Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1966 församlade revisorers berättelse, i vad avser organisationsföredragandenas verksamhet samt arbetstidskontroll och effektivitetsmätning inom statsförvaltningen, jämte motioner.

1967-11-21 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:165, Utlåtande i anledning av riksdagens år 1966 församlade revisorers berättelse, i vad avser organisationsföredragandenas verksamhet samt arbetstidskontroll och effektivitetsmätning inom statsförvaltningen, jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 165—167

Statsutskottets utlåtande nr 165 år 1967

1

Nr 165

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1966 församlade revisorers

berättelse, i vad avser organisationsföredragandenas

verksamhet samt arbetstidskontroll och effektivitetsmätning

inom statsförvaltningen, jämte

motioner.

(5:e avd.)

Under finansdepartementet, § 14, har revisorerna förordat en översyn av

anordningen med organisationsföredragande inom statsförvaltningen (Del

I, s. 222—233).

Yttrande har avgivits av statskontoret (Del II, s. 70—72).

Vidare har revisorerna under samma departement, § 15, uttalat att frågan

om arbetstidskontroll och effektivitetsmätning inom statsförvaltningen

snarast bör upptagas till ingående prövning (Del I, s. 234—243).

Yttranden har avgivits av försvarets civilförvaltning, statskontoret, riksrevisionsverket,

statens avtalsverk och statens personalvårdsnämnd (Del

II, s. 72—81).

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande vid riksdagens början

väckta fristående motioner, nämligen

dels de likalydande motionerna 1:548 av herrar Lundberg och Enarsson

och 11:697 av fröken Wetterström m. fl., vari yrkats att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att en parlamentarisk

utredning med uppgift att föreslå effektiva rationaliseringsåtgärder inom

den statliga förvaltningen tillsätts;

dels ock de likalydande motionerna 1:550 av herr Johan Olsson och

II: 684 av herr Gustavsson i Alvesta, vari hemställts, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla 1. om skyndsam utredning och förslag

rörande a) ersättande av nuvarande system med s. k. organisationsföredragande

med annan organisation med på heltid arbetande och i rationaliseringsfrågor

utbildade befattningshavare, b) kampanj för ökad förslagsverksamhet

avseende rationaliseringar och besparingar inom den statliga verksamheten,

c) inrättande inom statskontoret av en dokumentations- och förmedlingscentral

för rationalisering och besparing inom den statliga verksamheten;

2. att Kungl. Maj:t skyndsamt måtte anmoda statliga myndig
1

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 saml. Nr 165—167

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 165 år 1967

heter och befattningshavare att vid äskanden, framläggande av förslag m. m.

i alla. förekommande fall ange den. beräknade lönsamheten.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver från

statskontoret inhämtat yttrande över yrkandena under punkterna 1. b),

1. c) och 2. i motionerna 1:550 och 11:684. Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. I den av 1966 års riksdags revisorer avgivna berättelsen har

vissa frågor berörande rationaliseringsverksamheten inom statsverksamheten

upptagits till prövning. Sålunda har revisorerna under § 14 behandlat

organisationsföredragandenas verksamhet och under § 15 gjort uttalanden

beträffande arbetstidskontroll och prestationsmätning inom statsförvaltningen.

Vidare har i de vid riksdagens början väckta motionerna I: 548

och II: 697 samt I: 550 och 11:684 framställts yrkanden avseende rationaliseringen

inom den statliga sektorn. Utskottet har funnit det vara naturligt

att i ett sammanhang behandla angivna avsnitt av revisorernas berättelse

och nyssnämnda motioner.

Förverkligandet av de målsättningar som statsmakterna ställt upp för

olika delar av den statliga och statsunderstödda verksamheten har under

senare år medfört stora krav på resurser. Omfattningen härav återspeglas

i utvecklingen av utgifterna på den statliga driftbudgeten. Enligt riksrevisionsverkets

senaste årsbok uppgick dessa för budgetåret 1965/66 till

26.9 miljarder kr. Motsvarande summa för budgetåret 1956/57 utgjorde

10.9 miljarder kr. De statliga myndighetskostnaderna, som i detta sammanhang

är av särskilt intresse, uppvisar en motsvarande bild. Under tioårsperioden

1956/57—1965/66 har således sistnämnda kostnader vuxit

från 1,9 till drygt 5 miljarder kr. Även med beaktande av penningvärdesförändringen

under den ifrågavarande tidsperioden är den utgiftsstegring

som kan utläsas ur de angivna uppgifterna betydande.

