Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1966 församlade revisorers berättelse över verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen hänvisats till statsutskottet, jämte motioner.

1967-11-21 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:164, Utlåtande i anledning av riksdagens år 1966 församlade revisorers berättelse över verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen hänvisats till statsutskottet, jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 16i år 1967

1

Nr 164

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1966 församlade revisorers

berättelse över verkställd granskning av statsverket,

i vad berättelsen hänvisats till statsutskottet,

jämte motioner.

(l:a, 3:e—5:e avd.)

Riksdagens revisorers berättelse har hänvisats till statsutskottet beträffande

§§ 1—12, 14—19 och 21—24.

1) Den svenska biståndsverksamheten. Beträffande denna del av revisorernas

berättelse, § 1, har utskottet yttrat sig i utlåtande nr 53, varom

utskottet här

erinrar.

2) Vissa militära körcentraler. Under försvarsdepartementet, § 3, har

revisorerna förordat en samordning av de militära hörcentralerna i Stockholms-området

(Del I, s. 125—130).

Yttranden har avgivits av statskontoret och riksrevisionsverket (Del II,

s. 27—29).

Utskottet. Revisorerna framhåller att den nuvarande splittringen av hörcentralernas

verksamhet vid vissa militära myndigheter i Stockholms-området

icke är förenlig med kravet på rationell organisation och föreslår därför

en sammanslagning av dessa centraler.

Utskottet kan i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna i princip ansluta

sig till förslaget att rationalisera verksamheten vid körcentralerna genom

att dessa sammanförs till ett färre antal enheter. Flera faktorer påverkar

emellertid bedömningen av denna fråga.

Det bör sålunda beaktas att verksamheten vid vissa myndigheters körcentraler

är delvis olikartad. Vissa av körcentralerna är därjämte anknutna

till budcentraler beroende på ifrågakommande myndigheters spridda lokalisering.

Vid bedömning av behov och lokalisering av körcentraler bör, såsom

statskontoret framhållit, föreslagna och planerade omlokaliseringar av

vissa myndigheter även beaktas. Härvid erinras om att överbefälhavaren på

uppdrag av Kungl. Maj :t förra året inkommit med förslag till plan för loka
1

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 164

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 164 år 1967

lisering till Östermalm och Järvafältet av staber, förvaltningar och institutioner

tillhörande försvaret. Förslaget är för närvarande föremål för Kungl.

Maj :ts prövning. Såsom statskontoret även framhållit kan en fullt genomförd

centralisering av körcentralerna medföra krav på avsevärda medel för

investeringar och iståndsättningar av erforderliga byggnader. Ytterligare

bör beaktas att ett stort antal värnpliktiga för närvarande utnyttjas i handräckningst

jänst som bilförare i körcentralerna. Resultatet av den pågående

utredningen om handräckningsvärnp lik tiga kan komma att påverka möjligheterna

att framdeles utnyttja nämnda värnpliktiga bl. a. som bilförare.

Utskottet delar alltså statskontorets uppfattning att det totala militära

behovet av hörcentraler och därmed sammanhängande verksamhet inom

Stockholms-området bör närmare utredas innan beslut fattas i enlighet

med revisorernas förslag. Härvid bör, såsom statskontoret framhållit, särskild

uppmärksamhet ägnas åt resurstilldelning, dimensionering, lokalisering,

ledning och totala kostnader. Utskottet förutsätter att sådan undersökning

kommer att ske utan särskild åtgärd från riksdagens sida men anser

dock att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t bör ge till känna vad utskottet

sålunda anfört.

Utskottet hemställer

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna

vad utskottet anfört beträffande riksdagens revisorers berättelse

i förevarande del.

3) AB Teleunderhåll. Under försvarsdepartementet, § 5, har revisorerna

påtalat att den av AB Teleunderhåll bedrivna verksamheten icke utvecklats

på det sätt som av riksdagen tidigare förutsatts (Del I, s. 136—140).

Yttranden har avgivits av arméförvaltningen, marinförvaltningen, flggför

vältning en, försvarets förvaltningsdirektion, försvarets fabriksverk och

AB Teleunderhåll (Del II, s. 37—50).

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 128 av herrar Nyman och Lundberg

samt II: 168 av herrar Wennerfors och Enskog, vari hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag angående

den framtida dispositionen av verkstadsresurserna inom försvarets teleunderhåll,

dels ock motionen II: 230 av herr Göransson, vari hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att 1966 års verkstadsutredning

genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att i utredningen upptaga även verksamheten

vid verkstäderna i Växjö och Östersund.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 164 år 1967

3

Utskottet. En inom försvarsdepartementet tillsatt expertgrupp —- försvarets

arbetsgrupp för teleunderhåll (FATU) — framlade år 1962 betänkande

med förslag till lämplig organisations- och driftform för underhåll av krigsmaktens

teletekniska materiel m. m. Förslaget innefattade bl. a. uppförande

av en för krigsmakten gemensam verkstad i Växjö, som skulle organiseras

i form av ett halvstatligt bolag och till vilken i rationaliseringssyfte skulle

centraliseras underhållet av bärbar och transportabel radioutrustning, landoch

fartygsbaserade robotsystem, telefonmateriel samt radiolänkmateriel.

