Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1967/68 inom inrikesdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1967-05-09 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:112, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1967/68 inom inrikesdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967

1

Nr 112

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående vissa anslag för budgetåret

1967/68 inom inrikesdepartementets verksamhetsområde

jämte i ämnet väckta motioner m. m.

(3:e avd.)

s DRIFTBUDGETEN

Elfte huvudtiteln

Arbetsmarknad m.m.

1 :o) Allmänna beredskapsarbeten m. m. Kungl. Maj :t har i propositionen

nr 1 (bilaga 13, punkt C 9, s. 62—69 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 3 januari 1967) föreslagit riksdagen att

till Allmänna beredskapsarbeten m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett

reservationsanslag av 350 milj. kr., därav förslagsvis 140 milj. kr. att räknas

av mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 400 milj. kr., därav förslagsvis

200 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner, nämligen
dels

en inom andra kammaren av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. väckt

motion (II: 511), vari hemställts att riksdagen måtte medge, att arbetsmarknadspolitiskt

flyttningsbidrag till kvalificerad arbetskraft för flyttning till

företag inom lokaliseringsområde må kunna lämnas även i de fall då initiativet

till flyttningen tagits av arbetsförmedlingen i enlighet med vad som

anförts i motionen,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Johan Olsson m. fl. (1: 88) och den andra inom andra kammaren av

herr Eriksson i Bäckmorå m. fl. (II: 120), i vilka hemställts att riksdagen

måtte besluta att statsbidrag må kunna utgå till kommuner som i form av

statskommunala beredskapsarbeten eller på andra godtagbara sätt uppför

lokaler för hantverks-, industri- och serviceföretag,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kamma1—Bihang

till riksdagens protokoll 1967. 6 saml. Nr 112

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967

ren av lierr Bengtson in. fl. (I: 398) och den andra inom andra kammaren

av herr Hedlund m. fl. (II: 507), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts att

riksdagen måtte anvisa till Allmänna beredskapsarbeten m. m. för budgetåret

1967/68 ett reservationsanslag av 330 milj. kr.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 511,

I: 88 och II: 507.

Utskottet. De allmänna villkoren enligt arbetsmarknadskungörelsen för

att få flyttningsbidrag är dels att sökanden är eller löper risk att bli arbetslös,

dels att han kan antas inte kunna få arbete i hemorten och dels att han

genom arbetsförmedlingen får anställning i öppna marknaden på en annan

ort, där det är särskilt svårt att få sådan arbetskraft. Flyttningsbidrag i

form av respenning och familjebidrag kan dock utgå utan att de två första

villkoren uppfyllts till den som har kvalificerad yrkesutbildning och »efter

eget initiativ» fått stadigvarande anställning i yrket vid nyetablerat eller

utvidgat industriföretag i ort inom norra stödområdet, i vilken utbildad

arbetskraft inte kan erhållas.

I motionen 11:511 förs fram det sist vid 1966 års riksdag framställda

yrkandet att flyttningsbidrag skall utgå enligt undantagsregeln till personer

med kvalificerad yrkesutbildning som har arbete eller kan få arbete i hemorten,

om de — även efter initiativ av arbetsförmedlingen — får arbete i

ort med brist på sådan arbetskraft inom norra stödområdet.

Bland de allmänna villkor som även enligt undantagsregeln ställs för att

flyttningsbidrag skall beviljas, ingår att arbetstagaren söker anställning

genom arbetsförmedlingen. Om en hos förmedlingen anmäld person antar

ett av förmedlingen anvisat arbete på ort inom norra stödområdet skall sålunda

bidrag utgå om övriga förutsättningar är uppfyllda. Utskottet anser

däremot som tidigare att arbetsförmedlingen bör avstå från en direkt ackvisitionsverksamhet

av innebörd att man med hjälp av statliga bidrag stimulerar

kvalificerad arbetskraft att flytta mellan olika företag. Motionerna

bör därför, i den mån de inte härmed besvarats genom vad utskottet anfört,

inte föranleda ändring av givna regler.

I motionerna 1:88 och 11:120 förordas ett statsbidrag till kommuner

som i form av statskommunala beredskapsarbeten eller på andra godtagbara

sätt uppför lokaler för handels-, industri- och serviceföretag.

Statsbidrag kan utgå till kommunalt beredskapsarbete. Som sådant arbete

kan uppföras lokaler för småindustri och hantverk, avsedda att utnyttjas

kollektivt och att enbart tillgodose sådant behov av lokal service, som

det ligger inom den kommunala kompetensen att tillgodose. Ny-, till- och

ombyggnad av industrilokaler i övrigt får utföras som beredskapsarbete

endast med Kungl. Maj :ts medgivande. 1966 års riksdag har godtagit riktlinjer

beträffande bl. a. valet av objekt för beredskapsarbete.

Utskottet har inte funnit skäl till något ändrat ställningstagande i fråga

om beredskapsarbetenas inriktning. Det kan dock vara möjligt att ytter
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967

3

ligare förskjuta verksamheten mot billigare projekt. Utskottet anser det

inte heller motiverat att införa särskilda statsbidrag till kommunerna för

att på sådan väg lämna ett stöd till näringslivet. Motionerna, vilkas arbetsmarknadspolitiska

syfte redan är till väsentliga delar tillgodosett, avstyrks

därför.

Motionerna I: 398 och II: 507 innefattar yrkande om att anslag sbelopp et

till Allmänna beredskapsarbeten m. m. förs upp med 20 milj. kr. mindre än

enligt Kungl. Maj:ts förslag. I motionerna yrkas tillika — vartill utskottet

återkommer under punkten 3) — bl. a. att anslaget till Lokaliseringsbidrag

får motsvarande höjning och förs upp som förslagsanslag.

Vad gäller medelsbehovet för allmänna beredskapsarbeten vill utskottet

erinra om att det i propositionen föreslagna anslaget för budgetåret 1967/68

innebär en minskning i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår

med 50 milj. kr. Riksdagen har även (SU 1967: 76) beslutat att på tilläggsstat

II för innevarande budgetår anvisa ytterligare 15 milj. kr. för ändamålet.

