Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om förbättring av landsbygdsungdomens möjligheter till skolundervisning, m. m.

1967-11-07 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:149, Utlåtande i anledning av motioner om förbättring av landsbygdsungdomens möjligheter till skolundervisning, m. m.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1967

3

Nr 149

Utlåtande i anledning av motioner om förbättring av landsbygdsungdomens

möjligheter till skolundervisning, m. m.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna I: 394 av herr Per Jacobsson m. fl. och II:

495 av herr Gustafsson i Skellefteå m. fl. har hemställts att riksdagen måtte

besluta

dels att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att högstadierna på landsbygden

i största möjliga utsträckning lokaliseras så, att de kan nås av eleverna

på av skolöverstyrelsen föreskriven restid och utan att inackordering

behöver tillgripas,

dels att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att sådana bestämmelser utfärdas

att minimiantalet elever, som nu krävs för att undervisning i viss tillvalsgrupp

eller på viss linje på grundskolans högstadium skall få anordnas,

sänks beträffande högstadier med mindre än 75 elever per årskurs,

dels att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att försöksverksamhet med

korrespondensundervisning samt radio- och TV-undervisning snarast möjligt

startas i syfte att ge eleverna vid de mindre högstadierna och gymnasiala

skolorna större valfrihet,

dels ock att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om försöksverksamhet

vid gymnasiala skolor med ett system med koncentrationsundervisning och

ambulerande lärare.

Beträffande motiveringen till de i motionerna framförda yrkandena hänvisas

till motionen II: 545.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen. Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet har stor förståelse för motionärernas önskan att man på olika

sätt skall verka för att alla ungdomar Oberoende av bostadsort får likvärdiga

utbildningsmöjligheter. I flera hänseenden torde emellertid de konkreta

önskemål motionärerna framfört vara i sak beaktade.

Vad först angår högstadiernas lokalisering uttalar skolöverstyrelsen i sitt

yttrande över motionerna, att denna i det hela genomförts på ett sätt som

svarar mot motionärernas önskemål och att överstyrelsen självfallet uppmärksamt

följer frågor som rör grundskoleplaneringen i glesbygdsområden.

tf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Xr 148—153

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1967

Med hänsyn härtill synes motionärernas hemställan i denna del inte behöva

föranleda någon åtgärd.

Det nuvarande rikt differentierade tillvalssystemet i grundskolan har visat

sig fungera så att elevernas val koncentreras på ett fåtal av de många

varianterna, vilket gör att åtskilliga av de tänkta studievägarna i praktiken

inte kan erbjudas, därför att tillräckligt antal elever för inrättande av tillvalsgrupp

inte uppnås. Som skolöverstyrelsen påpekat kan det pågående

läroplansarbetet inom överstyrelsen väntas komma att leda till förslag om

en väsentlig förenkling av tillvalssystemet. Vid en dylik förenkling kan

man räkna med att det av motionärerna påtalade problemet, som för övrigt

är aktuellt inte bara vid små utan även vid medelstora och störa högstadier,

i stort sett elimineras. I detta läge anser sig utskottet inte höra föreslå någon

framställning i frågan till Kungl. Maj :t.

Med hänsyn till vad skolöverstyrelsen anfört synes vidare motionärernas

önskemål om försöksverksamhet med korrespondensundervisning samt radio-

och TV-undervisning inte böra föranleda någon åtgärd.

Vad slutligen angår glesbygdens skolproblem på det gymnasiala stadiet

torde ett förslag av skolöverstyrelsen angående organisationen av gymnasium

och fackskola i glesbygd vara att vänta inom kort. I avvaktan härpå

anser sig utskottet inte böra föreslå riksdagen att hos Kungl. Maj :t hemställa

om försöksverksamhet vid gymnasiala skolor med ett system med

korrespondensundervisning och ambulerande lärare. Inte heller i denna

del synes motionärernas hemställan böra föranleda någon åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen icke bifaller motionerna I: 394 och II: 495.

Stockholm den 7 november 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 148.

Reservation

av herr Per Jacobsson (fp).

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1A9 år 1967

5

Bilaga

Skolöverstyrelsens yttrande den 19 oktober 1967 över motionerna

I: 394 och II: 495

1. Grundskolan kommer att vara införd i hela riket från och med budgetåret

1968/69. Planeringen för högstadieorganisationen, som blir helt utbyggd

från och med läsåret 1972/73, har i stort bedrivits enligt de anvisningar

som återfinns i ASÖ 1959: 9, ASÖ 1962: 32 och ASÖ 1959: 24. Förteckning

över elevområden för högstadieundervisningens anordnande i hela

landet utfärdades av Kungl. Maj :t under år 1964 i samband med Kungl.

Maj :ts beslut angående fastställelse av plan för indelning i kommuner.

Uppbyggnaden av högstadieorganisationen sker för närvarande helt i enlighet

med den av Kungl. Maj :t fastställda förteckningen.

