Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa motioner i frågor inom socialdepartementets verksamhetsområde.

1967-11-07 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:154, Utlåtande i anledning av vissa motioner i frågor inom socialdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 154—155

Statsutskottets utlåtande nr 154 år 1967

1

Nr 154

Utlåtande i anledning av vissa motioner i frågor inom socialdepartementets

verksamhetsområde.

(3:e avd.)

Utskottet har i ett sammanhang tagit upp de vid riksdagens början väckta

motioner inom socialdepartementets verksamhetsområde, vilkas behandling

skjutits upp till höstsessionen och som inte har direkt samband med

ärende hos annat utskott. Motionerna som redovisas under punkterna 1)—

9) nedan berör frågor om samordning och organisation inom den sociala

verksamheten, utredning om personalbehov, utvidgade resemöjligheter för

vissa handikappade m. m.

1) Utredningar rörande samhällets vårdpolitik, samordning mellan sjukvård

och åldringsvård samt mellan kommunernas sociala nämnder, m. m.

I de likalydande motionerna 1: 138 av herr Paul Jansson m. fl. och II: 176

av herr Blomkvist m. fl. har hemställts 1) att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte anhålla om en parlamentarisk utredning rörande utformandet

av en samhällets totala vårdpolitik för den enskilda människans

vård och omhändertagande, 2) att därvid särskilt frågan bör prövas om införandet

av ett enhetligt vårdhuvudmannaskap och att utredningen i fråga

skyndsamt bör pröva ett gemensamt huvudmannaskap för den slutna åldringsvården

och åldringssjukvården samt 3) att finansieringen av samhällets

olika vårdformer blir föremål för utredningens prövning och att därvid frågan

om en arbetsgivaravgift till hälso- och sjukvårdens finansiering kartläggs.

I de likalydande motionerna I: 277 av herr Eric Carlsson m fl. och II: 363

av herr Larsson i Öskeviksby m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning angående samordning mellan

landstingens sjukvårdande verksamhet och primärkommunernas åldringsvård.

I de likalydande motionerna I: 278 av herr Eric Carlsson m. fl. och II: 362

av herr Larsson i Öskeviksby m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning angående samordningen mellan

kommunernas sociala nämnder samt om familjevårdsprincipens tillämpning.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 154—155

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 15b år 1967

Utskottet. Den år 1958 tillkallade socialpolitiska kommittén har granskat

den svenska socialpolitikens innebörd och verkningar. Kommittén har därvid

ägnat uppmärksamhet åt frågan om samhällets ansvar för den enskildes

vård och i samband därmed tagit upp bl. a. frågor om huvudmannaskapet

och om regionala vårdorgan.

Efter beslut av 1963 års riksdag (2LU 1963: 48 och 66) överlämnades till

kommittén för beaktande motioner rörande sammanförande av åldringsvårdsfrågorna

samt angående en enhetlig socialvårdslagstiftning och familj evårdsprincipens

tillämpning.

Motioner angående huvudmannaskapet för åldringsvården och om samordning

mellan landstingens sjukvårdande verksamhet och den primärkommunala

åldringsvården föranledde vid 1966 års riksdag ingen åtgärd (ABU

1966: 34). Därvid åberopades bl. a. att socialpolitiska kommitténs slutbetänkande

borde avvaktas innan förändringar beträffande huvudmannaskapet

ifrågasattes. I samordningsfrågan anfördes att skäl inte då förelåg för en

utredning med hänsyn till den av kommunförbunden deklarerade avsikten

att söka bredda och fördjupa samarbetet mellan åldringsvårdens olika huvudmän.

Utskottet underströk dock starkt vikten av ett nära samarbete mellan

de olika huvudmännen och ansåg frågan böra följas med uppmärksamhet.

I socialpolitiska kommitténs slutbetänkande (SOU 1966:45) erinrade

kommittén om dess tidigare uttalanden att den utgick från en oförändrad

ansvarsfördelning mellan landsting och kommuner när det gäller åldringsvården

samt att avsikten var att föreslå att samhällets ansvar för den enskildes

vård preciserades i en särskild vårdlag avseende åldringar och handikappade.

