inte påläggas

uppgifter som lika väl eller bättre kan besörjas av en lägre.

Ytterligare upptas de inom Kungl. Maj :ts kansli under senare år inrättade

planeringsråden till behandling. Motionärerna anför att det genom organens

sammansättning och oklara konstitutionella ställning föreligger

risker för ett korporativt inslag i styrelseskicket och för att möjligheten

till en effektiv oppositionspolitik allvarligt begränsas.

Ett avslutande avsnitt ägnas kommunal demokrati. Motionärerna uttalar

sig här bl. a. för en spridning av de kommunala förtroendeuppdragen

på så många händer som möjligt och för inrättande av ett nytt justitieombudsmannaämbete

med främsta uppgift att bevaka det kommunala fältet.

Frågornas tidigare behandling

En närmare redogörelse för den tidigare behandlingen i riksdagen av de

olika frågor, som upptagits i förevarande motioner, torde ej vara påkallad.

Utskottet inskränker sig i stället till att i korthet lämna upplysningar om

huvuddragen i vad som inträffat under senare år.

Till en början må antecknas att samtliga de frågor som behandlas i motionerna

utom de om radion och televisionen upptogs i motioner vid 1966

års riksdag, med samma huvudmotionärer. Därvid hemställdes att de anförda

synpunkterna måtte läggas till grund för det fortsatta arbetet på författningsfrågan.

Innan motionerna upptagits till behandling, tillsattes

grundlagberedningen, vilken erhöll utförliga direktiv för sitt arbete. Under

hänvisning härtill avstyrkte konstitutionsutskottet motionerna (KU

1966: 30). Tre ledamöter reserverade sig med yrkande, att beredningen

måtte ges tilläggsdirektiv i enlighet med motionerna. Dessa avslogs av riksdagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1967 3

Frågan om utlandssvenskarnas rösträtt har under senare år varit föremål

för åtskillig uppmärksamhet. Två utredningar har avgett betänkanden

med förslag till lösning av frågan, nämligen 1955 års valutredning (SOU

1962: 19) och utredningen om utlandssvenskars folkbokföring (SOU 1965:

73). Efter avslutad remissbehandling av det senaste betänkandet är frågan

nu under beredning inom justitiedepartementet. Motioner i ämnet har

väckts och avslagits under hänvisning till nämnda utredningsarbete vid

varje riksdag under de senaste åren (KU 1964:3, 1965:37 och 1966:3).

Även vid årets riksdag har frågan blivit föremål för motioner; konstitutionsutskottet

kommer att avge utlåtande över dessa senare under riksdagen.

Folkomröstningsinstitutet infördes i regeringsformen år 1921. En första

omröstning skedde i frågan om spritförbud år 1922. Därefter förlorade institutet

aktualitet till efterkrigstiden. År 1948 begärde riksdagen (KU 20)

en utredning av frågan om beslutande folkomröstning. En sådan verkställdes

av 1950 års folkomröstnings- och valsättskommitté (SOU 1952:7).

Dennas majoritet avböjde beslutande omröstning utom i grundlagsfrågor;

en minoritet önskade ett vidare tillämpningsområde. Principiell enighet

rådde om ökad användning av rådgivande omröstning och om att sådan

skulle kunna påkallas av eu minoritet inom riksdagen. År 1953 hemställde

riksdagen (KU 17) hos regeringen om ett förslag rörande utbyggnad av

reglerna om rådgivande folkomröstning. Ett sådant framlades år 1954 och

antogs som vilande (KU 16). Två omröstningar skedde under de närmaste

åren, nämligen år 1955 i högertrafikfrågan och år 1957 i pensionsfrågan.

Mot bakgrunden av därvid vunna erfarenheter beslöts att hänskjuta spörsmålet

om revision av folkomröstningsinstitutet till den år 1954 tillsatta författningsutredningen;

det vilande förslaget uppsköts först (KU 1957:7)

och förkastades därefter år 1960. Författningsutredningen (SOU 1963: 16

och 17) ställde sig närmast avvisande till rådgivande folkomröstning. Den

medgav dock att en sådan med fördel kan ske i vissa lägen; några grundlagsregler

ansågs ej behövliga därför. Beslutande omröstning förordades

kunna ske om vilande beslut om grundlagsändring. Två ledamöter uttalade

sig i ett särskilt yttrande för eu vidgad användning av sådan omröstning,

I direktiven för den år 1966 tillsatta grundlagberedningen har folkomröstning

ej särskilt omnämnts.

