Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om en utbgggnadsplan för de gymnasiala skolorna, m.m.

1967-11-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:158, Utlåtande i anledning av motioner om en utbgggnadsplan för de gymnasiala skolorna, m.m.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 158 år 1967

9

Nr 158

Utlåtande i anledning av motioner om en utbgggnadsplan för

de gymnasiala skolorna, m.m.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna I: 393 av herr Dahlén m. fl. och 11: 498 av

herr Ohlin m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte

besluta dels att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om förslag till 1968 års

riksdag om en utbyggnadsplan för de gymnasiala skolorna omfattande de

närmaste budgetåren, varvid särskilt förutsättningarna bör prövas att mot

bakgrund av de begränsade resurserna utbygga dessa skolformer i den omfattning

och inom den tidsram statsmakterna förutsatt, dels ock att i skrivelse

till Kungl. Maj :t anföra de synpunkter på lärarnas arbetsförhållanden,

vilka berörts i motionerna.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen. Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. I skolöverstyrelsens yttrande redovisas siffror till belysning av

den utbyggnadstakt som överstyrelsen räknar med beträffande gymnasium

och fackskola. Dessa siffror, som bl. a. uttrycker den s. k. gymnasie- respektive

fackskolefrekvensen (g- och f-frekvensen) i procent av en åldersklass

16-åringar, visar att överstyrelsen räknar med att man genom en mycket

måttlig ökning av antalet klasser i årskurs 1 av gymnasiet och en betydande

ökning av antalet motsvarande klasser i fackskolan skall nå upp till det

mål, som ställts som riktpunkt för den kvantitativa omfattningen av gymnasium

och fackskola omkring år 1970, nämligen att i gymnasiet skall intagas

ca 30 procent och i fackskolan ca 20 procent av årskullen. Den omständigheten

att antalet 16-åringar, som minskat rätt väsentligt sedan 1965,

beräknas vara ungefär ofärändrat under åren 1967—1969 för att år 1970

sjunka ytterligare gör det givetvis lättare att nå det uppställda målet. Utskottet,

som årligen får anledning att ta ställning till de anslagsmässiga

förutsättningarna för skolväsendets utbyggnad, anser sig med hänsyn till

den långtidsplanering som överstyrelsen redovisat inte ha anledning föreslå

riksdagen att hos Kungl. Maj: begära förslag om en utbyggnadsplan för de

gymnasiala skolorna under de närmaste budgetåren.

Vad angår lärarnas arbetsförhållanden får utskottet uttala sin anslutning

o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 158 år 1967

till motionärernas grundtanke, nämligen att man på olika sätt måste söka

bereda lärarna bättre arbetsförhållanden. Med hänsyn till pågående utredningsarbete

anser sig utskottet dock inte böra gå in på vilka konkreta åtgärder

som lämpligen bör prövas, och utskottet finner därför inte anledning

föreslå riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj :t framföra några synpunkter

i frågan.

Under hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker utskottet ifrågavarande

motionsyrkanden.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen icke bifaller motionerna I: 393 och II: 498

i vad de avser förslag om en utbyggnadsplan för de gymnasiala

skolorna;

2. att riksdagen icke bifaller motionerna 1: 393 och II: 498

i vad de avser lärarnas arbetsförhållanden.

Stockholm den 14 november 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Einar

Persson (s), Virgin (h), Axel Andersson (fp), Birger Andersson (s), Kaijser

(h), fru Wallentheim (s), herrar Söderberg (s), Mårtensson (s), Per

Jacobsson (fp), Nils Theodor Larsson (ep), Rönnberg (s), Wallmark (h)

och Thorsten Larsson (ep); samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Blidfors (s), Ståhl, (fp),

Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Mattsson (ep), Turesson

(h), fröken Olsson (s), herrar Johansson i Norrköping (s), Alemyr (s),

Källstad (fp), fru Holmberg (s), herrar Sjönell (ep), Jönsson i Arlöv (s)

och Westberg (fp).

