Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder i syfte att fördjupa och stärka det svenska folkstyret.
1967-02-08 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1967:9, Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder i syfte att fördjupa och stärka det svenska folkstyret.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
1
Nr 9
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
om åtgärder i syfte att fördjupa och stärka det
svenska folkstyret.
I de likalydande motionerna nr 45 i första kammaren av herr Holmberg
m. fl. och nr 63 i andra kammaren av herr Bohman m. fl., hemställs, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla, att motionerna måtte
överlämnas till grundlagberedningen för beaktande av däri angivna riktlinjer
i syfte att fördjupa och stärka det svenska folkstyret.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen i andra
kammaren.
Motionerna
Motionärerna uttalar inledningsvis, att ett av de huvudkrav, som måste
ställas på en ny författning, är att den skall garantera den enskilde medborgaren
ett direkt inflytande på politiken och dess innehåll. En väg att
uppnå detta är att genomföra ett nytt valsystem, som ger väljarna möjlighet
att vid ett och samma tillfälle bestämma riksdagens sammansättning.
En ny författning måste emellertid också på andra sätt verka för en spridning
av inflytandet på samhällsangelägenheterna och motverka maktkoncentration,
framhåller motionärerna. För att detta skall uppfyllas måste
regler uppställas som garanterar fullständig åsiktsfrihet och motverkar
alla antidemokratiska tendenser. I det följande framför motionärerna i
skilda avsnitt synpunkter och reformkrav i en rad skilda frågor.
I ett första avsnitt upptas utlandssvenskarnas rösträtt. Krav framförs på
att utlandssvenskarna skall ges rösträtt redan i 1968 års andrakammarval.
Huruvida de även bör få kommunal rösträtt bör övervägas av grundlagberedningen.
Närmast följande avsnitt behandlar folkomröstning. En vidgad användning
av detta institut utgör enligt motionärerna en av de främsta möjligheterna
att fördjupa demokratien. Bl. a. bör regler om beslutande folkomröstning
införas, så utformade att de i första hand blir en minoritetsgaranti.
Vidare upptas radion och televisionen, varvid anförs att det statliga mo1
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 5 samt. 2 avd. Nr 9
2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
nopolet inskränker den fria opinionsbildningen på ett för demokratien
menligt sätt.
I nästfoljande avsnitt behandlas kollektivanslutning till politiska partier.
Motionärerna uttalar, att de i första hand vill se kollektivanslutningen avskaffad
genom frivilliga åtgärder men att, om sådana inte vidtas, lagstiftning
bör tillgripas som en sista utväg. Man bör överväga att i en ny författning
garantera medborgarnas politiska frihet genom stadgande om att anslutning
till politiskt parti endast kan ske genom individuell ansökan om
medlemskap.
Ett särskilt avsnitt ägnas partistödet som skarpt kritiseras. Det bör enligt
motionärernas mening upphöra från och med nästa budgetår.
Under rubriken maktkoncentration utvecklas i nästföljande avsnitt betydelsen
av att åstadkomma balans mellan de olika maktfaktorerna i samhället.
Motionärerna anför att det i princip gäller att åstadkomma decentralisering
så långt det är möjligt. En högre maktinstans skall inte påläggas
uppgifter som lika väl eller bättre kan besörjas av en lägre.
Ytterligare upptas de inom Kungl. Maj :ts kansli under senare år inrättade
planeringsråden till behandling. Motionärerna anför att det genom organens
sammansättning och oklara konstitutionella ställning föreligger
risker för ett korporativt inslag i styrelseskicket och för att möjligheten
till en effektiv oppositionspolitik allvarligt begränsas.
Ett avslutande avsnitt ägnas kommunal demokrati. Motionärerna uttalar
sig här bl. a. för en spridning av de kommunala förtroendeuppdragen
på så många händer som möjligt och för inrättande av ett nytt justitieombudsmannaämbete
med främsta uppgift att bevaka det kommunala fältet.
Frågornas tidigare behandling
En närmare redogörelse för den tidigare behandlingen i riksdagen av de
olika frågor, som upptagits i förevarande motioner, torde ej vara påkallad.
Utskottet inskränker sig i stället till att i korthet lämna upplysningar om
huvuddragen i vad som inträffat under senare år.