SÖ överlämnade 23.3.1965 till Konungen förslag till anordnande av högstadieundervisningen

i glesbygd. I förslaget, som baserats på utredningen

»Högstadieorganisationen i glesbygd 1964», hemställde SÖ om bemyndigande

att vidta åtgärder, som erfordras för att i förekommande fall skolenheter

med enkelt högstadium skulle kunna upprättas i glesbygdsområden. I skrivelse

11.3.1966 fann Kungl. Maj:t, att ifrågavarande framställning icke

skulle föranleda annan Kungl. Maj :ts åtgärd, än att Kungl. Maj :t förklarade

sig i varje särskilt fall vilja pröva förslag om särskilda anordningar

i fråga om skolorganisationen i glesbygdskommun.

Sedan SÖ överlämnade sitt förslag till ordnande av högstadieundervisning

i glesbygdsområden har till SÖ endast inkommit framställning i enlighet

med förslaget från en kommun (Ådals-Liden).

I samband med handläggningen av detta ärende beräknade SÖ, att följande

antal högstadieorter skulle ha endast enkelt högstadium (åk 7) år 1972:

i Värmlands län

i Kopparbergs län

i Gävleborgs län

i Jämtlands län

i Västerbottens län

i Norrbottens län

Stöllet,

Idre,

Los, Ramsjö och Hassela,

Hallen, Rätan, Funäsdalen och Ytterhogdal

Tärnaby och Fredrika,

Glommersträsk, Niemisel, Jockfall, Landsjärv, Muodoslompolo,

Junosuando, Tärnaby, Karesuando.

Enligt uppgifter från länsskolnämnderna i nämnda län finns enkla högstadier

(en klass åk 7) för närvarande på följande orter:

i Värmlands län

i Kopparbergs län

i Gävleborgs län

i Västernorrlands län

i Jämtlands län

i Norrbottens län

Stöllet,

Säfsnäs, Lima, Särna, Idre,

Ramsjö (högstadiet i Hassela nedlagt),

Solberg, Ramsjö,

Rätan, Funäsdalen,

Glommersträsk, Moskosel, Jockfall, Landsjärv,

Muodoslompolo, Junosuando, Tärnaby, Karesuando.

opaginerad Kontrollera mot PDF

B Statsutskottets utlåtande nr 1W år 1967

Från länsskolnämndernas sida synes intresset för att organisera glesby°''dshögst

adier vara ringa, om skolgången kan anordnas pa annat sätt.

Inte heller kommunerna synes ha visat större intresse för enkla högstadier.

Däremot är det säkerligen realistiskt att förutsätta, att man på orter, där

underlaget för högstadium sjunker, önskar bibehålla högstadiet så länge

som möjligt.

Med hänvisning till det ovanstående finner SÖ att lokaliseringen och organisationen

av högstadierna i det hela genomförts på ett sätt som svarar

mot motionens hemställan under punkt 1 och att sålunda någon omprö\- ning av reglerna för lokalisering av glesbygds högstadier för närvarande ej

är påkallad. SÖ kommer självfallet att under de närmaste åren uppmärksamt

följa frågor som rör grundskolplaner ingen i glesbygdsområden.

2. Det nuvarande tillvalssystemet i grundskolan erbjuder ele\erna ett

mycket stort antal studievägar genom högstadiet. Som exempel härpå kan

nämnas att de fem tillvalsgrupperna i årskurs 7 ger möjligheter till val

mellan sammanlagt 17 varianter och de nio tillvalsgrupperna i årskurs 8

ger möjlighet till val mellan lika många varianter. Erfarenheterna ger emellertid

vid handen, att elevernas val inriktas i huvudsak endast mot ett fåtal

av de många varianterna. Detta medför i regel att enstaka elever, som väljer

mindre frekventa studievägar genom högstadiet, har små möjligheter

att få sina önskningar tillgodosedda på grund av att tillräckligt antal elever

inte uppnås för att tillvalsgrupp skall kunna inrättas. Detta förhållande

inträffar inte endast vid de små högstadierna utan också vid de medelstora

och stora högstadierna. Vissa undersökningar som utförts inom SÖ visar,

att i ett högstadium med fem paralleller i regel undervisningsgrupper kan

inrättas i ti av de 17 varianterna i årskurs 7 och i 8 av samma antal varianter

i årskurs 8. Inte heller i ett högstadium med 7 paralleller kan alla varianter

erbjudas. Där rör det sig om förhållandet 10 till 17 i arskurs 7 och 8

till 17 i årskurs 8. På de mindre högstadierna blir givetvis möjligheterna att

tillgodose elevernas skiftande studieval ändå mer begränsade. På ett tvåparallelligt

högstadium med cirka 50 elever i årskursen kan i regel endast

fyra tillvalsgrupper inrättas i årskurserna 7 och 8.

