Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om undervisningen inom det obligatoriska skolväsendet.

1967-11-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:161, Utlåtande i anledning av motioner om undervisningen inom det obligatoriska skolväsendet.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1967

Nr 161

Utlåtande i anledning av motioner om undervisningen inom det

obligatoriska skolväsendet.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna I: 195 av herr Holmberg m. fl. och II: 249

av herr Bohman m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte hemställa dels att i enlighet med vad i motionerna anförts en

särskild observationsgrupp måtte tillsättas för att kontinuerligt följa utvecklingen

inom grundskolans område, dels att i enlighet med vad i motionerna

anförts försöksverksamhet måtte anordnas med undervisning i klasser

på högstadiet med varierande elevantal i syfte att utröna sambandet

mellan klasstorlek och elevprestation, dels att motionerna måtte överlämnas

till läromedelsutredningen för beaktande av vad som anförts under

rubriken »Ökad tillgång på undervisningshjälpmedel» och dels att Kungl.

Maj :t måtte uppdraga åt skolöverstyrelsen att snarast vidtaga åtgärder

för normering av betygsättningen inom det obligatoriska skolväsendet i enlighet

med vad i motionerna anförts.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från skolöverstgrelsen. Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. Motionärerna synes anse att allmänheten för att få tillräcklig

information om grundskolan och utvecklingen inom denna måste ha tillgång

till en särskild observationsgrupp med pedagogisk och annan expertis

och med uppdrag att följa utvecklingen och förmedla information. Utskottet

delar i och för sig uppfattningen att det är betydelsefullt att allmänheten

får tillräcklig och saklig information om skolan men kan inte finna det nödvändigt

att tillskapa ett särskilt organ för tillgodoseende av detta informationsbehov.

Det är och bör enligt utskottets mening vara en uppgift för skolans

ledning — alltifrån skolöverstyrelsen och ner till den enskilde skolledaren

— och för dess personal att verka för spridning av information om

skolan och dess arbete. Utskottet avstyrker alltså motionsyrkandet om en

särskild observationsgrupp.

I det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrives under ledning av

skolöverstyrelsen studeras också systematiskt frågan om sambandet mellan

undervisningsgruppens storlek och undervisningsresultaten. Med hänsyn

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1967

9

härtill synes motionärernas önskemål om försöksverksamhet med syfte

att utröna nämnda samband i sak vara tillgodosett. Utskottet avstyrker

därför yrkandet om dylik försöksverksamhet.

Vad i motionerna anförts om önskvärdheten av att utnyttja de i skolorna

verksamma lärarna för framställning av läromedel torde, som skolöverstyrelsen

framhållit, inte i och för sig innebära något nytt. Någon anledning

att föreslå riksdagen att hemställa om överlämnande av motionerna

i denna del till läromedelsutredningen, som redan beaktar saken, torde inte

finnas.

Utskottet är självfallet ense med motionärerna om vikten av att man på

olika sätt underlättar för lärarna att sätta rättvisa betyg. Det framgår

emellertid av skolöverstyrelsens yttrande att överstyrelsen i hög grad har

sin uppmärksamhet riktad på hithörande problem och något särskilt uppdrag

åt överstyrelsen synes därför inte erforderligt. Utskottet vill emellertid

understryka angelägenheten av att man så långt som av pedagogiska och

ekonomiska skäl är möjligt utsträcker användningen av standardprov till

fler ämnen och klasser än hittills.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen icke bifaller motionerna I: 195 och II: 249.

Stockholm den 14 november 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 159.

Särskilt yttrande

av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Wallmark (h), Bohman (h) och Nordstrandh

(h):

»Att företrädare för föräldrar, näringsliv, lärare och elever genom dels

lekmannarepresentationen i SÖ:s styrelse, dels speciella expert- och referensgrupper

har insyn i det kontinuerliga läroplansarbetet, utesluter inte,

att en allsidigt utvald observationsgrupp, fristående från SÖ, har sin betydelse

för ett uppföljande av utvecklingen inom grundskolans område. Behovet

av en dylik särskild observationsgrupp torde framträda ännu starkare,

då grundskolan inom kort, sedan förslag om en genomgripande revision av

dess läroplan framlagts i höst, kan väntas få en annan utformning än den

nu har och en fortsatt bevakning av och information om dess arbetsformer

måste äga rum. I det sammanhanget torde finnas anledning att återkomma

till frågan om en observationsgrupp.»

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1967

Bilaga

Skolöverstyrelsens

yttrande den 31 maj 1967 över motionerna 1:195 och II: 249

1. Observationsgrupp med uppgift att kontinuerligt följa utvecklingen inom

grundskolans område

Enligt K br 6.6 1962 till SÖ angående vissa åtgärder i samband med reformering

av den obligatoriska skolan m. m. har SÖ ansvaret för att grundskolans

fortlöpande förnyelse och anpassning till efter hand ändrade förutsättningar

och önskemål kommer till stånd.