Till en början må antecknas att samtliga de frågor som behandlas i motionerna
utom de om radion och televisionen upptogs i motioner vid 1966
års riksdag, med samma huvudmotionärer. Därvid hemställdes att de anförda
synpunkterna måtte läggas till grund för det fortsatta arbetet på författningsfrågan.
Innan motionerna upptagits till behandling, tillsattes
grundlagberedningen, vilken erhöll utförliga direktiv för sitt arbete. Under
hänvisning härtill avstyrkte konstitutionsutskottet motionerna (KU
1966: 30). Tre ledamöter reserverade sig med yrkande, att beredningen
måtte ges tilläggsdirektiv i enlighet med motionerna. Dessa avslogs av riksdagen.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1967 3
Frågan om utlandssvenskarnas rösträtt har under senare år varit föremål
för åtskillig uppmärksamhet. Två utredningar har avgett betänkanden
med förslag till lösning av frågan, nämligen 1955 års valutredning (SOU
1962: 19) och utredningen om utlandssvenskars folkbokföring (SOU 1965:
73). Efter avslutad remissbehandling av det senaste betänkandet är frågan
nu under beredning inom justitiedepartementet. Motioner i ämnet har
väckts och avslagits under hänvisning till nämnda utredningsarbete vid
varje riksdag under de senaste åren (KU 1964:3, 1965:37 och 1966:3).
Även vid årets riksdag har frågan blivit föremål för motioner; konstitutionsutskottet
kommer att avge utlåtande över dessa senare under riksdagen.
Folkomröstningsinstitutet infördes i regeringsformen år 1921. En första
omröstning skedde i frågan om spritförbud år 1922. Därefter förlorade institutet
aktualitet till efterkrigstiden. År 1948 begärde riksdagen (KU 20)
en utredning av frågan om beslutande folkomröstning. En sådan verkställdes
av 1950 års folkomröstnings- och valsättskommitté (SOU 1952:7).
Dennas majoritet avböjde beslutande omröstning utom i grundlagsfrågor;
en minoritet önskade ett vidare tillämpningsområde. Principiell enighet
rådde om ökad användning av rådgivande omröstning och om att sådan
skulle kunna påkallas av eu minoritet inom riksdagen. År 1953 hemställde
riksdagen (KU 17) hos regeringen om ett förslag rörande utbyggnad av
reglerna om rådgivande folkomröstning. Ett sådant framlades år 1954 och
antogs som vilande (KU 16). Två omröstningar skedde under de närmaste
åren, nämligen år 1955 i högertrafikfrågan och år 1957 i pensionsfrågan.
Mot bakgrunden av därvid vunna erfarenheter beslöts att hänskjuta spörsmålet
om revision av folkomröstningsinstitutet till den år 1954 tillsatta författningsutredningen;
det vilande förslaget uppsköts först (KU 1957:7)
och förkastades därefter år 1960. Författningsutredningen (SOU 1963: 16
och 17) ställde sig närmast avvisande till rådgivande folkomröstning. Den
medgav dock att en sådan med fördel kan ske i vissa lägen; några grundlagsregler
ansågs ej behövliga därför. Beslutande omröstning förordades
kunna ske om vilande beslut om grundlagsändring. Två ledamöter uttalade
sig i ett särskilt yttrande för eu vidgad användning av sådan omröstning,
I direktiven för den år 1966 tillsatta grundlagberedningen har folkomröstning
ej särskilt omnämnts.
Beträffande radion och televisionen må i korthet erinras om att beslut
fattades under höstsessionen av förra årets riksdag dels om rundradioverksamhetens
organisation och fortsatta utveckling (prop. 136, SU 163), dels
om radiolag (prop. 149, KL3U 1), dels om radioansvarighetslag (prop. 156,
KLJU 1). I samband härmed fastställdes och lagfästes det statliga radiooch
televisionsmonopolet. I propositionen med förslag till radiolag uttalade
departementschefen, att det kan finnas skäl att i grundlag bestämma
de grundläggande rättigheterna och skyldigheterna i fråga om radioverk
-
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
samheten; frågan om detta bör ske kunde lämpligen prövas i samband med
det fortsatta arbetet på en total grundlagsreform.
