Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande nr lbb år 1967

1967-10-31 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:144, Statsutskottets utlåtande nr lbb år 1967

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr lbb år 1967

3

Nr 144

Utlåtande i anledning au motion om beredande av plats för SECO

i skolöverstyrelsens styrelse m. m.

(2:a avd.)

I motionen 11:117 av fru Ryding m. fl. har hemställts att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala att Sveriges elevers centralorganisation

(SEGO) och Blivande lärares riksförbund (BLR) bör beredas plats

i skolöverstyrelsens styrelse samt Sveriges förenade studentkårer (SFS) i

universitetskanslersämbetets styrelse.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionen från skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet,

vilken sistnämnda myndighet hört Sveriges förenade studentkårer.

Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. För arbetet inom skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet

är det nödvändigt med kontakt mellan respektive verk å ena sidan

samt de studerande och opinionen inom deras led å den andra. En dylik

kontakt kan givetvis etableras — och har också etablerats — utan att de

studerandes organisationer blir direkt representerade i verksstyrelserna.

I själva verket kan, som också framgått av yttrandena över motionen, åtskilliga

skäl anföras mot att införa en dylik representation. Utskottet avstyrker

motionen och hemställer

att riksdagen icke bifaller motionen II: 117.

Stockholm den 31 oktober 1967

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Närvarande: se under utlåtandet nr 143.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 144 är 1967

Bilaga

Yttranden över motionen 11:117

Skolöverstyrelsen (3.5.1967)

Ett väsentligt önskemål i samband med den vid 1963 och 1964 års riksdagar

beslutade omorganisationen av skolväsendets centrala ledning var

att i ledningen för skolämbet sverket ge representation för olika för skolväsendet

viktiga samhällsområden. Efter ingående överväganden i förarbetena

— SOU 1962:28 prop. 1963: 144, SU 146 — om olika vägar att

tillgodose önskemålet löstes frågan på det sättet, att i spetsen för den nya

skolöverstyrelsen ställdes en styrelse bestående av — utom generaldirektören

och överdirektören — företrädare för skilda intresseområden inom

samhället. Vid konstruktionen av denna styrelse gäller det, såsom av uttalanden

i prop. 1963: 144 framgår, å ena sidan att begränsa antalet ledamöter

för att styrelsen skulle kunna bli en effektivt arbetande församling

och å andra sidan att åstadkomma cn så allsidig representation som möjligt

för i detta sammanhang väsentliga samhällsintressen. Enligt instruktionen

för SÖ (1965:737) består styrelsen — utom av generaldirektören

och överdirektören — av nio av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter, av vilka

en skall äga god förtrogenhet med arbetsmarknadsfrågor och övriga utses

bland företrädare för universitets- och högskoleväsendets avnämarintressen,

för arbetsgivar- och avnämarintressen inom olika delar av näringslivet,

för arbetstagarintressena och för primärkommunerna. För var och en

av de särskilt utsedda ledamöterna utses en personlig suppleant.

Såväl vid remissbehandlingen av SOU 1962: 28 som vid riksdagsbehandlingen

anmäldes åtskilliga önskemål om representation i styrelsen för speciella

intressen. Dock synes därvid ej från något håll eleverna ha nämnts.

SÖ finner det i och för sig inte oväntat att — mot bakgrunden av den

positiva utveckling som på senare år förekommit beträffande elevernas medinflytande

i skolan och utbyggnaden av elevernas egna organisationer —

frågan om representation för eleverna i ledningen för skolan även på denna

nivå nu anmäler sig. Eleverna är, jämte den i skolan anställda personalen,

naturligtvis den främsta intressenten i skolväsendet. De beslut som fattas i

SÖ berör ytterst elevernas situation, såväl under utbildningstiden som under

den yrkesverksamma tiden. SÖ fäster också mycket stor vikt vid samarbetet

och kontakten med eleverna genom de av dem bildade organisationerna

och har vid beredningen av ärenden som kan sägas ha ett mer påtagligt

elevintresse regelmässigt direkt kontakt med representanter för elevorganisationerna.

Åtskilliga skäl talar emellertid enligt SÖ:s mening mot att, såsom i den

föreliggande motionen avses, SECO och BLR bereds representation i SÖ:s

styrelse.

De i motionen nämnda organisationerna är ej de enda elevorganisationerna

inom det SÖ underställda skolväsendet. De representerar visserligen

betydande områden men jämte dem finns fyra eller fem andra organisationer,

som skulle kunna tänkas göra anspråk på att också bli representerade.