I slutbetänkandet vidhåller kommittén sin tidigare ståndpunkt i

huvudmannaskapsfrågan men uttalar att frågan kan böra prövas från nya

utgångspunkter. I fråga om en vårdlag erinrar kommittén om den i debatten

anförda meningen att man skulle söka nå fram till en bättre samordning

och större enhetlighet vid utformandet av lagregler för vårdområdena —

en tanke som sammanfaller med strävandena att inom socialvården tillämpa

familjevårdsprincipen. Kommittén underströk även slutligt sin tidigare

anförda uppfattning om behovet av en vårdlag, men ansåg att en prövning

av detta problemkomplex inte torde böra utföras inom kommittén med hänsyn

till dess sammansättning.

1967 års riksdag beslutade (prop. 68, SU 106) om inrättande av en gemensam

central förvaltningsmyndighet för hälso- och sjukvården samt socialvården.

I propositionen erinrades om och belystes socialvårdens och medicinalväsendets

nära beroende av varandra. Vidare upplystes att inom socialdepartementet

påbörjats en översyn av den statliga regionala organisationen,

främst på socialvårdens område, och därmed sammanhängande frågor.

1964 års nykterhetsvårdsundersökning har i sitt betänkande Nykterhetsvårdens

läge (SOU 1967: 36 och 37) även tagit upp frågan om en samord
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 154 år 1967

3

nåd social vårdlagstiftning samt socialvårdsorganisation. Utredningsmannen

har ansett att starka skäl motiverar en förutsättningslös utredning angående

behovet av en samordnad social vårdlagstiftning. I betänkandet framhålls

att det uttalade behovet av en helhetssyn på orsakerna till och behandlingen

av sociala störningar bör resultera i att all social vårdlagstiftning

berörs av översynen. En målsättning för en sådan utredning bör vara

att skapa en serviceinriktad och med sjukvården integrerad effektiv socialvård.

De huvudproblem om samverkan och enhetlighet inom vårdsektorn från

vilka de skilda motionsyrkandena ytterst utgår har genom de senaste årens

starkt ökade aktivitet på området fått ytterligare aktualitet. Utskottet stryker

under vikten av dessa frågor och önskvärdheten av att en vidareutveckling

av vårdens målsättningar kan främjas. Det nya gemensamma ämbetsverket

för hälso- och sjukvården samt socialvården torde få stor betydelse när det

gäller samordning av verksamheten och planeringen inom olika vårdgrenar.

Inom socialdepartementet övervägs nu en utredning om en samordnad

lagstiftning för socialvården och den kommunala socialförvaltningen. Med

hänsyn därtill har utskottet funnit att någon riksdagens åtgärd beträffande

föreslagna utredningar nu inte är erforderlig och avstyrker därför

bifall till motionerna I: 138 och II: 176, I: 277 och II: 363 samt I: 278 och

II: 362.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen icke bifaller motionerna 1: 138 och II: 176,

2. att riksdagen icke bifaller motionerna 1: 277 och II: 363,

3. att riksdagen icke bifaller motionerna 1: 278 och II: 362.

2) Utredning angående den framtida vården av alkoholskadade. Effektivi
sering

av eftervården av alkoholskadade

I de likalydande motionerna I: 276 av herrar Bengtson och Sörenson och

11:358 av herr von Friesen m.fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t begär en utredning om den framtida vården av alkoholskadade

med beaktande av de i motionerna framförda synpunkterna.

I de likalydande motionerna 1: 680 av herr Eric Gustaf Peterson och

II: 662 av herr Westberg har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhåller om åtgärder i syfte att effektivisera eftervården av de alkoholskadade.

Utskottet. Den i motionerna 1:276 och 11:358 förordade utredningen

skulle syfta till att klargöra vilken vård och vilken vårdorganisation för de

alkoholskadade som i dagens samhälle ter sig mest ändamålsenlig.

1964 års nykterhetsvårdsundersökning har nu framlagt resultatet av sitt

arbete (SOU 1967:36 och 37). Chefen för socialdepartementet anförde till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 154 år 1967

statsrådsprotokollet i årets statsverksproposition (prop. 1967:1, bil. 7, s.