Reservation

av herrar Virgin (h), Axel Andersson (fp), Kaijser (h), Per Jacobsson

(fp), Nils Theodor Larsson (ep), Wallmark (h), Thorsten Larsson (ep),

Bohman (h), Ståhl (fp), Mattsson (ep), Turesson (h), Källstad (fp), Sjönell

(ep) och Westberg (fp), som anser att

dels det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med »Vad angår»

och på s. 10 slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden» bort ha följande

lydelse:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 158 år 1967

11

»Vad angår lärarnas arbetsförhållanden får utskottet uttala sin anslutning

till motionärernas grundtanke, nämligen att man på olika sätt måste

söka bereda lärarna bättre arbetsförhållanden. 1964 tillsattes utredningen

om lärarnas arbetsförhållanden för att företa en allsidig översyn av lärarnas

arbetssituation. Utredningen väntas dock inte framlägga något resultat

inom den närmaste tiden. Det vore därför berättigat att redan nu vidta

åtgärder för att motverka de mest uppenbara bristerna i lärarnas arbetssituation.

Det är angeläget att statsmakterna svarar för att skrivbiträdestjänster

inrättas i skolorna till lärarnas hjälp. Det är också lämpligt att

rekommendationer beträffande inrättande av arbetsrum utfärdas för de

skolbyggnader som nu skall uppföras och för ombyggnader. Sådana provisoriska

åtgärder bör underlätta genomförandet av de reformer på detta

område som utredningen om lärarnas arbetsförhållanden kan komma att

föreslå senare. Vad utskottet sålunda anfört i anledning av motionerna, såvitt

de avser lärarnas arbetsförhållanden, torde av riksdagen böra ges till

känna för Kungl. Maj:t.»

dels ock utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse

»2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 393 och

11:498 i vad de avser lärarnas arbetsförhållanden i skrivelse

till Kungl. Maj:t ger till känna vad utskottet anfört.»

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 158 år 1967

Bilaga

Skolöverstyrelsens yttrande den 29 augusti 1967 över motionerna

1:393 och 11:498

a) Gymnasiala skolor. Motionärerna önskar förslag till 1968 års riksdag

om en utbyggnadsplan för de gymnasiala skolorna, omfattande de närmaste

budgetåren, varvid särskilt förutsättningarna bör prövas att mot bakgrund

av de begränsade resurserna utbygga dessa skolformer i den omfattning och

inom den tidsram statsmakterna förutsatt.

Vad beträffar gymnasiets utbyggnadstakt hänvisas till SÖ:s långtidsbedömning

för åren 1969/70—1972/73 (LB 1968) där den s.L g- och ffrekvensen

(gymnasie- och fackskolfrekvensen) i procent av en åldersklass

16-åringar har angetts till:

1965

1966

1967

År

1968

1969

1970

1971

1972

g-frekvens .. ..

.......... 29,5

30,4

30,7

30,7

31,4

33,0

33,0

33,0

f-frekvens .. ..

.......... 6,2

9,8

12,1

14,5

17,6

21,5

21,6

22,0

Summa 35,7

40,2

42,8

45,2

49,0

54,5

54,6

55,0

Det bör understrykas, att dessa procenttal

avser

antalet elevplatser. Då

man vid beräkningarna antar att år 1970 c 3 procentenheter i gymnasiet

och c 2 procentenheter i fackskolan av elevplatserna utnyttjas av elever från

mer än en åldersgrupp — till följd av kvarsittning eller s. k. dubbelt utsläpp

från gymnasieledande skolor — motsvarar de för detta år angivna procenttalen

c 30 respektive c 20 % av antalet 16-åringar.

Mellan läsåren 1966/67 och 1967/68 skedde en viss minskning av antalet

intagningsklasser till gymnasium. Då emellertid antalet 16-åringar minskade

kraftigt (se nedan) blev resultatet likväl en stigande g-frekvens.

Antal 16-åringar utgjorde respektive utgör år

1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972

118 960 113 355 108 420 108 520 108 790 104 300 106 620 107 310

Antalet klasser i årskurs 1 av de kommunala gymnasierna och fackskolorna

beräknas uppgå till

1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73

Gvmnasiet .................. 1 100 1 100 1 130 1 140 1 170 1 180

Fackskolan.................. 445 535 650 760 780 800

Statsmakterna har inte angett utbyggnadstakten för gymnasium och

fackskola för tiden efter läsåret 1970/71. SÖ har emellertid gjort vissa

kvantitativa beräkningar (räkneexempel) — med ett flertal alternativ

som finns intagna i sammanfattningen av SÖ:s petita för budgetåret 1968/

69 (Avsnitt 5: Det gymnasiala stadiet under 1970-talet, s. 56 ff). Beträf
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 158 år 1967

13

fande yrkesskolan kan nämnas att yrkesskolfrekvensen 1966/67 utgjorde

30,8 procent, se vidare sammanfattningen s. 44 f.