1963 års riksdag fattade beslut i huvudsaklig överensstämmelse härmed.

Det föreslagna bolaget fick namnet AB Teleunderhåll (Telub).

Revisorerna har konstaterat att den vid Telub bedrivna verksamheten

icke utvecklats på det sätt som förutsetts. Revisorerna anser att flera samverkande

faktorer har bidragit härtill och anger främst två anledningar,

nämligen dels att storleken av krigsmaktens behov av teleunderhåll i icke

ringa grad felbedömts av FATU, dels att centraliseringen av teleunderhållet

till Telub endast delvis kommit till stånd.

I de föreliggande motionerna understrykes vad revisorerna anfört och

hemställes om förnyad utredning i ämnet.

Utskottet får erinra om följande.

Enligt sina direktiv har 1966 års verkstadsutredning att med beaktande

av den beslutade omläggningen av krigsmaktens regionala ledning och planerna

på att inrätta ett för försvaret gemensamt tygmaterielverk göra en

strukturundersökning av verkstadsorganisationen inom de olika försvarsgrenarna

och framlägga förslag till åtgärder för att så rationellt som möjligt

tillgodose försvarets behov av verkstäder för underhåll av tygmateriel

m. m. Utredningen skall icke endast omfatta försvarets verkstäder utan

också statliga bolag, som har till huvudsaklig uppgift att utföra underhållsarbete

för försvarets räkning. Även den del av underhållsverksamheten som

bedrives vid civila industrier skall ingå i uppdraget. En samordning förutsättes

närmast komma i fråga för verkstäder på central och regional nivå.

Direktiven undantar följaktligen icke någon med underhåll av ifrågavarande

slag sysselsatt verkstad eller något bolag som utför dylikt arbete.

I skrivelse till Konungen den 21 mars 1967 har Försvarets Civila Tjänstemannaförbund

och Försvarsverkens Civila Personals Förbund efter samråd

med förbundens huvudorganisationer under erinran bl. a. om riksdagens revisorers

uttalande i nu behandlade fråga samt vad i förenämnda motioner

anförts hemställt om en omprövning av tidigare utredningar rörande teleunderhåll.

Enligt förbunden borde denna omprövning föregås av en utredning.

Därest arbetet uppdrogs åt verkstadsutredningen borde tilläggsdirektiv

utfärdas. Ifrågavarande framställning har av Kungl. Maj :t den 31 mars 1967

överlämnats till verkstadsutredningen för att tagas i beaktande vid utredningsuppdragets

fullgörande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 164 år 1967

Utskottet har inhämtat att verkstadsutredningen nyligen påbörjat utredning

rörande teleunderhållsfrågorna och att såsom förberedelse härför tidigare

engagerats en arbetsgrupp att närmare undersöka underhållsbehovet

i Östersunds-regionen.

Av det anförda framgår att den av riksdagens revisorer liksom i förenämnda

motioner berörda frågan om den framtida dispositionen av verkstadsresurserna

inom försvarets teleunderhåll för närvarande är föremål för

prövning av 1966 års verkstadsutredning. Vid sådant förhållande torde från

riksdagens sida någon särskild åtgärd i anledning av vad revisorerna anfört

och i motionerna föreslagits icke vara påkallad.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen icke bifaller motionerna I: 128 och

II: 168,

2. att riksdagen icke bifaller motionen II: 230,

3. att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse

i förevarande del till handlingarna.

4) Överlåtelse av telefonabonnemang. Under kommunikationsdepartementet,

§ 11, har revisorerna föreslagit att televerket överväger en mera restriktiv

tillämpning av s. k. överlåtelse av telefonabonnemang samt att den uppgiftsblankett

som kommer till användning utformas så, att den regelmässigt

möjliggör en utförligare beskrivning av de förhållanden som åberopas för

avgiftsbefrielse. Revisorerna förutsätter därvid att den prövning som företages

av överlåtelseärenden icke medför ett så omfattande administrativt

arbete, att mera avsevärda kostnader föranleds därav (Del I, s. 187—190).

Yttranden har avgivits av telestyrelsen och riksrevisionsverket (Del II,

s. 64—67).

Utskottet. Med hänsyn bl. a. till vad i de avgivna yttrandena framkommit

har utskottet funnit vad revisorerna under denna punkt uttalat inte

böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i

förevarande del till handlingarna.