176) att det med utgångspunkt bl. a. därifrån borde prövas huruvida mer

djupgående förändringar av nykterhetsvårdens former och innehåll kan

vara påkallade.

Som utskottet förut anfört övervägs inom socialdepartementet en utredning

om en samordnad lagstiftning för socialvården och den kommunala

socialförvaltningen. Med hänsyn därtill och då de i motionerna I: 276 och

II: 358 framförda synpunkterna sålunda torde komma under bedömande

anser utskottet någon riksdagens åtgärd i ämnet nu inte påkallad.

I motionerna 1:680 och 11:662 anförs att samhällets åtgärder visat sig

otillräckliga särskilt när det gäller eftervården av de alkoholskadade. En

utbyggd eftervård är därför angelägen.

Nykterhetsnämndernas ansvar för eftervården fastslogs år 1963 genom

ändring i nykterhetsvårdslagen. Socialstyrelsen har ägnat ingående uppmärksamhet

åt eftervårdsfrågan och lämnat föreskrifter om en ökad samverkan

mellan öppen och sluten vård. Även innevarande års riksdag har

fattat beslut som innebär en fortsatt utbyggnad av den eftervårdande verksamheten.

Förslag om bl. a. ökning av övervakares arvoden inom kriminalvården

har framlagts i ett betänkande (stencil Ju 1967: 8). I betänkandet

uttalas, att det torde vara önskvärt att ersättningen utformas efter enahanda

regler inom skilda vårdområden.

Enligt vad förut angivits har 1964 års nykterhetsvårdsundersökning framlagt

sina resultat och slutsatser. Det kan bli aktuellt att pröva förändringar

av nykterhetsvårdens former och syften ur en vidare synvinkel. Mot bakgrund

därav och med hänsyn till den särskilda uppmärksamhet som ägnas

åt eftervården avstyrker utskottet bifall även till motionerna 1:680

och II: 662.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen icke bifaller motionerna I: 276 och II: 358,

2. att riksdagen icke bifaller motionerna I: 680 och II: 662.

3) Samordning av företagens hälsovård med den allmänna sjuk- och hälsovården
I

de likalydande motionerna I: 57 av herr Werner och II: 72 av herr Andersson

i Luleå m. fl. har föreslagits 1) att riksdagen måtte uttala sig för

en försöksverksamhet med företagshälsovård samordnad med den samhälleliga

sjuk- och hälsovården enligt synpunkter i motionerna samt 2) att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om att storleken av erforderligt

statligt stöd prövas jämte i övrigt närmare anvisningar.

Utskottet. Kungl. Maj :t har till arbetarskyddsstyrelsen överlämnat ILO:s

rekommendation angående företagshälsovård, enligt vilken bl. a. sådan häl
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 154 år 1967

5

sovård bör införas antingen genom lagstiftning, avtal eller annan överenskommelse.

Styrelsen fick i uppdrag att pröva frågan om och i vad mån rekommendationens

principer borde komma till uttryck i lagstiftning eller i

särskilda av styrelsen utfärdade anvisningar.

Frågan utreds inom en arbetsgrupp med representanter även för medicinalstyrelsen,

arbetsmedicinska institutet, Svenska landstingsförbundet och

arbetsmarknadens parter. Det uppges att arbetarskyddsstyrelsens strävan

är att utredningen skall kunna lägga fram ett betänkande till årsskiftet

1967/68. Huvuddelen av det senaste budgetårets arbete har ägnats åt frågor

angående företagshälsovårdens organisationsformer, service och konsultationsmöjligheter

samt sambandet och samverkan mellan samhällets hälsooch

sjukvård och företagshälsovården.

Parallellt med utredningens arbete har förhandlingar i frågan pågått

mellan SAF och LO. Dessa förhandlingar har innevarande år lett fram till

bl. a. ett nytt samarbetsavtal om företagshälsovård. Målsättningen är en

successiv utbyggnad av företagshälsovården så att den i framtiden omfattar

alla arbetsplatser. Enligt de överenskommna riktlinjerna bör företagshälsovården

organiseras efter i första hand fyra huvudalternativ: heltidsanställda

läkare för de stora företagen, deltidsanställning vid de något mindre,

samgående i företagshälsovårdscentraler eller uppbyggnad av rörliga

enheter. När något av dessa huvudalternativ inte kan tillämpas kan överenskommelse

träffas med tjänsteläkare eller annan läkare om ett begränsat

program.

