Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om bety g sättning en i grundskolan m. m.

1967-11-07 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:151, Utlåtande i anledning av motioner om bety g sättning en i grundskolan m. m.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottet utlåtande nr 151 år 1967

Nr 151

Utlåtande i anledning av motioner om bety g sättning en i grundskolan

m. m.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna 1: 495 av herr Thorsten Larsson m. fl. och

II: 620 av herrar Johansson i Skärstad och Elmstedt har hemställts att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag

beträffande frågan om införande av ett absolut betygsättningssystem vid såväl

grundskolan som de gymnasiala skolorna.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen, överstyrelsen har anfört

följande.

Det betygssystem motionärerna nämner som ett möjligt alternativ till det

nuvarande och med vad de kallar en absolut skala syns närmast svara mot

den typ av betygsättning, som förekommer i realskolan och tidigare gymnasieformer.

Detta betygssystems positiva och negativa sidor gjordes till föremål

för ingående utredningar av skolberedningen och gymnasieutredningen.

På grundval av dessa undersökningar förordade båda utredningarna

det system, som nu används under benämningen relativ betygsättning. Då

frågan om systemen för betygsättningen så nyligen prövats är det osannolikt

att något nytt skulle framkomma genom en ny utredning av det slag

motionärerna åsyftar.

Under den tid grundskolan varit i verksamhet och i synnerhet dess högstadium

har såväl centralt som regionalt och lokalt insamlats uppgifter om

betygssystemets sätt att fungera, framför allt i fråga om betygsnivå och betygspridning.

Systemet har befunnits i stort fungera i enlighet med gällande

bestämmelser och anvisningar. På vissa punkter har dock mindre onöj aktigheter

iakttagits.

För att undanröja dessa onöj aktigheter och för att underlätta systemets

praktiska användning har under de senaste åren ett stort antal lokala och

regionala konferenser ägnats betygsfrågorna. Skolöverstyrelsen har vidare,

utöver vad som föreskrivs i läroplanen för grundskolan den 4 juni 1966,

meddelat vissa tillämpningsföreskrifter (Aktuellt från Skolöverstyrelsen

1965/66:52) och arbetar för närvarande med ytterligare informationsmaterial

till föräldrar och lärare i form av broschyrer.

Till den speciella frågan om relativ och absolut betygsättning vill överstyrelsen

foga följande.

Alla data om det tidigare betygsättningssystemet, som har brukat benämnas

absolut, ger klart vid handen att även detta system i själva verket var

relativt. Några väl definierade, klart avgränsade och framför allt under någorlunda

långa tidsperioder konstanta kunskapskrav, som svarade mot be
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet utlåtande nr 15i år 1967

11

stämda betygsnivåer, förekom inte. Detta innebär praktiskt, att motionärernas

krav om att ett visst mått av kunskaper skall svara mot en viss betygsgrad

inte heller uppfylldes i det äldre systemet. Ett sådant krav förutsätter

att bestämda mått av kunskaper i varje enskilt ämne kan definieras

på ett entydigt sätt. Detta kan möjligen uppnås genom ett stort antal prov i

samtliga ämnen och avseende isolerade fakta, något som dock inte står i

överensstämmelse med målet för undervisningen sådant det fastställts av

riksdagen.

Skolöverstyrelsen avstyrker bifall till motionerna.

Utskottet. Den fördelning av eleverna på olika betygsgrader, som i nuvarande

system är en riktpunkt för betygsättningen, hänför sig inte till den

enskilda klassen eller gruppen utan till ett representativt elevmaterial. Om

en klass inte kan anses representativ för den elevkategori den tillhör, bör betygsmedelvärde

och betygsspridning i samma mån avvika från det normala.

Detta kommer till klart uttryck exempelvis i läroplanen för grundskolan. I

den mån det förhåller sig så som det uppges i motionerna, nämligen att det

förekommer att lärarna även i klasser som inte kan anses utgöra ett representativt

urval eftersträvar ovannämnda normala betygsfördelning, har uppenbarligen

intentionerna i fråga om betygsättningen inte trängt igenom.

Utskottet vill därför understryka att när det i läroplanen som norm för betygsfördelningen

anges vissa procentsiffror — ett visst betyg bör normalt

kunna tilldelas en viss procent av eleverna — skall detta inte tillämpas slaviskt

i varje klassenhet. Det är angeläget att missförstånd på denna punkt

undanröjes. Med en fortsatt upplysningsverksamhet från överstyrelsens sida

av den art som anges i överstyrelsens yttrande och en vidgad användning av

standardprov bör man kunna räkna med att eventuella tillämpningssvårigheter

efterhand reduceras. Med hänsyn härtill och till vad skolöverstyrelsen

anfört om möjligheterna att få fram ett s. k. absolut betygsättningssystem

och lämpligheten därav anser utskottet, att det inte finns anledning att hos

Kungl. Maj :t begära en utredning om införande av ett sådant system. Utskottet

avstyrker därför motionerna och hemställer

att riksdagen icke bifaller motionerna I: 495 och II: 620.

Stockholm den 7 november 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 148.

Reservationer

1) av herr Thorsten Larsson (ep)

2) av herr Turesson (h).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.