Frågan om kollektivanslutning till politiska partier har vid flera tillfällen
aktualiserats i riksdagen. Sålunda beslöt riksdagen år 1934 att hos regeringen
begära en utredning i ämnet (L2U 52); någon sådan kom dock ej till
stånd. År 1950 avslogs motioner om lagstiftning mot kollektivanslutning
(LdU 21). Frågan upptogs ånyo år 1965 i motioner vari hemställdes om utredning
rörande möjligheterna till förbättrat skydd för medborgarnas politiska
integritet; kollektivanslutningen anfördes som exempel på brister
i detta skydd. Motionerna avslogs (ABU 35). År 1966 avslogs en motion
som åsyftade att i en ny grundlag skulle intas stadgande om att anslutning
bl. a. till politiskt parti skall förutsätta personlig ansökan (KU 17). En motion
med samma syfte har väckts vid årets riksdag och behandlas i utskottets
denna dag avgivna utlåtande nr 7.
Det statliga partistödet beslöts år 1965. Frågan hade närmast aktualiserats
i anslutning till pressutredningens samma år avgivna betänkande
(SOU 1965:22). Utredningens förslag innebar ett kontant statligt pressstöd
förmedlat av de i riksdagen representerade partierna. I ett särskilt yttrande
förordade en ledamot, att det skulle övervägas att utvidga stödet till
att avse partiernas allmänna opinionsbildande verksamhet. Under den livliga
debatten kring utredningens betänkande kom tanken på ett allmänt
partistöd att tilldra sig allt större intresse. Proposition framlades vid riksdagens
höstsession och föranledde ett stort antal följ dmotioner. Konstitutionsutskottet
(nr 44) tillstyrkte propositionen men uttalade även, att statsbidragssystemets
närmare utformning borde överses efter vunnen praktisk
erfarenhet. Riksdagen följde utskottet. I en motion år 1966 begärdes viss
utredning om partistödet. Motionen avslogs (KU 14). Även vid årets riksdag
har ämnet upptagits i en motion, varvid hemställts att densamma måtte
överlämnas till grundlagberedningen för beaktande av de anförda synpunkterna.
I sitt denna dag avgivna utlåtande nr 8 avstyrker utskottet denna
motion.
De statliga planeringsråden upptogs i motioner år 1964, varvid hemställdes
att organens konstitutionella ansvarsförhållande skulle fastställas och
ett reellt riksdagsinflytande säkerställas på alla stadier av planeringsverksamheten.
Synpunkterna överensstämde med dem som anförts i de nu föreliggande
motionerna i förevarande del. Konstitutionsutskottet (nr 8) avstyrkte
motionerna under framhållande bl. a. att ett konstitutionellt ansvar
skulle, mot motionärernas intentioner, kunna öka organens inflytande och
att en utbyggd långsiktig planering vore ägnad att ge riksdagen ökad information
och en fastare grund för avgörandet av olika frågor. Tio ledamöter
reserverade sig. Riksdagen följde utskottet.
Den kommunala demokratien slutligen har tilldragit sig betydande uppmärksamhet
i skilda sammanhang. Särskilt må pekas på kommunalrätts
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
5
kommitténs och länsdemokratiutredningens pågående arbete. Den förra
överväger bl. a. en reform beträffande den kommunala kompetensen; den
senare utreder, i visst samband med författningsfrågan, möjligheterna och
formerna för en vidgad demokrati på länsplanet. Vidare må nämnas den
arbetsgrupp för överläggningar om den kommunala demokratien, som i anslutning
till kommunblocksreformen tillsatts inom inrikesdepartementet
med företrädare för departementet och för de kommunala förbunden. En kort
översikt över dessa och andra åtgärder på området ges i utskottets utlåtande
1968: 18 i anledning av motioner om stärkande av den kommunala demokratien;
det i dessa motioner resta yrkandet om en särskild utredning avstyrktes
och avslogs under hänvisning till redan pågående utredningar. Den
i de nu föreliggande motionerna upptagna frågan om JO-tillsynen över kommunerna
har behandlats av 1963 års JO-utredning (SOU 1965: 64). En reform
beträffande riksdagens ombudsmannaämbeten med utgångspunkt i
utredningens betänkande och däröver avgivna remissyttranden kan förutses
bli aktuell under innevarande år.
