Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1967/68 inom civildepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1967-02-14 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:12, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1967/68 inom civildepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr t2 år 1967

1

Nr 12

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1967/68 inom civildepartementets verksamhetsområde

jämte i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

DRIFTBUDGETEN

Tolfte huvudtiteln

Civildepartementet m. m.

l:o) Civildepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

i propositionen nr 1 (bilaga 14, punkt A 1, s. 4 o. 5 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för den 3 januari 1967), vilket innebär en

anslagsökning med 60 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Civildepartementet: Avlöningar för

budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 1 750 000

kr.

2:o) Civildepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt A 2, s. 5), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Civildepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 150 000

kr.

3:o) Kommittéer m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt A 3,

s. 5 o. 6), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer m. m. för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

4:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt A 4, s. 6),

vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1967/

68 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 12

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

Vissa myndigheter

5:o) Statens avtalsverk: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt B 1, s. 7), vilket innebär en anslagsökning med 199 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens avtalsverk: Avlöningar för

budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 4 157 000

kr.

6:o) Statens avtalsverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt B 2, s. 8), vilket innebär en anslagsökning med 30 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens avtalsverk: Omkostnader

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 600 000

kr.

7:o) Statens personalpensionsverk: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt B 3, s. 8 o. 9), vilket innebär en anslagsökning med

885 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens personalpensionsverk: Avlöningar

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av

7 145 000 kr.

8:o) Statens personalpensionsverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt B 4, s. 9), vilket innebär en anslagsökning med 43 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens personalpensionsverk: Omkostnader

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 1 739 000 kr.

9 :o) Statens personalbostadsdelegation. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt B 5, s. 10), vilket innebär en anslagsökning med 15 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens personalbostadsdelegation

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 184 000

kr.

10 :o) Statens personalutbildningsnämnd. Kungl. Maj::t har (punkt B 6,

s. 10—36) föreslagit riksdagen att a) besluta att den 1 juli 1967 inrätta en

central myndighet för den statliga personalutbildningen, kallad Statens personalutbildningsnämnd,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckning

för statens personalutbildningsnämnd föra upp en tjänst som utbildningschef

i Ce 4, c) till Statens personalutbildningsnämnd för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 590 000 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

3

Kimgl. Maj :ts förslag innebär att den f. n. centralt anordnade försöksutbildningen

för skilda personalkategorier inom statsförvaltningen avlöses av

en permanent anordning genom inrättandet av ett centralt organ för den

statliga personalutbildningen, benämnt statens personalutbildningsnämnd.

Till detta organ skulle överföras de utredande och planerande uppgifter i personalutbildningsfrågor

som hittills ålegat personalutbildningsberedningen.

För statens personalutbildningsnämnd föreslås för nästa budgetår ett förslagsanslag

av 590 000 kr., varav 520 000 kr. avses till avlöningar och arvoden

och 70 000 kr. till omkostnader.

Kostnaderna för själva utbildningsverksamheten föreslås skola bestridas

från det under punkt 16 i det följande angivna reservationsanslaget av

1 600 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Schött m. fl. (I: 214) och den andra inom andra kammaren av herr

Edlund m. fl (11:269), i vilka motioner hemställts I. att riksdagen måtte

besluta att verk och myndigheter med egen personalutbildning skall äga

rätt att efter eget bedömande själva genomföra utbildningsprogram, att den

personalutbildning som sker inom ramen för aAr personalutbildningsnämnden

centralt bedriven verksamhet skall finansieras medelst avgifter erlaada

av berörda verk och myndigheter, att till »Viss utbildningsverksamhet» för

budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor; II. att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

utfärda sådana anvisningar för den av personalutbildningsnämnden bedrivna

A^erksamheten att nämnden såsom sin första uppgift har att ingående

kartlägga behovet av centralt anordnad personalutbildning inom den statliga

förvaltningen i dess helhet;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Karl-Erik Eriksson och Johan Olsson (I: 299) och den andra inom

andra kammaren av herr Kl eländer m. fl (II: 389), i vilka motioner hemställts

att riksdagen vid sin behandling av statsverkspropositionen i förevarande

del måtte besluta 1. att frihet skall föreligga för statliga verk och

myndigheter att vid personalutbildning välja kursarrangör eller utbildningsanordnare

för att möjliggöra konkurrens mellan olika utbildningsorgan;

2. att det föreslagna statliga centrala utbildningsorganet ges självständigt

ekonomiskt ansvar samt rätt att avgiftsbelägga verksamheten; 3. att

verk och myndigheter, som använder sig av utbildningsorganets tjänster,

skall erlägga avgifter härför; 4. att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

att Kungl. Maj :t efter verkens behov måtte utfärda generella tillstånd för

verk och myndigheter att medge tjänsteman rätt till oavkortade löneförmåner

under viss angiven tid A''id tjänstledighet för studier av synnerlig betydelse

från tjänstesynpunkt samt 5. att det centrala utbildningsorganets

namn bör vara statens personalutbildningsinstitut.

It Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt Nr 12

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkanden får utskottet hänvisa

till motionerna I: 214 och II: 389.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förevarande förslag är framlagt mot bakgrunden

av att samhällets omvandling ställer stora anspråk på utbildningsresurserna

och att ökade utbildningsinsatser krävs för den redan anställda arbetskraftens

behov. Av staten-arbetsgivaren anordnade kurser har ansetts utgöra

en väsentlig förutsättning för statsapparatens funktionsduglighet. Samtidigt

som personalutbildningen gagnar staten som arbetsgivare tillmötesgår

den ett starkt personalintresse; såväl arbetsgivar- som personalintressena

tillgodoses sålunda genom en rationellt ordnad personalutbildning. Det föreliggande

förslaget innebär, i anslutning till en redan tillämpad försöksverksamhet,

att en samordning och centralisering av den statliga personalutbildningen

kommer till stånd och att ett permanent organ inrättas för ändamålet.

Till det nya organet avses skola överföras de utredande och planerande

uppgifter i personalutbildningsfrågor som hittills åvilat den enligt

Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade personalutbildningsberedningen.

Utskottet har inte något att erinra mot de angivna allmänna utgångspunkterna

för den centralt ordnade statliga personalutbildningen, vilka bygger

på de hittills genom försöksverksamhet vunna erfarenheterna.

I motionerna I: 214 och II: 269 hemställs att riksdagen måtte besluta att

verk och myndigheter med egen personalutbildning skall äga rätt att efter

eget bedömande själva genomföra utbildningsprogram. Utskottet vill i anledning

av detta yrkande framhålla att Kungl. Maj :ts nu föreliggande förslag

inte synes vara avsett att innebära någon ändring i hittills bestående

ordning, att större verk med organiserad egen utbildning och egna resurser

härför alltjämt skall ha att svara för den inomverksutbildning som de anser

behövlig för sin personal. Därest det befinns mest ändamålsenligt att utbildningen

alltjämt sker i visst verks regi förutsätts sålunda detta skola vara

fallet. Det föreslagna centralorganet bör ha att svara för utbildning i ämnen

av central natur, som sträcker sig utöver de enskilda verkens arbetsområden

och innefattar problem av mera allmän räckvidd. I sådant hänseende kommer

den centralt anordnade utbildningen att komplettera den utbildning

som de större verken själva har hand om. I fråga om mindre verk utan

egentligt underlag för intern utbildning och utan nämnvärda utbildningsresurser

avses den genom centralorganet bedrivna utbildningen skola utgöra

ett stöd för verken att få till stånd sådan utbildning som bedöms erforderlig.

Med hänsyn till det anförda får det i motionerna I: 214 och 11:269 framförda

önskemålet i förevarande hänseende enligt utskottets mening redan

anses tillgodosett genom Kungl. Maj :ts förslag och vad utskottet här anfört.

Härigenom torde även det i motionerna 1: 299 och II: 389 framförda yrkandet

beträffande frihet för verken i fråga om valet av utbildningsanordnare

ha erhållit erforderlig belysning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

5

I den nuvarande personalutbildningsnämnden, vilken såsom nämnts avsett

en försöksverksamhet, ingår tio tjänstemän. Det permanenta utbildningsorganet

föreslås skola innefatta tretton tjänstemän. Kostnaderna för

organet för budgetåret 1967/68 beräknas till 590 000 kr. Till själva kursverksamheten

föreslås liksom hittills medel skola anvisas från det redan

förefintliga särskilda anslaget till Viss utbildningsverksamhet, vilket för

budgetåret 1967/68 föreslås skola uppföras med 1 600 000 kr.

Utskottet tillstyrker att en central myndighet för den statliga personalutbildningen

inrättas den 1 juli 1967 och att för ändamålet anvisas ett förslagsanslag

av 590 000 kr. för budgetåret 1967/68. Till anslag för utbildningsverksamheten

återkommer utskottet under punkt 16 i det följande.

