Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1967/68 inom inrikesdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner m. m.
1967-05-09 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1967:112, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1967/68 inom inrikesdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967
1
Nr 112
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående vissa anslag för budgetåret
1967/68 inom inrikesdepartementets verksamhetsområde
jämte i ämnet väckta motioner m. m.
(3:e avd.)
s DRIFTBUDGETEN
Elfte huvudtiteln
Arbetsmarknad m.m.
1 :o) Allmänna beredskapsarbeten m. m. Kungl. Maj :t har i propositionen
nr 1 (bilaga 13, punkt C 9, s. 62—69 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1967) föreslagit riksdagen att
till Allmänna beredskapsarbeten m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett
reservationsanslag av 350 milj. kr., därav förslagsvis 140 milj. kr. att räknas
av mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 400 milj. kr., därav förslagsvis
200 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner, nämligen
dels
en inom andra kammaren av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. väckt
motion (II: 511), vari hemställts att riksdagen måtte medge, att arbetsmarknadspolitiskt
flyttningsbidrag till kvalificerad arbetskraft för flyttning till
företag inom lokaliseringsområde må kunna lämnas även i de fall då initiativet
till flyttningen tagits av arbetsförmedlingen i enlighet med vad som
anförts i motionen,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Johan Olsson m. fl. (1: 88) och den andra inom andra kammaren av
herr Eriksson i Bäckmorå m. fl. (II: 120), i vilka hemställts att riksdagen
måtte besluta att statsbidrag må kunna utgå till kommuner som i form av
statskommunala beredskapsarbeten eller på andra godtagbara sätt uppför
lokaler för hantverks-, industri- och serviceföretag,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kamma1—Bihang
till riksdagens protokoll 1967. 6 saml. Nr 112
2
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967
ren av lierr Bengtson in. fl. (I: 398) och den andra inom andra kammaren
av herr Hedlund m. fl. (II: 507), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts att
riksdagen måtte anvisa till Allmänna beredskapsarbeten m. m. för budgetåret
1967/68 ett reservationsanslag av 330 milj. kr.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 511,
I: 88 och II: 507.
Utskottet. De allmänna villkoren enligt arbetsmarknadskungörelsen för
att få flyttningsbidrag är dels att sökanden är eller löper risk att bli arbetslös,
dels att han kan antas inte kunna få arbete i hemorten och dels att han
genom arbetsförmedlingen får anställning i öppna marknaden på en annan
ort, där det är särskilt svårt att få sådan arbetskraft. Flyttningsbidrag i
form av respenning och familjebidrag kan dock utgå utan att de två första
villkoren uppfyllts till den som har kvalificerad yrkesutbildning och »efter
eget initiativ» fått stadigvarande anställning i yrket vid nyetablerat eller
utvidgat industriföretag i ort inom norra stödområdet, i vilken utbildad
arbetskraft inte kan erhållas.
I motionen 11:511 förs fram det sist vid 1966 års riksdag framställda
yrkandet att flyttningsbidrag skall utgå enligt undantagsregeln till personer
med kvalificerad yrkesutbildning som har arbete eller kan få arbete i hemorten,
om de — även efter initiativ av arbetsförmedlingen — får arbete i
ort med brist på sådan arbetskraft inom norra stödområdet.
Bland de allmänna villkor som även enligt undantagsregeln ställs för att
flyttningsbidrag skall beviljas, ingår att arbetstagaren söker anställning
genom arbetsförmedlingen. Om en hos förmedlingen anmäld person antar
ett av förmedlingen anvisat arbete på ort inom norra stödområdet skall sålunda
bidrag utgå om övriga förutsättningar är uppfyllda. Utskottet anser
däremot som tidigare att arbetsförmedlingen bör avstå från en direkt ackvisitionsverksamhet
av innebörd att man med hjälp av statliga bidrag stimulerar
kvalificerad arbetskraft att flytta mellan olika företag. Motionerna
bör därför, i den mån de inte härmed besvarats genom vad utskottet anfört,
inte föranleda ändring av givna regler.
I motionerna 1:88 och 11:120 förordas ett statsbidrag till kommuner
som i form av statskommunala beredskapsarbeten eller på andra godtagbara
sätt uppför lokaler för handels-, industri- och serviceföretag.
Statsbidrag kan utgå till kommunalt beredskapsarbete. Som sådant arbete
kan uppföras lokaler för småindustri och hantverk, avsedda att utnyttjas
kollektivt och att enbart tillgodose sådant behov av lokal service, som
det ligger inom den kommunala kompetensen att tillgodose. Ny-, till- och
ombyggnad av industrilokaler i övrigt får utföras som beredskapsarbete
endast med Kungl. Maj :ts medgivande. 1966 års riksdag har godtagit riktlinjer
beträffande bl. a. valet av objekt för beredskapsarbete.
Utskottet har inte funnit skäl till något ändrat ställningstagande i fråga
om beredskapsarbetenas inriktning. Det kan dock vara möjligt att ytter
-
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967
3
ligare förskjuta verksamheten mot billigare projekt. Utskottet anser det
inte heller motiverat att införa särskilda statsbidrag till kommunerna för
att på sådan väg lämna ett stöd till näringslivet. Motionerna, vilkas arbetsmarknadspolitiska
syfte redan är till väsentliga delar tillgodosett, avstyrks
därför.
Motionerna I: 398 och II: 507 innefattar yrkande om att anslag sbelopp et
till Allmänna beredskapsarbeten m. m. förs upp med 20 milj. kr. mindre än
enligt Kungl. Maj:ts förslag. I motionerna yrkas tillika — vartill utskottet
återkommer under punkten 3) — bl. a. att anslaget till Lokaliseringsbidrag
får motsvarande höjning och förs upp som förslagsanslag.
Vad gäller medelsbehovet för allmänna beredskapsarbeten vill utskottet
erinra om att det i propositionen föreslagna anslaget för budgetåret 1967/68
innebär en minskning i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår
med 50 milj. kr. Riksdagen har även (SU 1967: 76) beslutat att på tilläggsstat
II för innevarande budgetår anvisa ytterligare 15 milj. kr. för ändamålet.