Utskottet
I förevarande motioner framförs synpunkter och reformkrav i ett flertal
frågor. Det hemställs att motionerna överlämnas till grundlagberedningen
för beaktande av vad som anförts i desamma.
Flera av de spörsmål, som upptas i motionerna, är enligt utskottets mening
ej ägnade att behandlas i samband med författningsfrågan. Detta gäller
frågorna om utlandssvenskarnas rösträtt, radion och televisionen, kollektivanslutning
till politiska partier, partistödet samt den kommunala demokratien.
Frågan om rösträtt för utlandssvenskar bör behandlas i anslutning
till de speciella utredningarna därom. Det statliga radio- och televisionsmonopolet
tastställdes av riksdagen under 1966 års höstsession och
bör inte omprövas av grundlagberedningen. Däremot kan denna, som förutsattes
i förarbetena till radiolagen, komma att pröva frågan, om vissa
grundläggande regler rörande massmedia bör införas i en ny grundlag. Beträffande
frågorna om kollektivanslutning till politiska partier och om
partistödet hänvisar utskottet till sina denna dag avgivna utlåtanden nr 7
och nr 8 angående dessa ämnen. Den kommunala demokratien är redan
föremål för utredningar och uppmärksamhet i flera sammanhang. Särskilt
må nämnas att den av motionärerna upptagna frågan om JO-tillsynen
över kommunerna kan förutses bli aktualiserad i samband med en förväntad
reform beträffande riksdagens ombudsmannaämbete!! under innevarande
år. Att hänskjuta spörsmål rörande den kommunala demokratien till
grundlagberedningen kan utskottet i detta läge inte finna befogat.
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
I övrigt behandlar motionärerna den allmänna frågeställningen om fördelningen
av inflytandet över samhällsangelägenheterna, I detta sammanhang
upptas bl. a. folkomröstningsinstitutet. Det måste förutsättas att hithörande
problem blir föremål för grundlagberedningens uppmärksamhet
utan något särskilt initiativ från riksdagens sida och att därvid även de
synpunkter, som motionärerna anför, kommer att bli framförda.
Utskottet hemställer sålunda,
att motionerna I: 45 och II: 63 icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 8 februari 1967
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,
Damström, Erik Olsson, Sveningsson, fru Segerstedt Wiberg*, herrar Carl
Albert Anderson*, Dahl, Hernelius och Tistad; samt
från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, von
Friesen, Henningsson, Wahlund, Magnusson i Tumhult, fru Thunvall, herrar
Johansson i Trollhättan*, Werbro och Boo.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Sveningsson, Hernelius och Magnusson i Tumhult, vilka anfört:
Huvudsyftet med de föreliggande motionerna är att i samband med arbetet
på en ny författning fästa uppmärksamheten på den enskilde medborgarens
möjligheter att öva inflytande över samhällsangelägenheterna.
Särskilt framhålls nödvändigheten av att fördjupa och stärka folkstyrelsen
genom att motverka maktkoncentration och förbättra garantierna för den
enskildes opinionsfrihet och integritet. Motionärerna upptar ett flertal frågor
som ger exempel på brister i dessa hänseenden under nuvarande förhållanden.
Vi ansluter oss helt till de värderingar och reformkrav som framförs i
motionerna. Om flera av de speciella frågor som aktualiserats i motionerna
kan det visserligen sägas, att de knappast bör bli föremål för särskild utredning
genom grundlagberedningen. Detta har ej heller påyrkats av motionärerna;
de hemställer endast att motionerna skall överlämnas till beredningen
för beaktande. Med hänsyn till att den problematik, som behandlas
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
7
i motionerna och som otvivelaktigt är av grundläggande betydelse för vår
demokrati, inte vunnit särskilt beaktande i direktiven för grundlagberedningen,
anser vi att ett initiativ från riksdagens sida är befogat. Enligt vår
mening borde sålunda utskottet ha hemställt,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
att motionerna 1: 45 och II: 63 överlämnas till grundlagberedningen
för beaktande av däri angivna riktlinjer i syfte
att fördjupa och stärka det svenska folkstyret.
MARCUS BOKTR. STHLMI967 6 70026
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.