Den kontinuerliga översynen av grundskolans läroplan utgör den yttre

ramen för en rad målinriktade praktisk-pedagogiska aktiviteter med det

gemensamma syftet att främja en fortsatt utveckling av skolans inre arbete.

Vid varje tidpunkt måste detta utvecklingsarbete inriktas på sådant

som bedöms särskilt angeläget just då, t. ex. på att lösa ett näraliggande

undervisningsproblem eller skapa förutsättningar för nydaningsarbete på

längre sikt. Läroplansproblemen kan i huvudsak hänföras till tre grupper:

undervisningens innehåll, lärostoffets organisation och skolarbetets yttre

och inre utformning. Olika frågeställningar accentueras med varierande

tyngd tid efter annan: de kan gälla olika ämnen och ämnesgrupper, olika

stadier och årskurser, olika verksamhets- och organisationsformer etc.

I stort sett måste varje mera omfattande läroplansprojekt bearbetas i vissa

etapper: 1. insamling av erfarenhetsmaterial; 2. bearbetning av insamlade

data; 3. expertarbete med utformning av revisionsprogram, kursplaner, anvisningar

och läromedelssatser; 4. utprövning och introduktion i fältarbetet.

Flera projekt bearbetas inom SÖ parallellt med varandra. För närvarande

anses det lämpligt, att uppnådda resultat ackumuleras en tid och presenteras

som ny utgåva av en i vederbörlig ordning fastställd läroplan. Översynsarbetet

kommer därför att få en cyklisk variation.

Den nu pågående översynen av grundskolans läroplan har planerats på

följande sätt:

Etapp 1: introduktion och uppföljning av nyheter i 1962 års läroplan

1962/63—1964/65

Etapp 2: insamling och bearbetning av erfarenhetsmaterial, expertarbete

med kursplaner, praktisk utprövning av kursplanemodeller och läromedelssatser

1965/66—1966/67

Etapp 3: fortsatt kursplane- och läromedelsarbete, fortsatt praktisk utprövning,

utarbetande av anvisningar, förberedande information

1967/68—1968/69

För det här nämnda praktisk-pedagogiska utvecklingsarbetet disponeras

i första hand SÖ:s egen personal, i synnerhet skolkonsulenterna. Därutöver

måste emellertid anlitas dels enskilda experter, dels experter inom SPAgrupper,

ämnesgrupper och referensgrupper. I dessa grupper ingår företrä
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1967

11

dåre för näringslivet, föräldrarnas och elevernas organisationer liksom för

lärarorganisationer, lärarutbildning och lärarfortbildning.

Företrädare för föräldrar, näringsliv, lärare och elever har således genom

dels lekmannarepresentanterna i SÖ:s styrelse, dels ovannämnda expertoch

referensgrupper full insyn i det kontinuerliga läroplansarbetet.

SÖ finner inga bärande skäl föreligga för att utöver den omfattande utredningsorganisation,

som enligt ovan redan finns, det skulle tillsättas en

särskild observationsgrupp för att kontinuerligt följa utvecklingen inom

grundskolans område. SÖ avstyrker bifall till motionerna i denna del.

2. Reducerade delningstal

I motionerna framhålls bl. a. klasstorlekens betydelse då det gäller att

åstadkomma gynnsamma förutsättningar för undervisningens bedrivande.

Mot denna bakgrund begärs en förutsättningslös undersökning av frågan

om sambandet mellan klasstorlek och undervisningsresultat samt försöksverksamhet

i delta syfte i klasser på högstadiet.

Självklart har klasstorleken betydelse för undervisningens bedrivande

och för dess resultat. Den är emellertid ingalunda den enda faktor, som avgör

hur undervisning och inlärning går till.

För några år sedan gjordes genom SÖ:s försorg en utredning med titeln

»Varierande klasstorlek och lagundervisning» (Utredningar i skolfrågor

12, 1964). Ett av denna utrednings huvudresultat var att en mer individualiserad

undervisning kräver att — förenklat uttryckt — läroboken ersätts med

ett mer omfattande och varierat inlärningsmaterial att brukas av eleverna.

Först när läromedel av detta slag finns att tillgå kan lärarrollen ändras till

att övervägande bli en individuell handledning av de enskilda eleverna.

Försök med konstruktion av inlärningsmaterial av här antytt slag pågår

nu sedan några år som ett led i det forsknings- och utvecklingsarbete, som

SÖ har att leda. I dessa FoU-projekt (FoU = forsknings- och utvecklingsarbete)

utarbetas och utprövas utöver de konkreta inlärningsarrangemangen

för eleverna även nya former för arbetsorganisation för lärarpersonalen.

Också frågor om sambandet mellan undervisningsgruppens storlek och

undervisningsresultaten blir systematiskt studerade i dessa projekt.

SÖ bedömer för närvarande möjligheterna goda att genom en kraftfull

satsning på konstruktion av nya former av läromedel och en därtill anpassad

arbetsorganisation skapa förutsättningar för en mer individualiserad undervisning.