Någon ytterligare sänkning av anslaget anser utskottet med hänsyn till

ovissheten om det kommande sysselsättningsläget inte tillrådlig. Utskottet

avstyrker motionerna i nu berörda hänseende.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt

inte föranleder erinran eller särskilt uttalande hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:398 och 11:507, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Allmänna beredskapsarbeten

m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag

av 350 000 000 kr., därav förslagsvis 140 000 000 kr.

att avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att riksdagen må beträffande bidrag för flyttning till

företag inom lokaliseringsområde i anledning av motionen

II: 511 godkänna vad utskottet anfört;

III. att motionerna I: 88 och II: 120 om statsbidrag för

uppförande av vissa lokaler icke må av riksdagen bifallas.

2:o) Omskolning m. m. Kungl. Maj :t har (punkt C 13, s. 76—80) föreslagit

riksdagen att till Omskolning m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett

förslagsanslag av 210 milj. kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 180 milj. kr.

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat följande motioner,

nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Dahlén m. fl. (I: 279) och den andra inom andra kammaren av

herr Ohlin m. fl. (II: 367), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts att riks1*

— Dihang till riksdagens protokoll 1967. 6 sand. Nr 112

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967

dagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära översyn av inkomstprövningsreglerna

beträffande grundbidraget för omskolning, i syfte att underlätta

för de kvinnor som så önskar att erhålla yrkesinriktad utbildning,

dels ock en inom första kammaren av herr Wallmark väckt motion

(1:525), vari hemställts att riksdagen för budgetåret 1967/68 måtte för

Omskolning m. m. anvisa ett anslag av 195 milj. kr.

Beträffande motiveringen för yrkandena får utskottet hänvisa till motionerna

II: 367 och I: 525.

Utskottet. I motionerna 1:279 och 11:367 hemställs om översyn av

inkomstprövningsreglerna för utbildningsbidrag i form av grundbidrag i

syfte att underlätta yrkesutbildning av kvinnor. Utskottet har tidigare

(SU 1966: 52) framhållit att frigörandet av barntillägget i utbildningsbidraget

från behovsprövningen innebar en förstärkning av stödet särskilt

för gifta kvinnor som önskar omskolning. Utskottet konstaterade emellertid

samtidigt att frågan om inkomstprövningsreglerna hade samband med den

större frågan om vuxenutbildningen och fick prövas i detta sammanhang.

I propositionen nr 85 till årets riksdag angående vissa åtgärder inom vuxenutbildningens

område anför departementschefen att undersökningar pågår

rörande konsekvenserna i skilda hänseenden av ett för vuxenutbildningen

särskilt utformat studie! inansie rings sys t em.

Det torde kunna förutsättas att den av motionärerna behandlade frågan

om inkomsitprövniingsreglerna härvid kommer att prövas. Med hänvisning

härtill förordar utskottet att motionerna i denna del inte måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

I fråga om medelsberäkningen föreslås i motionen 1:525 att anslaget

anvisas med 195 milj. kr. eller med 15 milj. kr. mindre än enligt Kungl.

Maj ds förslag. I motionen åberopas bl. a. att beställningar hos företagen

kan avlasta väsentliga moment av omskolningen och att skäl inte finns att

beräkna medel för särskild bristyrkesutbildning. Utskottet, som i fråga om

försöksverksamheten med bristyrkesutbildning inte funnit anledning att

frångå en anslagsberäkning som möjliggör att 2 000—3 000 personer kan

anvisas sådan utbildning nästa budgetår och inte heller har erinran mot

departementschefens anslagsberäkning i övrigt, avstyrker motionen.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande

i anledning av vad departementschefen i övrigt anfört och anmält och hemställer,

I. alt riksdagen må med bifall till Kungl. Maj ds förslag

samt med avslag å motionen 1:525 till Omskolning m. m.

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av

210 000 000 kr.;

II. att motionerna 1:279 och 11:367, såvitt de avser inkomstprövning

av utbildningsbidrag, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967

5

3:o) Lokaliseringsbidrag. Kungl. Maj:t har (punkt C 17, s. 88—91) föreslagit

riksdagen att till Lokaliseringsbidrag för budgetåret 1967/68 anvisa

ett reservationsanslag av 60 milj. kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 60 milj. kr. Kungl. Maj :t har

vidare bemyndigats att under innevarande budgetår bevilja lokaliseringsbidrag

med högre belopp än som anvisats på anslaget.

I de under punkten 1 förut nämnda motionerna av herr Bengtson m. fl.

(I: 398) och herr Hedlund m. fl. (II: 507) har, såvitt nu är i fråga, hemställts

att riksdagen måtte anvisa till Lokaliseringsbidrag för budgetåret 1967/68

ett förslagsanslag av 80 milj. kr.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 507.

Utskottet. Yrkandet i motionerna I: 398 och II: 507 om en ökning av anslaget

till lokaliseringsbidrag med 20 milj. kr. har framställts i samband

med förslag om motsvarande minskning av anslaget till Allmänna beredskapsarbeten

m. m. I motionerna uttalas att ökningen i fråga om lokaliseringsbidragen

bör kunna finansieras genom motsvarande överflyttning från

anslaget till Allmänna beredskapsarbeten m. m. Utskottet har under punkten

1) ovan funnit sig inte kunna tillstyrka en minskning av det sistnämnda

anslaget.

I motionerna har vidare anförts att ytterligare bidragsstöd kan komma

att bli erforderligt under det kommande budgetåret och föreslagits att ett

sådant behov tillgodoses genom att anslaget anvisas som förslagsanslag. Utskottet

anser att de eventuella medelsbehov som kan bli aktuella får prövas

i samma ordning som hittills och avstyrker därför inotionsförslaget även i

denna del.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1: 398 och II: 507, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Lokaliseringsbidrag för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 000

kr.