Någon ytterligare sänkning av anslaget anser utskottet med hänsyn till
ovissheten om det kommande sysselsättningsläget inte tillrådlig. Utskottet
avstyrker motionerna i nu berörda hänseende.
Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt
inte föranleder erinran eller särskilt uttalande hemställer utskottet,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:398 och 11:507, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Allmänna beredskapsarbeten
m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag
av 350 000 000 kr., därav förslagsvis 140 000 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen;
II. att riksdagen må beträffande bidrag för flyttning till
företag inom lokaliseringsområde i anledning av motionen
II: 511 godkänna vad utskottet anfört;
III. att motionerna I: 88 och II: 120 om statsbidrag för
uppförande av vissa lokaler icke må av riksdagen bifallas.
2:o) Omskolning m. m. Kungl. Maj :t har (punkt C 13, s. 76—80) föreslagit
riksdagen att till Omskolning m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett
förslagsanslag av 210 milj. kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 180 milj. kr.
I förevarande sammanhang har utskottet behandlat följande motioner,
nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Dahlén m. fl. (I: 279) och den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin m. fl. (II: 367), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts att riks1*
— Dihang till riksdagens protokoll 1967. 6 sand. Nr 112
4
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967
dagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära översyn av inkomstprövningsreglerna
beträffande grundbidraget för omskolning, i syfte att underlätta
för de kvinnor som så önskar att erhålla yrkesinriktad utbildning,
dels ock en inom första kammaren av herr Wallmark väckt motion
(1:525), vari hemställts att riksdagen för budgetåret 1967/68 måtte för
Omskolning m. m. anvisa ett anslag av 195 milj. kr.
Beträffande motiveringen för yrkandena får utskottet hänvisa till motionerna
II: 367 och I: 525.
Utskottet. I motionerna 1:279 och 11:367 hemställs om översyn av
inkomstprövningsreglerna för utbildningsbidrag i form av grundbidrag i
syfte att underlätta yrkesutbildning av kvinnor. Utskottet har tidigare
(SU 1966: 52) framhållit att frigörandet av barntillägget i utbildningsbidraget
från behovsprövningen innebar en förstärkning av stödet särskilt
för gifta kvinnor som önskar omskolning. Utskottet konstaterade emellertid
samtidigt att frågan om inkomstprövningsreglerna hade samband med den
större frågan om vuxenutbildningen och fick prövas i detta sammanhang.
I propositionen nr 85 till årets riksdag angående vissa åtgärder inom vuxenutbildningens
område anför departementschefen att undersökningar pågår
rörande konsekvenserna i skilda hänseenden av ett för vuxenutbildningen
särskilt utformat studie! inansie rings sys t em.
Det torde kunna förutsättas att den av motionärerna behandlade frågan
om inkomsitprövniingsreglerna härvid kommer att prövas. Med hänvisning
härtill förordar utskottet att motionerna i denna del inte måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
I fråga om medelsberäkningen föreslås i motionen 1:525 att anslaget
anvisas med 195 milj. kr. eller med 15 milj. kr. mindre än enligt Kungl.
Maj ds förslag. I motionen åberopas bl. a. att beställningar hos företagen
kan avlasta väsentliga moment av omskolningen och att skäl inte finns att
beräkna medel för särskild bristyrkesutbildning. Utskottet, som i fråga om
försöksverksamheten med bristyrkesutbildning inte funnit anledning att
frångå en anslagsberäkning som möjliggör att 2 000—3 000 personer kan
anvisas sådan utbildning nästa budgetår och inte heller har erinran mot
departementschefens anslagsberäkning i övrigt, avstyrker motionen.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande
i anledning av vad departementschefen i övrigt anfört och anmält och hemställer,
I. alt riksdagen må med bifall till Kungl. Maj ds förslag
samt med avslag å motionen 1:525 till Omskolning m. m.
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av
210 000 000 kr.;
II. att motionerna 1:279 och 11:367, såvitt de avser inkomstprövning
av utbildningsbidrag, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967
5
3:o) Lokaliseringsbidrag. Kungl. Maj:t har (punkt C 17, s. 88—91) föreslagit
riksdagen att till Lokaliseringsbidrag för budgetåret 1967/68 anvisa
ett reservationsanslag av 60 milj. kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 60 milj. kr. Kungl. Maj :t har
vidare bemyndigats att under innevarande budgetår bevilja lokaliseringsbidrag
med högre belopp än som anvisats på anslaget.
I de under punkten 1 förut nämnda motionerna av herr Bengtson m. fl.
(I: 398) och herr Hedlund m. fl. (II: 507) har, såvitt nu är i fråga, hemställts
att riksdagen måtte anvisa till Lokaliseringsbidrag för budgetåret 1967/68
ett förslagsanslag av 80 milj. kr.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 507.
Utskottet. Yrkandet i motionerna I: 398 och II: 507 om en ökning av anslaget
till lokaliseringsbidrag med 20 milj. kr. har framställts i samband
med förslag om motsvarande minskning av anslaget till Allmänna beredskapsarbeten
m. m. I motionerna uttalas att ökningen i fråga om lokaliseringsbidragen
bör kunna finansieras genom motsvarande överflyttning från
anslaget till Allmänna beredskapsarbeten m. m. Utskottet har under punkten
1) ovan funnit sig inte kunna tillstyrka en minskning av det sistnämnda
anslaget.
I motionerna har vidare anförts att ytterligare bidragsstöd kan komma
att bli erforderligt under det kommande budgetåret och föreslagits att ett
sådant behov tillgodoses genom att anslaget anvisas som förslagsanslag. Utskottet
anser att de eventuella medelsbehov som kan bli aktuella får prövas
i samma ordning som hittills och avstyrker därför inotionsförslaget även i
denna del.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1: 398 och II: 507, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Lokaliseringsbidrag för budgetåret
1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 000
kr.