Då sålunda SÖ i samråd och samarbete med forskare och lärare samt

övriga direkt berörda intressenter redan bedriver forsknings- och utvecklingsarbete

med därtill anknuten praktisk försöksverksamhet, som täcker

bl. a. de av motionärerna här åsyftade problemen, avstyrker SÖ bifall till

motionerna i denna del.

3. Ökad tillgång på undervisningshjälpmedel

Det av motionärerna här behandlade problemet, vars upphovsrättsliga

sida inte bör förglömmas, är förvisso inte något nytt »uppslag» men det är

i behov av ytterligare belysning för att man skall finna bättre former än

hittills för att utnyttja de på fältet aktiva pedagogernas kapacitet för läromedelsframställning.

Samtidigt som SÖ sedan flera år praktiskt prövar en

rad olika vägar för ett mera systematiskt tillvägagångssätt i detta avseende,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1967

utreds problemet av läromedelsutredningen enligt de för denna utredning

utfärdade direktiven, se 1967 års riksdagsberättelse, E: 50, bl. a. p. 4.1. och

4.2. Ytterligare direktiv i samma riktning synes knappast påkallade.

4. Ökade krav på betijgsättningens tillförlitlighet

Under den tid grundskolan varit verksam och i synnerhet dess högstadium

har såväl centralt som regionalt och lokalt insamlats uppgifter om

betygsystemets sätt att fungera, framför allt i fråga om betygspridningen.

Systemet har befunnits i stort fungera i enlighet med bestämmelser och anvisningar

även om på vissa punkter onöj aktigheter iakttagits.

För att förbättra den praktiska användningen av betygsystemet har en

omfattande informationsverksamhet bedrivits såväl lokalt som regionalt.

SÖ har vidare, främst i ASÖ 1965/66 nr 52, meddelat ytterligare anvisningar

utöver dem som ingår i läroplanen. För närvarande är också ytterligare informationsmaterial

till föräldrar och lärare under utarbetande inom SÖ.

Det viktigaste hjälpmedlet för läraren vid betygsättningen är standardproven.

Sådana förekommer för närvarande i centrala ämnen i årskurserna

3, 6 och 8, nämligen i årskurs 3 i svenska och matematik, i årskurs 6 i

svenska, matematik och engelska och i årskurs 8 i svenska, matematik, allmän

och särskild kurs, engelska, allmän och särskild kurs, samt tyska (större

kurs) och franska (större kurs).

Standardprovens uppgift är att göra betygsättningen i olika klasser jämförbar

med avseende på betygens nivå och spridning. Däremot används de

ej för att betygsätta enskilda elever.

När det gäller jämförelser i fråga om betygsnivå och betygspridning mellan

olika klasser har det visat sig, att om en klass i centrala ämnen med

standardprov ligger över riksgenomsnittet tenderar nivå och spridning att

vara desamma även i ämnen utan standardprov. Motsvarande gäller för

normala respektive svaga klasser. Nu gällande anvisningar för standardproven

liksom SÖ:s anvisningar om betygsjusterande hjälpmedel i årskurs

9 vt 1966 (ASÖ 1965/66 nr 52) anger att betygsättningen i ämnen med

standardprov på sätt som framgår av ovan åsyftade jämförelser kan och

bör utnyttjas vid betygsättningen i ämnen utan standardprov. Enligt läroplanen

har rektor och klasskonferensen att verka för jämförbarheten i fråga

om betygsättningen. Hur detta arbete praktiskt kan utföras anges i ovan

nämnda anvisningar.

Beträffande standardprovens utnyttjande är detta, som motionärerna

också anför, frivilligt för den enskilde läraren. Utnyttjandefrekvensen har

emellertid under de senaste åren kraftigt ökat, framför allt i årskurs 8, och

uppgår nu till ca 90 % av antalet klasser. Under läsåret 1966/67 kommer

sannolikt denna siffra alt ytterligare stiga, då SÖ under detta läsår tillsänt

samtliga berörda skolor standardprov utan rekvisition från vederbörande

lärare.

Utöver här redovisade anvisningar och åtgärder från SÖ:s sida bedrivs

på SÖ:s uppdrag sedan tre år tillbaka en undersökning vid Lärarhögskolan

i Stockholm angående komplettering av hjälpmedel i samband med intagning

till gymnasium. Undersökningen beräknas bli i sina huvuddelar klar

under hösten 1967, varefter SÖ kommer att ta ställning till dess utnyttjande

i årskurs 9.

I enlighet med sin uppgift som central skolmyndighet följer SÖ alltså

frågan om betygsättningssystemets funktion med stor uppmärksamhet och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1967

13

har redan vidtagit och kommer självfallet även i fortsättningen att vidta åtgärder

för att underlätta systemets tillämpning på ett riktigt sätt. Något

särskilt uppdrag från Kungl. Maj :ts sida till SÖ i detta avseende synes inte

påkallat.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.