KAPITALBUDGETEN

Fonden för låneunderstöd

4:o) Lokaliseringslån. Kungl. Maj :t har (punkt V: 1, s. 136) föreslagit

riksdagen att till Lokaliseringslån för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag

av 100 milj. kr.

För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats 100 milj. kr. Vidare

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967

har Kungl. Maj :t bemyndigats att under nämnda budgetår bevilja lokaliseringslån

med högre belopp än som anvisats under anslaget.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat följande i anledning av propositionen

nr 56 angående bildande av ett statligt kreditaktiebolag för finansiering

av investeringar inom näringslivet väckta motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Axel Andersson och Bengtson (I: 766) och den andra inom andra

kammaren av herrar Hedlund och Ohlin (II: 955), i vilka -— såvitt nu är

i fråga — föreslagits att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,

att Kungl. Maj :t snarast möjligt måtte förelägga riksdagen efter skyndsam

prövning förslag om erforderlig utvidgning av totalramen för lokaliseringslånen,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Holmberg m. fl. (I: 767) och den andra inom andra kammaren av

herr Bohman m.fl. (II: 954), i vilka bl. a. yrkats att riksdagen, med avslag

å Kungl. Maj :ts förslag om medelsanvisning i propositionen nr 56, såvitt

nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer, att Kungl. Maj :t måtte

snarast möjligt förelägga riksdagen förslag om investeringsanslag på tillläggsstat

av 100 milj. kr. till ytterligare lokaliseringslån.

Beträffande motiven för yrkandena hänvisas till motionerna I: 767 och

II: 955.

Utskottet. I motiven för anslagsäskandet beträffande lokaliseringsbidrag

har departementschefen framhållit att erfarenheterna från den gångna delen

av försöksverksamheten ger vid handen att åtgången är relativt större

på lokaliseringslån än på lokaliseringsbidrag. Med stöd av det bemyndigande

som lämnats Kungl. Maj :t att under budgetåren 1965/66 och 1966/67 bevilja

lokaliseringsstöd med högre belopp än som anvisats under anslagen beviljades

lokaliseringslån under föregående budgetår med 38,9 milj. kr. utöver anslagsramen.

Även för innevarande budgetår föreligger enligt departementschefen

samma tendens. I propositionen till årets riksdag (1967: 56) angående

bildande av ett statligt kreditaktiebolag för finansiering av investeringar

inom näringslivet behandlar föredragande statsrådet lokaliseringsstödet

och anför att, med hänsyn till omfattningen av redan beviljade lån

och de stora behov av ytterligare lokaliseringspolitiska insatser som nu kan

förutses, totalramen för lokaliseringslån torde behöva utvidgas samt att förslag

härom då kommer att föreläggas riksdagen.

Förslaget i motionerna I: 766 och II: 955 innebär att riksdagen med understrykande

av kravet på skyndsamhet skulle hos Kungl. Maj :t hemställa

om förslag av den art som enligt ovan berörts i propositionen 1967: 56.

Utskottet utgår från att de beslut om lokaliseringsstöd, som enligt lämnat

medgivande går utöver anslagsramarna, inte annat än i fråga om utbetalningar

skall avräknas mot de föreslagna anslagen. Anslagsbeloppen för nästa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967 7

budgetår skulle sålunda ograverade utgöra ram för beslut om lokaliseringsstöd.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet en skrivelse av föreslagen art

niu inte erforderlig.

Det i motionerna I: 767 och II: 954 ställda yrkandet angående förslag om

medelsanvisning på tilläggsstat har förutsatt avslag å Kungi. Maj :ts förslag

om medelsanvisning i propositionen nr 56. Med hänvisning till statsutskottets

utlåtande nr 111 och bankoutskottets utlåtande nr 33, båda avgivna denna

dag, föreslår utskottet att yrkandet inte måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Utskottet erinrar om att lokaliseringspolitiska frågor behandlats i bankoutskottets

utlåtande denna dag'', nr 30, i vilket bl. a. ett yrkande om att lokaliseringsstödet

skulle omfatta även statliga kreditgarantier avstyrkts.

Då utskottet inte har någon erinran mot Kungl. Maj :ts förslag hemställer

utskottet,

I. att riksdagen må till Lokaliseringslån för budgetåret

1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 000 kr.;

II. att motionerna I: 766 och II: 955, såvitt nu är i fråga,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

III. att motionerna I: 767 och II: 954, såvitt nu är i fråga,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

ÖVRIGA FRÅGOR

5:o) Vissa motionsyrkanden. I detta sammanhang har utskottet behandlat

följande vid riksdagens början väckta motioner, nämligen

dels en inom andra kammaren av herr Kellgren m.fl. väckt motion

(II: 360), vari hemställts att riksdagen måtte hos regeringen begära utredning

om införandet av inkomstgarantiförsäkring att gälla för friställda

arbetslösa vid arbetsplacering och att i avvaktan på sådan utredning arbetsmarknadsmyndigheterna

bemyndigas utge sådan ersättning att inkomstgaranti

uppnås för viss lämplig omställningstid, förslagsvis 24 månader,

dels de under punkten 2 nämnda motionerna av herr Dahlén m. fl. (1: 279)

och herr Ohlin m.fl. (11:367), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att arbetsmarknadsstyrelsen

uppmanas ingå i förhandlingar med berörda organisationer rörande

avtal om förlängning av varseltiden,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Mattson (I: 518) och den andra inom andra kammaren av fru Lindekvist

m.fl. (11:651), i vilka föreslagits att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte hemställa om att åtgärder vidtas för att få till stånd en inventering

av den s. k. dolda arbetslösheten och få en sannare bild av vår arbetsmarknad,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Stefanson och Tistad (I: 522) och den andra inom andra kammaren

av herrar Jönsson i Ingemarsgården och Andersson i Örebro (11:648), i

vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära 1)

att arbetsmarknadsstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med näringslivets