Utskottet anser att resultatet av den snart slutförda statliga utredningen

i första hand bör avvaktas innan riksdagen uttalar sig i frågan. Motionerna

1: 57 och II: 72 avstyrks därför.

Utskottet hemställer

att riksdagen icke bifaller motionerna I: 57 och II: 72.

4) Organisationen av den förebyggande mödravården

I motionen II: 621 av fru Kristensson har — såvitt nu är i fråga — hemställts,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om förslag rörande

organisationen av den förebyggande mödravården.

Utskottet. Den förebyggande mödravården omfattar dels förvård, dvs.

vården av den havande kvinnan, och dels eftervård, dvs. vården av den nyförlösta

kvinnan under högst åtta veckor efter förlossningen. Efter år 1938,

då statsbidrag till den förebyggande mödravården infördes, har organisationen

växt hastigt. Sedan det särskilda statsbidraget efter beslut av årets riksdag

avlösts av ett enhetligt bidrag för femårsperioden 1967—1971 är den förebyggande

mödravården en landstingens angelägenhet. Från mitten av 1950- talet torde hela landet vara någorlunda tillfredsställande täckt med mödra
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 15b år 1967

vårdsmottagningar, även om landsbygd med gles befolkning och låg nativitet

på många håll är sämre tillgodosedd genom att de senaste åren mödravården

upphört vid ett antal filialer och övertagits av närmaste station eller

central. För att komma till rätta med vakanser inom den öppna vården har

utbildningen vid barnmorskeanstalterna ökats och utbildning i förebyggande

mödravård anordnats för distriktssjuksköterskor. Efter sådan utbildning

har dessa befattningshavare fått sköta barnmorskans uppgifter i vad gäller

mördravård inom eget och ibland angränsande distrikt, i vilka alltså någon

service för hemförlossning inte förekommer.

I föregående års petita från medicinalstyrelsen anförs att intrycken av

verksamheten genom de särskilt utbildade distriktssjuksköterskorna varit

i stort sett gynnsamma och tytt på att fördelarna skulle vara större än en

del ofrånkomliga nackdelar.

Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till övergången från öppen

till numera nästan enbart sluten förlossningsvård finner utskottet inte skäl

att nu påkalla någon särskild översyn av den förebyggande mödravårdens

organisation.

Utskottet hemställer

att riksdagen icke bifaller motionen II: 621 såvitt nu är i

fråga.

5) Utredning om ökad personalutbildning inom hälso- och sjukvården

m. m.

I de likalydande motionerna I: 11 av herr Dahlén m. fl. och 11: 16 av herr

Ohlin m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

föreslå tillsättandet av en parlamentarisk utredning med uppgift att framlägga

förslag till den utökade personalutbildning som behövs inom olika hälsooch

sjukvårdssektorer samt därvid även beakta angelägenheten av utbyggd

hälsokontroll och medicinsk upplysning.

Utskottet. Motionärerna anför att det erfordras en väsentligt utökad personalutbildning

inom vårdområdet. Den föreslagna parlamentariska utredningen

skulle bedöma såväl det aktuella som det beräknade behovet av personal.

Dess huvuduppgift skulle vara att snarast framlägga förslag till den

utökade personalutbildning som är erforderlig.

1965 års riksdag (prop. 1965: 141, SU 173) beslutade om en utbyggnad av

läkarutbildningen. Genom beslut av 1964 års riksdag (prop. 1964: 161, SU

183) har tillkommit en ny odontologisk fakultet i Göteborg. I samband med

beslut angående omläggning av sjuksköterskeutbildningen m. m. gav 1965

års riksdag (prop. 1965: 161, SU 181) i skrivelse till Kungl. Maj:t till känna

vad statsutskottet anfört bl. a. om vikten av att utbildningskapaciteten —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 15b år 1967

7

som i sista hand avgörs av huvudmännen — ökas så mycket som möjligt under

hänsynstagande till resurserna. För innevarande budgetår har vidare

anvisats ett till 500 000 kr. ökat anslag för kurser för kompletterande utbildning

av läkare, tandläkare och sjuksköterskor med utländsk examen,

vilka har för avsikt att arbeta i Sverige.