I motionerna I: 214 och II: 269 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer om utfärdande av sådana anvisningar för centralorganets

verksamhet att detta som sin första uppgift skall ha att ingående kartlägga

behovet av centralt anordnad personalutbildning inom den statliga förvaltningen

i dess helhet. Enligt utskottets mening får det anses vara en självklar

uppgift för det nya centralorganet att skaffa sig klarhet i fråga om utbildningsbehovet

och på så sätt närmare definiera fältet för sin verksamhet.

Det berörda motionsyrkandet bör sålunda kunna tillgodoses redan inom

ramen för Kungl. Maj :ts föreliggande förslag. Utöver detta uttalande anser

utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens sida icke påkallad i ifrågavarande

hänseende.

Under förarbetena till förslaget har förutsatts att ledningen av centralorganet

skall handhas av en styrelse, vilket även departementschefen räknat

med. Utskottet har för sin del uppfattat denna tanke så, att styrelsefunktionen

inom den föreslagna nämnden skall i princip åvila dess ordförande

och ledamöter. Härjämte bör hos organet finnas anställda erforderligt antal

tjänstemän, till vilka beslutsfunktioner i förekommande fall bör kunna

delegeras. Utskottet tillstyrker att en tjänst som utbildningsehef i Ce 4 inrättas

och att Kungl. Maj :t bemyndigas uppföra denna tjänst på personalförteckning

för utbildningsorganet. Beträffande övriga tjänster, vilkas inrättande

ankommer på Kungl. Maj :t, har avtal om löneställningen träffats

mellan statens avtalsverk och berörda personalorganisationer. Enligt vad utskottet

erfarit har riksdagens lönedelegation den 7 februari 1967 på riksdagens

vägnar godkänt nämnda avtal under förbehåll att riksdagen godkänner

de organisatoriska förutsättningarna härför.

I motionerna I: 299 och II: 389 föreslås åtgärder i syfte att Kungl. Maj :t

skulle utfärda generella tillstånd för verk och myndigheter att medge tjänsteman

rätt till oavkortade löneförmåner under viss angiven tid vid tjänstledighet

för studier av synnerlig betydelse ur tjänstesynpunkt. Av statsrådsprotokollet

framgår afl denna fråga varit föremål för prövning vid propositionens

utarbetande och att föredragande departementschefen förklarat sig

inte beredd att nu ta ställning till densamma. Utskottet finner sig inte böra

ingå på en prövning av gällande gränsdragning mellan Kungl. Maj :ts och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

verkens befogenheter i fråga om medgivande av lön utan löneavdrag vid

tjänstledighet för studier — ett spörsmål som f. ö. delvis berör gällande avlöningsavtal.

Utskottet avstyrker därför berörda motionsyrkande.

I motionerna I: 214 och II: 269 yrkas att den av personalutbildningsorganet

centralt bedrivna verksamheten skall finansieras medelst avgifter erlagda

av berörda verk och myndigheter. Ett par av de i motionerna 1: 299

och II: 389 framställda yrkandena har i princip samma syfte. Den berörda

frågan har varit föremål för prövning vid propositionens framläggande, varvid

föredragande departementschefen, med beaktande av centralorganets

samordnande funktion, funnit dess ställning svår att förena med avgiftsbelagd

verksamhet. Även starka praktiska skäl har befunnits tala häremot.

Utskottet delar denna uppfattning och vill f. ö. framhålla, att en skyldighet

för verken att betala avgifter för utbildningsverksamheten måste slå igenom

i fråga om verkens egna anslagsbehov och i vissa fall föranleda krav på anslagsökningar

därest utbildningsverksamheten skall kunna uppehållas i avsedd

omfattning. Utskottet finner inte skäl tillstyrka de nyss avsedda motionsyrkandena.

Beträffande det i motionerna I: 299 och II: 389 gjorda yrkandet

angående det centrala organets självständiga ekonomiska ansvar vill

utskottet framhålla, att nämnda ansvar får förutsättas bli av samma innebörd

som i fråga om övriga verk inom statsförvaltningen med motsvarande

konstruktion och befogenheter i ekonomiskt hänseende.