KAPITALBUDGETEN
Fonden för låneunderstöd
4:o) Lokaliseringslån. Kungl. Maj :t har (punkt V: 1, s. 136) föreslagit
riksdagen att till Lokaliseringslån för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag
av 100 milj. kr.
För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats 100 milj. kr. Vidare
6
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967
har Kungl. Maj :t bemyndigats att under nämnda budgetår bevilja lokaliseringslån
med högre belopp än som anvisats under anslaget.
Utskottet har i detta sammanhang behandlat följande i anledning av propositionen
nr 56 angående bildande av ett statligt kreditaktiebolag för finansiering
av investeringar inom näringslivet väckta motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Axel Andersson och Bengtson (I: 766) och den andra inom andra
kammaren av herrar Hedlund och Ohlin (II: 955), i vilka -— såvitt nu är
i fråga — föreslagits att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,
att Kungl. Maj :t snarast möjligt måtte förelägga riksdagen efter skyndsam
prövning förslag om erforderlig utvidgning av totalramen för lokaliseringslånen,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Holmberg m. fl. (I: 767) och den andra inom andra kammaren av
herr Bohman m.fl. (II: 954), i vilka bl. a. yrkats att riksdagen, med avslag
å Kungl. Maj :ts förslag om medelsanvisning i propositionen nr 56, såvitt
nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer, att Kungl. Maj :t måtte
snarast möjligt förelägga riksdagen förslag om investeringsanslag på tillläggsstat
av 100 milj. kr. till ytterligare lokaliseringslån.
Beträffande motiven för yrkandena hänvisas till motionerna I: 767 och
II: 955.
Utskottet. I motiven för anslagsäskandet beträffande lokaliseringsbidrag
har departementschefen framhållit att erfarenheterna från den gångna delen
av försöksverksamheten ger vid handen att åtgången är relativt större
på lokaliseringslån än på lokaliseringsbidrag. Med stöd av det bemyndigande
som lämnats Kungl. Maj :t att under budgetåren 1965/66 och 1966/67 bevilja
lokaliseringsstöd med högre belopp än som anvisats under anslagen beviljades
lokaliseringslån under föregående budgetår med 38,9 milj. kr. utöver anslagsramen.
Även för innevarande budgetår föreligger enligt departementschefen
samma tendens. I propositionen till årets riksdag (1967: 56) angående
bildande av ett statligt kreditaktiebolag för finansiering av investeringar
inom näringslivet behandlar föredragande statsrådet lokaliseringsstödet
och anför att, med hänsyn till omfattningen av redan beviljade lån
och de stora behov av ytterligare lokaliseringspolitiska insatser som nu kan
förutses, totalramen för lokaliseringslån torde behöva utvidgas samt att förslag
härom då kommer att föreläggas riksdagen.
Förslaget i motionerna I: 766 och II: 955 innebär att riksdagen med understrykande
av kravet på skyndsamhet skulle hos Kungl. Maj :t hemställa
om förslag av den art som enligt ovan berörts i propositionen 1967: 56.
Utskottet utgår från att de beslut om lokaliseringsstöd, som enligt lämnat
medgivande går utöver anslagsramarna, inte annat än i fråga om utbetalningar
skall avräknas mot de föreslagna anslagen. Anslagsbeloppen för nästa
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967 7
budgetår skulle sålunda ograverade utgöra ram för beslut om lokaliseringsstöd.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet en skrivelse av föreslagen art
niu inte erforderlig.
Det i motionerna I: 767 och II: 954 ställda yrkandet angående förslag om
medelsanvisning på tilläggsstat har förutsatt avslag å Kungi. Maj :ts förslag
om medelsanvisning i propositionen nr 56. Med hänvisning till statsutskottets
utlåtande nr 111 och bankoutskottets utlåtande nr 33, båda avgivna denna
dag, föreslår utskottet att yrkandet inte måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Utskottet erinrar om att lokaliseringspolitiska frågor behandlats i bankoutskottets
utlåtande denna dag'', nr 30, i vilket bl. a. ett yrkande om att lokaliseringsstödet
skulle omfatta även statliga kreditgarantier avstyrkts.
Då utskottet inte har någon erinran mot Kungl. Maj :ts förslag hemställer
utskottet,
I. att riksdagen må till Lokaliseringslån för budgetåret
1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 000 kr.;
II. att motionerna I: 766 och II: 955, såvitt nu är i fråga,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
III. att motionerna I: 767 och II: 954, såvitt nu är i fråga,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
ÖVRIGA FRÅGOR
5:o) Vissa motionsyrkanden. I detta sammanhang har utskottet behandlat
följande vid riksdagens början väckta motioner, nämligen
dels en inom andra kammaren av herr Kellgren m.fl. väckt motion
(II: 360), vari hemställts att riksdagen måtte hos regeringen begära utredning
om införandet av inkomstgarantiförsäkring att gälla för friställda
arbetslösa vid arbetsplacering och att i avvaktan på sådan utredning arbetsmarknadsmyndigheterna
bemyndigas utge sådan ersättning att inkomstgaranti
uppnås för viss lämplig omställningstid, förslagsvis 24 månader,
dels de under punkten 2 nämnda motionerna av herr Dahlén m. fl. (1: 279)
och herr Ohlin m.fl. (11:367), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att arbetsmarknadsstyrelsen
uppmanas ingå i förhandlingar med berörda organisationer rörande
avtal om förlängning av varseltiden,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Mattson (I: 518) och den andra inom andra kammaren av fru Lindekvist
m.fl. (11:651), i vilka föreslagits att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte hemställa om att åtgärder vidtas för att få till stånd en inventering
av den s. k. dolda arbetslösheten och få en sannare bild av vår arbetsmarknad,
8
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Stefanson och Tistad (I: 522) och den andra inom andra kammaren
av herrar Jönsson i Ingemarsgården och Andersson i Örebro (11:648), i
vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära 1)
att arbetsmarknadsstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med näringslivets
organisationer utarbeta lämpligt system för förvarning av underleverantörer
vid driftsinskränkningar samt 2) att en utredning snarast kommer till stånd
om underleverantörernas situation i den nu pågående strukturomvandlingen
inom näringslivet,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Enarsson och Sveningsson (I: 513) och den andra inom andra kammaren
av herr Magnusson i Tumhult m. fl. (II: 654), i vilka hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om fortlöpande analys
av effekterna av vidtagna arbetsmarknadspolitiska åtgärder och att i
motionerna framförda synpunkter därvid beaktas,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Dahlberg och fru Wallentheim (I: 677) och den andra inom andra
kammaren av herrar Carlstein och Hammarsten (II: 506), i vilka hemställts
att riksdagen uttalar 1) att de aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
samt de allmänna försäkringskassornas rehabiliteringsverksamhet intensifieras
samt 2) att dessa organ stöder det av Svenska centralkommittén för
rehabilitering (SVCR) bedrivna arbetet när det gäller forskning, utveckling
och produktion av hjälpmedel för de rörelsehindrade.