Av medicinalstyrelsen och universitetskanslersämbetet tillkallade sakkunniga

har i år lagt fram sitt betänkande om läkares grundutbildning och vidareutbildning.

Behovet av sjuksköterskor m. fl. har av 1962 års utredning

angående sjuksköterskeutbildningen (SOU 1966: 73) beräknats med stöd av

läkarprognosutredningens underlag och statistiska centralbyråns befolkningsprognos.

Medicinalstyrelsen har under hösten 1964 inhämtat vissa uppgifter från

sjukvårdens huvudmän om den förväntade utvecklingen fram till år 1970.

Styrelsens sammanställning och bedömning av de inhämtade uppgifterna har

publicerats i betänkandet Utvecklingstendenser inom utbildning, hälso- och

sjukvård samt socialvård 1966—1970 (SOU 1966: 13) som bilaga till 1965

års långtidsutredning. Medicinalstyrelsen har genom särskilda enkäter under

1966 och 1967 inhämtat uppgifter om sjukvårdshuvudmännens investeringsplaner.

Materialet har utnyttjats inom socialdepartementets sjukvårdsdelegation

som underlag bl. a. för beslut om riktlinjer för utbyggnaden av

sjukvårdssektorn inom ramen för gällande byggnadsreglering.

Medicinalstyrelsen har efter initiativ av socialdepartementets sjukvårdsdelegation

under våren 1967 föranstaltat om en enkät till sjukvårdshuvudmännen

i syfte att registrera den pågående sjukvårdsplaneringen efter enhetliga

normer. Härigenom belyses befintlig och åsyftad vårdkapacitet, personalbehov

och möjligheterna att — bl. a. genom huvudmännens egen utbildningskapacitet

— tillgodose personalbehoven. Enkäten är avsedd att kompletteras

årligen och utgöra en rullande prognosundersökning.

Bearbetningen av nämnda och övriga uppgifter om sjukvårdshuvudmännens

planer ingår i den riksplanering som enligt 1967 års riksdags beslut

(prop. 1967: 68, SU 105) skall närmast under socialdepartementet och dess

sj ukvårdsdelegation ankomma på den nya centrala förvaltningsmyndigheten

för hälso- och sjukvården samt socialvården.

Genom den nämnda rullande prognosundersökningen kommer aktuellt

material att stå till förfogande för sjukvårdsplaneringen inklusive beräkningar

av det nuvarande och vid genomförande av huvudmännens planer

kommande behovet av sjukvårdspersonal. En överflyttning av bearbetningen

av detta material från centralmyndigheten till cn parlamentarisk utredning

skulle inte innebära några fördelar. Avvägningen av behov och resurser,

såvitt denna avvägning ankommer på statsmakterna, kan enligt utskottets

mening inte heller främjas av den föreslagna utredningen. Med denna

bedömning får utskottet — som saknar anledning att här ta upp motionä
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 154 år 1967

rernas utgångspunkt i frågan om behovet av en ytterligare utökad personalutbildning

— avstyrka bifall till motionerna 1:11 och II: 16.

Utskottet hemställer

att riksdagen icke bifaller motionerna I: 11 och II: 16.

6) Fickpengar och resebidrag till barn vid mentalsjukhus. Vidgade möjligheter

till fria resor för vissa handikappade barn och ungdomar

I motionen II: 15 av herrar Börjesson i Falköping och Eriksson i Bäckmora

har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om

sådan revidering av gällande bestämmelser i fråga om fick- och respengar

till barn vid mentalsjukhus, att enhetliga regler för tillämpning skapas samt

att dessa regler omfattar samtliga anstalter.

I de likalydande motionerna I: 54 av fru Elmj Olsson samt II: 75 av herrar

Gustavsson i Alvesta och Larsson i Borrby har hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag om utvidgning

av möjligheterna till fria resor för handikappade barn och ungdomar

som vistas på institutioner i enlighet med vad i motionerna anförts.