De utredningar som gjorts och som redovisats bl. a. i 1965 års långtidsutredning

och de senaste årens långtidsbudgeter visar, att efterfrågan på

personal och andra resurser från den offentliga sektorn kommer att vara

stor även under den tid som nu kan överblickas. Samtidigt torde man

kunna räkna med att bristen på arbetskraft accentueras och att det samhällsekonomiska

utrymmet för en utbyggnad kommer att vara begränsat.

Detta medför att ytterligare ansträngningar måste göras för att tillgänglig

personal och andra resurser inom statsverksamheten utnyttjas effektivt.

Enligt allmänna verksstadgan svarar varje statlig myndighet i första

hand själv för att dess verksamhet utformas på ett rationellt sätt. Centralt

statligt rationaliseringsorgan är statskontoret, som från omorganisationen

av den statliga rationaliseringsverksamheten år 1961 byggts upp till

en rationaliseringsmyndighet med betydande resurser. Statskontoret kan

på eget initiativ, efter begäran av annan myndighet eller på särskilt upp
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 165 år 1967

3

drag ta upp organisationsfrågor inom hela statsförvaltningen. Genom bl. a.

upplysningsverksamhet och rådgivning medverkar ämbetsverket även i

övrigt till förenklingar och kostnadsbesparingar inom statsverksamheten.

I motionerna 1:548 och 11:697 har framförts förslag om tillsättande av

en parlamentarisk utredning med uppgift att föreslå effektiva rationaliseringsåtgärder

inom den statliga förvaltningen. Utskottet, som erinrar om

att motioner av sakligt sett samma innebörd tidigare vid flera tillfällen

prövats av riksdagen, anser en konsekvent genomförd rationalisering inom

det allmännas verksamhet ytterst angelägen. Utskottet kan emellertid inte

finna några sådana nya omständigheter ha inträffat som f. n. kan ge anledning

till ett ändrat ståndpunktstagande från riksdagens sida i frågan

om en särskild rationaliseringsutredning. Som motiv för denna sin uppfattning

vill utskottet anföra följande.

Inom statsförvaltningen pågår en kontinuerlig rationaliseringsprocess.

I likhet med enskilda företag och andra ekonomiska organisationer strävar

myndigheterna efter att genom rationaliseringsåtgärder av skilda slag

förbilliga framställningen av de tjänster de har att utföra. Detta är ett

åliggande som framgår bl. a. av de anvisningar myndigheterna haft att

följa vid utarbetandet av sina anslagsframställningar för budgetåret 1968/

69. Enligt anvisningarna skall sålunda förslag från myndigheterna om nya

arbetsuppgifter eller kvalitetsmässiga ökningar av redan pågående verksamhet

förenas med sådana åtgärder för ökad effektivitet, att krav på

ökade resurser kompenseras med minskningar på andra håll inom myndighetens

verksamhetsområde. Förutom organisatoriska reformer, varigenom

effektiviteten hos existerande personalresurser kan fås att stiga, skall

myndigheterna ingående överväga möjligheterna att begränsa behovet av

personalinsatser genom anlitande av tekniska hjälpmedel. Vidare har

myndigheterna att själva vidta eller föreslå sådana åtgärder, som medför

att arbetsuppgifter kan föras över från personal med högre utbildning till

annan personal. Som ett naturligt led i myndigheternas rationaliseringsverksamhet

skall ingå nedläggning av aktiviteter och arbetsuppgifter, som

genom statsmakternas beslut eller av andra orsaker blivit överflödiga eller

fullgörs på annat sätt. Slutligen bör framhållas att det enligt samma anvisningar

åligger myndigheterna att fästa uppmärksamheten på verksamheter,

vilka enligt statsmakternas beslut fortfarande utförs, men som enligt

myndighetens mening blivit inaktuella eller av lägre angelägenhetsgrad.

Vid sidan av myndigheternas egna rationaliseringsansträngningar bedriver

statskontoret en omfattande rationaliseringsverksamhet. Utskottet

erinrar om att ämbetsverket efter ombildningen 1961 till centralt statligt

rationaliseringsorgan fått ytterligare ökade resurser varigenom det blivit

möjligt för ämbetsverket att intensifiera sitt arbete. Vid 1965 års riksdag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 165 år 1967

fattades sålunda beslut om en betydande förstärkning av statskontorets

personella resurser i syfte bl. a. att skapa förutsättning för en inriktning

av ämbetsverkets verksamhet mot större och mera vittomfattande undersökningar.