Utskottet har vidare behandlat följande i anledning av propositionen nr
56 angående bildande av ett statligt kreditaktiebolag för finansiering av investeringar
inom näringslivet väckta motioner, nämligen
dels de under punkten 4 nämnda motionerna I: 766 (av herrar Axe!
Andersson och Bengtson) och 11:955 (av herrar Hedlund och Ohlin),
i vilka —- såvitt nu är i fråga — yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställer om förslag till 1968 års riksdag angående utbyggnad av
det arbetsmarknadspolitiska programmet, under uttalande av att särskild
uppmärksamhet skall ägnas
a) påskyndande av utredningen om allmän sysselsättningsförsäkring,
b) förstärkning av arbetsmarknadsforskningens resurser,
c) utökat stöd åt svårplacerad arbetskraft i fråga om bl. a. utbildning och
omskolning samt avgångsvederlag,
d) förbättrade möjligheter till förtidspension åt äldre arbetskraft,
dels ock de under punkten 4 likaledes nämnda motionerna I: 767 (av
herr Holmberg m. fl.) och II: 954 (av herr Bohman in. fl.), i vilka — såvitt
nu är i fråga —• yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer
att Kungl. Maj :t må i tilläggsdirektiv till den förra året tillsatta utredningen
om kontant stöd vid arbetslöshet (KSA-utredningen) uppdra åt denna att
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1067
9
a) utreda möjligheterna och formerna för en utvidgning av försäkringssystemet
för avgångsbidrag,
b) pröva villkoren rörande möjligheterna för äldre friställd arbetskraft
att erhålla förtidspension, och
c) utreda övriga trygghetsfrågor i samband med strukturomställningar.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 360,
II: 367, II: 651, I: 522, II: 654, II: 506, II: 955 och I: 767.
Utskottet. I motionen II: 360 görs gällande att behov föreligger av något
slags inkomstgarantiförsäkring, som kan skydda friställda i nytt, lägre avlönat
arbete under så lång tid att de med uppövad färdighet kan få högre
arbetslön. Ett av huvudmotiven anges vara att därmed övervinna den obenägenhet
som finns att ta ett nytt arbete med lägre lön även där det på sikt
kan finnas likvärdiga försörjningsmöjligheter. I många fall där det gäller
personer med lång industrierfarenhet framstår vidare omskolning till nytt
yrke som en omväg.
Den nuvarande arbetsmarknadspolitiken erbjuder flera medel för att
underlätta omflyttning av arbetskraft efter driftsinskränkningar och företagsnedläggningar.
Utskottet, som vill understryka att intrång inte bör göras
i arbetsmarknadsparternas rätt att avtala om arbetsvillkoren, finner att
den frågeställning som motionärerna tagit upp bör bli föremål för prövning.
Härvid bör bl. a. undersökas behov och verkan av en inkomstgaranti med
angivet syfte. Utskottet anser att det här anförda bör bringas till Kungl.
Maj :ts kännedom.
Vad i motionen II: 360 anförts om bemyndigande för arbetsmarknadsverket
att utge ersättningar bör i avvaktan på sålunda förordad utredning
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Mot bakgrund av ökningen av antalet företagsnedläggningar och driftsinskränkningar
har förordats en generell förlängning av varseltiden. Riksdagen
har den 15 mars 1967 (L2U 13) lämnat motioner (I: 174 och II: 214)
rörande lagfäst skyldighet att utfärda varsel utan åtgärd. Frågan om varseltidens
längd, som även berörts i de nämnda motionerna, tas upp i de till
statsutskottet hänvisade motionerna 1:279 och 11:367 samt berörs även i
motionerna I: 767 och II: 954.
Mellan arbetsmarknadsstyrelsen och vissa arbetsgivarorganisationer föreligger
avtal om att länsarbetsnämnd skall underrättas om vissa permitteringar
m. in. Definitiva driftsnedläggelser skall varslas i mycket god tid och
senast två månader före nedläggelsen.
Utskottet har funnit anledning förutsätta, att frågan om minimitid för
varsel kontinuerligt följs av bl. a. de nämnda avtalsparterna. I stor omfattning
lämnas också underrättelser till länsarbetsnämnd tidigare än den avtalade
minimitiden.
Enligt vad utskottet erfarit har frågan om varseltiderna aktualiserats in
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967
om inrikesdepartementet. Utskottet förutsätter att därvid en ändamålsenlig
avvägning sker och att överläggningar mellan avtalsparterna kommer till
stånd utan initiativ från riksdagens sida.
I motionerna I: 522 och II: 648 framhålls vikten av att underrättelser om
produktionsinskränkning även delges underleverantörer. Utskottet delar
motionärernas mening om det önskvärda i att även underleverantörer i god
tid kan planera för omställningar till följd av orderbortfall. Enligt vad utskottet
erfarit vidareförs varsel i vissa fall även till underleverantörer genom
arbetsgivarorganisationernas försorg. Skiftande och svåröverblickbara avtalsförhållanden
mellan företagen kan dock medföra svårigheter i fråga om
generella regler. Något särskilt uppdrag till arbetsmarknadsstyrelsen är enligt
utskottets mening inte påkallat. Inte heller är någon särskild statlig utredning
om underleverantörernas situation nu erforderlig. Motionerna avstyrks
därför.