Utskottet. Pensionsberättigad vid bl. a. särskola eller vårdanstalt för vissa

psykiskt efterblivna har rätt att av pensionsbeloppet uppbära fickpengar

(SFS 1962: 393). Medicinalstyrelsen har den 24 september 1965 och senast

den 7 juli 1967 lämnat rekommendationer om fickpengar och flitpengar för

patienter under 16 år som inte är elever vid landstingens särskoleinternat.

För denna grupp har skolöverstyrelsen sedan ett flertal år lämnat rekommendationer,

sist den 3 februari 1967. Denna rekommendation omfattar

även yrkeselever och skolelever över 16 år.

Medicinalstyrelsen fattade den 17 november 1966 beslut i fråga om fickpengar

vid det då statliga Salberga sjukhus. Vid det fortfarande statliga Vipeholms

sjukhus haf fickpengar utgått sedan den 1 januari 1966.

Barnanstaltsutredningen föreslog i betänkandet Barn på anstalt (SOU

1965: 55) att huvudmännen iklädde sig ansvaret för dessa barns fickpengar

och att i princip enhetliga normer tillämpades.

Utskottet kan ansluta sig till den av barnanstaltsutredningen anförda meningen.

Utskottet anser dock inte att övertygande skäl visats för en statlig

reglering av dessa förmåner. Motionen II: 15 avstyrks därför såvitt avser

fickpengar.

Enhetliga regler om reseersättningar gäller för handikappade som vårdas

eller utbildas vid statliga eller därmed jämställda institutioner (SFS 1965:

254, 1966: 630). Svenska landstingsförbundet har den 30 december 1965 rekommenderat

förvaltningsutskotten att motsvarande bestämmelser bör gälla

även vid landstingens institutioner. Motsvarande förmåner utgår numera

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 154 år 1967

9

även för särskoleelev och för på vårdanstalt intagen, som inte fyllt 21 år

(SFS 1966: 626).

Reglerna om reseersättningar till handikappade m. fl. har redan stor allmängiltighet.

Enligt utskottets mening föreligger nu inte något behov av en

särskild översyn i detta hänseende. Motionen II: 15 avstyrkes därför även

såvitt avser respengar.

Frågan om utvidgade reseförmåner att avse inte som nu en utan två fria

resor för månad behandlades senast av föregående års riksdag. Barnanstaltsutredningen

föreslog i sitt ovan nämnda betänkande inte någon motsvarande

utvidgning. Utskottet anser som förut att ytterligare erfarenheter av de

starkt vidgade resemöjligheterna bör avvaktas innan behovet och den generella

lämpligheten av en ytterligare utvidgning bedömes. Med hänsyn därtill

och med erinran om att redan gällande regler möjliggör besök av och hos

s. k. fadderföräldrar avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 54 och

II: 75.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen icke bifaller motionen II: 15,

2. att riksdagen icke bifaller motionerna I: 54 och II: 75.

7) Utredning rörande privata vårdhem

I de likalydande motionerna I: 405 av fru Landberg och herr Paul Jansson

och II: 502 av fröken Anderson i Lerum och herr Blomkvist har föreslagits

att riksdagen måtte besluta att hemställa hos Kungl. Maj :t om en allsidig utredning

om de privata vårdhemmen för långtidssjuka, lättskötta mentalsjuka

samt konvalescentvård avseende deras allmänna standard och vårdmöjligheter.

Utskottet. I medicinalstatistiken för år 1965 redovisades bland kroppssj ukhusens

ca 76 000 vårdplatser som tillhöriga enskilda sjukhem dels 584 platser

där vården ansetts jämförlig med lasarettens, dels 774 övriga platser.

Dessutom redovisas bland ca 23 000 vårdplatser för långvarigt kroppssjuka

1 754 platser vid enskilda sjukhem. Av totalt ca 2 700 platser vid konvalescenthem

angavs 1 457 som tillhöriga enskilda sjukhem. Bland ca 6 000

vårdplatser på sjukhem för lättskötta psykiskt sjuka togs upp 1 584 platser

vid enskilda sjukhem.

Som även motionärerna anför har de privata vårdanstalterna en uppgift

som en ofta mycket värdefull komplettering till samhällets egna vårdresurser.