organisationer utarbeta lämpligt system för förvarning av underleverantörer

vid driftsinskränkningar samt 2) att en utredning snarast kommer till stånd

om underleverantörernas situation i den nu pågående strukturomvandlingen

inom näringslivet,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Enarsson och Sveningsson (I: 513) och den andra inom andra kammaren

av herr Magnusson i Tumhult m. fl. (II: 654), i vilka hemställts att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om fortlöpande analys

av effekterna av vidtagna arbetsmarknadspolitiska åtgärder och att i

motionerna framförda synpunkter därvid beaktas,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Dahlberg och fru Wallentheim (I: 677) och den andra inom andra

kammaren av herrar Carlstein och Hammarsten (II: 506), i vilka hemställts

att riksdagen uttalar 1) att de aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

samt de allmänna försäkringskassornas rehabiliteringsverksamhet intensifieras

samt 2) att dessa organ stöder det av Svenska centralkommittén för

rehabilitering (SVCR) bedrivna arbetet när det gäller forskning, utveckling

och produktion av hjälpmedel för de rörelsehindrade.

Utskottet har vidare behandlat följande i anledning av propositionen nr

56 angående bildande av ett statligt kreditaktiebolag för finansiering av investeringar

inom näringslivet väckta motioner, nämligen

dels de under punkten 4 nämnda motionerna I: 766 (av herrar Axe!

Andersson och Bengtson) och 11:955 (av herrar Hedlund och Ohlin),

i vilka —- såvitt nu är i fråga — yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer om förslag till 1968 års riksdag angående utbyggnad av

det arbetsmarknadspolitiska programmet, under uttalande av att särskild

uppmärksamhet skall ägnas

a) påskyndande av utredningen om allmän sysselsättningsförsäkring,

b) förstärkning av arbetsmarknadsforskningens resurser,

c) utökat stöd åt svårplacerad arbetskraft i fråga om bl. a. utbildning och

omskolning samt avgångsvederlag,

d) förbättrade möjligheter till förtidspension åt äldre arbetskraft,

dels ock de under punkten 4 likaledes nämnda motionerna I: 767 (av

herr Holmberg m. fl.) och II: 954 (av herr Bohman in. fl.), i vilka — såvitt

nu är i fråga —• yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer

att Kungl. Maj :t må i tilläggsdirektiv till den förra året tillsatta utredningen

om kontant stöd vid arbetslöshet (KSA-utredningen) uppdra åt denna att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1067

9

a) utreda möjligheterna och formerna för en utvidgning av försäkringssystemet

för avgångsbidrag,

b) pröva villkoren rörande möjligheterna för äldre friställd arbetskraft

att erhålla förtidspension, och

c) utreda övriga trygghetsfrågor i samband med strukturomställningar.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 360,

II: 367, II: 651, I: 522, II: 654, II: 506, II: 955 och I: 767.

Utskottet. I motionen II: 360 görs gällande att behov föreligger av något

slags inkomstgarantiförsäkring, som kan skydda friställda i nytt, lägre avlönat

arbete under så lång tid att de med uppövad färdighet kan få högre

arbetslön. Ett av huvudmotiven anges vara att därmed övervinna den obenägenhet

som finns att ta ett nytt arbete med lägre lön även där det på sikt

kan finnas likvärdiga försörjningsmöjligheter. I många fall där det gäller

personer med lång industrierfarenhet framstår vidare omskolning till nytt

yrke som en omväg.

Den nuvarande arbetsmarknadspolitiken erbjuder flera medel för att

underlätta omflyttning av arbetskraft efter driftsinskränkningar och företagsnedläggningar.

Utskottet, som vill understryka att intrång inte bör göras

i arbetsmarknadsparternas rätt att avtala om arbetsvillkoren, finner att

den frågeställning som motionärerna tagit upp bör bli föremål för prövning.

Härvid bör bl. a. undersökas behov och verkan av en inkomstgaranti med

angivet syfte. Utskottet anser att det här anförda bör bringas till Kungl.

Maj :ts kännedom.

Vad i motionen II: 360 anförts om bemyndigande för arbetsmarknadsverket

att utge ersättningar bör i avvaktan på sålunda förordad utredning

inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Mot bakgrund av ökningen av antalet företagsnedläggningar och driftsinskränkningar

har förordats en generell förlängning av varseltiden. Riksdagen

har den 15 mars 1967 (L2U 13) lämnat motioner (I: 174 och II: 214)

rörande lagfäst skyldighet att utfärda varsel utan åtgärd. Frågan om varseltidens

längd, som även berörts i de nämnda motionerna, tas upp i de till

statsutskottet hänvisade motionerna 1:279 och 11:367 samt berörs även i

motionerna I: 767 och II: 954.

Mellan arbetsmarknadsstyrelsen och vissa arbetsgivarorganisationer föreligger

avtal om att länsarbetsnämnd skall underrättas om vissa permitteringar

m. in. Definitiva driftsnedläggelser skall varslas i mycket god tid och

senast två månader före nedläggelsen.

Utskottet har funnit anledning förutsätta, att frågan om minimitid för

varsel kontinuerligt följs av bl. a. de nämnda avtalsparterna. I stor omfattning

lämnas också underrättelser till länsarbetsnämnd tidigare än den avtalade

minimitiden.

Enligt vad utskottet erfarit har frågan om varseltiderna aktualiserats in
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967

om inrikesdepartementet. Utskottet förutsätter att därvid en ändamålsenlig

avvägning sker och att överläggningar mellan avtalsparterna kommer till

stånd utan initiativ från riksdagens sida.

I motionerna I: 522 och II: 648 framhålls vikten av att underrättelser om

produktionsinskränkning även delges underleverantörer. Utskottet delar

motionärernas mening om det önskvärda i att även underleverantörer i god

tid kan planera för omställningar till följd av orderbortfall. Enligt vad utskottet

erfarit vidareförs varsel i vissa fall även till underleverantörer genom

arbetsgivarorganisationernas försorg. Skiftande och svåröverblickbara avtalsförhållanden

mellan företagen kan dock medföra svårigheter i fråga om

generella regler. Något särskilt uppdrag till arbetsmarknadsstyrelsen är enligt

utskottets mening inte påkallat. Inte heller är någon särskild statlig utredning

om underleverantörernas situation nu erforderlig. Motionerna avstyrks

därför.