En inventering av s. k. dold arbetslöshet förordas i motionerna I: 518 och
II: 651 främst mot bakgrund av den kvinnliga arbetskraftens del i den fulla
sysselsättningen och behovet av ytterligare kunskap på detta område för
att möjliggöra åtgärder. Inom statistiska centralbyråns prognosinstitut har
man särskilt studerat kvinnorna på arbetsmarknaden och speciellt de gifta
kvinnornas förvärvsfrekvens. Dessa specialstudier har publicerats under åren
1965 och 1966. Enligt utskottets mening är någon riksdagens åtgärd inte
nu påkallad i detta avseende.
En fortlöpande analys av effekterna av arbetsmarknadspolitiska åtgärder
begärs i motionerna I: 513 och II: 654. Utskottet vill med anledning härav
erinra om att genom Kungl. Maj :ts beslut den 20 januari 1967 inrättats ett
expertorgan inom inrikesdepartementet för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor
in. in. Det torde kunna förutsättas att expertorganet särskilt
kommer att ta upp frågeställningar av det slag som berörs i motionerna. Utskottet
vill vidare framhålla att redan nu en betydande utredningsverksamhet
förekommer på detta område.
Inom arbetsmarknadsverket och statistiska centralbyrån utarbetas löpande
arbetsmarknadsstatistik som täcker ett mycket stort fält. Exempel
på punktvis genomförda utredningar är vidare undersökningar av resultaten
av flyttningar med ekonomiskt stöd från arbetsmarknadsverket, av
omskolningsverksamheten samt av introduktionskurser för kvinnor till industrin.
Dessa undersökningar har varit tidsmässigt eller geografiskt begränsade.
Inom arbetsmarknadsstyrelsen pågår i samråd med statskontoret uppläggning
av ett program för fortlöpande uppföljning av omskolningsverksamheten.
Programmet syftar till att följa resultatet av omskolning i varje
särskilt fall viss tid efter utbildningskursens slut. Undersökningarna planeras
på ett sådant sätt att de kan byggas ut med långtidsuppföljning. Ett
liknande program är under utarbetande för arbetsvärdens vidkommande
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967
11
och diskuteras även beträffande andra arbetsmarknadspolitiska insatser,
exempelvis flyttningsbidragsverksamheten.
I de av motionärerna påtalade frågorna har sålunda redan åtgärder vidtagits.
Yrkandet i motionerna är därmed i väsentliga delar tillgodosett. Utskottet
anser därför att någon riksdagens åtgärd inte är erforderlig.
I motionerna I: 677 och II: 506 förordas ett stöd över arbetsmarknadsstyrelsen
och de allmänna försäkringskassorna till rehabilitering av främst
rörelsehindrade handikappade.
En fortsatt utbyggnad, effektivering och samordning av de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna för de handikappade är motiverad. Detta är också
innebörden i de förslag i dessa ämnen som riksdagen redan godtagit. Den
av Svenska centralkommittén för rehabilitering (SVCR) bedrivna verksamheten
har enligt riksdagens beslut stötts genom ett anslag på 500 000 kr. varav
405 000 kr. beräknats för den tekniska verksamheten. Arbetet med forskning
samt utveckling och produktion av tekniska hjälpmedel stöds även på annat
sätt med statsmedel. Enligt utskottets mening måste dessa insatser ses i ett
sammanhang. Något uttalande om intensifierade arbetsmarknadspolitiska insatser
på detta område är inte erforderligt. Ett uttalande i övrigt enligt motionärernas
förslag är inte heller påkallat. Motionerna avstyrks därför.
Förslagen i motionerna I: 766 och II: 955 om en utbyggnad av det arbetsmarknadspolitiska
programmet förs fram mot bakgrund av propositionen
nr 56. Föredragande statsrådet anför där att arbetsmarknads- och trygghetspolitiken
måste ytterligare utbyggas. Särskilt angelägna att lösa är därvid
de problem som möter de handikappade och den äldre arbetskraften,
vilka erfarenhetsmässigt är de som hårdast drabbas av strukturomvandlingen.
Motionsförslagen i denna del innebär att riksdagen skulle i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställa om förslag till 1968 års riksdag angående åtgärder
för en sådan utbyggnad, med uttalande att särskild uppmärksamhet borde
ägnas vissa i motionerna angivna frågor.
Bland de i motionerna nämnda frågorna tas först upp ett påskyndande
av KS A-utredningens arbete. Denna utredning tillkallades efter bemyndigande
den 4 mars 1966. Enligt dess direktiv har den att bl. a. pröva frågan
om att vidga arbetslöshetsskyddet till nya grupper yrkesutövare. Utredningen
har i tilläggsdirektiv den 7 april 1967 fått i uppdrag att med förtur utforma
och framlägga förslag till stödformer för äldre arbetstagare som träffas
av särskilda omställningssvårigheter på arbetsmarknaden. Utredningsarbetet
bedrivs enligt till utskottet lämnade uppgifter skyndsamt. Den prioritering
av uppgifterna som tilläggsdirektiven kan innebära torde överensstämma
med motionärernas syften. Motionärernas syfte i sak torde därmed vara
tillgodosett.
Vidare tas upp bland de önskade förslagen en förstärkning av arbetsmarknadsforskningens
resurser, bl. a. genom inrättande av ett forskningsråd.
12
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967
Utskottet erinrar som förut här ovan om att inom inrikesdepartementet inrättats
ett expertorgan för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor
m. m. Det år 1966 inrättade institutet för arbetsmarknadsfrågor har ansetts
kunna utvecklas till ett betydelsefullt organ för allmän aktivering och
samordning av verksamhet rörande forsknings- och utbildningsverksamheten
på detta centrala och betydelsefulla område. Med hänsyn bl. a. till de
nämnda organens uppgifter och till vad utskottet förut här ovan anfört om
en fortlöpande analys av effekterna av arbetsmarknadspolitiska åtgärder
får motionärernas syften även i dessa delar anses så tillgodosedda, att nya
förslag i ämnet nu inte på föreslaget sätt och på i motionerna angivna grunder
bör påkallas av riksdagen.