I den mån dessa resurser ytterligare utvidgas kan behovet av privata

vårdplatser bli relativt mindre och en i och för sig önskvärd faktisk integration

främjas. En fortgående förslitning av anstalterna och svårigheterna att

med andra än samhällets medel finansiera de allt dyrare anläggningarna

kan komma att verka i samma riktning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 15i år 1967

All för allmänheten avsedd hälso- och sjukvård står under statlig kontroll.

Denna kontroll bör garantera att minimikraven uppfylls även för de privata

sjukvårdsanstalternas del.

Enligt utskottets mening bör frågan följas med uppmärksamhet även inom

den centrala sjukvårdsplaneringens ram. En särskild utredning kan dock

inte nu bedömas erforderlig. Utskottet kan därför inte tillstyrka bifall till

motionerna.

Utskottet hemställer

att riksdagen icke bifaller motionerna 1: 405 och II: 502.

8) Ersättning till handikappad för kostnad för läkarintyg

I de likalydande motionerna I: 517 av herr Thorsten Larsson m. fl. och

II: 649 av herrar Larsson i Borrby och Dockered har hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag om

ersättning av handikappades kostnader för erhållande av erforderliga läkarintyg.

Utskottet. 1961 års sjukförsäkringsutredning har tillkallats för att verkställa

översyn av sjukförsäkringslagstiftningen m. m. Utredningen inleder

nu en ny etapp av sitt arbete. Utskottet förordar att motionerna I: 517 och

II: 649 överlämnas till utredningen.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av motionerna I: 517 och II: 649

i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet anfört.

9) Kosthållet vid statliga anstalter

I de likalydande motionerna I: 291 av fru Wallentheim m. fl. och II: 368

av fröken Olsson m. fl. har hemställts 1) att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam översyn av koststandard och bespisningsformer

vid statens barnanstalter samt 2) att mathållningen inom det

statliga anstaltsväsendet standardmässigt, tekniskt och organisatoriskt göres

till föremål för utredning.

Utskottet. I barnanstaltsutredningens av motionärerna åberopade betänkande

Barn på anstalt (SOU 1965: 55) lämnas vissa anvisningar om förbättring

av koststandarden vid barnanstalterna. Utredningen förordar vidare en

vetenskaplig kostundersökning för barninstitutionerna.

Det i motionerna nämnda statsstödda Institutet för storhushållens rationalisering

har till uppgift att främja och samordna samt medverka i och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 154- år 1967

11

informera om sådan rationaliserings-, utvecklings- och utbildningsverksamhet

som väsentligt kan bidra till att höja produktiviteten hos storhushållen.

Institutet skall även eftersträva samordning med den näringsfysiologiska

forskningen.

En expertgrupp vid statens institut för folkhälsan har utarbetat rekommendationer

för önskvärd tillförsel av näringsämnen i sjukhuskost.

Utskottet förutsätter att de statliga anstalternas tillsynsmyndigheter medverkar

till erforderlig information och rationaliseringssträvanden. Någon

särskild åtgärd från riksdagens sida kan inte anses påkallad.

Utskottet hemställer

att riksdagen icke bifaller motionerna I: 291 och II: 368.

Stockholm den 7 november 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 155.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Utredningar rörande samhällets vårdpolitik, samordning

mellan sjukvård och åldringsvård samt mellan kommunernas sociala

nämnder, m. m.) av herr Blomkvist (s).

2) vid punkten 5 (Utredning om ökad personalutbildning inom hälso- och

sjukvården m. m.) av herrar Per Jacobsson (fp), Edström (fp), Nihlfors

(fp), Gustafsson i Skellefteå (fp) och Mundebo (fp), som anser att utskottet

bort tillstyrka motionerna 1:11 och II: 16 och att därför utskottets yttrande

och hemställan bort ha följande lydelse:

»En av de viktigaste orsakerna till den nuvarande krissituationen på hälso-

och sjukvårdens samt socialvårdens område är bristen på utbildad vårdpersonal.