Av stor betydelse är också förstärkningen av dess resurser för

utbildning av rationaliseringspersonal för statsförvaltningens behov och

att ämbetsverket fått möjlighet att i allt högre grad konsultera utomstående

organisationsexpertis. Statskontoret har nyligen framlagt en femårsplan,

omfattande budgetåren 1968/69—1972/73, för sin rationaliseringsverksamhet,

vilken plan enligt utskottets mening klart belyser inte endast behovet

av rationaliseringsinsatser utan också att ämbetsverkets arbete för effektivitetsökningar

inom den statliga sektorn är av betydande omfattning och

inriktad på frågor av hög angelägenhet.

Riksrevisionsverket är central myndighet i fråga om den form av rationaliseringsarbete

som betecknas förvaltningsrevision, dvs. en prövning av

prestationernas förhållande till kostnaderna. Utskottet erinrar om att så

sent som under innevarande års riksdags vårsession fattats beslut om organisationen

av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten för att

nå både ökad effektivitet inom revisionsverksamheten och rationaliserings^

vinster.

I detta sammanhang är av särskilt intresse det inom statskontoret under

de senaste åren bedrivna utvecklingsarbetet om införande av programbudgetering.

Detta arbete är numera avslutat och en omfattande rapport har

lagts fram. Programbudgetutredningen har bl. a. framhållit att programbudgeteringen

är avsedd att främja effektiviteten i statlig verksamhet dels

genom att den sätter ett instrument för styrning av verksamheten i verksledningens

händer och dels genom att den möjliggör en bedömning av myndigheternas

prestationer och resultat i förhållande till de resurser som tas

i anspråk. Av statsverkspropositionen framgår att avsikten är att med ledning

av erfarenheterna från utredningen utvidga utredningsarbetet kring

kostnads- och produktivitetsfrågorna. Detta arbete förklaras komma att

också beröra riksstatens utformning.

Slutligen får erinras om att militära rationaliseringsutredningen i december

1965 avlämnat ett betänkande om rationaliseringsverksamheten i det

militära försvaret. Utredningens förslag prövas f. n. av Kungi. Maj :t. I sammanhanget

kan nämnas att den pågående försvarskostnadsutredningen arbetar

utifrån liknande förutsättningar som programbudgetutredningen gjort.

Mot bakgrunden av det anförda har sålunda utskottet funnit sig inte böra

tillstyrka tillsättandet av särskild utredning i enlighet med det föreliggande

yrkandet i motionerna 1:548 och 11:697. Erfarenheterna av de under de

senaste åren i rationaliseringsbefrämjande syfte vidtagna åtgärderna, inte

minst statskontorets upprustning 1965 och den i år beslutade omorganisationen

av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten, bör enligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 165 år 1967 5

utskottets mening avvaktas. Å andra sidan har utskottet funnit vissa rationaliseringsaktiviteter

redan nu påkalla särskild uppmärksamhet.

Organisationsföredragandena utgör en del av statsförvaltningens totala

rationaliseringsresurser. Revisorerna har genom en rundskrivelse till ett

antal myndigheter införskaffat uppgifter rörande organisationsföredragandenas

tjänsteställning, arbetsförhållanden och verksamhet. Vidare har uppgifter

införskaffats rörande den utsträckning i vilken samråd i organisations-

och rationaliseringsfrågor förekommit mellan organisationsföredraganden

och statskontoret samt vilka fördelar respektive nackdelar som ansetts

vara förbundna med systemet med särskild organisationsföredragande.

Med hänsyn till därvid gjorda iakttagelser bör enligt revisorernas mening

anordningen med organisationsföredragande inom statsförvaltningen

snarast underkastas en översyn. I motionerna I: 550 och II: 684 yrkas på en

omprövning av systemet med organisationsföredragande. Enligt motionärerna

bör utrönas om större effekt kan uppnås genom att de medel som nu

går till arvodering av organisationsföredragande i stället används för ett

mindre antal heltidsanställda och för ändamålet utbildade befattningshavare

med rationaliserings- och besparingsfrågor som specialitet och enda eller

väsentligaste uppgift.