5) Organisationsföredragandenas verksamhet. Arbetstidskontroll och effektivitetsmätning

inom statsförvaltningen. Beträffande dessa frågor, §§14

och 15 i revisorernas berättelse, samt vissa motioner i samma ämnen yttrar

sig utskottet i utlåtande nr 165 denna dag, vilket utskottet här

anmäler.

6) Statens kostnader för förhyrning av lokaler. Under finansdepartementet,

§ 16, har revisorerna behandlat vissa frågor berörande förhyrning av

tjänstelokaler och andra lokalutrymmen åt statsmyndigheterna (Del I s.

244—254).

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 16i år 1967 5

Yttranden tiar avgivits av fortifikationsförvaltningen, byggnadsstyrelsen

och statskontoret (Del II, s. 81—-92).

Utskottet. Under förevarande paragraf har revisorerna påtalat vissa

olägenheter som är förenade med den självständiga ställning ett stort antal

myndigheter har när det gäller förhyrningar som erfordras för att tillgodose

deras lokalbehov. Mot bakgrunden härav finner revisorerna det önskvärt

att ett obligatoriskt samarbete i mera organiserade former kommer till

stånd beträffande hyresavtal för statens räkning.

Av revisorerna från ett antal myndigheter inhämtade uppgifter och av

remissyttrandena i anledning av revisorernas berättelse på förevarande

punkt framgår att samarbete i ej obetydlig omfattning redan nu äger rum

mellan olika myndigheter som har befogenhet att träffa hyresavtal. Utskottet

instämmer med revisorerna beträffande angelägenheten av att samarbetet

i förhyrningsfrågor ytterligare utvecklas men har på grund av vad

som anförts i remissyttrandena inte blivit övertygat om att några påtagliga

fördelar står att vinna med att samarbetet generellt görs obligatoriskt. Utskottet

förutsätter vidare att byggnadsstyrelsen även i fortsättningen kommer

att ytterligare söka utbygga samarbetet. Utskottet anser därför att revisorernas

ifrågavarande förslag inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Revisorerna har vidare påpekat behovet av en alternativklausul i hyresvillkoren

som — speciellt i fråga om nyproducerade fastigheter — vore utformad

så att eventuella regleringar av hyresbeloppet påverkades mera av

förändringar i ränteläget än av de allmänna kostnadsstegringarna.

Utskottet delar liksom remissmyndigheterna den av revisorerna framförda

uppfattningen. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen i sitt remissyttrande

anfört beträffande denna fråga kan det förväntas att revisorernas

önskemål blir beaktat utan särskild åtgärd från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i

förevarande del till handlingarna.

7) övertidstjänstgöringen inom statsförvaltningen. Under civildepartementet,

§ 23, har revisorerna mot bakgrunden av en företagen undersökning

av övertidstjänstgöringens omfattning inom statsförvaltningen framhållit

som önskvärt att all övertidstjänstgöring och kompensation härför, såväl

kontant som i form av ledighet, antecknas centralt hos varje myndighet.

Vidare har revisorerna ifrågasatt om den speciella form av övertidsersättning

som utgår i form av kompensationsledighet bör bibehållas för framtiden

(Del I, s. 302—308).

Yttranden har avgivits av försvarets civilförvaltning, statskontoret, riksrevisionsverket,

statens avtalsverk, Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens

centralorganisation (Del II, s. 119—126).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 164 år 1967

Utskottet. I sin år 1958 avgivna berättelse redovisade riksdagens revisorer

vissa iakttagelser som gjorts vid en undersökning rörande övertidstjänstgöringen

inom statsförvaltningen. Sammanfattningsvis uttalade revisorerna

då att undersökningens resultat pekade på angelägenheten av att omfattningen

av nämnda tjänstgöring nedbringades. I stället borde andra,

mindre kostnadskrävande former för fullgörandet av här ifrågavarande

arbetsuppgifter eller organisatoriska åtgärder i rationaliseringssyfte övervägas.

De av revisorerna anförda synpunkterna borde därför genom ett särskilt

cirkulär bringas till statsmyndigheternas kännedom.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 87 år 1959 anförde statsutskottet

att de av revisorerna införskaffade uppgifterna syntes ge belägg för att

på sina håll inom statsförvaltningen övertidstjänstgöring förekom i icke avsedd

omfattning. Utskottet anslöt sig därför till förslaget om att de av revisorerna

framförda synpunkterna skulle delges vederbörande myndigheter.

Så har sedermera skett genom ett av Kungl. Maj :t utfärdat cirkulär.