Vakansläget är fortfarande allvarligt både för sjuksköterske- och

läkartjänster. Bristen på utbildad sjukvårdspersonal innebär inte bara dåligt

utnyttjande av resurserna i form av stängda avdelningar och en pressad

arbetssituation för personalen — den innebär också att viktiga utbyggnadsplaner

inte förverkligas därför att utbildad personal inte finns i tillräcklig

omfattning. Detta är särskilt fallet inom mentalsjukvården.

Den besvärande personalsituationen beror i hög grad på otillräcklig utbildningskapacitet,

bristande planering och dålig samordning mellan lokaloch

personalresurser. Med hänsyn till den långa utbildningstiden för vissa

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 15b år 1967

personalkategorier dröjer det också åtskilliga år innan en beslutad utbyggnad

ger resultat i form av ökad tillgång på utbildad arbetskraft. Detta gör

en långsiktig planering ännu nödvändigare.

Medicinalstyrelsen och andra centrala organ på hälso- och sjukvårdens

samt socialvårdens område försöker följa utvecklingen inom olika vårdområden.

Detta är ett naturligt och nödvändigt led i deras arbete. Någon samlad

bedömning av personalsituationen — personalbehov, personaltillgång,

utbildningsresurser etc. — har emellertid inte utförts, bortsett från de sammanställningar

som redovisades i en bilaga till 1965 års långtidsutredning.

Det är därför motiverat att nu tillsätta en parlamentarisk utredning med

uppgift att framlägga förslag till utökad personalutbildning inom olika

vårdområden. Utredningen bör göra en bedömning av personalbehov och

personaltillgång under de närmaste åren och därvid också beakta personalbehovet

för en utbyggnad av den förebyggande hälsovården och allmän

hälsokontroll. Likaså bör beaktas de möjligheter till rationaliseringsvinster

som utbyggnaden av patienthotell och nya former av sjukhus kan innebära

samt olika möjligheter att reaktivera redan utbildad personal, som av olika

skäl nu icke är yrkesverksam, och vilka åtgärder som kan vidtas i syfte att

reducera personalavgången inom vårdyrkena.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionerna I: 11 och II: 16

i skrivelse till Kungl. Maj :t föreslår tillsättandet av en

parlamentarisk utredning med uppgift att framlägga förslag

till den utökade personalutbildning som behövs inom

olika hälso- och sjukvårdssektorer i enlighet med vad ututskottet

anfört.»

3) vid punkten 6 (Fickpengar och resebidrag till barn vid mentalsjukhus.

Vidgade möjligheter till fria resor för vissa handikappade barn och ungdomar)
a)

av herrar Thorsten Larsson (ep), Johan Olsson (ep), Mattsson (ep)

och Sjönell (ep), som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 54

och II: 75 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »Frågan

om» och slutar med »och II: 75» bort ha följande lydelse:

»Genom riksdagsbeslut våren 1965 gjordes reglerna för fria resor för

handikappade som vistas på statliga institutioner mera enhetliga. De nya

reglerna som trädde i kraft den 1 juli 1965 innebar också en ökning av

möjligheterna till fria resor för handikappade och deras anhöriga. I motionerna

I: 54 och II: 75 hemställs om utredning och förslag till utvidgning

av bidragsbestämmelserna bl. a. till att avse två fria resor per månad. Föräldrakontakten

är under barn- och ungdomsåren av stort värde. Som fram
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 15b år 1967

13

hålls i motionerna torde man kunna konstatera en närmare kontakt mellan

föräldrar och barn med handikapp än som eljest är vanligt. Föräldrar, vårdnadshavare

och närstående bör kunna beredas tillfälle till fria resor i samma

utsträckning vid besök på institutionen, då eleven inte utnyttjar sina

möjligheter att besöka hemmet. Utskottet tillstyrker därför motionerna.»

dels ock utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 54 och

II: 75 i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om förslag till

utvidgning av möjligheterna till fria resor för vissa handikappade

m. fl.»

b) av fru Wallentheim (s).

4) vid punkten 7 (Utredning rörande privata vårdhem) av herr Blomkvist

(s).

5) vid punkten 9 (Kosthållet vid statliga anstalter) av fru Wallentheim

(s).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:339 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa motioner i frågor inom socialdepartementets verksamhetsområde. a1 i texten