Statsutskottets utlåtande nr lbb år 1967
1967-10-31 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1967:144, Statsutskottets utlåtande nr lbb år 1967
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr lbb år 1967
3
Nr 144
Utlåtande i anledning au motion om beredande av plats för SECO
i skolöverstyrelsens styrelse m. m.
(2:a avd.)
I motionen 11:117 av fru Ryding m. fl. har hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala att Sveriges elevers centralorganisation
(SEGO) och Blivande lärares riksförbund (BLR) bör beredas plats
i skolöverstyrelsens styrelse samt Sveriges förenade studentkårer (SFS) i
universitetskanslersämbetets styrelse.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttranden över motionen från skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet,
vilken sistnämnda myndighet hört Sveriges förenade studentkårer.
Se Bilaga till detta utlåtande.
Utskottet. För arbetet inom skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet
är det nödvändigt med kontakt mellan respektive verk å ena sidan
samt de studerande och opinionen inom deras led å den andra. En dylik
kontakt kan givetvis etableras — och har också etablerats — utan att de
studerandes organisationer blir direkt representerade i verksstyrelserna.
I själva verket kan, som också framgått av yttrandena över motionen, åtskilliga
skäl anföras mot att införa en dylik representation. Utskottet avstyrker
motionen och hemställer
att riksdagen icke bifaller motionen II: 117.
Stockholm den 31 oktober 1967
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Närvarande: se under utlåtandet nr 143.
4
Statsutskottets utlåtande nr 144 är 1967
Bilaga
Yttranden över motionen 11:117
Skolöverstyrelsen (3.5.1967)
Ett väsentligt önskemål i samband med den vid 1963 och 1964 års riksdagar
beslutade omorganisationen av skolväsendets centrala ledning var
att i ledningen för skolämbet sverket ge representation för olika för skolväsendet
viktiga samhällsområden. Efter ingående överväganden i förarbetena
— SOU 1962:28 prop. 1963: 144, SU 146 — om olika vägar att
tillgodose önskemålet löstes frågan på det sättet, att i spetsen för den nya
skolöverstyrelsen ställdes en styrelse bestående av — utom generaldirektören
och överdirektören — företrädare för skilda intresseområden inom
samhället. Vid konstruktionen av denna styrelse gäller det, såsom av uttalanden
i prop. 1963: 144 framgår, å ena sidan att begränsa antalet ledamöter
för att styrelsen skulle kunna bli en effektivt arbetande församling
och å andra sidan att åstadkomma cn så allsidig representation som möjligt
för i detta sammanhang väsentliga samhällsintressen. Enligt instruktionen
för SÖ (1965:737) består styrelsen — utom av generaldirektören
och överdirektören — av nio av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter, av vilka
en skall äga god förtrogenhet med arbetsmarknadsfrågor och övriga utses
bland företrädare för universitets- och högskoleväsendets avnämarintressen,
för arbetsgivar- och avnämarintressen inom olika delar av näringslivet,
för arbetstagarintressena och för primärkommunerna. För var och en
av de särskilt utsedda ledamöterna utses en personlig suppleant.
Såväl vid remissbehandlingen av SOU 1962: 28 som vid riksdagsbehandlingen
anmäldes åtskilliga önskemål om representation i styrelsen för speciella
intressen. Dock synes därvid ej från något håll eleverna ha nämnts.
SÖ finner det i och för sig inte oväntat att — mot bakgrunden av den
positiva utveckling som på senare år förekommit beträffande elevernas medinflytande
i skolan och utbyggnaden av elevernas egna organisationer —
frågan om representation för eleverna i ledningen för skolan även på denna
nivå nu anmäler sig. Eleverna är, jämte den i skolan anställda personalen,
naturligtvis den främsta intressenten i skolväsendet. De beslut som fattas i
SÖ berör ytterst elevernas situation, såväl under utbildningstiden som under
den yrkesverksamma tiden. SÖ fäster också mycket stor vikt vid samarbetet
och kontakten med eleverna genom de av dem bildade organisationerna
och har vid beredningen av ärenden som kan sägas ha ett mer påtagligt
elevintresse regelmässigt direkt kontakt med representanter för elevorganisationerna.
Åtskilliga skäl talar emellertid enligt SÖ:s mening mot att, såsom i den
föreliggande motionen avses, SECO och BLR bereds representation i SÖ:s
styrelse.
De i motionen nämnda organisationerna är ej de enda elevorganisationerna
inom det SÖ underställda skolväsendet. De representerar visserligen
betydande områden men jämte dem finns fyra eller fem andra organisationer,
som skulle kunna tänkas göra anspråk på att också bli representerade.
