Utlåtande i anledning av motioner om en utbgggnadsplan för de gymnasiala skolorna, m.m.
1967-11-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1967:158, Utlåtande i anledning av motioner om en utbgggnadsplan för de gymnasiala skolorna, m.m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 158 år 1967
9
Nr 158
Utlåtande i anledning av motioner om en utbgggnadsplan för
de gymnasiala skolorna, m.m.
(2:a avd.)
I de likalydande motionerna I: 393 av herr Dahlén m. fl. och 11: 498 av
herr Ohlin m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte
besluta dels att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om förslag till 1968 års
riksdag om en utbyggnadsplan för de gymnasiala skolorna omfattande de
närmaste budgetåren, varvid särskilt förutsättningarna bör prövas att mot
bakgrund av de begränsade resurserna utbygga dessa skolformer i den omfattning
och inom den tidsram statsmakterna förutsatt, dels ock att i skrivelse
till Kungl. Maj :t anföra de synpunkter på lärarnas arbetsförhållanden,
vilka berörts i motionerna.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen. Se Bilaga till detta utlåtande.
Utskottet. I skolöverstyrelsens yttrande redovisas siffror till belysning av
den utbyggnadstakt som överstyrelsen räknar med beträffande gymnasium
och fackskola. Dessa siffror, som bl. a. uttrycker den s. k. gymnasie- respektive
fackskolefrekvensen (g- och f-frekvensen) i procent av en åldersklass
16-åringar, visar att överstyrelsen räknar med att man genom en mycket
måttlig ökning av antalet klasser i årskurs 1 av gymnasiet och en betydande
ökning av antalet motsvarande klasser i fackskolan skall nå upp till det
mål, som ställts som riktpunkt för den kvantitativa omfattningen av gymnasium
och fackskola omkring år 1970, nämligen att i gymnasiet skall intagas
ca 30 procent och i fackskolan ca 20 procent av årskullen. Den omständigheten
att antalet 16-åringar, som minskat rätt väsentligt sedan 1965,
beräknas vara ungefär ofärändrat under åren 1967—1969 för att år 1970
sjunka ytterligare gör det givetvis lättare att nå det uppställda målet. Utskottet,
som årligen får anledning att ta ställning till de anslagsmässiga
förutsättningarna för skolväsendets utbyggnad, anser sig med hänsyn till
den långtidsplanering som överstyrelsen redovisat inte ha anledning föreslå
riksdagen att hos Kungl. Maj: begära förslag om en utbyggnadsplan för de
gymnasiala skolorna under de närmaste budgetåren.
Vad angår lärarnas arbetsförhållanden får utskottet uttala sin anslutning
o
10
Statsutskottets utlåtande nr 158 år 1967
till motionärernas grundtanke, nämligen att man på olika sätt måste söka
bereda lärarna bättre arbetsförhållanden. Med hänsyn till pågående utredningsarbete
anser sig utskottet dock inte böra gå in på vilka konkreta åtgärder
som lämpligen bör prövas, och utskottet finner därför inte anledning
föreslå riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj :t framföra några synpunkter
i frågan.
Under hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker utskottet ifrågavarande
motionsyrkanden.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen icke bifaller motionerna I: 393 och II: 498
i vad de avser förslag om en utbyggnadsplan för de gymnasiala
skolorna;
2. att riksdagen icke bifaller motionerna 1: 393 och II: 498
i vad de avser lärarnas arbetsförhållanden.
Stockholm den 14 november 1967
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Einar
Persson (s), Virgin (h), Axel Andersson (fp), Birger Andersson (s), Kaijser
(h), fru Wallentheim (s), herrar Söderberg (s), Mårtensson (s), Per
Jacobsson (fp), Nils Theodor Larsson (ep), Rönnberg (s), Wallmark (h)
och Thorsten Larsson (ep); samt
från andra kammaren: herrar Bohman (h), Blidfors (s), Ståhl, (fp),
Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Mattsson (ep), Turesson
(h), fröken Olsson (s), herrar Johansson i Norrköping (s), Alemyr (s),
Källstad (fp), fru Holmberg (s), herrar Sjönell (ep), Jönsson i Arlöv (s)
och Westberg (fp).
