Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om användning av nedlagda järnvägar som cykelvägar.

1967-10-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:133, Utlåtande i anledning av motioner om användning av nedlagda järnvägar som cykelvägar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1967

1

Nr 133

Utlåtande i anledning av motioner om användning av nedlagda

järnvägar som cykelvägar.

(4:e avd.)

I de likalydande motionerna 1:293 av herr Hjorth och 11: 378 av herr

Lindahl har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte begära att

frågan om nedlagda järnvägslinjers framtida användning som cykelvägar

blir föremål för utredning.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från statens järnvägar och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Därjämte har på utskottets begäran Cykel- och Mopedfrämjandet

yttrat sig i ärendet.

Statens järnvägar framhåller att ägare till fastigheter gränsande till nedlägd

järnvägslinje har visat stort intresse att förvärva järnvägsmarken.

Även berörda kommuner har i många fall visat intresse att få förvärva sådan

mark. För statens järnvägars del är det synnerligen angeläget att mark

och byggnader säljes så snart som möjligt sedan banan lagts ned och spåret

rivits upp.

Av de 102 bandelar, varå bemyndigande om nedläggning begärts, används

enligt SJ i dag 54 helt eller delvis som industrispår. Försäljning av

mark har avslutats eller delvis skett på 41 bandelar. På resterande 7 bandelar

är marken i dag helt i statens ägo.

Mot bakgrund av anförda skäl synes enligt SJ :s uppfattning möjligheterna

att i någon större omfattning använda nedlagda järnvägar som cykelvägar

vara små. Om t. ex. kommun eller landsting i dylika fall är intresserade

för att köpa marken av SJ till marknadspris, är dock från SJ:s sida

ej något att erinra mot att nedlagda järnvägslinjer i framtiden används

som cykelvägar. Någon utredning av frågan från SJ:s sida anses ej erforderlig.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erinrar om att styrelsen — för att i

anslutning till den nu pågående vägplaneutredningen illustrera cykeltrafikens

utveckling på landsbygden i Sverige — under 1965 liksom tidigare

under åren 1942—1958 utförde vissa manuella trafikräkningar. Trots den

ökade försäljningen av cyklar har cykeltrafiken mellan 1958 och 1965 i

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 saml. Nr 133

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1967

de studerade vägsnitten minskat med 55 %, medan motorfordonstrafiken

ökat med 70 %. Det genomsnittliga antalet cyklar och motorfordon som

passerade vägsnitten 1965 var ca 44 resp. 4 175 st. Även på de mindre trafikerade

vägarna har skett en minskning av cykeltrafiken. I undersökta

vägsnitt med motorfordonstrafik mellan 0—500 och 500—1 000 motorfordon

per dag minskade cykeltrafiken med 22 % resp. 50 % medan motorfordonstrafiken

ökade med 40 % resp. 18 .

De sedan 1950 nedlagda järnvägarnas längd uppgår till ca 320 mil. Vissa

av dessa bandelar har ombyggts till landsvägar och vissa har övergått till

privat ägo. Kostnaderna för en upprustning av de nedlagda järnvägarna

till cykelvägar kan enligt styrelsen ej beräknas utan att en omfattande inventering

angående bandelarnas kondition utförts. En enkel justering och

beläggning med asfalt av en smalspårig handel i god kondition bedömes

i runt tal kunna kosta ca 10 kr. per längdmeter. För en normalspårig handel

synes motsvarande kostnad kunna uppskattas till ca 15 kr. per meter.

För bandelar i dålig kondition och vid t. ex. korsningar med allmän väg

eller vattendrag torde kostnaderna kunna bli av helt annan och större ordning.

För erforderliga skyddsräcken och andra säkerhetsanordningar tillkommer

även kostnader.

Med hänsyn till cykeltrafikens hittillsvarande och beräknade utveckling

och till att bandelarnas sträckning endast undantagsvis är belägna där behov

av cykelväg finns är det enligt styrelsens uppfattning ej troligt att någon

större del av de nedlagda järnvägarna är lämplig och nyttig som cykelväg.

En eventuell utredning av bandelarnas kondition och förutsättningarna för

att överföra marken till cykelväg bör därför begränsas till bandelar där ett

behov av cykelväg redan nu är uppenbart och kan påvisas.

Cykel- och Mopedfrämjandet (CMFj anför följande.

CMF bedriver bl. a. en upplysnings- och informationsverksamhet för att

väcka allmänhetens intresse inriktad på nödvändigheten av en ökad motion.

En regelbunden cykelåkning, som enligt nyligen publicerade undersökningsresultat

från Karolinska Sjukhuset i Solna kan medföra upp till

16 % bättre kondition, bedöms från läkarhåll som en lämplig form av

motionerande.

Som motionärerna påpekar, har också allmänhetens intresse för cykelåkning

visat en markant ökning under de senaste åren, en ökning som

alltfort pågår. Emellertid utgör, vilket är allom bekant, bilismens utbredning,

även bokstavligt, på våra gator och vägar på olika sätt en försvårande

faktor i trafikbilden för cyklisterna. Den differentiering av trafiken som

är en målsättning för all modern trafikplanering lider tyvärr av stor brist

på erforderliga medel för att i önskvärd utsträckning kunna fullfölja dagens

trafiksäkerhetskrav. Cykelbanor och cykelvägar finnes därför icke på långt

när i den omfattning, som med hänsyn till trafikintensiteten är motiverad.

När därför en möjlighet nu yppas att med förhållandevis blygsamma

kostnader kunna överföra därför lämpliga sträckor av nedlagda järnvägs
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1967

3

linjer till cykelvägar, måste detta enligt CMFs bedömning vara ett tillfälle

som icke får försittas.