Utskottet vill erinra om att under den tid som gått sedan organisationsföredragandeinstitutionen

inrättades år 1951 vid ett växande antal ämbetsverk

har inrättats tjänster för rationaliseringsspecialister. Erfarenheterna

av det av dem bedrivna arbetet synes vara goda. Statskontoret har i sitt

remissyttrande framhållit att en fortsatt utbyggnad kan förväntas vartefter

de administrativa systemen blir alltmer utvecklade och nya maskinella

hjälpmedel tas i bruk. Samtidigt understryker emellertid ämbetsverket att

det enligt dess bedömning vid ett betydande antal medelstora och mindre

ämbetsverk under överskådlig tid kommer att vara till fyllest med en tjänsteman,

som vid sidan av andra arbetsuppgifter genomför begränsade rationaliseringsåtgärder.

Utskottet delar denna uppfattning och anser i likhet

med statskontoret att organisationsföredragandeinstitutionen bör bibehållas.

Utskottet avstyrker sålunda det i motionerna I: 550 och II: 684 framställda

yrkandet avseende övergång till enbart heltidsanställda rationaliseringsexperter.

Genom sin nyss deklarerade mening, nämligen den att organisationsföredragandeinstitutionen

bör bibehållas, har utskottet samtidigt gett uttryck

för att utskottet delar uppfattningen att verksamheten i fråga är av stor

betydelse för rationaliseringsarbetet inom statsförvaltningen. De av revisorerna

redovisade iakttagelserna visar emellertid att det torde finnas förutsättningar

att ytterligare effektivisera ifrågavarande verksamhet. Enligt

utskottets mening bör därför den av revisorerna förordade översynen komma

till stånd.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 165 år 1967

Revisorerna har framhållit vikten av ett intimt och fortlöpande samarbete

mellan statskontoret och de olika organisationsföredragandena. Såsom

framgår av statskontorets yttrande över revisorernas berättelse på denna

punkt har ämbetsverket genom olika åtgärder, främst skriftlig information,

konferenser och kurser, sökt främja detta samarbete. Statskontoret biträder

också de organisations- eller rationaliseringsavdelningar som finns inrättade

vid vissa större myndigheter. I syfte att nå en ytterligare samordning

av den hithörande verksamheten hos olika statliga myndigheter har i

motionerna I: 550 och II: 684 till behandling tagits upp frågan om inrättande

inom statskontoret av en dokumentations- och förmedlingscentral för

rationalisering och besparing inom den statliga verksamheten. Utskottet

kan helt ansluta sig till de skäl motionärerna anfört till stöd för etablerande

av denna verksamhet. Genom en sådan kan förhindras att redan begångna

misstag upprepas och att man ger sig i kast med problem som redan

blivit lösta eller bedriver dubbelarbete på undersöknings- och försöksstadiet.

Statskontoret har också i sitt remissyttrande över motionerna förklarat,

att ämbetsverket betraktar frågan om inrättande av en dokumentations-

och förmedlingscentral som mycket betydelsefull och avser att vidta

åtgärder i detta hänseende. Visst utredningsarbete måste emellertid enligt

statskontoret först ge resultat. Syftet med ifrågavarande motionsyrkande

torde sålunda bli tillgodosett så snart förutsättningar härför föreligger. Utskottet,

som förutsätter att ifrågavarande arbete bedrivs med största möjliga

skyndsamhet, anser därför att förevarande motionsyrkande inte påkallar

någon riksdagens åtgärd.

Statskontoret har i sitt yttrande beträffande motionerna 1:550 och II:

684 framhållit att förslagsverksamheten kan anses ha en stimulerande inverkan

på den enskilde befattningshavarens rationaliseringsintresse. För

ändamålet disponerar statskontoret fr. o. m. budgetåret 1963/64 en årlig

medelsanvisning av 50 000 kr. för utbetalning till befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen av belöningar för förtjänstfulla rationaliseringsförslag.

För att stimulera intresset för förslagsverksamheten anordnade

ämbetsverket en förslagspristävling under budgetåret 1964/65, varvid

244 förslag inkom för bedömning. Av yttrandet framgår att statskontoret

avser att ytterligare söka stimulera intresset för förslagsverksamheten genom

bl. a. ökad upplysning och information. Ämbetsverket meddelar vidare

att en översyn av reglerna för förslagsverksamheten f. n. pågår.