Beträffande skolbyggnadsverksamheten hänvisas till detaljerade uppgifter

i SÖ:s petita för budgetåret 1968/69.

1)) Lärarnas arbetsförhållanden. Härom framhålls i motionerna det angelägna

i att överväganden inom utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden

påskyndas och att förslag framläggs, som underlättar lärarnas arbete.

I avvaktan på utredningens resultat tas upp spörsmålen angående arbetsrum

åt lärarna i skolan, skrivhjälp åt lärare och tjänster som lärarassistenter.

SÖ har i ändrade normer för beräkning av lokalbehov för grundskolan

(SÖ 2.5.1966, publ. i Aktuellt från SÖ 1965/66 nr 52 s. 539 f) framhållit att

ökningen av utrymmet för lärarna, bl. a. arbetsrum, är starkt motiverad

med hänsyn till svårigheten att undvika håltimmar och till behovet för lärarna

att i större utsträckning än tidigare förlägga förberedelser och rättningsarbete

m. m. till skolan. När det gäller gymnasiala skolor är arbetsrum

upptagna i lokalnormerna under samma motivering som ovan.

SÖ har — bl. a. i petita för 1966/67 — begärt medel för bidrag till skriuhjälp

åt lärare vid grundskolan. I statsverkspropositionen 1966 s. 227 framhåller

departementschefen att han finner det vara ett angeläget önskemål

att dylik personal anställs och att han avser att föreslå anvisande av medel

härför vid vissa statliga skolformer. Såvitt gäller andra kommunala skolformer

än gymnasier och fackskolor liksom vad gäller privata skolor bör det

emellertid ankomma på vederbörande huvudmän att svara för kostnaderna

för skrivhjälp åt lärare.

Med anledning av Kungl. Maj :ts uppdrag att redovisa resultatet av vidtagna

rationaliseringsåtgärder inom det obligatoriska skolväsendets administration

samt omfattningen av biträdesresurser för skolledarna inom det

obligatoriska skolväsendet har SÖ i samråd med kommunförbunden utrett

dessa frågor. SÖ ämnar försöka få till stånd ändringar på de punkter där

denna utredning visar att läget inte kan bedömas som tillfredsställande. Här

bör dock framhållas följande angående biträdesresurserna i skolorna.

Av landets samtliga rektorer inom det obligatoriska skolväsendet — dock

med undantag av dem som samtidigt är skolchefer — har c 20 procent för

knappa biträdesresurser jämfört med de ledtal för biträdeshjälpens dimensionering

som på sin tid redovisades av skoladministrativa utredningen (SOU

1964: 53). Övriga rektorer har till sitt förfogande åtminstone lika stora biträdesresurser

som utredningen ansåg nödvändiga, i flera tall avsevärt större

resurser. Att antalet rektorer som är bekymrade över biträdessituationen

ändå är stort, kan eventuellt förklaras av att, såsom undersökningen visar,

handläggningen inom en kommuns skoladministration av olika frågor i

många fall är föga rationellt ordnad. Sålunda kan bl. a. visst dubbelarbete

konstateras förekomma mellan rektorsexpedition och skolkansli och vidare

syns arbetsfördelningen mellan dessa båda organ, gentemot andra kommunala

organ och inom skolenheten, inte alltid vara den önskvärda.

SÖ kommer att överlägga med kommunförbunden i dessa frågor för att

— under medverkan också av vederbörande länsskolnämnder — söka åstadkomma

förändringar där sådana bedöms vara önskvärda. När det gäller

lärarassistenter bedriver SÖ försöksverksamhet, vilken ännu befinner sig

på ett stadium, som karaktäriseras av strävan att försöka anpassa organisationen

och metoderna till vunna erfarenheter.

I en rapport publicerad i Pedagogiska meddelanden från SÖ 1966 nr 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 158 år 1967

s. 15 ff under rubriken Försök med flexibel elevgruppering och lärarlag

redovisas försök i Braås centralskola 1965/66. Av rapporten framgår, att

lärarassistenten kan avlasta lärarna mycket rutinarbete, varigenom lärarna

kan utnyttjas effektivare. I avvaktan på ytterligare erfarenheter av försöksverksamheten

på området och på övervägandena inom utredningen rörande

lärarnas arbetsförhållanden anser sig SÖ inte nu böra ta ställning i denna

fråga.

SÖ hänvisar även till den redovisning av inriktningen av läroplansöversynen

för grundskolan, som återfinns i förutnämnda sammanfattning s. 13 ff.

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 67002Z

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.