En inventering av s. k. dold arbetslöshet förordas i motionerna I: 518 och

II: 651 främst mot bakgrund av den kvinnliga arbetskraftens del i den fulla

sysselsättningen och behovet av ytterligare kunskap på detta område för

att möjliggöra åtgärder. Inom statistiska centralbyråns prognosinstitut har

man särskilt studerat kvinnorna på arbetsmarknaden och speciellt de gifta

kvinnornas förvärvsfrekvens. Dessa specialstudier har publicerats under åren

1965 och 1966. Enligt utskottets mening är någon riksdagens åtgärd inte

nu påkallad i detta avseende.

En fortlöpande analys av effekterna av arbetsmarknadspolitiska åtgärder

begärs i motionerna I: 513 och II: 654. Utskottet vill med anledning härav

erinra om att genom Kungl. Maj :ts beslut den 20 januari 1967 inrättats ett

expertorgan inom inrikesdepartementet för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor

in. in. Det torde kunna förutsättas att expertorganet särskilt

kommer att ta upp frågeställningar av det slag som berörs i motionerna. Utskottet

vill vidare framhålla att redan nu en betydande utredningsverksamhet

förekommer på detta område.

Inom arbetsmarknadsverket och statistiska centralbyrån utarbetas löpande

arbetsmarknadsstatistik som täcker ett mycket stort fält. Exempel

på punktvis genomförda utredningar är vidare undersökningar av resultaten

av flyttningar med ekonomiskt stöd från arbetsmarknadsverket, av

omskolningsverksamheten samt av introduktionskurser för kvinnor till industrin.

Dessa undersökningar har varit tidsmässigt eller geografiskt begränsade.

Inom arbetsmarknadsstyrelsen pågår i samråd med statskontoret uppläggning

av ett program för fortlöpande uppföljning av omskolningsverksamheten.

Programmet syftar till att följa resultatet av omskolning i varje

särskilt fall viss tid efter utbildningskursens slut. Undersökningarna planeras

på ett sådant sätt att de kan byggas ut med långtidsuppföljning. Ett

liknande program är under utarbetande för arbetsvärdens vidkommande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967

11

och diskuteras även beträffande andra arbetsmarknadspolitiska insatser,

exempelvis flyttningsbidragsverksamheten.

I de av motionärerna påtalade frågorna har sålunda redan åtgärder vidtagits.

Yrkandet i motionerna är därmed i väsentliga delar tillgodosett. Utskottet

anser därför att någon riksdagens åtgärd inte är erforderlig.

I motionerna I: 677 och II: 506 förordas ett stöd över arbetsmarknadsstyrelsen

och de allmänna försäkringskassorna till rehabilitering av främst

rörelsehindrade handikappade.

En fortsatt utbyggnad, effektivering och samordning av de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna för de handikappade är motiverad. Detta är också

innebörden i de förslag i dessa ämnen som riksdagen redan godtagit. Den

av Svenska centralkommittén för rehabilitering (SVCR) bedrivna verksamheten

har enligt riksdagens beslut stötts genom ett anslag på 500 000 kr. varav

405 000 kr. beräknats för den tekniska verksamheten. Arbetet med forskning

samt utveckling och produktion av tekniska hjälpmedel stöds även på annat

sätt med statsmedel. Enligt utskottets mening måste dessa insatser ses i ett

sammanhang. Något uttalande om intensifierade arbetsmarknadspolitiska insatser

på detta område är inte erforderligt. Ett uttalande i övrigt enligt motionärernas

förslag är inte heller påkallat. Motionerna avstyrks därför.

Förslagen i motionerna I: 766 och II: 955 om en utbyggnad av det arbetsmarknadspolitiska

programmet förs fram mot bakgrund av propositionen

nr 56. Föredragande statsrådet anför där att arbetsmarknads- och trygghetspolitiken

måste ytterligare utbyggas. Särskilt angelägna att lösa är därvid

de problem som möter de handikappade och den äldre arbetskraften,

vilka erfarenhetsmässigt är de som hårdast drabbas av strukturomvandlingen.

Motionsförslagen i denna del innebär att riksdagen skulle i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa om förslag till 1968 års riksdag angående åtgärder

för en sådan utbyggnad, med uttalande att särskild uppmärksamhet borde

ägnas vissa i motionerna angivna frågor.

Bland de i motionerna nämnda frågorna tas först upp ett påskyndande

av KS A-utredningens arbete. Denna utredning tillkallades efter bemyndigande

den 4 mars 1966. Enligt dess direktiv har den att bl. a. pröva frågan

om att vidga arbetslöshetsskyddet till nya grupper yrkesutövare. Utredningen

har i tilläggsdirektiv den 7 april 1967 fått i uppdrag att med förtur utforma

och framlägga förslag till stödformer för äldre arbetstagare som träffas

av särskilda omställningssvårigheter på arbetsmarknaden. Utredningsarbetet

bedrivs enligt till utskottet lämnade uppgifter skyndsamt. Den prioritering

av uppgifterna som tilläggsdirektiven kan innebära torde överensstämma

med motionärernas syften. Motionärernas syfte i sak torde därmed vara

tillgodosett.

Vidare tas upp bland de önskade förslagen en förstärkning av arbetsmarknadsforskningens

resurser, bl. a. genom inrättande av ett forskningsråd.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967

Utskottet erinrar som förut här ovan om att inom inrikesdepartementet inrättats

ett expertorgan för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor

m. m. Det år 1966 inrättade institutet för arbetsmarknadsfrågor har ansetts

kunna utvecklas till ett betydelsefullt organ för allmän aktivering och

samordning av verksamhet rörande forsknings- och utbildningsverksamheten

på detta centrala och betydelsefulla område. Med hänsyn bl. a. till de

nämnda organens uppgifter och till vad utskottet förut här ovan anfört om

en fortlöpande analys av effekterna av arbetsmarknadspolitiska åtgärder

får motionärernas syften även i dessa delar anses så tillgodosedda, att nya

förslag i ämnet nu inte på föreslaget sätt och på i motionerna angivna grunder

bör påkallas av riksdagen.