Tillräckliga skäl föreligger enligt utskottets mening inte för att biträda

det i motionerna I: 299 och II: 389 framställda yrkandet att det centrala utbildningsorganet

skall benämnas statens utbildningsinstitut. Utskottet tillstyrker

den i propositionen föreslagna benämningen statens personalutbildningsnämnd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 214 och II: 269, i vad de avser rätt

för verk och myndigheter med egen personalutbildning att

själva genomföra utbildningsprogram, icke må av riksdagen

bifallas;

II. att motionerna I: 299 och II: 389, i vad de avser frihet

för verk och myndigheter att välja kursarrangör eller utbildningsanordnare,

icke må av riksdagen bifallas;

III. att motionerna 1:214 och 11:269 samt 1:299 och

II: 389, i vad de avser självständigt ekonomiskt ansvar för

utbildningsorganet och utbildningsverksamhetens finansiering

genom avgifter, icke må av riksdagen bifallas;

IV. att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

på motionerna I: 299 och II: 389, såvitt de avser det centrala

utbildningsorganets namn, besluta att den 1 juli 1967

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

7

inrätta en central myndighet för den statliga personalutbildningen,

kallad Statens personalutbildningsnämnd;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckning

för statens personalutbildningsnämnd uppföra en tjänst

som utbildningschef i Ce 4;

c) till Statens personalutbildningsnämnd för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 590 000 kr.;

V. att motionerna I: 214 och II: 269, i vad de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t i fråga om kartläggning av behovet av

centralt anordnad personalutbildning, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

VI. att motionerna I: 299 och II: 389, i vad de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t i fråga om generellt tillstånd för verk

och myndigheter att medge tjänstemän oavkortade löneförmåner,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Pensionering

11 :o) Personalpensionsförmåner m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt C 1, s. 37), vilket innebär ett sammanförande av fyra hittillsvarande

särskilda anslag till ett enda anslag samt en anslagsökning av

87 970 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Personalpensionsförmåner m. m. för

budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 823 170 000

kr., varav 28 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen

och 20 000 000 kr. motsvarande avgifter till statens

grupplivförsäkring.

Diverse

12 :o) Avlöningar till personal på indragningsstat m. m. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 1, s. 38), vilket innebär en anslagsminskning

med 50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avlöningar till personal på indragningsstat

m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 150 000 kr.

13 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 2, s. 38), vilket innebär

en anslagsökning med 146 000 kr., hemställer utskottet,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 498 000 kr.

14 :o) Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen. I enlighet

med Kungl. Maj ds förslag (punkt D 3, s. 38 o. 39), vilket innebär en

anslagsökning med 10 000 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetsgivaravgift till den allmänna

tilläggspensioneringen för budgetåret 1967/68 anvisa ett

förslagsanslag av 270 000 000 kr.

15 :o) Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen. I enlighet

med Kungl. Maj ds förslag (punkt D 4, s. 39), vilket innebär en anslagsökning

med 41 000 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetsgivaravgift till den allmänna

sjukförsäkringen för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 92 000 000 kr.

16 :o) Yiss utbildningsverksamhet. Kungl. Maj d har (punkt D 5, s. 39

och 40) föreslagit riksdagen att till Viss utbildningsverksamhet för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 1 600 000 kr. Förslaget, som

ansluter sig till vad som anförts i statsverkspropositionen under punkt B 6,

innebär en anslagsökning med 200 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under

punkten 10'' upptagna motionerna I: 214 och II: 269, i vad de avser hemställan

att till Viss utbildningsverksamhet för budgetåret 1967/68 anvisas ett

reservationsanslag av 1 000 000 kr.

Utskottet. Under hänvisning till vad under punkten 10 anförts och med

avstyrkande av motionerna I: 214 och II: 269 i nu ifrågavarande del hemställer

utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ds förslag

samt med avslag på motionerna I: 214 och II: 269, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Viss utbildningsverksamhet

för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av

1 600 000 kr.

17 :o) Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering. I enlighet med

Kungl. Maj ds förslag (punkt D 6, s. 40 o. 41), vilket innebär oförändrad

anslagstilldelning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lönekostnader vid viss omskolning

och omplacering för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 500 000 kr.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

9

18 :o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt D 7, s. 41), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 125 000

kr.

19 :o) Kostnader för personalvård. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt D 8, s. 41 o. 42), vilket innebär en anslagsökning med 440 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för personalvård för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 1 690 000

kr.

20:o) Uppskjuten fråga. Utskottet kommer framdeles att avge utlåtande i

fråga om nedannämnda av Kungl. Maj :t framställda förslag, nämligen

punkten D 9: Täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner

m. in.,

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 14 februari 1967

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,

Virgin, Birger Andersson, Fritz Persson, Kaijser, Harry Carlsson, fru Wallentheim,

herrar Söderberg, Bengtson, Ottosson, Herbert Larsson, Karl-Erik

Eriksson och Johan Olsson; samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström, Blidfors, Ståhl,

Almgren, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Bergman,

Mattsson, Turesson, fröken Olsson, herrar Lindholm, Cassel, Nelander

och Tobé.