Vid utformandet av förslag till höstriksdagen bör enligt motionerna även
särskild uppmärksamhet ägnas stödet åt den svårplacerade arbetskraften
i fråga om bl. a. utbildning och omskolning. I fråga om den äldre arbetskraften
har riksdagen tidigare detta år (prop. 105, SU 76) fattat beslut om
vidgade bidragsmöjligheter vid företagsutbildning av äldre arbetskraft. I
fråga om ökat stöd för omskolning av gifta kvinnor får utskottet hänvisa
till vad som därom anförts under punkten 2.
Prövning av frågan om formerna för kontant stöd vid arbetslöshet bär
redan tillagts KSA-utredningen. Vidare erinras om att riksdagen lämnat
utan åtgärd (L2U 1967:14) hemställan om förslag om införande av
allmän inkomstförsäkring, med motivering att syftet redan tillgodosetts
genom KSA-utredningen tillagda uppgifter. Riksdagen har även (BeU
1967:28) fattat beslut av innebörd att avgångsbidrag endast delvis skall
räknas som skattepliktig intäkt. Bedömningen att syftet tillgodosetts får
enligt statsutskottets mening gälla samtliga de i dessa sammanhang särskilt
framhållna frågorna, vilka alla är föremål för uppmärksamhet.
Enligt motionerna bör det slutligen övervägas åtgärder för att åstadkomma
förbättrade möjligheter till förtidspension. Denna fråga har nyligen (L2U
1967: 39) varit föremål för riksdagens bedömande. Enligt KSA-utredningens
nämnda tilläggsdirektiv är det angeläget att stödet till den äldre arbetskraften
utformas så att dess karaktär av arbetsmarknadspolitisk betingat bidrag
klart kommer till uttryck. Utskottet delar denna uppfattning och anser att
lösningar av den nämnda arbetskraftens problem bör ske inom ramen för
KSA-utredningens samlade direktiv. I detta sammanhang vill utskottet även
erinra om motionen I: 660, över vilken allmänna beredningsutskottet senare
kommer att avge utlåtande.
Även vad i övrigt i motionerna I: 766 och 11:955 anförts angående arbetsmarknadspolitiska
frågor har på olika sätt uppmärksammats eller är
föremål för överväganden. Med hänsyn därtill och till att intensifierade
arbetsmarknadsåtgärder även i övrigt har vidtagits samt till att i de grundläggande
syftena ingen motsättning torde föreligga mot vad i propositionen
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967
13
nr 56 anförts, finner utskottet att yrkandet om förslag till ett utbyggt
program inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionerna I: 767 och II: 954 har anförts i fråga om trygghet vid strukturomställningar
att försäkring mot oförvållad arbetslöshet i princip bör
omfatta alla arbetstagare. Förslag framläggs — mot bakgrund därav —
om tilläggsdirektiv för KS A-utredning en så att utredningen får i uppdrag
att i ett sammanhang klargöra även övriga trygghetsskapande åtgärder
såsom avgångsbidrag och lösningar av den äldre arbetskraftens problem.
Som ovan angivits har frågorna om formerna för kontant stöd vid arbetslöshet
redan tillagts KSA-utredningen. Detta gäller även stödformer för
äldre arbetstagare som träffas av särskilda omställningssvårigheter på arbetsmarknaden.
Yrkandena om vidgade direktiv i dessa delar är sålunda
helt tillgodosedda.
I fråga om förtidspensioneringen får utskottet med hänvisning till vad
ovan anförts föreslå att motionerna lämnas utan åtgärd.
KSA-utredningens samlade direktiv torde täcka även de övriga trygghetsfrågor
som ur sådan utredningssynpunkt tagits upp i motionerna.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet motionerna i denna del inte
påkalla någon riksdagens åtgärd.
Vad i övrigt i motionerna anförts föranleder inte till något utskottets
yttrande.
Utskottet hemställer,
I. att riksdagen må i anledning av motionen II: 360, såvitt
den avser utredning om en inkomstgaranti, i skrivelse till
Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet anfört;
II. att motionen II: 360, såvitt den avser bemyndigande
att utge vissa ersättningar, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
III. att motionerna 1:279 och 11:367 samt 1:767 och
II: 954, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
IV. att motionerna 1:522 och 11:648 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
V. att motionerna I: 518 och II: 651 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
VI. att motionerna I: 513 och II: 654 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
VII. rätt motionerna I: 677 och 11:506 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
VIII. att motionerna 1:766 och 11:955 samt 1:767 och
II: 954, samtliga motioner såvitt de avser utbyggnad av det
14
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967
arbe t s in a rk nåd sp< > 1 Ris ka programmet, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
IX. att motionerna I: 767 och II: 954, såvitt nu är i fråga
och till den diel de ej behandlats under VIII., icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 9 maj 1967
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Birger Andersson,
Fritz Persson, Svensson, Kaijser, fru Wallentheim, herrar Bertil Petersson,
Per Jacobsson, Herbert Larsson, Wall mark, Edström, Nils-Eric Gustafsson,
Schött och Harald Pettersson; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Blidfors, Almgren, Mellqvist,
Bergman, fröken Olsson, herrar Gustafsson i Skellefteå, Lindholm, Nelander,
Fagerlund, fru Holmberg, herrar Nilsson i Tvärålund, Sjöneil, W estberg
och fröken Ljungberg.
Reservationer
1) vid punkten 1 (Allmänna beredskapsarbeten m. in.; av herrar Per
Jacobsson, Edström, Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Gustafsson
i Skellefteå, Neländer, Nilsson i Tvärålund, Sjöneil och Westberg, vilka i
fråga om statsbidrag för uppförande av vissa lokaler ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 2 börjar med »Utskottet
har» och på s. 3 slutar med »avstyrks därför», bort ha följande lydelse:
»Utskottet delar den i motionerna I: 88 och II: 120 anförda uppfattningen,
att statsbidrag bör kunna utgå även för uppförande av verkstadshus, där
eu del av utrymmet las i anspråk för lokaler för mindre produktionsföretag.