Då således syftet med det i motionerna I: 550 och II: 684 framställda

yrkandet avseende förslagsverksamheten kan väntas bli i allt väsentligt

tillgodosett synes i anledning av detta yrkande någon jsärskild åtgärd från

riksdagens sida inte påkallad.

Som redan tidigare framhållits har utskottet funnit det vara naturligt

att i detta sammanhang behandla de av revisorerna under § 15 upptagna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 165 år 1967 7

frågorna om arbetstidskontroll och effektivitetsmätning inom statsförvaltningen.

Utskottet delar självfallet revisorernas uppfattning att en av grundförutsättningarna

för att statsverkets personal skall kunna utnyttjas så effektivt

som möjligt är att arbetstiden tas till vara i full omfattning. Likaså biträder

utskottet revisorernas mening att ett medvetet eftersättande av arbetstidskontrollen

som kompensation för en lönesättning som inte anses

konkurrenskraftig är principiellt felaktigt. Inte minst med hänsyn till vad

revisorerna under § 23 i sin berättelse anfört beträffande övertidstjänstgöringen

inom statsförvaltningen, vilket ärende utskottet behandlar i sitt utlåtande

nr 164, bör här framhållas att en förutsättning för gottgörelse för

övertidstjänstgöring givetvis alltid måste vara att i första hand den ordinarie

arbetstiden effektivt utnyttjas. Samtidigt finner utskottet angeläget framhålla,

att utskottet hyser den uppfattningen att befattningshavarna i gemen

anser det vara en trivselfaktor av vikt att de för arbetsplatsen bestämda

arbetstiderna allmänt noggrant följs.

Av remissyttrandena i anledning av revisorernas berättelse i nu ifrågavarande

del finner utskottet framgå att revisorernas påpekanden om behovet

av prövning av frågan om arbetstidskontroll inom statsförvaltningen

är väl grundade. Det är givetvis inte möjligt för utskottet att här taga ställning

till vilka åtgärder som främst bör ifrågakomma för att åstadkomma

en tillfredsställande lösning av hithörande problem. Att generellt förorda

viss metodik för arbetstidskontrollens genomförande synes emellertid inte

möjligt. Utskottet anser sig inte heller kunna taga ställning till spörsmålet

huruvida en särskild utredning för här ifrågavarande syfte nu bör tillsättas

eller om frågan bör handläggas på annat sätt. Det bör få ankomma på

Kungl. Maj :t att närmare pröva handläggningsordningen. Vad utskottet här

anfört synes böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.

Revisorerna framhåller att systematiska undersökningar, exempelvis

genom statskontorets försorg, bör påbörjas i syfte att få fram mätmetoder

som kan tjäna som underlag för ett bättre utnyttjande av den tillgängliga

personalen och för undvikande av onödiga anställningar. Statskontoret, som

i sitt remissyttrande gör åtskillnad mellan prestationsmätningar och produktivitetsmätningar,

anser den av revisorerna upptagna frågan vara av

synnerlig vikt.

Inom statskontoret har genom programbudgetutredningen bedrivits utvecklingsarbete

i fråga om prestationsmätningen. Resultatet av detta arbete

är presenterat i utredningens betänkanden. Vad därefter beträffar produktivitetsmätning

framgår av statskontorets yttrande att det redan finns flera

för statsförvaltningen lämpade tekniker. Något för mätning av kontorsarbete

enhetligt och allmänt vedertaget system finns emellertid inte inom landet.

Svenska MTM-föreningen har därför i samråd med statskontoret och

några större enskilda företag till behandling tagit upp frågan om utveckling

av ett sådant system. I sammanhanget erinras om de i revisorernas be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 165 år 1967

rättelse för år 1965 (§27) redovisade uppgifterna beträffande omfattningen

av tillämpningen av MTM inom statsverket. Vidare bör framhållas att

Kungl. Maj:t den 16 december 1966 anbefallt statskontoret att — vid fullgörandet

av ämbetsverkets instruktionsenliga åligganden att ta initiativ till

rationaliseringsåtgärder inom statsförvaltningen och svara för erforderlig

samordning av rationaliseringsverksamheten — beakta vad allmänna beredningsutskottet

i sitt utlåtande nr 40 år 1966 anfört beträffande behovet av

samordning av MTM-metodens tillämpning inom statsverket.

