Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna.

1967-10-31 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:145, Utlåtande i anledning av motioner angående kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H5 år 1967

1

Nr 145

Utlåtande i anledning av motioner angående kostnadsfördelningen

mellan staten och kommunerna.

(5:e avd.)

I de likalydande motionerna I: 59 av herr Bengtson m. fl. och II: 79 av herr

Hedlund m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla om skyndsam parlamentarisk utredning av frågan om kostnadsfördelningen

mellan staten och kommunerna, såväl från skattepolitisk

synpunkt som med hänsyn till frågans betydelse för den kommunala demokratin,

i enlighet med vad i motionerna har anförts.

Vidare har i de likalydande motionerna I: 589 av herr Werner och II: 717

av herr Karlsson i Huddinge m. fl. yrkats, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

i skrivelse till regeringen hemställer att regeringen föranstaltar om utredning

rörande statens övertagande i allt väsentligt av kostnaderna för skolväsendet.

Utskottet. De nu ifrågavarande motionsyrkandena har i stort sett samma

syfte. I motionerna I: 59 och II: 79 framförs förslag om en parlamentarisk

utredning av frågan om kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna

och i motionerna 1:589 och II: 717 framförs krav på en utredning

rörande statens övertagande i allt väsentligt av kostnaderna för skolväsendet.

I anledning av motionsyrkandena får utskottet erinra om den av 1965

års riksdag beslutade skatteutjämningsreformen, vilken trädde i kraft

fr. o. m. år 1966. Förslag om denna reform lades fram i propositionen nr

43, vilken grundade sig på 1958 års skatteutjämningskommittés betänkande.

Skatteutjämningskommittén tog inte ställning till frågan om fördelningen

mellan stat och kommun i stort av kostnaderna för den samhällsverksamhet

som åvilar kommunerna. Kommittén framhöll dock att det

syntes motiverat att frågan om fördelningen av kostnaderna på skolans

område mellan stat och kommun togs upp till prövning inom en snar framtid.

Vidare underströk kommittén angelägenheten av att i samband med

prövningen av kommitténs förslag kostnadsfördelningen mellan staten och

landstingskommunerna underkastades en prövning från allmänna skattepolitiska

utgångspunkter.

I samband med den på utskottets behandling ankommande delen av

nämnda proposition hade utskottet att yttra sig om vissa då framställda

motionsyrkanden rörande frågan om fördelningen av kostnaderna mellan

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 saml. Nr 145

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1967

staten och kommunerna. Utskottet underströk därvid att kommunerna till

följd av stegrade kostnader inom sjukvården och skolväsendet samt andra

verksamhetsområden stod inför mycket svårbemästrade ekonomiska problem.

Såsom framgick av propositionen innebar emellertid de i densamma

framlagda förslagen en betydande ökning av bidragsgivningen till kommunerna.

Därjämte garanterade skatteutjämningssystemets utformning att

statsbidraget blev värdebeständigt och standardföljsamt. Utskottet ansåg

att man först borde avvakta verkningarna av detta system i dess nuvarande

utformning innan man tog upp frågan om kostnadsfördelningen mellan

stat och kommun. Systemet innehöll också utomordentliga möjligheter att

påverka såväl bidragsgivningens omfattning som bidragsmedlens fördelning

mellan kommunerna. Under åberopande härav avstyrkte utskottet de

ifrågavarande motionsyrkandena och riksdagen beslöt i enlighet härmed.

Även i fjol avslog riksdagen då motionsvis framställda yrkanden av i sak

samma innebörd.

I de nu föreliggande motionerna har inte anförts några nya skäl som motiverar

att utskottet ändrar sin redan tidigare hävdade uppfattning att

man först bör avvakta verkningarna av det nya skatteutjämningssystemet

innan man tar upp frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun.

Som en följd härav avstyrker utskottet motionerna 1:59 och II: 79

samt I: 589 och II: 717, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer

att riksdagen icke bifaller motionerna 1:59 och 11:79

samt I: 589 och II: 717, sistnämnda båda motioner såvitt nu

är i fråga.

Stockholm den 31 oktober 1967

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Einar

Persson (s), Virgin (h), Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Kaijser

(h), fru Wallentheim (s), herrar Söderberg (s), Herbert Larsson (s), Rönnberg

(s), Wallmark (h), Wååg (s), Thorsten Larsson (ep) och Karl-Erik

Eriksson (fp); samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström (s), Almgren (s),

Eliasson i Sundborn (ep), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp),

Bergman (s), Mattsson (ep), fröken Olsson (s), herrar Johansson i Norrköping

(s), Gustafsson i Uddevalla (s), Nelander (fp), Björkman (h), Källstad

(fp), Nordstrandh (h) och Nilsson i Kristianstad (s).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1967

3

Reservationer

1) av herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Thorsten Larsson

(ep), Karl-Erik Eriksson (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp),

Mattsson (ep), Nelander (fp) och Källstad (fp), som anser att utskottet

bort tillstyrka motionerna I: 59 och II: 79 och att därför

dels den del av utskottets yttrande som på s. 1 börjar med »I samband»

och på s. 2 slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»Utvecklingen visar att kommunernas resurser i ökad utsträckning tas

i anspråk för finansiering av olika uppgifter inom skolväsendet, sjuk- och

hälsovård, socialvård m. fl. förvaltningsgrenar. Främst har den betydande

kommunala expansionen inom ifrågavarande områden sin förklaring i att

kommunerna genom statsmakternas beslut påförts eller genom stimulansbidrag

tagit på sig uppgifter från staten. Detta i sin tur har fört med sig

att medborgarna genom kommunalskatten får bära stigande kostnader för

obligatoriska kommunala samhällsuppgifter utan att denna kostnadsöverflyttning

har skattepolitiskt prövats.

Den omständigheten att en skatteutjämningsreform nyligen genomförts

utgör enligt utskottets mening inte något hinder för att en parlamentarisk

utredning skyndsamt tillsätts för att från såväl skattepolitiska som andra

synpunkter pröva hela den genom motionerna aktualiserade frågan om

kostnadsfördelningen mellan stat och kommun, så mycket mer som denna

fråga inte prövades i samband med reformens genomförande. Utskottet

tillstyrker därför motionerna I: 59 och II: 79. Vid bifall härtill torde det i

motionerna I: 589 och II: 717 framställda yrkandet om utredning av frågan

om kostnaderna för skolväsendet få anses ha blivit tillgodosett.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen med bifall till motionerna I: 59 och II: 79

och i anledning av motionerna 1:589 och 11:717, sistnämnda

båda motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhåller om skyndsam parlamentarisk utredning

av frågan om kostnadsfördelningen mellan staten och

kommunerna.»

2) av herr Wallmark (h).

MARCUS BOKTR. STHLMI967 470027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.