Såsom framhållits i motionerna är det i många fall från ekonomiska
synpunkter angeläget, att verkstadshuset får innefatta lokaler för såväl
serviceföretag som produktionsföretag. De möjligheter, som förordats i motionerna,
kan på många orter vara av stor betydelse för näringslivet, samtidigt
som kommunerna kan få tillfälle till aktiva arbetsmarknadspolitiska
insatser.»
dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:
»III. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 88 och
II: 120 medge att statsbidrag må kunna utgå till kommun
för uppförande som kommunalt beredskapsarbete av lokaler
för hantverks-, industri- och serviceföretag enligt de grunder
som angivits i motionerna.»
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967
15
2) vid punkten 2 (Omskolning m. m.)
a) av herrar Per Jacobsson, Edström, Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson,
Bohman, Gustafsson i Skellefteå, Nelander, Nilsson i Tvärålund,
Sjönell och Westberg, vilka i fråga om inkomstprövningsreglerna för utbildningsbidrag
ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på is. 4, som börjar med »Det torde»
och slutar med »riksdagens åtgärd», bort ha följande lydelse:
»Utskottet vill emellertid erinra om att krav på översyn av de berörda
inkomstprövningsreglernia framställts i flera sammanhang, bl. a. i arbetsmarknadsstyrelsens
anslagsframställning för nästkommande budgetår,
och att kraven ansetts angelägna. Utskottet anser under sådana omständigheter
att den begärda översynen bör äga rum med förtur och tillstyrker
därför motionerna.»
dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 279 och
II: 367, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t begära
översyn av inkomstprövningsreglerna beträffande
grundbidraget för omskolning i syfte att underlätta för de
kvinnor, som så önskar, att erhålla yrkesinriktad utbildning.
»
b) av herr Wallmark.
3) vid punkten 3 (Lokaliseringsbidrag) av herrar Nils-Eric Gustafsson,
Harald Pettersson, Nilsson i Tvärålund, Sjönell och Westberg, vilka i fråga
om anvisande av anslaget som förslagsanslag ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 5, som börjar med »I motionerna»
och slutar med »denna del», bort ersättas med text av följande lydelse
:
»Under förutsättning att ett förhöjt låneanslag ställs till förfogande, höidet
för närvarande vara möjligt att godtaga ett lägre bidragsbelopp än vad
motionärerna förordat. Utskottet vill emellertid i sammanhanget understryka
den stora betydelse, som lokaliseringsbidrag har för stora delar av
det norrländska inlandet och andra motsvarande områden med särskilt svåra
sysselsättningsproblem. Det synes utskottet angeläget, att tillämpningen
för sådana områden får en generösare utformning, så att det maximala lokalisering
sbidraget, dvs. med 50 procent av kostnaderna, kan utgå i större
utsträckning än hittills. Det av Kungl. Maj :t föreslagna bidragsbeloppet 60
milj. kr. bör dock kunna godtagas för nästkommande budgetår, under förutsättning
att anslaget i enlighet med vad som förordats i motionerna får
karaktär av förslagsanslag.
Med det anförda anser sig utskottet ha tillgodosett motionernas syfte.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 1: 398 och II: 507, nämnda motioner så
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967
vitt niu är i fråga, till Lokaliseringsbidrag för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 000 kr.»
4) vid punkten 4 (Lokaliseringslån)
a) av herrar Per Jacobsson, Edström, Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson,
Gustafsson i Skellefteå, Nelander, Nilsson i Tvärålund, Sjönell och
Westberg, vilka i fråga om utvidgning av totalramen för lokaliseringslån
ansett att
dels det -stycke i utskottets yttrande på s. 7, som börjar »Med hänsyn» och
slutar med »inte erforderlig» bort ha följande lydelse:
»Behovet av lokaliseringsstöd har varit väsentligt större än vad som förutsattes
vid riksdagens principbeslut 1964. Detta gäller särskilt låneanslagen,
som visat sig helt otillräckliga. Utskottet vill understryka angelägenheten av
att förslag snarast möjligt framlägges om utvidgning av totalramen för
lokaliseringslån.»
dels utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 766 och
II: 955, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
att Kungl. Maj :t måtte efter skyndsam prövning snarast
möjligt förelägga riksdagen förslag om erforderlig utvidgning
av totalramen för lokaliseringslån;»
b) av herrar Kaijser, Wallmark, Schött, Bohman och fröken Ljungberg,
vilka — under förutsättning av bifall till den vid statsutskottets utlåtande
nr 111 fogade reservationen A. 2) — i fråga om medelsanvisning på tilläggsstat
ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7, som börjar med »Det i» och
slutar med »riksdagens åtgärd», bort ersättas med text av följande lydelse;
»Statsutskottet bär i sitt utlåtande nr 111 tidigare denna dag med bifall
till yrkande i motionerna I: 767 och II: 954 avslagit förslag i propositionen
nr 56 samt i motionerna I: 766 och II: 955 om medelsanvisning till teckning
av aktier i ett statligt kreditaktiebolag för finansiering av investeringar inom
näringslivet.
Utskottet biträder vad i motionerna I: 767 och II: 954 anförts om behovet
av ytterligare anslag till lokaliseringslån för nästa budgetår och tillstyrker
yrkandet i motionerna om skrivelse till Kungl. Maj :t i ämnet.»
dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:
»III. att riksdagen må med bifall till motionerna 1:767
och II: 954, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställa, -att Kungl. Maj: t måtte snarast möjligt förelägga
riksdagen förslag om investeringsanslag på tilläggsstat av
100 000 000 kr. till ytterligare lokaliseringslån.»