Reservation
av herrar Virgin (h), Axel Andersson (fp), Kaijser (h), Per Jacobsson
(fp), Nils Theodor Larsson (ep), Wallmark (h), Thorsten Larsson (ep),
Bohman (h), Ståhl (fp), Mattsson (ep), Turesson (h), Källstad (fp), Sjönell
(ep) och Westberg (fp), som anser att
dels det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med »Vad angår»
och på s. 10 slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden» bort ha följande
lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 158 år 1967
11
»Vad angår lärarnas arbetsförhållanden får utskottet uttala sin anslutning
till motionärernas grundtanke, nämligen att man på olika sätt måste
söka bereda lärarna bättre arbetsförhållanden. 1964 tillsattes utredningen
om lärarnas arbetsförhållanden för att företa en allsidig översyn av lärarnas
arbetssituation. Utredningen väntas dock inte framlägga något resultat
inom den närmaste tiden. Det vore därför berättigat att redan nu vidta
åtgärder för att motverka de mest uppenbara bristerna i lärarnas arbetssituation.
Det är angeläget att statsmakterna svarar för att skrivbiträdestjänster
inrättas i skolorna till lärarnas hjälp. Det är också lämpligt att
rekommendationer beträffande inrättande av arbetsrum utfärdas för de
skolbyggnader som nu skall uppföras och för ombyggnader. Sådana provisoriska
åtgärder bör underlätta genomförandet av de reformer på detta
område som utredningen om lärarnas arbetsförhållanden kan komma att
föreslå senare. Vad utskottet sålunda anfört i anledning av motionerna, såvitt
de avser lärarnas arbetsförhållanden, torde av riksdagen böra ges till
känna för Kungl. Maj:t.»
dels ock utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse
»2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 393 och
11:498 i vad de avser lärarnas arbetsförhållanden i skrivelse
till Kungl. Maj:t ger till känna vad utskottet anfört.»
12
Statsutskottets utlåtande nr 158 år 1967
Bilaga
Skolöverstyrelsens yttrande den 29 augusti 1967 över motionerna
1:393 och 11:498
a) Gymnasiala skolor. Motionärerna önskar förslag till 1968 års riksdag
om en utbyggnadsplan för de gymnasiala skolorna, omfattande de närmaste
budgetåren, varvid särskilt förutsättningarna bör prövas att mot bakgrund
av de begränsade resurserna utbygga dessa skolformer i den omfattning och
inom den tidsram statsmakterna förutsatt.
Vad beträffar gymnasiets utbyggnadstakt hänvisas till SÖ:s långtidsbedömning
för åren 1969/70—1972/73 (LB 1968) där den s.L g- och ffrekvensen
(gymnasie- och fackskolfrekvensen) i procent av en åldersklass
16-åringar har angetts till:
1965
1966
1967
År
1968
1969
1970
1971
1972
g-frekvens .. ..
.......... 29,5
30,4
30,7
30,7
31,4
33,0
33,0
33,0
f-frekvens .. ..
.......... 6,2
9,8
12,1
14,5
17,6
21,5
21,6
22,0
Summa 35,7
40,2
42,8
45,2
49,0
54,5
54,6
55,0
Det bör understrykas, att dessa procenttal
avser
antalet elevplatser. Då
man vid beräkningarna antar att år 1970 c 3 procentenheter i gymnasiet
och c 2 procentenheter i fackskolan av elevplatserna utnyttjas av elever från
mer än en åldersgrupp — till följd av kvarsittning eller s. k. dubbelt utsläpp
från gymnasieledande skolor — motsvarar de för detta år angivna procenttalen
c 30 respektive c 20 % av antalet 16-åringar.
Mellan läsåren 1966/67 och 1967/68 skedde en viss minskning av antalet
intagningsklasser till gymnasium. Då emellertid antalet 16-åringar minskade
kraftigt (se nedan) blev resultatet likväl en stigande g-frekvens.
Antal 16-åringar utgjorde respektive utgör år
1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972
118 960 113 355 108 420 108 520 108 790 104 300 106 620 107 310
Antalet klasser i årskurs 1 av de kommunala gymnasierna och fackskolorna
beräknas uppgå till
1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73
Gvmnasiet .................. 1 100 1 100 1 130 1 140 1 170 1 180
Fackskolan.................. 445 535 650 760 780 800
Statsmakterna har inte angett utbyggnadstakten för gymnasium och
fackskola för tiden efter läsåret 1970/71. SÖ har emellertid gjort vissa
kvantitativa beräkningar (räkneexempel) — med ett flertal alternativ
som finns intagna i sammanfattningen av SÖ:s petita för budgetåret 1968/
69 (Avsnitt 5: Det gymnasiala stadiet under 1970-talet, s. 56 ff). Beträf
-
Statsutskottets utlåtande nr 158 år 1967
13
fande yrkesskolan kan nämnas att yrkesskolfrekvensen 1966/67 utgjorde
30,8 procent, se vidare sammanfattningen s. 44 f.