Remissyttrandena styrker revisorernas uttalande att frågan om tillämpning

av berörda mätmetoder är av betydelse för möjligheten att höja arbetseffektiviteten

inom statsförvaltningen. Av statskontorets yttrande framgår

att ämbetsverket avser att även i fortsättningen på olika sätt deltaga i utvecklingsarbetet

inom förevarande område. Betydande resurser har sålunda beräknats

för ändamålet. Ökade insatser i form av information, utbildning

m. m. planeras av ämbetsverket i syfte att intensifiera tillämpningen av produktivitetsmätning

inom statsverket samt att verka för samordning härav.

Mot bakgrunden av det nu anförda finner utskottet ej skäl föreslå särskilda

åtgärder i anledning av vad revisorerna i nu förevarande avseenden anfört.

I motionerna I: 550 och II: 684 har slutligen framställts yrkande beträffande

åläggande för de statliga myndigheterna att i anslagsframställningar

m. m. redovisa lönsamhetsberäkningar. I anledning härav vill utskottet,

som redan tidigare erinrat om att sedan ett antal år särskilda anvisningar

för myndigheternas anslagsframställningar regelmässigt utfärdas, framhålla

att av de i april 1967 utfärdade anvisningarna avseende budgetåret 1968/69

klart framgår att myndigheterna i de fall så är möjligt skall redovisa lönsamhetsberäkningar.

Genom denna föreskrift torde ifrågavarande motionsyrkande

få anses ha blivit tillgodosett och påkallar fördenskull inte någon

riksdagens åtgärd. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att en av

grundtankarna i programbudgetutredningens förslag är att ge ökade möjligheter

till lönsamhetsberäkningar.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen icke bifaller motionerna 1:548 och

II: 697,

2. att riksdagen i anledning av § 14 i riksdagens revisorers

berättelse och motionerna I: 550 och II: 684, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

ger till känna vad utskottet anfört beträffande organisationsföredragande,

3. att motionerna I: 550 och II: 684 i vad de avser kampanj

för ökad förslagsverksamhet icke bifalles av riksdagen,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 165 år 1967

9

4. att motionerna I: 550 och II: 684 i vad de avser inrättande

inom statskontoret av en dokumentations- och förmedlingscentral

icke bifalles av riksdagen,

5. att motionerna I: 550 och II: 684 i vad de avser anmodan

att i anslagsframställningar m. m. redovisa lönsamhetsberäkningar

icke bifalles av riksdagen,

6. att riksdagen i anledning av § 15 i riksdagens revisorers

berättelse i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet

anfört beträffande arbetstidskontroll inom statsförvaltningen,

7. att riksdagen lägger § 15 i riksdagens revisorers berättelse

i vad den avser effektivitetsmätning till handlingarna.

Stockholm den 21 november 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 167.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 165 år 1967

Bilaga

Statskontorets yttrande den 19 april 1967 över motionerna 1:550 och 11:684

Punkt 1. b)

Statskontoret delar motionärernas uppfattning om vikten av att väcka intresse

och förståelse för rationalisering även hos de statsanställda, som inte

till någon del har rationalisering till arbetsuppgift. Förutom en allmän intensifierad

information om nödvändigheten av rationalisering kan framförallt

förslagsverksamheten anses ha en stimulerande inverkan på den enskilde

befattningshavarens rationaliseringsintresse.

Beträffande förslagsverksamhet disponerar statskontoret fr. o. m. budgetåret

1963/64 ett anslag om 50 000 kr. för utbetalning av belöningar för förtjänstfulla

rationaliseringsförslag till tjänstemän inom den civila statsförvaltningen.

Under de senaste tre budgetåren har av detta anslag disponerats

8 900 kr., 47 700 kr. — varav 34 500 kr. avser förslagspristävlingen samma

år — resp. 37 500 kr. Antalet belönade förslag har varit ca 50 per budgetår;

antalet behandlade förslag ca 270 per budgetår.

Förslagen har berört frågor av mycket skiftande karaktär och bl. a. avsett

organisationsförändringar, rutinändringar, blankettfrågor samt ökad användning

av kontorstekniska hjälpmedel.

För att stimulera intresset för förslagsverksamheten anordnade statskontoret

en förslagspristävling under budgetåret 1964/65, varvid 244 förslag

inkom för bedömning.