5) vid punkten 5 (Vissa motionsyrkanden)
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967
17
a) av herrar Kaijser, Per Jacobsson, Waltmark, Edström, Nils-Eric Gustafsson,
Schött, Harald Pettersson, Bohman, Gustafsson i Skellefteå, Nelander,
Nilsson i Tvärålund, Sjönell, Westberg och fröken Ljungberg, vilka i fråga
om förlängning av varseltiden ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 9 börjar med »Enligt vad»
och på s. 10 slutar med »riksdagens sida», bort ha följande lydelse:
»Utskottet vill erinra om den mycket snabba ökningen i antalet företagsnedläggelser
och driftsinskränkningar under 1966. Utvecklingen synes fortsätta
i samma snabba takt under innevarande år. Bl. a. äldre arbetskraft
och kvinnor har blivit friställda i stort antal. Omställningsåtgärder kräver
inte minst för dessa kategorier lång förberedelsetid. I de under allmänna
motionstiden väckta motionerna I: 279 och II: 367 föreslås, att arbetsmarknadsstyrelsen
skall uppmanas att ta upp överläggningar med berörda organisationer
rörande avtal om förlängning av varseltiden. En längre varseltid
skulle bl. a. möjliggöra noggrannare planering av omställningsåtgärderna.
Inrikesministern har sedermera i en interpellationsdebatt i andra
kammaren den 12 april detta år förklarat sig ha för avsikt att medverka
till förhandlingar med arbetsmarknadens parter om varseltiden. Frågan bär
jämväl behandlats i motionerna 1:767 och 11:954. Utskottet anser dock
att ärendets skyndsamma natur påkallar initiativ från riksdagens sida i anledning
av motionerna.»
dels utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:
»III. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 279
och II: 367 samt I: 767 och II: 954, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, i skrivelse till Kung!. Maj :t hemställa om
skyndsamt initiativ i syfte att uppta förhandlingar med berörda
organisationer om en förlängning av varseltiden;»
b) av herrar Kaijser, Per Jacobsson, Wallmark, Edström, Nils-Eric Gustafsson,
Schött, Harald Pettersson, Bohman, Gustafsson i Skellefteå, Nelander,
Nilsson i Tvärålund, Sjönell, Westberg och fröken Ljungberg, vilka i
fråga om en utbyggnad av det arbetsmarknadspolitiska programmet ansett
att
dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 11 börjar med »Bland de»
och på s. 13 slutar med »riksdagens åtgärd», bort utgå,
dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Som ovan»
och slutar med »riksdagens åtgärd», bort ha följande lydelse:
»Åtskilliga av de förslag som förs fram i motionerna I: 766 och 11:955
samt I: 767 och II: 964 är för närvarande föremål för överväganden i utredningar,
bl. a. inom den s. k. KSA-utredningen. Nämnda utredning som
tillsattes den 15 juni 1966 hade under tiden fram till den 1 november samma
år hållit ett enda sammanträde. Först efter det att propositionen nr 56
framlagts har utredningen genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att med
18
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967
förtur behandla vissa problem. Den anpassning som i dag pågår inom det
svenska näringslivet kan befaras leda till sådana omställningssvårigheter
för arbetskraften att det enligt utskottets uppfattning framstår som angeläget
att snarast möjligt få redovisat ett samlat grepp över behövliga reformer
på det arbetsmarknadspolitiska området. Pågående utredningsverksamhet
bör därför aktiveras så att förslag kan framläggas till 1968 års
riksdag om en utbyggnad av arbetsmarknadspolitiken med särskilt beaktande
av de synpunkter som framförts i motionerna.»
dels ock utskottets hemställan under VIII. bort ha följande lydelse:
»VIII. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 766
och II: 955 samt I: 767 och II: 954, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om
förslag till 1968 års riksdag om utbyggnad av det arbetsmarknadspolitiska
programmet under uttalande av att särskild
uppmärksamhet skall ägnas
a) frågan om utvidgad försäkring vid förlorad sysselsättning,
b) förstärkning av arbetsmarknadsforskningens resurser,
c) förbättrade möjligheter till förtidspension åt äldre arbetskraft,
d) övriga trygghetsskapande åtgärder såsom avgångsbidrag
och stöd åt särskilt svårplacerad arbetskraft;»
c) av herrar Kaijser, Per Jacobsson, Wallmark, Edström, Nils-Eric Gustafsson,
Schött, Harald Pettersson, Bohman, Gustafsson i Skellefteå, Nelander,
Nilsson i Tvärålund, Sjönell, Westberg och fröken Ljungberg, vilka i
fråga om en breddning av omskolningsverksamheten ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Vad i» och
slutar med »utskottets yttrande», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Likaledes i anledning av propositionen nr 56 har i motionerna I: 767 och
II: 964 förordats åtgärder i syfte att bredda omskolningsverksamheten. Liksom
motionärerna anser utskottet att det inte kan vara rimligt att friställd
arbetskraft inte kan beredas sysselsättning i ett skede då samhället brottas
med allvarliga bristproblem på betydelsefulla områden. Utöver de åtgärder
som hittills vidtagits bör därför ytterligare insatser göras för att kanalisera
friställd kvalificerad arbetskraft till områden där brist på sådan arbetskraft
föreligger. Den breddning av hittillsvarande verksamhet i detta hänseende
som erfordras kräver ytterligare överväganden. Enligt utskottets
mening bör det uppdras åt arbetsmarknadsstyrelsen att i samråd med skolöverstyrelsen
och företrädare för näringslivet utarbeta erforderligt underlag
för sådan verksamhet.
Såsom i nämnda motioner anförs talar flera skäl för att det förslag till
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1967 19
statsbidrag för vuxenutbildning vid företagen som framlades av arbetsmarknadsutredningen
bör förverkligas. En sådan utbildning skulle kunna
fortlöpande anpassas till produktionens och teknikens krav och bibringa
de utbildade aktuella yrkeskunskaper.
Enligt utskottets mening bör riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ge
till känna vad här anförts rörande en breddning av omskolningsverksamheten.
»
dels ock utskottets hemställan under IX. bort ha följande lydelse:
»IX. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 767
och II: 954, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t
ge till känna vad utskottet anfört angående en breddning av
omskolningsverksamheten.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1967:272 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1967/68 inom inrikesd a1 i texten