Beträffande skolbyggnadsverksamheten hänvisas till detaljerade uppgifter
i SÖ:s petita för budgetåret 1968/69.
1)) Lärarnas arbetsförhållanden. Härom framhålls i motionerna det angelägna
i att överväganden inom utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden
påskyndas och att förslag framläggs, som underlättar lärarnas arbete.
I avvaktan på utredningens resultat tas upp spörsmålen angående arbetsrum
åt lärarna i skolan, skrivhjälp åt lärare och tjänster som lärarassistenter.
SÖ har i ändrade normer för beräkning av lokalbehov för grundskolan
(SÖ 2.5.1966, publ. i Aktuellt från SÖ 1965/66 nr 52 s. 539 f) framhållit att
ökningen av utrymmet för lärarna, bl. a. arbetsrum, är starkt motiverad
med hänsyn till svårigheten att undvika håltimmar och till behovet för lärarna
att i större utsträckning än tidigare förlägga förberedelser och rättningsarbete
m. m. till skolan. När det gäller gymnasiala skolor är arbetsrum
upptagna i lokalnormerna under samma motivering som ovan.
SÖ har — bl. a. i petita för 1966/67 — begärt medel för bidrag till skriuhjälp
åt lärare vid grundskolan. I statsverkspropositionen 1966 s. 227 framhåller
departementschefen att han finner det vara ett angeläget önskemål
att dylik personal anställs och att han avser att föreslå anvisande av medel
härför vid vissa statliga skolformer. Såvitt gäller andra kommunala skolformer
än gymnasier och fackskolor liksom vad gäller privata skolor bör det
emellertid ankomma på vederbörande huvudmän att svara för kostnaderna
för skrivhjälp åt lärare.
Med anledning av Kungl. Maj :ts uppdrag att redovisa resultatet av vidtagna
rationaliseringsåtgärder inom det obligatoriska skolväsendets administration
samt omfattningen av biträdesresurser för skolledarna inom det
obligatoriska skolväsendet har SÖ i samråd med kommunförbunden utrett
dessa frågor. SÖ ämnar försöka få till stånd ändringar på de punkter där
denna utredning visar att läget inte kan bedömas som tillfredsställande. Här
bör dock framhållas följande angående biträdesresurserna i skolorna.
Av landets samtliga rektorer inom det obligatoriska skolväsendet — dock
med undantag av dem som samtidigt är skolchefer — har c 20 procent för
knappa biträdesresurser jämfört med de ledtal för biträdeshjälpens dimensionering
som på sin tid redovisades av skoladministrativa utredningen (SOU
1964: 53). Övriga rektorer har till sitt förfogande åtminstone lika stora biträdesresurser
som utredningen ansåg nödvändiga, i flera tall avsevärt större
resurser. Att antalet rektorer som är bekymrade över biträdessituationen
ändå är stort, kan eventuellt förklaras av att, såsom undersökningen visar,
handläggningen inom en kommuns skoladministration av olika frågor i
många fall är föga rationellt ordnad. Sålunda kan bl. a. visst dubbelarbete
konstateras förekomma mellan rektorsexpedition och skolkansli och vidare
syns arbetsfördelningen mellan dessa båda organ, gentemot andra kommunala
organ och inom skolenheten, inte alltid vara den önskvärda.
SÖ kommer att överlägga med kommunförbunden i dessa frågor för att
— under medverkan också av vederbörande länsskolnämnder — söka åstadkomma
förändringar där sådana bedöms vara önskvärda. När det gäller
lärarassistenter bedriver SÖ försöksverksamhet, vilken ännu befinner sig
på ett stadium, som karaktäriseras av strävan att försöka anpassa organisationen
och metoderna till vunna erfarenheter.
I en rapport publicerad i Pedagogiska meddelanden från SÖ 1966 nr 3
14
Statsutskottets utlåtande nr 158 år 1967
s. 15 ff under rubriken Försök med flexibel elevgruppering och lärarlag
redovisas försök i Braås centralskola 1965/66. Av rapporten framgår, att
lärarassistenten kan avlasta lärarna mycket rutinarbete, varigenom lärarna
kan utnyttjas effektivare. I avvaktan på ytterligare erfarenheter av försöksverksamheten
på området och på övervägandena inom utredningen rörande
lärarnas arbetsförhållanden anser sig SÖ inte nu böra ta ställning i denna
fråga.
SÖ hänvisar även till den redovisning av inriktningen av läroplansöversynen
för grundskolan, som återfinns i förutnämnda sammanfattning s. 13 ff.
MARCUS BOKTR. STHLM 1967 67002Z
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.