Vid utformandet av förslag till höstriksdagen bör enligt motionerna även

särskild uppmärksamhet ägnas stödet åt den svårplacerade arbetskraften

i fråga om bl. a. utbildning och omskolning. I fråga om den äldre arbetskraften

har riksdagen tidigare detta år (prop. 105, SU 76) fattat beslut om

vidgade bidragsmöjligheter vid företagsutbildning av äldre arbetskraft. I

fråga om ökat stöd för omskolning av gifta kvinnor får utskottet hänvisa

till vad som därom anförts under punkten 2.

Prövning av frågan om formerna för kontant stöd vid arbetslöshet bär

redan tillagts KSA-utredningen. Vidare erinras om att riksdagen lämnat

utan åtgärd (L2U 1967:14) hemställan om förslag om införande av

allmän inkomstförsäkring, med motivering att syftet redan tillgodosetts

genom KSA-utredningen tillagda uppgifter. Riksdagen har även (BeU

1967:28) fattat beslut av innebörd att avgångsbidrag endast delvis skall

räknas som skattepliktig intäkt. Bedömningen att syftet tillgodosetts får

enligt statsutskottets mening gälla samtliga de i dessa sammanhang särskilt

framhållna frågorna, vilka alla är föremål för uppmärksamhet.

Enligt motionerna bör det slutligen övervägas åtgärder för att åstadkomma

förbättrade möjligheter till förtidspension. Denna fråga har nyligen (L2U

1967: 39) varit föremål för riksdagens bedömande. Enligt KSA-utredningens

nämnda tilläggsdirektiv är det angeläget att stödet till den äldre arbetskraften

utformas så att dess karaktär av arbetsmarknadspolitisk betingat bidrag

klart kommer till uttryck. Utskottet delar denna uppfattning och anser att

lösningar av den nämnda arbetskraftens problem bör ske inom ramen för

KSA-utredningens samlade direktiv. I detta sammanhang vill utskottet även

erinra om motionen I: 660, över vilken allmänna beredningsutskottet senare

kommer att avge utlåtande.

Även vad i övrigt i motionerna I: 766 och 11:955 anförts angående arbetsmarknadspolitiska

frågor har på olika sätt uppmärksammats eller är

föremål för överväganden. Med hänsyn därtill och till att intensifierade

arbetsmarknadsåtgärder även i övrigt har vidtagits samt till att i de grundläggande

syftena ingen motsättning torde föreligga mot vad i propositionen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967

13

nr 56 anförts, finner utskottet att yrkandet om förslag till ett utbyggt

program inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionerna I: 767 och II: 954 har anförts i fråga om trygghet vid strukturomställningar

att försäkring mot oförvållad arbetslöshet i princip bör

omfatta alla arbetstagare. Förslag framläggs — mot bakgrund därav —

om tilläggsdirektiv för KS A-utredning en så att utredningen får i uppdrag

att i ett sammanhang klargöra även övriga trygghetsskapande åtgärder

såsom avgångsbidrag och lösningar av den äldre arbetskraftens problem.

Som ovan angivits har frågorna om formerna för kontant stöd vid arbetslöshet

redan tillagts KSA-utredningen. Detta gäller även stödformer för

äldre arbetstagare som träffas av särskilda omställningssvårigheter på arbetsmarknaden.

Yrkandena om vidgade direktiv i dessa delar är sålunda

helt tillgodosedda.

I fråga om förtidspensioneringen får utskottet med hänvisning till vad

ovan anförts föreslå att motionerna lämnas utan åtgärd.

KSA-utredningens samlade direktiv torde täcka även de övriga trygghetsfrågor

som ur sådan utredningssynpunkt tagits upp i motionerna.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet motionerna i denna del inte

påkalla någon riksdagens åtgärd.

Vad i övrigt i motionerna anförts föranleder inte till något utskottets

yttrande.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må i anledning av motionen II: 360, såvitt

den avser utredning om en inkomstgaranti, i skrivelse till

Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet anfört;

II. att motionen II: 360, såvitt den avser bemyndigande

att utge vissa ersättningar, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

III. att motionerna 1:279 och 11:367 samt 1:767 och

II: 954, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

IV. att motionerna 1:522 och 11:648 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

V. att motionerna I: 518 och II: 651 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

VI. att motionerna I: 513 och II: 654 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

VII. rätt motionerna I: 677 och 11:506 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

VIII. att motionerna 1:766 och 11:955 samt 1:767 och

II: 954, samtliga motioner såvitt de avser utbyggnad av det

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967

arbe t s in a rk nåd sp< > 1 Ris ka programmet, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

IX. att motionerna I: 767 och II: 954, såvitt nu är i fråga

och till den diel de ej behandlats under VIII., icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 maj 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Birger Andersson,

Fritz Persson, Svensson, Kaijser, fru Wallentheim, herrar Bertil Petersson,

Per Jacobsson, Herbert Larsson, Wall mark, Edström, Nils-Eric Gustafsson,

Schött och Harald Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Blidfors, Almgren, Mellqvist,

Bergman, fröken Olsson, herrar Gustafsson i Skellefteå, Lindholm, Nelander,

Fagerlund, fru Holmberg, herrar Nilsson i Tvärålund, Sjöneil, W estberg

och fröken Ljungberg.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Allmänna beredskapsarbeten m. in.; av herrar Per

Jacobsson, Edström, Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Gustafsson

i Skellefteå, Neländer, Nilsson i Tvärålund, Sjöneil och Westberg, vilka i

fråga om statsbidrag för uppförande av vissa lokaler ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 2 börjar med »Utskottet

har» och på s. 3 slutar med »avstyrks därför», bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar den i motionerna I: 88 och II: 120 anförda uppfattningen,

att statsbidrag bör kunna utgå även för uppförande av verkstadshus, där

eu del av utrymmet las i anspråk för lokaler för mindre produktionsföretag.