I samband med den översyn av grundskolans läroplan som för närvarande

pågår inom SÖ kan förslag förväntas om en väsentlig förenkling av hela

tillvalssystemet. De svårigheter som för närvarande föreligger att vid högstadier

med mindre än 75 elever i årskursen tillgodose elevernas önskemål

i fråga om val av studievägar kan härigenom beräknas bli i stort sett eliminerade

och de i motionerna förordade åtgärderna därför inte bli behövliga.

ti. Vad som anförs under denna punkt har sedan länge varit föremål för

åtgärder från SÖ:s sida. Mellan SÖ och Sveriges Radio-TV förekommer ett

nära samarbete, som i hög grad varit inriktat på alt tillgodose sådana behov

som redovisas i motionerna. Utom de resurser som Sveriges Radio-TV

kan erbjuda har numera ytterligare möjligheter ställts till förfogande, sedan

staten övertagit en produktionsfirma för framställning av radio- och

TV-program för undervisningen framförallt i de gymnasiala skolformerna.

I det samarbets- och utredningsorgan som tillsatts för denna speciella verksamhet,

TRU-kommittén, är SÖ representerad. SÖ bedömer de bär redovisade

förutsättningarna för utnyttjande av radio och TV i undervisningen

vara av den art och den omfattning all motionens hemställan på denna

punkt därmed redan är tillgodosedd.

4. Frågan om glesbygdernas skolproblem på det gymnasiala stadiet har

under senare år varit föremål för stor uppmärksamhet från såväl riksdag

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr Ii9 åi 1967

7

som skolmyndigheter. I skrivelse till Konungen 9.1.1960 framlade SÖ, efter

särskild utredning, förslag till lösning av glesbygdens gymnasiefragor. SÖ

har vidare i olika yttranden till Kungl. Maj :t vid flera tillfällen haft anledning

att behandla hithörande problem. Vid samtliga dessa tillfällen, liksom

vid riksdagsbehandlingen, har poängterats, att glesbygdens ungdomar bör

få samma tillfälle till utbildning som ungdomen i mera tätbyggda trakter,

i den mån det är praktiskt möjligt. Kungl. Maj :t har 2.3.1965 anbefallt SÖ

att inkomma med förslag till de förändringar och kompletteringar i nuvarande

anordningar, som för glesbygdernas del erfordras med hänsyn till det

nya gymnasiets och fackskolans införande.

Inom SÖ har utarbetats ett förslag angående organisationen av gymnasium

och fackskola i glesbygd. Förslaget, som är dagtecknat 10.5.1967, har

varit föremål för remissbehandling. SÖ beräknar att inkomma till Kungl.

Maj :t med förslag i ärendet omkring årsskiftet 1967/68.

Genomförandet av grundskolbeslutet med en spridning av skolenheter

med högstadieundervisning till flera orter, liksom förverkligandet av gymnasie-

och fackskolreformen innebär i sig en betydande minskning av elevernas

resvägar för att erhålla önskad utbildning. Förverkligandet av dessa

beslut innebär även betydande utjämning av skillnaderna mellan landsbygd

och tätort i utbildningshänseende.

För att åskådliggöra utvecklingen i stort av verksamheten med skolskjutsar

och inackordering dels i enskilda hem, dels i elevhem har i nedanstående

tabell sammanställts uppgifter ur SCB:s undervisningsstatistik. Uppgifterna

avser verksamheten i såväl det obligatoriska skolväsendet som de

berörda icke obligatoriska kommunala skolorna.

Läsår

Antal inackorderade elever Antal elever

i enskilda i elevhem Summa med skolskjuts

hem

1962/63 . . .

2 128

1 921

4 049

197

630

1963/64 . . .

1 596

1 739

3 335

201

799

1964/65 . . .

1 825

1 353

3 178

245

797

1965/66 . . .

1 398

1 148

2 546

239

621

Inackorderingarna minskar således oavbrutet trots att grundskolans genomförande

ökar elevantalet och antalet skolår.

För den gymnasiala skolan medför å andra sidan centraliseringen ökat

behov av inackorderingsmöjligheter på vissa orter. SÖ vill framhålla att

man i samband med planeringen för den gymnasiala skolutbildningen från

kommunernas sida alltmera uppmärksamt följer frågan om inackordering

av elever i centraliserade kurser. SÖ kommer för sin del att snarast

låta överse behovet av investeringar i elevbostäder för den planerade gymnasiala

utbildningen.

Skolarbetstidsutredningens (SOU 1967:14) av SÖ tillstyrkta förslag om

femdagars skolarbetsvecka innebär betydande lättnader för elever i glesbygder.

Med skolfria lördagar minskar antalet resdagar per vecka. Femdagarsveckan

innebär vidare betydligt större möjligheter för inackorderade

elever att besöka hemmet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.