I förevarande paragraf har revisorerna framlagt resultatet av en av dem

företagen undersökning rörande i vilken utsträckning övertidstjänstgöring

numera ifrågakommer vid olika statliga verk samt vilka kostnader som

därvid uppkommer för statsverket. Av undersökningen framgår att övertidstjänstgöring

för närvarande förekommer inom de flesta förvaltningsområden.

Revisorerna har funnit sig kunna konstatera att jämfört med förhållandena

för åtta år sedan några mera genomgripande förändringar inte

synes ha inträtt, övertidstjänstgöring kan därför alltjämt inte betecknas

som någon undantagsföreteelse. Det har vidare vid undersökningen visat sig

att flera myndigheter icke kunnat lämna uppgifter rörande den övertidstjänstgöring

som ersatts med kompensationsledighet. Denna form av övertidsersättning

har nämligen ofta ej bokförts hos myndighetens personaleller

kameralbyrå utan endast räknats av mot fullgjord övertid på den avdelning

eller byrå där vederbörande tjänstgjort.

Utskottet har liksom statens avtalsverk funnit det vanskligt att på de av

revisorerna redovisade uppgifterna om övertidstjänstgöringens omfattning

bedöma rimligheten av densamma. Såsom revisorerna framhållit torde allmän

enighet råda om att övertidstjänstgöring i åtskilliga fall är det lämpligaste

hjälpmedlet som står till buds för att möta en viss arbetssituation.

Samtidigt vill emellertid utskottet för sin del understryka att det från olika

synpunkter är angeläget att övertidstjänstgöringen i möjligaste mån begränsas.

Med hänsyn bl. a. härtill är det av vikt att fullständiga uppgifter om

övertidstjänstgöringens omfattning finns tillgängliga. Sådana uppgifter torde

vara en förutsättning för att vederbörande verksledning skall fortlöpande

kunna följa utvecklingen och analysera orsakerna till övertiden samt vidtaga

de åtgärder som kan befinnas påkallade, såsom omflyttning av personal

eller överflyttning av arbetsuppgifter till annan tjänsteman.

Utskottet biträder sålunda revisorernas uppfattning att all övertids
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 164 år 1967

7

tjänstgöring centralt bör antecknas hos varje myndighet. Utskottet föreslår

att riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört.

Revisorerna berör vidare frågan om den övertidsersättning som utgår i

form av kompensationsledighet. Då det av revisorerna aktualiserade spörsmålet

är en fråga som faller inom avtalsområdet anser utskottet för sin del

att revisorernas uttalande i denna punkt inte i detta sammanhang bör föranleda

någon åtgärd från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen i anledning av riksdagens revisorers berättelse

i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet

anfört beträffande central bokföring av övertidstjänstgöring'',

2. att riksdagen lägger revisorernas berättelse i vad den

avser övertidsersättning i form av kompensationsledighet

till handlingarna.

8) Övriga till statsutskottet hänvisade frågor. Beträffande följande paragrafer

i revisorernas berättelse, nämligen

§ 2 Statens transportkontor,

§ 4 Personalkassorna inom försvaret,

§ 6 Utfallet av automobilskattemedlens specialbudget,

§ 7 Förverkligandet av vågplan för Sverige,

§ 8 Kostnaderna för övergång till högertrafik,

§ 9 Handelsflottans pensionsanstalt,

§ 10 Utbäring av expressbrev och telegram,

§ 12 AB Trafikrestauranger,

§ 17 De statliga myndigheternas lokalproblem i stockholmsområdet,

§ 18 Dramatiska teatern,

§ 19 Kungl. teatern,

§ 21 Länsstyrelsernas upphandling av kontorsförnödenheter,

§ 22 Indrivningsverksamheten vid kronofogdemyndigheten i Stockholm

och

§ 24 Pensionsåldrarna inom statlig verksamhet

har utskottet med hänsyn till vad som i avgivna yttranden eller i övrigt

framkommit funnit vad berättelsen innehåller inte föranleda något utskottets

uttalande.

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i förevarande

delar till handlingarna.

Stockholm den 21 november 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 16b år 1967

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Einar

Persson (s), Virgin (h), Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Svensson

(s), Kaijser (h), fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Per

Jacobsson (fp), Herbert Larsson (s), Nils Theodor Larsson (cp),Wååg (s)

och Strandberg (h); samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Blidfors (s), Almgren

(s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp), Mattsson (ep), Turesson

(h), fröken Olsson (s), herrar Lindholm s), Johansson i Norrköping (s),

Gustafsson i Uddevalla (s), Nelander (fp), Källstad (fp), Sjönell (ep) och

Nilsson i Kristianstad (s).

Reservation

vid punkten b (Överlåtelse av telefonabonnemang) av herr Strandberg

(h).

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 67007.7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:351 Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år 1966 församlade revisorers berättelse över verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen hänvisat a1 i texten