Såsom framhållits i motionerna är det i många fall från ekonomiska

synpunkter angeläget, att verkstadshuset får innefatta lokaler för såväl

serviceföretag som produktionsföretag. De möjligheter, som förordats i motionerna,

kan på många orter vara av stor betydelse för näringslivet, samtidigt

som kommunerna kan få tillfälle till aktiva arbetsmarknadspolitiska

insatser.»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 88 och

II: 120 medge att statsbidrag må kunna utgå till kommun

för uppförande som kommunalt beredskapsarbete av lokaler

för hantverks-, industri- och serviceföretag enligt de grunder

som angivits i motionerna.»

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967

15

2) vid punkten 2 (Omskolning m. m.)

a) av herrar Per Jacobsson, Edström, Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson,

Bohman, Gustafsson i Skellefteå, Nelander, Nilsson i Tvärålund,

Sjönell och Westberg, vilka i fråga om inkomstprövningsreglerna för utbildningsbidrag

ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på is. 4, som börjar med »Det torde»

och slutar med »riksdagens åtgärd», bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill emellertid erinra om att krav på översyn av de berörda

inkomstprövningsreglernia framställts i flera sammanhang, bl. a. i arbetsmarknadsstyrelsens

anslagsframställning för nästkommande budgetår,

och att kraven ansetts angelägna. Utskottet anser under sådana omständigheter

att den begärda översynen bör äga rum med förtur och tillstyrker

därför motionerna.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 279 och

II: 367, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t begära

översyn av inkomstprövningsreglerna beträffande

grundbidraget för omskolning i syfte att underlätta för de

kvinnor, som så önskar, att erhålla yrkesinriktad utbildning.

»

b) av herr Wallmark.

3) vid punkten 3 (Lokaliseringsbidrag) av herrar Nils-Eric Gustafsson,

Harald Pettersson, Nilsson i Tvärålund, Sjönell och Westberg, vilka i fråga

om anvisande av anslaget som förslagsanslag ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 5, som börjar med »I motionerna»

och slutar med »denna del», bort ersättas med text av följande lydelse

:

»Under förutsättning att ett förhöjt låneanslag ställs till förfogande, höidet

för närvarande vara möjligt att godtaga ett lägre bidragsbelopp än vad

motionärerna förordat. Utskottet vill emellertid i sammanhanget understryka

den stora betydelse, som lokaliseringsbidrag har för stora delar av

det norrländska inlandet och andra motsvarande områden med särskilt svåra

sysselsättningsproblem. Det synes utskottet angeläget, att tillämpningen

för sådana områden får en generösare utformning, så att det maximala lokalisering

sbidraget, dvs. med 50 procent av kostnaderna, kan utgå i större

utsträckning än hittills. Det av Kungl. Maj :t föreslagna bidragsbeloppet 60

milj. kr. bör dock kunna godtagas för nästkommande budgetår, under förutsättning

att anslaget i enlighet med vad som förordats i motionerna får

karaktär av förslagsanslag.

Med det anförda anser sig utskottet ha tillgodosett motionernas syfte.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna 1: 398 och II: 507, nämnda motioner så
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967

vitt niu är i fråga, till Lokaliseringsbidrag för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 000 kr.»

4) vid punkten 4 (Lokaliseringslån)

a) av herrar Per Jacobsson, Edström, Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson,

Gustafsson i Skellefteå, Nelander, Nilsson i Tvärålund, Sjönell och

Westberg, vilka i fråga om utvidgning av totalramen för lokaliseringslån

ansett att

dels det -stycke i utskottets yttrande på s. 7, som börjar »Med hänsyn» och

slutar med »inte erforderlig» bort ha följande lydelse:

»Behovet av lokaliseringsstöd har varit väsentligt större än vad som förutsattes

vid riksdagens principbeslut 1964. Detta gäller särskilt låneanslagen,

som visat sig helt otillräckliga. Utskottet vill understryka angelägenheten av

att förslag snarast möjligt framlägges om utvidgning av totalramen för

lokaliseringslån.»

dels utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 766 och

II: 955, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

att Kungl. Maj :t måtte efter skyndsam prövning snarast

möjligt förelägga riksdagen förslag om erforderlig utvidgning

av totalramen för lokaliseringslån;»

b) av herrar Kaijser, Wallmark, Schött, Bohman och fröken Ljungberg,

vilka — under förutsättning av bifall till den vid statsutskottets utlåtande

nr 111 fogade reservationen A. 2) — i fråga om medelsanvisning på tilläggsstat

ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7, som börjar med »Det i» och

slutar med »riksdagens åtgärd», bort ersättas med text av följande lydelse;

»Statsutskottet bär i sitt utlåtande nr 111 tidigare denna dag med bifall

till yrkande i motionerna I: 767 och II: 954 avslagit förslag i propositionen

nr 56 samt i motionerna I: 766 och II: 955 om medelsanvisning till teckning

av aktier i ett statligt kreditaktiebolag för finansiering av investeringar inom

näringslivet.

Utskottet biträder vad i motionerna I: 767 och II: 954 anförts om behovet

av ytterligare anslag till lokaliseringslån för nästa budgetår och tillstyrker

yrkandet i motionerna om skrivelse till Kungl. Maj :t i ämnet.»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må med bifall till motionerna 1:767

och II: 954, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa, -att Kungl. Maj: t måtte snarast möjligt förelägga

riksdagen förslag om investeringsanslag på tilläggsstat av

100 000 000 kr. till ytterligare lokaliseringslån.»