Statskontoret har efter denna pristävling kunnat notera ett ökande intresse

för förslagsverksamheten, inte minst vid myndigheter där denna verksamhet

tidigare varit av ringa omfattning. Detta intresse bör stimuleras. Sålunda

torde det finnas anledning att direkt på arbetsplatserna och främst

genom företagsnämnderna och organisationsföredragandena verka för en

intensifierad förslagsverksamhet. Statskontoret avser för sin del att i samma

syfte ge ökad upplysning och information om denna verksamhet. — Upplysningsvis

kan nämnas att en översyn av reglerna för förslagsverksamheten

f. n. pågår.

Statskontoret vill också framhålla betydelsen av att man även med andra

medel skapar en god rationaliseringsmiljö inom myndigheterna. Som exempel

på interna åtgärder med rationaliseringsstimulerande effekt kan här

nämnas en väl avpassad personalutbildning samt en vidgad information till

personalen om myndighetens verksamhet och betingelserna för denna, vilket

skapar ökat intresse för det egna arbetsområdet med en större effektivitet

som följd.

Punkt 1. c)

Frågan om inrättande av en dokumentations- och förmedlingscentral för

rationalisering och besparing inom den statliga verksamheten har länge varit

aktuell inom statskontoret. För att ett dylikt »olearing»-system skall fungera

på ett tillfredsställande sätt fordras en gemensam indelning av den

statliga verksamhetens olika funktionella delar, t. ex. planering, maskin
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 165 år 1967

11

skrivning, kassatjänst etc. Utan en dylik indelning kan en klassificering av

»clearing»-materialet inte ske. Det har visat sig mycket svårt att framta

en dylik indelning av det statliga kontorsarbetet. Varken inom statsförvaltningen

eller näringslivet har gjorts en sådan strukturering av kontorsarbetet.

Efter initiativ av statskontoret i frågan skall emellertid i Ingeniörsvetenskapsakademiens

regi startas ett brett upplagt utredningsarbete inom

detta område. Först sedan detta arbete givit ett resultat, som i form av standard

kan tillämpas över hela statsförvaltningen, torde det vara meningsfyllt

starta en »clearing»-verksamhet av det slag motionärerna åsyftar. Statskontoret

betraktar frågan om inrättande av en dokumentations- och förmedlingscentral

som mycket betydelsefull och avser att vidta åtgärder i detta

hänseende.

Frågan om en samordnad dokumentation i rationaliseringsfrågor har redan

tidigare övervägts i ett speciellt hänseende, nämligen beträffande behovet

av samordnande åtgärder rörande arbetsmätningen inom statsförvaltningen.

I remissutlåtande 17. 12. 1985 angående riksdagens revisorers uttalande

om tillämpningen av den s. k. MTM-metoden inom statlig verksamhet

(1965 års berättelse § 27) anförde statskontoret följande:

»Information och erfarenheter rörande arbetsmätning publiceras bl. a. i

fackpressen och i Svenska MTM-föreningens egna publikationer. Någon systematisk

och samordnad dokumentation för att täcka statsförvaltningens

speciella behov finns f. n. inte. Det bör därför övervägas att för detta ändamål

finna lämpliga publiceringsformer.»

Kungl. Maj :t har sedermera (16. 12. 1966) anbefallt statskontoret att vidta

åtgärder i förevarande hänseende. Beträffande frågan om en samordnad

dokumentation har ämbetsverket nyligen tagit upp diskussion härom med

företrädare för bl. a. de affärsdrivande verken.

Punkt 2

Beträffande hemställan under denna punkt får statskontoret anföra att

statskontoret 8. 3. 1967 till Kungl. Maj :t överlämnat ett av dess programbudgetutredning

avgivet betänkande vari upptagits frågan om kostnadsberäkning,

budgetering och äskande på myndighetsnivå. En av grundtankarna

i betänkandet är att ge ökade möjligheter till lönsamhetsberäkningar såväl

i samband med äskanden som i andra sammanhang.

Statskontoret vill också påpeka att i finansdepartementets anvisningar angående

myndigheternas anslagsframställningar klart uttryckts att lönsamhetsberäkning

bör anges i de fall då detta kan anses motiverat med hänsyn

till investeringsobjektets art.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:352 Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år 1966 församlade revisorers berättelse över verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen hänvisat a1 i texten