Detta bör framhållas, även om det inte är ett avgörande skäl mot t. ex.
Statsutskottets utlåtande nr 144 år 1967
5
representation för SECO, som får sägas vara representativ för en väsentlig
del av eleverna i det allmänna skolväsendet.
SÖ vill också framhålla att stor försiktighet bör iakttas, då fråga uppkommer
om utvidgning av antalet ledamöter i en styrelse av detta slag. Såsom
ovan erinrats är bestämmelserna om styrelsens sammansättning ett resultat
av en avvägning mellan å ena sidan önskemålet att begränsa antalet ledamöter
och å andra sidan angelägenheten av tillfredsställande representativitet
för olika intresseområden.
De tyngst vägande skälen mot förslaget hänför sig till det förhållandet
att medlemmarna i SECO som regel inte uppnått myndig ålder.
Styrelsen tillkommer, enligt vad som föreskrivs i instruktionen, att besluta
i de viktigaste frågorna inom verkets ämbetsområde. Med uppdraget
att vara ledamot följer ämbetsansvar, dvs. bl. a. att vara underkastad de
särskilda bestämmelserna om ämbetsbrott enligt 20 kap. brottsbalken. Det
synes ej rimligt att person under 21 års ålder skall vara bärare av ämbetsansvar
i sådant sammanhang.
Beträffande åldersfrågan kan jämförelse göras med den kommunala valbarhet
såldern, 23 år, och det förhållandet att för erhållande av ordinarie
statlig tjänst fordras att ha uppnått 21 års ålder. Med elevrepresentation i
SÖ:s styrelse skulle sålunda den situationen kunna inträda, att en ledamot
av styrelsen ej skulle vara valbar till ett SÖ underställt organ. Det kan vidare
framhållas att enligt skolstadgan elevrepresentant i samarbetsnämnd ej
äger delta i beslut, varigenom fråga om avstängning eller förvisning av elev
avgörs.
Den tanken skulle kunna framföras att en elevrepresentant i styrelsen
skulle ha yttranderätt men ej äga delta i beslut. En sådan anordning är
dock av flera skäl ej lämplig. SÖ anser vidare att en elevorganisation ej bör
representeras av en av organisationen anställd funktionär.
Såsom framhållits fäster SÖ mycket stor vikt vid samarbete med elevernas
organisationer. Detta bör dock, såsom redan förekommer, ske genom
att organisationerna fungerar såsom remissinstans i för eleverna betydelsefulla
frågor och genom olika kontakter under hand för samråd med
deras styrelser och förtroendemän.
På anförda skäl avstyrker SÖ bifall till förevarande motion.
Universitetskanslersämbetet (25.5.1987)
Universitetskanslersämbetet, som begränsar sitt yttrande till att avse
frågan om beredande av plats för SFS i universitetskanslersämbetets styrelse,
får under hänvisning till vad SFS anfört avstyrka bifall till motionen
i denna del.
I ärendet har SFS avgivit yttrande vilket härmed överlämnas.
Sveriges förenade studentkårer (8.5.1967)
SFS vill inledningsvis understryka att den förevarande motionen tillkommit
utan medverkan från organisationens sida.
Motionärerna framhåller att SFS saknar direkt insyn i universitetskanslersämbetets
arbete och borde beredas möjlighet att aktivt delta i ämbetets
verksamhet. SFS går här inte in på den oklarhet i form av sammanblandning
av begreppen insyn och aktivt deltagande, här i betydelsen representation,
som vidlåder motionen. Organisationen vill endast framhålla att den
6
Statsutskottets utlåtande nr 1H år 1967
i dag inte hyser någon åstundan att bli företrädd i UKÄ:s styrelse. Däremot
vore det för SFS:s allmänna kontakt med den centrala verksamheten på
utbildningsområdet av utomordentligt värde för organisationen alt — liksom
andra intresseorganisationer med anknytning till utbildninggsområdet
— få medverka i ecklesiastikdepartementets planeringsråd för utbildningsfrågor.
Med hänvisning till vad som anförts hemställer SFS att UKÄ i remissyttrande
till Kungl. Maj :t måtte framhålla det önskvärda i att SFS bereds
tillfälle att ta del i verksamheten inom ecklesiastikdepartementets planeringsråd
för utbildningsfrågor samt vad gäller SFS:s ev. representation i
UKÄ:s styrelse avstyrka bifall till den förevarande motionen.
ESSELTE AB. STHLM 67
714930
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.