5) vid punkten 5 (Vissa motionsyrkanden)

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967

17

a) av herrar Kaijser, Per Jacobsson, Waltmark, Edström, Nils-Eric Gustafsson,

Schött, Harald Pettersson, Bohman, Gustafsson i Skellefteå, Nelander,

Nilsson i Tvärålund, Sjönell, Westberg och fröken Ljungberg, vilka i fråga

om förlängning av varseltiden ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 9 börjar med »Enligt vad»

och på s. 10 slutar med »riksdagens sida», bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill erinra om den mycket snabba ökningen i antalet företagsnedläggelser

och driftsinskränkningar under 1966. Utvecklingen synes fortsätta

i samma snabba takt under innevarande år. Bl. a. äldre arbetskraft

och kvinnor har blivit friställda i stort antal. Omställningsåtgärder kräver

inte minst för dessa kategorier lång förberedelsetid. I de under allmänna

motionstiden väckta motionerna I: 279 och II: 367 föreslås, att arbetsmarknadsstyrelsen

skall uppmanas att ta upp överläggningar med berörda organisationer

rörande avtal om förlängning av varseltiden. En längre varseltid

skulle bl. a. möjliggöra noggrannare planering av omställningsåtgärderna.

Inrikesministern har sedermera i en interpellationsdebatt i andra

kammaren den 12 april detta år förklarat sig ha för avsikt att medverka

till förhandlingar med arbetsmarknadens parter om varseltiden. Frågan bär

jämväl behandlats i motionerna 1:767 och 11:954. Utskottet anser dock

att ärendets skyndsamma natur påkallar initiativ från riksdagens sida i anledning

av motionerna.»

dels utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 279

och II: 367 samt I: 767 och II: 954, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, i skrivelse till Kung!. Maj :t hemställa om

skyndsamt initiativ i syfte att uppta förhandlingar med berörda

organisationer om en förlängning av varseltiden;»

b) av herrar Kaijser, Per Jacobsson, Wallmark, Edström, Nils-Eric Gustafsson,

Schött, Harald Pettersson, Bohman, Gustafsson i Skellefteå, Nelander,

Nilsson i Tvärålund, Sjönell, Westberg och fröken Ljungberg, vilka i

fråga om en utbyggnad av det arbetsmarknadspolitiska programmet ansett

att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 11 börjar med »Bland de»

och på s. 13 slutar med »riksdagens åtgärd», bort utgå,

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Som ovan»

och slutar med »riksdagens åtgärd», bort ha följande lydelse:

»Åtskilliga av de förslag som förs fram i motionerna I: 766 och 11:955

samt I: 767 och II: 964 är för närvarande föremål för överväganden i utredningar,

bl. a. inom den s. k. KSA-utredningen. Nämnda utredning som

tillsattes den 15 juni 1966 hade under tiden fram till den 1 november samma

år hållit ett enda sammanträde. Först efter det att propositionen nr 56

framlagts har utredningen genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att med

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967

förtur behandla vissa problem. Den anpassning som i dag pågår inom det

svenska näringslivet kan befaras leda till sådana omställningssvårigheter

för arbetskraften att det enligt utskottets uppfattning framstår som angeläget

att snarast möjligt få redovisat ett samlat grepp över behövliga reformer

på det arbetsmarknadspolitiska området. Pågående utredningsverksamhet

bör därför aktiveras så att förslag kan framläggas till 1968 års

riksdag om en utbyggnad av arbetsmarknadspolitiken med särskilt beaktande

av de synpunkter som framförts i motionerna.»

dels ock utskottets hemställan under VIII. bort ha följande lydelse:

»VIII. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 766

och II: 955 samt I: 767 och II: 954, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om

förslag till 1968 års riksdag om utbyggnad av det arbetsmarknadspolitiska

programmet under uttalande av att särskild

uppmärksamhet skall ägnas

a) frågan om utvidgad försäkring vid förlorad sysselsättning,

b) förstärkning av arbetsmarknadsforskningens resurser,

c) förbättrade möjligheter till förtidspension åt äldre arbetskraft,

d) övriga trygghetsskapande åtgärder såsom avgångsbidrag

och stöd åt särskilt svårplacerad arbetskraft;»

c) av herrar Kaijser, Per Jacobsson, Wallmark, Edström, Nils-Eric Gustafsson,

Schött, Harald Pettersson, Bohman, Gustafsson i Skellefteå, Nelander,

Nilsson i Tvärålund, Sjönell, Westberg och fröken Ljungberg, vilka i

fråga om en breddning av omskolningsverksamheten ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Vad i» och

slutar med »utskottets yttrande», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Likaledes i anledning av propositionen nr 56 har i motionerna I: 767 och

II: 964 förordats åtgärder i syfte att bredda omskolningsverksamheten. Liksom

motionärerna anser utskottet att det inte kan vara rimligt att friställd

arbetskraft inte kan beredas sysselsättning i ett skede då samhället brottas

med allvarliga bristproblem på betydelsefulla områden. Utöver de åtgärder

som hittills vidtagits bör därför ytterligare insatser göras för att kanalisera

friställd kvalificerad arbetskraft till områden där brist på sådan arbetskraft

föreligger. Den breddning av hittillsvarande verksamhet i detta hänseende

som erfordras kräver ytterligare överväganden. Enligt utskottets

mening bör det uppdras åt arbetsmarknadsstyrelsen att i samråd med skolöverstyrelsen

och företrädare för näringslivet utarbeta erforderligt underlag

för sådan verksamhet.

Såsom i nämnda motioner anförs talar flera skäl för att det förslag till

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967 19

statsbidrag för vuxenutbildning vid företagen som framlades av arbetsmarknadsutredningen

bör förverkligas. En sådan utbildning skulle kunna

fortlöpande anpassas till produktionens och teknikens krav och bibringa

de utbildade aktuella yrkeskunskaper.

Enligt utskottets mening bör riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ge

till känna vad här anförts rörande en breddning av omskolningsverksamheten.

»

dels ock utskottets hemställan under IX. bort ha följande lydelse:

»IX. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 767

och II: 954, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

ge till känna vad utskottet anfört angående en breddning av

omskolningsverksamheten.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:272 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1967/68 inom inrikesd a1 i texten