Utlåtande i anledning av motion om vidgad möjlighet att erhålla befrielse från åttonde och nionde skolåret i grundskolan.
1967-11-07 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1967:153, Utlåtande i anledning av motion om vidgad möjlighet att erhålla befrielse från åttonde och nionde skolåret i grundskolan.
Dokumentets text
16
Statsutskottets utlåtande nr 153 år 1967
Nr 153
Utlåtande i anledning av motion om vidgad möjlighet att erhålla
befrielse från åttonde och nionde skolåret i grundskolan.
(2:a avd.)
I motionen II: 353 av herrar Åkerlind och Nordgren har hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag
om vidgade möjligheter för skoltrötta elever att erhålla befrielse från
åttonde och nionde skolåret i grundskolan samt att sådan befrielse kompletteras
med rätt att erhålla denna undervisning vid senare tidpunkt.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionen från skolöverstgrelsen. Se Bilaga till detta utlåtande.
Utskottet får till en början erinra om att enligt 36 § skollagen möjlighet
finns att medge att en elev får avsluta sin skolgång med utgången av vårterminen
det kalenderår då han fyller femton år även om han då ej fullgjort
sin skolplikt. En förutsättning för medgivandet är dock att särskilda
skäl med hänsyn till elevens bästa anses föreligga. Denna bestämmelse bör
kunna tillämpas i en del av de fall då det föreligger sådan skoltrötthet som
motionärerna avser. Andra fall — framför allt då eleven är yngre eller tillhör
lägre årskurs — faller däremot utanför den angivna bestämmelsen.
Utskottet är medvetet om det allvarliga i de skoltrötta elevernas situation
och om de svåra störningar de ofta vållar sina kamrater och lärare i skolarbetet.
Utskottet kan dock inte ansluta sig till motionärernas önskemål om
förslag om vidgade möjligheter till befrielse från skolgången. De åtgärder
skolöverstyrelsen rekommenderat bör först prövas i praktiken och därjämte
bör ansträngningarna inriktas på att finna ytterligare utvägar att lösa de
skoltröttas problem.
Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen och hemställer
alltså
att riksdagen icke bifaller motionen II: 353.
Stockholm den 7 november 1967
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Närvarande: se under utlåtandet nr 148.
Statsutskottets utlåtande nr 153 år 1967
17
Bilaga
Skolöverstyrelsens yttrande den 24 maj 1967 över motionen 11:353
Vad 1957 års skolberedning anförde rörande förtida avgång från den obligatoriska
skolan torde alltjämt äga giltighet (SOU 1961: 30 s. 240). »En elev,
som slutar skolan i förtid, går ut i livet med sämre kunskapsgrund än som
skulle vara nödvändigt och med sämre grund än kamraterna. För hans egen
skulle bör detta inte tillåtas om inte mycket övertygande skäl föreligger» och
med garanti för att eleven »direkt från skolan övergår till annan utbildning
eller till för honom lämplig anställning eller verksamhet.» Det är svårt att få
en sådan garanti beträffande 15-åringar, dvs. elever som normalt skall tillhöra
årskurs 9 och som enligt gällande bestämmelser kan befrias från vidare
skolgång, och än svårare torde det vara för yngre elever. Att kombinera
medgivande om förtida avgång från skolan med skyldighet att senare återuppta
studierna skulle medföra svåröverskådliga konsekvenser för skolorganisationen
och den enskilde individen. Kontrollen av att skolgången fullgjordes
skulle i dagens samhälle med dess stora befolkningsrörlighet kräva
en omfattande organisation för registrering av kvarvarande skolplikt. Därtill
kommer, att man helt saknar garantier för att det avslutande året kommer
att te sig välkommet för eleven och av honom utnyttjas på rätt sätt.
Erfarenheterna från de uppskov med fullgörandet av fortsättningsskolplikten,
som kunde beviljas av skolstyrelserna, är i detta avseende inte
goda.
Frågan om de skoltrötta elevernas skolsituation har varit föremål för
uppmärksamhet bl. a. i den intensivstudie rörande arbets-, trivsel- och
ordningsförhållanden i den obligatoriska skolan, som 1965 utfördes av en
arbetsgrupp inom SÖ (SÖ:s utredningar i skolfrågor nr 14, Stockholm
1965). Denna ledde till att SÖ meddelade anvisningar om att i undantag
kunde beträffande elever med uttalade anpassningssvårigheter tillgripas
förlängd praktisk yrkesorientering, kompletterad med viss teoretisk undervisning.
Denna åtgärd får dock inte tillgripas förrän andra åtgärder, som
står skolan till buds, prövats.
En åtgärd som alltid i första hand bör prövas för dessa elever är placering
i observationsklinik. I denna kan eleven vistas vissa timmar i veckan,
vissa dagar i veckan eller kontinuerligt. Placeringen i observationsklinik
med dess möjligheter till individualiserad undervisning och kontinuerligt
stöd av klinikföreståndaren har i praktiken visat sig ge positiva resultat.
SÖ avstyrker bifall till motionen.
MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670027
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.