Detta bör framhållas, även om det inte är ett avgörande skäl mot t. ex.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 144 år 1967

5

representation för SECO, som får sägas vara representativ för en väsentlig

del av eleverna i det allmänna skolväsendet.

SÖ vill också framhålla att stor försiktighet bör iakttas, då fråga uppkommer

om utvidgning av antalet ledamöter i en styrelse av detta slag. Såsom

ovan erinrats är bestämmelserna om styrelsens sammansättning ett resultat

av en avvägning mellan å ena sidan önskemålet att begränsa antalet ledamöter

och å andra sidan angelägenheten av tillfredsställande representativitet

för olika intresseområden.

De tyngst vägande skälen mot förslaget hänför sig till det förhållandet

att medlemmarna i SECO som regel inte uppnått myndig ålder.

Styrelsen tillkommer, enligt vad som föreskrivs i instruktionen, att besluta

i de viktigaste frågorna inom verkets ämbetsområde. Med uppdraget

att vara ledamot följer ämbetsansvar, dvs. bl. a. att vara underkastad de

särskilda bestämmelserna om ämbetsbrott enligt 20 kap. brottsbalken. Det

synes ej rimligt att person under 21 års ålder skall vara bärare av ämbetsansvar

i sådant sammanhang.

Beträffande åldersfrågan kan jämförelse göras med den kommunala valbarhet

såldern, 23 år, och det förhållandet att för erhållande av ordinarie

statlig tjänst fordras att ha uppnått 21 års ålder. Med elevrepresentation i

SÖ:s styrelse skulle sålunda den situationen kunna inträda, att en ledamot

av styrelsen ej skulle vara valbar till ett SÖ underställt organ. Det kan vidare

framhållas att enligt skolstadgan elevrepresentant i samarbetsnämnd ej

äger delta i beslut, varigenom fråga om avstängning eller förvisning av elev

avgörs.

Den tanken skulle kunna framföras att en elevrepresentant i styrelsen

skulle ha yttranderätt men ej äga delta i beslut. En sådan anordning är

dock av flera skäl ej lämplig. SÖ anser vidare att en elevorganisation ej bör

representeras av en av organisationen anställd funktionär.

Såsom framhållits fäster SÖ mycket stor vikt vid samarbete med elevernas

organisationer. Detta bör dock, såsom redan förekommer, ske genom

att organisationerna fungerar såsom remissinstans i för eleverna betydelsefulla

frågor och genom olika kontakter under hand för samråd med

deras styrelser och förtroendemän.

På anförda skäl avstyrker SÖ bifall till förevarande motion.

Universitetskanslersämbetet (25.5.1987)

Universitetskanslersämbetet, som begränsar sitt yttrande till att avse

frågan om beredande av plats för SFS i universitetskanslersämbetets styrelse,

får under hänvisning till vad SFS anfört avstyrka bifall till motionen

i denna del.

I ärendet har SFS avgivit yttrande vilket härmed överlämnas.

Sveriges förenade studentkårer (8.5.1967)

SFS vill inledningsvis understryka att den förevarande motionen tillkommit

utan medverkan från organisationens sida.

Motionärerna framhåller att SFS saknar direkt insyn i universitetskanslersämbetets

arbete och borde beredas möjlighet att aktivt delta i ämbetets

verksamhet. SFS går här inte in på den oklarhet i form av sammanblandning

av begreppen insyn och aktivt deltagande, här i betydelsen representation,

som vidlåder motionen. Organisationen vill endast framhålla att den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 1H år 1967

i dag inte hyser någon åstundan att bli företrädd i UKÄ:s styrelse. Däremot

vore det för SFS:s allmänna kontakt med den centrala verksamheten på

utbildningsområdet av utomordentligt värde för organisationen alt — liksom

andra intresseorganisationer med anknytning till utbildninggsområdet

— få medverka i ecklesiastikdepartementets planeringsråd för utbildningsfrågor.

Med hänvisning till vad som anförts hemställer SFS att UKÄ i remissyttrande

till Kungl. Maj :t måtte framhålla det önskvärda i att SFS bereds

tillfälle att ta del i verksamheten inom ecklesiastikdepartementets planeringsråd

för utbildningsfrågor samt vad gäller SFS:s ev. representation i

UKÄ:s styrelse avstyrka bifall till den förevarande motionen.

ESSELTE AB. STHLM 67

714930

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.