Utlåtande i anledning av motioner om bety g sättning en i grundskolan m. m.
1967-11-07 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1967:151, Utlåtande i anledning av motioner om bety g sättning en i grundskolan m. m.
Dokumentets text
10
Statsutskottet utlåtande nr 151 år 1967
Nr 151
Utlåtande i anledning av motioner om bety g sättning en i grundskolan
m. m.
(2:a avd.)
I de likalydande motionerna 1: 495 av herr Thorsten Larsson m. fl. och
II: 620 av herrar Johansson i Skärstad och Elmstedt har hemställts att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag
beträffande frågan om införande av ett absolut betygsättningssystem vid såväl
grundskolan som de gymnasiala skolorna.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen, överstyrelsen har anfört
följande.
Det betygssystem motionärerna nämner som ett möjligt alternativ till det
nuvarande och med vad de kallar en absolut skala syns närmast svara mot
den typ av betygsättning, som förekommer i realskolan och tidigare gymnasieformer.
Detta betygssystems positiva och negativa sidor gjordes till föremål
för ingående utredningar av skolberedningen och gymnasieutredningen.
På grundval av dessa undersökningar förordade båda utredningarna
det system, som nu används under benämningen relativ betygsättning. Då
frågan om systemen för betygsättningen så nyligen prövats är det osannolikt
att något nytt skulle framkomma genom en ny utredning av det slag
motionärerna åsyftar.
Under den tid grundskolan varit i verksamhet och i synnerhet dess högstadium
har såväl centralt som regionalt och lokalt insamlats uppgifter om
betygssystemets sätt att fungera, framför allt i fråga om betygsnivå och betygspridning.
Systemet har befunnits i stort fungera i enlighet med gällande
bestämmelser och anvisningar. På vissa punkter har dock mindre onöj aktigheter
iakttagits.
För att undanröja dessa onöj aktigheter och för att underlätta systemets
praktiska användning har under de senaste åren ett stort antal lokala och
regionala konferenser ägnats betygsfrågorna. Skolöverstyrelsen har vidare,
utöver vad som föreskrivs i läroplanen för grundskolan den 4 juni 1966,
meddelat vissa tillämpningsföreskrifter (Aktuellt från Skolöverstyrelsen
1965/66:52) och arbetar för närvarande med ytterligare informationsmaterial
till föräldrar och lärare i form av broschyrer.
Till den speciella frågan om relativ och absolut betygsättning vill överstyrelsen
foga följande.
Alla data om det tidigare betygsättningssystemet, som har brukat benämnas
absolut, ger klart vid handen att även detta system i själva verket var
relativt. Några väl definierade, klart avgränsade och framför allt under någorlunda
långa tidsperioder konstanta kunskapskrav, som svarade mot be
-
Statsutskottet utlåtande nr 15i år 1967
11
stämda betygsnivåer, förekom inte. Detta innebär praktiskt, att motionärernas
krav om att ett visst mått av kunskaper skall svara mot en viss betygsgrad
inte heller uppfylldes i det äldre systemet. Ett sådant krav förutsätter
att bestämda mått av kunskaper i varje enskilt ämne kan definieras
på ett entydigt sätt. Detta kan möjligen uppnås genom ett stort antal prov i
samtliga ämnen och avseende isolerade fakta, något som dock inte står i
överensstämmelse med målet för undervisningen sådant det fastställts av
riksdagen.
Skolöverstyrelsen avstyrker bifall till motionerna.
Utskottet. Den fördelning av eleverna på olika betygsgrader, som i nuvarande
system är en riktpunkt för betygsättningen, hänför sig inte till den
enskilda klassen eller gruppen utan till ett representativt elevmaterial. Om
en klass inte kan anses representativ för den elevkategori den tillhör, bör betygsmedelvärde
och betygsspridning i samma mån avvika från det normala.
Detta kommer till klart uttryck exempelvis i läroplanen för grundskolan. I
den mån det förhåller sig så som det uppges i motionerna, nämligen att det
förekommer att lärarna även i klasser som inte kan anses utgöra ett representativt
urval eftersträvar ovannämnda normala betygsfördelning, har uppenbarligen
intentionerna i fråga om betygsättningen inte trängt igenom.
Utskottet vill därför understryka att när det i läroplanen som norm för betygsfördelningen
anges vissa procentsiffror — ett visst betyg bör normalt
kunna tilldelas en viss procent av eleverna — skall detta inte tillämpas slaviskt
i varje klassenhet. Det är angeläget att missförstånd på denna punkt
undanröjes. Med en fortsatt upplysningsverksamhet från överstyrelsens sida
av den art som anges i överstyrelsens yttrande och en vidgad användning av
standardprov bör man kunna räkna med att eventuella tillämpningssvårigheter
efterhand reduceras. Med hänsyn härtill och till vad skolöverstyrelsen
anfört om möjligheterna att få fram ett s. k. absolut betygsättningssystem
och lämpligheten därav anser utskottet, att det inte finns anledning att hos
Kungl. Maj :t begära en utredning om införande av ett sådant system. Utskottet
avstyrker därför motionerna och hemställer
att riksdagen icke bifaller motionerna I: 495 och II: 620.
Stockholm den 7 november 1967
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Närvarande: se under utlåtandet nr 148.
Reservationer
1) av herr Thorsten Larsson (ep)
2) av herr Turesson (h).
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.