Beträffande radion och televisionen må i korthet erinras om att beslut

fattades under höstsessionen av förra årets riksdag dels om rundradioverksamhetens

organisation och fortsatta utveckling (prop. 136, SU 163), dels

om radiolag (prop. 149, KL3U 1), dels om radioansvarighetslag (prop. 156,

KLJU 1). I samband härmed fastställdes och lagfästes det statliga radiooch

televisionsmonopolet. I propositionen med förslag till radiolag uttalade

departementschefen, att det kan finnas skäl att i grundlag bestämma

de grundläggande rättigheterna och skyldigheterna i fråga om radioverk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

samheten; frågan om detta bör ske kunde lämpligen prövas i samband med

det fortsatta arbetet på en total grundlagsreform.

Frågan om kollektivanslutning till politiska partier har vid flera tillfällen

aktualiserats i riksdagen. Sålunda beslöt riksdagen år 1934 att hos regeringen

begära en utredning i ämnet (L2U 52); någon sådan kom dock ej till

stånd. År 1950 avslogs motioner om lagstiftning mot kollektivanslutning

(LdU 21). Frågan upptogs ånyo år 1965 i motioner vari hemställdes om utredning

rörande möjligheterna till förbättrat skydd för medborgarnas politiska

integritet; kollektivanslutningen anfördes som exempel på brister

i detta skydd. Motionerna avslogs (ABU 35). År 1966 avslogs en motion

som åsyftade att i en ny grundlag skulle intas stadgande om att anslutning

bl. a. till politiskt parti skall förutsätta personlig ansökan (KU 17). En motion

med samma syfte har väckts vid årets riksdag och behandlas i utskottets

denna dag avgivna utlåtande nr 7.

Det statliga partistödet beslöts år 1965. Frågan hade närmast aktualiserats

i anslutning till pressutredningens samma år avgivna betänkande

(SOU 1965:22). Utredningens förslag innebar ett kontant statligt pressstöd

förmedlat av de i riksdagen representerade partierna. I ett särskilt yttrande

förordade en ledamot, att det skulle övervägas att utvidga stödet till

att avse partiernas allmänna opinionsbildande verksamhet. Under den livliga

debatten kring utredningens betänkande kom tanken på ett allmänt

partistöd att tilldra sig allt större intresse. Proposition framlades vid riksdagens

höstsession och föranledde ett stort antal följ dmotioner. Konstitutionsutskottet

(nr 44) tillstyrkte propositionen men uttalade även, att statsbidragssystemets

närmare utformning borde överses efter vunnen praktisk

erfarenhet. Riksdagen följde utskottet. I en motion år 1966 begärdes viss

utredning om partistödet. Motionen avslogs (KU 14). Även vid årets riksdag

har ämnet upptagits i en motion, varvid hemställts att densamma måtte

överlämnas till grundlagberedningen för beaktande av de anförda synpunkterna.

I sitt denna dag avgivna utlåtande nr 8 avstyrker utskottet denna

motion.

De statliga planeringsråden upptogs i motioner år 1964, varvid hemställdes

att organens konstitutionella ansvarsförhållande skulle fastställas och

ett reellt riksdagsinflytande säkerställas på alla stadier av planeringsverksamheten.

Synpunkterna överensstämde med dem som anförts i de nu föreliggande

motionerna i förevarande del. Konstitutionsutskottet (nr 8) avstyrkte

motionerna under framhållande bl. a. att ett konstitutionellt ansvar

skulle, mot motionärernas intentioner, kunna öka organens inflytande och

att en utbyggd långsiktig planering vore ägnad att ge riksdagen ökad information

och en fastare grund för avgörandet av olika frågor. Tio ledamöter

reserverade sig. Riksdagen följde utskottet.

Den kommunala demokratien slutligen har tilldragit sig betydande uppmärksamhet

i skilda sammanhang. Särskilt må pekas på kommunalrätts
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

5

kommitténs och länsdemokratiutredningens pågående arbete. Den förra

överväger bl. a. en reform beträffande den kommunala kompetensen; den

senare utreder, i visst samband med författningsfrågan, möjligheterna och

formerna för en vidgad demokrati på länsplanet. Vidare må nämnas den

arbetsgrupp för överläggningar om den kommunala demokratien, som i anslutning

till kommunblocksreformen tillsatts inom inrikesdepartementet

med företrädare för departementet och för de kommunala förbunden. En kort

översikt över dessa och andra åtgärder på området ges i utskottets utlåtande

1968: 18 i anledning av motioner om stärkande av den kommunala demokratien;

det i dessa motioner resta yrkandet om en särskild utredning avstyrktes

och avslogs under hänvisning till redan pågående utredningar. Den

i de nu föreliggande motionerna upptagna frågan om JO-tillsynen över kommunerna

har behandlats av 1963 års JO-utredning (SOU 1965: 64). En reform

beträffande riksdagens ombudsmannaämbeten med utgångspunkt i

utredningens betänkande och däröver avgivna remissyttranden kan förutses

bli aktuell under innevarande år.