I CMFs arbete att verka för såväl större trafiksäkerhet som ökade möjligheter

till rekreation bland annat genom överföring av nedlagda bandelar

till cjdcelvägar har det visat sig att vi redan är för sent ute i vissa fall. En

ur både lokal och regional synpunkt mycket önskvärd omvandling av den

s. k. Ätranbanan från Varberg upp till den stora friluftsanläggningen Åkulla

till cykelväg har omöjliggjorts genom att marken för banvallen redan försålts

till enskilda markägare. I andra fall såsom Säröbanan utanför Göteborg

och Bolmenbanan från Halmstad genom Simlångsdalen mot Smålandsgränsen

är dock nu efter framställning från vår och andra organisationers

sida kommunala organ i arbete för att realisera mycket önskvärda cykelvägsprojekt.

Emellertid har det visat sig bl. a. med hänsyn till att nedlagda bandelar

passerar olika kommuner och olika vägdistrikt både svårarbetat och omständligt

att ta vara på de möjligheter som nu står till buds. Samtidigt som

det står klart att icke alla nedlagda järnvägssträckor är lämpade som cykelvägar,

måste det enligt CMFs mening vara synnerligen angeläget att en inventering

genomföres snarast för att möjligheten skall bestå att överföra

lämpliga sträckor till cykelvägar. Under tiden vore det nödvändigt att SJ

icke t. v. måtte försälja några bandelar, förrän inventeringen genomförts.

CMF uppfattar stämningen från en bred folkopinion så, att samhällsnyttan

genom en förbättrad allmänkondition icke kan nonchaleras och att en

framställning, som genom nämnda motioner kommit fram, måste leda till

allvarliga överväganden. CMF vill också anmäla sin vilja och sitt intresse

för att — om så befinnes önskvärt — ställa krafter till förfogande för att

medverka till genomförandet av inventeringen.

CMF vill slutligen understryka, att ingen tid måtte förspillas i denna

angelägna uppgift, som icke kan beräknas återkomma, och vill genom vad

som ovan framförts klart markera sin fulla anslutning till motionärernas

framställning.

Utskottet. I sitt yttrande över förevarande motioner har järnvägsstyrelsen

framhållit att möjligheterna att i någon större omfattning använda nedlagda

järnvägar som cykelvägar synes vara små. Någon utredning av frågan från

SJ:s sida anses bi. a. därför ej erforderlig. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har erinrat om att enligt utförda trafikräkningar cykeltrafiken mellan 1958

och 1965 minskat kraftigt och detta även på mindre trafikerade vägar. Med

hänsyn till cykeltrafikens hittillsvarande samt beräknade framtida utveckling

och till att bandelarnas sträckning endast undantagsvis är belägna där

behov av cykelväg finns är det enligt styrelsens förmenande ej troligt att

någon större del av de nedlagda järnvägarna är lämplig eller nyttig som

cykelväg. En eventuell utredning av bandelarnas kondition och förutsättningarna

för att överföra marken till cykelväg bör därför enligt styrelsen

begränsas till bandelar där ett behov av cykelväg redan nu är uppenbart och

kan prövas. Cykel- och mopedfrämjandet däremot anser den aktualiserade

frågan böra allvarligt övervägas och uttalar sin fulla anslutning till motionärernas

förslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1967

Utskottet vill för sin del erinra om att 1963 års riksdag i anledning av

väckta motioner prövade frågan om en för cykeltrafik bättre anpassad

planering av vägar och gator. Allmänna beredningsutskottet framhöll därvid

i sitt utlåtande (nr 40) bl. a. att vid frågans bedömande hänsyn syntes

böra tagas inte endast till att cykeln är ett billigt och smidigt fortskaffningsinedel

utan också till att cykelåkning har ett stort värde från hälsooch

rekreationssynpunkt inte minst för befolkningen i städer och tätorter.

Mot bakgrund bl. a. härav tillstyrkte utskottet en utredning i ämnet i syfte

att klarlägga de samhällsekonomiska vinster som stode att vinna på en från

cyklisinens synpunkt bättre planering av samhällen och vägbyggnader,

däri inräknat vinsten av ökad trafiksäkerhet och minskade sjukvårdskostnader

m. m. Riksdagen fattade sedermera beslut i enlighet med vad utskottet

sålunda föreslagit (rskr. nr 393). Som följd härav har enligt de direktiv som

meddelats vägplaneutredningen åt denna uppdragits att även taga härmed

sammanhängande spörsmål under övervägande. Att därutöver från riksdagens

sida nu begära en särskild utredning av det slag motionärerna yrkat

kan utskottet inte finna motiverat. Under hänvisning härtill och med beaktande

jämväl av vad i förenämnda remissyttranden av järnvägsstyrelsen och

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i övrigt anförts avstyrkes därför motionerna

i fråga.

Utskottet hemställer således

att riksdagen icke bifaller motionerna I: 293 och II: 378.

Stockholm den 24 oktober 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Einar

Persson (s), Axel Andersson (fp), Birger Andersson (s), Ivar Johansson

(ep), Svensson (s), Kaijser (h), fru Wallentheim (s), herrar Bengtson (ep),

Mårtensson (s), Hjorth (s), Wallmark (h), Strandberg (h) och Karl-Erik

Eriksson (fp); samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Blidfors (s), Ståhl (fp),

Almgren (s), Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Bergman (s),

Mattsson (ep), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå

(fp), Lindholm (s), Gustafsson i Kårby (ep), Källstad (fp) och Lindahl

(s).

Reservationer

1) av herr Hjorth (s)

2) av herr Lindahl (s).

ESSELTE AB, STHLM 67

714841

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.