Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om utnyttjandet av yrkesskolans resurser.

1967-10-31 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:138, Utlåtande i anledning av motioner om utnyttjandet av yrkesskolans resurser.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 138—139

Statsutskottets utlåtande nr 138 år 1967

1

Nr 138

Utlåtande i anledning av motioner om utnyttjandet av yrkesskolans

resurser.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna I: 50 av herr Nyman m. fl. och II: 71 av herr

Westberg har hemställts alt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

anhålla om skyndsam utredning om hur yrkesskolans resurser såväl före

som efter en yrkesskolreform bäst skall kunna utnyttjas och tillvaratagas.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen. Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. Av skolöverstyrelsens yttrande framgår att överstyrelsen under

innevarande år i samverkan med regionala och lokala skolmyndigheter gjort

en omfattande genomgång av yrkesskolväsendet i landet, varigenom underlag

erhållits för en bättre planering och ett bättre utnyttjande av resurserna.

Detta arbete kommer att följas upp genom det fortlöpande administrativa

och organisatoriska anpassningsarbetet inom skol- och arbetsmarknadsmyndigheterna.

Utskottet anser sig därför kunna räkna med att berörda

myndigheter på allt sätt kommer att verka för ett tillgodoseende av det väsentliga

önskemål som ligger bakom motionärernas utredningskrav, nämligen

önskemålet om ett rationellt utnyttjande av yrkesskolans resurser.

Med hänsyn härtill och även till att frågan torde ha ett visst samband med

den nyligen beslutade utredningen rörande huvudmannaskapet för de gymnasiala

skolformerna m. m. anser utskottet inte att riksdagen har tillräcklig

anledning att hos Kungl. Maj :t anhålla om den av motionärerna önskade

utredningen. Utskottet avstyrker därför motionerna. Utskottet hemställer

att riksdagen icke bifaller motionerna I: 50 och II: 71.

Stockholm den 31 oktober 1967

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Närvarande: se under utlåtandet nr 139.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 138_139

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 138 år 1967

Bilaga

Skolöverstyrelsens yttrande den 1 juni 1967 över motionerna I: 50 och II: 71

I motionerna anförs bl. a. att yrkesskolorna i en del fall mött svårigheter

att rekrytera elever. Detta skulle vara förhållandet på i synnerhet större

orter, främst inom storstockholmsområdet. Anledningen härtill skulle vara

att genomförandet av grundskolan, fackskolan och nya gymnasiet skulle ha

inriktat eleverna på teoretiska studier och utbildningsvägar.

I avsaknad av någon för hela riket gällande sökandestatistik undandrar

det sig SÖ:s bedömande huruvida den redovisade iakttagelsen kan läggas

till grund för generella påståenden.

För att söka bedöma tillströmningen av elever till yrkesskolorna har man

inom SÖ försökt beräkna antalet »förstagångselever» i yrkesskolans nybörjaravdelningar,

den s. k. Y-frekvensen. Denna Y-frekvens uppgick 1960 till

18 %, 1964 till 24,5 % och 1966/67 till 30,8 % av en årskull 16-åringar.

Ansökningarna kan fördela sig mycket olika på olika orter och på olika

yrkesområden. Medan i fråga om vissa yrken endast en del av de sökande

kan vinna inträde i yrkesskola, kan när det gäller andra yrken alla platser

stundom icke besättas. Detta senare gäller dels självfallet i ungdomens ögon

mindre attraktiva eller mindre kända yrken, dels utbildningen vid yrkesskolor

som ligger så långt från hemorten att man drar sig för internatförläggning.

Om det inom storstockholmsområdet eller andra liknande områden vid

förfrågan viss tidpunkt på året skulle visa sig att vissa vakanser uppstått

har detta sannolikt sin största orsak däri att överflyttningar skett till andra

skolformer. Att i detta läge göra en omdisposition av skolans organisation

torde vara ogörligt. Detta är en organisatorisk fråga som torde kunna lösas

först sedan gemensam intagning för gymnasium, fackskola och huvuddelen

av eleverna till yrkesskola eventuellt kunnat genomföras.

Under våren 1967 har SÖ gjort en omfattande granskning av hela yrkesskolväsendet.

Tidigare har yrkesskolkurser ansetts inrättade genom att de

hade en fastställd (individuell) läroplan.

I och med övergången till generella läroplaner för yrkesskolorna har det

blivit möjligt att ompröva tidigare beslut om inrättande av yrkesskolkurser.

I det rapportmaterial som tagits in av SÖ har skolstyrelserna fått redovisa

yrkesskolorganisationens kapacitet och samtidigt det verkliga elevantalet

i klasserna. Av redovisningen framgår att kapaciteten är mycket god inom

flertalet områden. Att medeltalet elever per klass är lågt är i hög grad beroende

av den stora spridningen av kurserna på förutom g-orter, ett flertal

andra orter.

SÖ har under 1967 gett skolstyrelserna nya beslut om yrkesskolorganisationen.

SÖ har därvid siktat på att stegvis åstadkomma en bättre fördelning

av yrkesskolorganisationen. Kurser som av SÖ bedöms lämpligt lokaliserade

har medgivits inrättade tills vidare. För kurser som bedöms mindre

lämpligt lokaliserade har antingen beslutet om kurserna återkallats eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 138 år 1967

3

(i flertalet fall) kurserna medgivits inrättade tills vidare för viss bestämd

tidsperiod. I stor utsträckning har yrkesskolkurserna på icke g-orter tidsbegränsats

på ett år.

Omprövningen av yrkesskolkurserna har skett i samråd med vederbörande

länsskolnämnd. De tidsbegränsade kurserna skall under det kommande

året ytterligare granskas av länsskolnämnderna. Kurser med lågt elevantal,

som uppehälles på olika, närliggande orter, kan därvid eventuellt sammanföras.

Genom de av SÖ vidtagna åtgärderna har getts underlag för en bättre

planering av yrkesskolväsendet. En starkare centralisering av yrkesskolkurserna

till g-orter innebär givetvis färre valmöjligheter på hemorten. Men

denna olägenhet måste tas om man vill uppnå ett bättre utnyttjande av resurserna,

dvs. högre elevtäthet i klasserna.

Vad motionärerna berör strävar SÖ alltså redan nu att nå. Vad i motionerna

framförs syns tillhöra det administrativa och organisatoriska anpassnings-

och planeringsarbete som bedrivs av skol- och arbetsmarknadsmyndigheterna

i deras dagliga rutin. SÖ är därvid medveten om att en kraftigare

resurssamordning är önskvärd vad avser t. ex. yrkesskolutbildning å ena

sidan och av arbetsmarknadsskäl å den andra sidan betingade utbildningar.

Det är SÖ:s mening att någon särskild utredning som av motionärerna

föreslagits ej syns erforderlig.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.