Utskottet

I förevarande motioner framförs synpunkter och reformkrav i ett flertal

frågor. Det hemställs att motionerna överlämnas till grundlagberedningen

för beaktande av vad som anförts i desamma.

Flera av de spörsmål, som upptas i motionerna, är enligt utskottets mening

ej ägnade att behandlas i samband med författningsfrågan. Detta gäller

frågorna om utlandssvenskarnas rösträtt, radion och televisionen, kollektivanslutning

till politiska partier, partistödet samt den kommunala demokratien.

Frågan om rösträtt för utlandssvenskar bör behandlas i anslutning

till de speciella utredningarna därom. Det statliga radio- och televisionsmonopolet

tastställdes av riksdagen under 1966 års höstsession och

bör inte omprövas av grundlagberedningen. Däremot kan denna, som förutsattes

i förarbetena till radiolagen, komma att pröva frågan, om vissa

grundläggande regler rörande massmedia bör införas i en ny grundlag. Beträffande

frågorna om kollektivanslutning till politiska partier och om

partistödet hänvisar utskottet till sina denna dag avgivna utlåtanden nr 7

och nr 8 angående dessa ämnen. Den kommunala demokratien är redan

föremål för utredningar och uppmärksamhet i flera sammanhang. Särskilt

må nämnas att den av motionärerna upptagna frågan om JO-tillsynen

över kommunerna kan förutses bli aktualiserad i samband med en förväntad

reform beträffande riksdagens ombudsmannaämbete!! under innevarande

år. Att hänskjuta spörsmål rörande den kommunala demokratien till

grundlagberedningen kan utskottet i detta läge inte finna befogat.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

I övrigt behandlar motionärerna den allmänna frågeställningen om fördelningen

av inflytandet över samhällsangelägenheterna, I detta sammanhang

upptas bl. a. folkomröstningsinstitutet. Det måste förutsättas att hithörande

problem blir föremål för grundlagberedningens uppmärksamhet

utan något särskilt initiativ från riksdagens sida och att därvid även de

synpunkter, som motionärerna anför, kommer att bli framförda.

Utskottet hemställer sålunda,

att motionerna I: 45 och II: 63 icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 februari 1967

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,

Damström, Erik Olsson, Sveningsson, fru Segerstedt Wiberg*, herrar Carl

Albert Anderson*, Dahl, Hernelius och Tistad; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, von

Friesen, Henningsson, Wahlund, Magnusson i Tumhult, fru Thunvall, herrar

Johansson i Trollhättan*, Werbro och Boo.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Sveningsson, Hernelius och Magnusson i Tumhult, vilka anfört:

Huvudsyftet med de föreliggande motionerna är att i samband med arbetet

på en ny författning fästa uppmärksamheten på den enskilde medborgarens

möjligheter att öva inflytande över samhällsangelägenheterna.

Särskilt framhålls nödvändigheten av att fördjupa och stärka folkstyrelsen

genom att motverka maktkoncentration och förbättra garantierna för den

enskildes opinionsfrihet och integritet. Motionärerna upptar ett flertal frågor

som ger exempel på brister i dessa hänseenden under nuvarande förhållanden.

Vi ansluter oss helt till de värderingar och reformkrav som framförs i

motionerna. Om flera av de speciella frågor som aktualiserats i motionerna

kan det visserligen sägas, att de knappast bör bli föremål för särskild utredning

genom grundlagberedningen. Detta har ej heller påyrkats av motionärerna;

de hemställer endast att motionerna skall överlämnas till beredningen

för beaktande. Med hänsyn till att den problematik, som behandlas

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

7

i motionerna och som otvivelaktigt är av grundläggande betydelse för vår

demokrati, inte vunnit särskilt beaktande i direktiven för grundlagberedningen,

anser vi att ett initiativ från riksdagens sida är befogat. Enligt vår

mening borde sålunda utskottet ha hemställt,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

att motionerna 1: 45 och II: 63 överlämnas till grundlagberedningen

för beaktande av däri angivna riktlinjer i syfte

att fördjupa och stärka det svenska folkstyret.

MARCUS BOKTR. STHLMI967 6 70026

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.