Reservationer

1) vid punkten 10 (Statens personalutbildningsnämnd)

a) av herrar Virgin, Kaijser, Harrg Carlsson, Bengtson, Ottosson, KarlErik

Eriksson, Johan Olsson, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Mattsson, Turesson,

Cassel, Nelander och Tobé, vilka ansett att

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 6, som börjar med »I motionerna»

och slutar med »ekonomiskt hänseende», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»I motionerna I: 214 och II: 269 yrkas att den av personalutbildningsorganet

centralt bedrivna verksamheten skall finansieras medelst avgifter erlagda

av berörda verk och myndigheter. Ett par av de i motionerna I: 299

och II: 389 framställda yrkandena har i princip samma syfte. I dessa yrkas

dels att det föreslagna statliga centrala utbildningsorganet ges självständigt

ekonomiskt ansvar samt rätt att avgiftsbelägga verksamheten, dels att

verk och myndigheter, som använder sig av utbildningsorganets tjänster,

skall erlägga avgifter härför.

Utskottet har funnit dessa yrkanden väl motiverade. Det bokföringsmässiga

merarbetet för verkens del vid avgiftsfinansiering av utbildningsorganets

kursverksamhet torde inte bli betungande. Om verk och myndigheter

själva bekostar personalens fortbildning upprätthålls kostnadsmedvetandet

på ett annat sätt än om utbildningen vid det centrala organet är kostnadsfri.

Det statliga utbildningsorganet bör vidare äga självständigt ekonomiskt

ansvar att med de inkomster som erhålls från utbildningsverksamheten

bestrida sina utgifter. Verksamheten kan då byggas upp successivt

med hänsyn till statsförvaltningens reella behov av utbildning. Varje

verk har därvid att göra bedömningar utifrån sina egna förutsättningar.

Självständigt ekonomiskt ansvar verkar också självregi er ande på utbildningsorganets

organisation och personalbehov. Den kostnadsansvarighetsprincip

som håller på att bli normerande inom övriga delar av statsförvaltningen

bör också vara användbar inom ett statligt personalutbildningsorgan.

Utskottet tillstyrker därför de i nämnda motioner framställda yrkandena

om personalutbildningsorganets självständiga ekonomiska ställning

genom verksamhetens finansiering medelst avgifter erlagda av berörda

verk och myndigheter. Kungl. Maj :t bör för nästa budgetår äga vidta härför

erforderliga dispositioner i anslagshänseende. För kommande budgetår förutsätts

frågan skola beaktas vid beräkningen av olika därav beroende anslag.

»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 214

och II: 269 samt I: 299 och II: 389, besluta att utbildningsorganet

ges självständigt ekonomiskt ansvar och att utbildningsverksamheten

skall finansieras genom avgifter;»

b) av herrar Virgin, Kaijser, Harry Carlsson, Bengtson, Ottosson, KarlErik

Eriksson, Johan Olsson, Eliasson i Sundborn, Mattsson, Turesson, Cassel,

Neländer och Tobé, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 6, som börjar med »Tillräckliga

skäl» och slutar med »statens personalutbildningsnämnd», bort ha följande

lydelse:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

11

»I likhet med vad som yrkats i motionerna I: 299 och II: 389 anser utskottet

att det centrala utbildningsorganet bör benämnas statens personalutbildningsinstitut

för att därmed större samstämmighet skall kunna uppnås

med benämningarna på andra jämförliga utbildningsorgan.»

dels ock utskottets hemställan under IV. bort ha följande lydelse:

»IV. att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 299 och II: 389, såvitt de avser det centrala

utbildningsorganets namn, besluta att den 1 juli 1967

inrätta en central myndighet för den statliga personalutbildningen,

kallad Statens personalutbildningsinstitut;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckning

för statens personalutbildningsinstitut uppföra en tjänst

som utbildningschef i Ce 4;

c) till Statens personalutbildningsinstitut för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 590 000 kr.;»

2) vid punkten 16 (Viss utbildningsverksamhet) av herrar Virgin, Kaijser,

Ottosson, Turesson och Cassel, vilka — under förutsättning av bifall till

vad i reservationen 1 a) anförts beträffande avgiftsfinansiering — ansett

att utskottet, med bifall till motionerna I: 214 och II: 269, såvitt nu är i

fråga, bort hemställa

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 214 och II: 269, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Viss utbildningsverksamhet

för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av

1 000 000 kr.»

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:12 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1967168 inom civildepart s. 1 i texten