Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts skrivelse med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation, i vad skrivelsen hänvisats till statsutskottet, jämte motioner.

1967-11-21 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:168, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts skrivelse med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation, i vad skrivelsen hänvisats till statsutskottet, jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1967

1

Nr 168

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts skrivelse med överlämnande

av redogörelse från Nordiska rådets svenska

delegation, i vad skrivelsen hänvisats till statsutskottet,

jämte motioner.

(l:a—5:e avd.)

I skrivelse den 12 maj 1967, nr 133, har Kungl. Maj :t, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för samma dag, lämnat riksdagen redogörelse för Nordiska rådets femtonde

session i Helsingfors den 1—6 april 1967.

Skrivelsen har vad gäller frågorna under II i en av Nordiska rådets svenska

delegation utarbetad redogörelse för nämnda session hänvisats till statsutskottet

beträffande punkterna B 1—6, C 2 såvitt avser den statliga personalpensioneringen

i Norden, C 3, 4, 6, 7, D 2—6, D 8 utom i vad gäller trafiklagstiftning

samt E 3, 4, 7, 8 och 11.

Till statsutskottet har även hänvisats i det följande redovisade motioner.

1) Samarbete beträffande högre utbildning och forskning. Under B 1 behandlas

vissa frågor om samarbete beträffande högre utbildning och forskning.

Därvid redovisas bl. a. att den nordiska samarbetskommissionen för

forskning i arktisk medicin föreslagit att ett fast sekretariat för kommissionen

snarast inrättas med förläggning till Uleåborgs universitet samt att

Nordiska rådets kulturutskott uttalat att skyndsamma åtgärder bör vidtagas

för att snarast skapa förutsättningar för det nordiska samarbete som

föreslagits av kommissionen. Utskottet hänvisar i övrigt till Nordiska rådets

redogörelse, s. 15—18.

I motionen II: 1072 av herr Björkman har hemställts att riksdagen vid

behandlingen av Kungl. Maj :ts skrivelse nr 133 ville i skrivelse till Kungl

Maj :t förorda att Sverige aktivt verkar för upprättande av ett nordiskt sekretariat

för arktisk medicin vid Uleåborgs universitet.

Utskottet. Enligt vad utskottet inhämtat är forskningen rörande den arktiska

medicinen aktuell i flera olika sammanhang i vårt land. Sålunda har

inte bara försvarets forskningsanstalt satsat ganska mycket på forskning

inom området utan även medicinska forskningsrådet har vid olika tillfällen

understött arktisk-medicinska forskningsprojekt och rådet torde också vara

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 168

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1967

inriktat på att främja det nordiska samarbetet inom den arktiska medicinen.

Utskottet som finner det värdefullt att rådet utvecklar sina nordiska kontakter

inom olika forskningsområden anser sig kunna förutsätta att rådet

vid sina överväganden angående nordiska samarbetsfrågor även till bedömning

lar upp konkreta samarbetsprojekt som exempelvis ifrågavarande

sekretariat för arktisk medicin. Den i detta ämne väckta motionen synes

inte behöva föranleda annan åtgärd än att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t ger till känna vad utskottet anfört. Vad i övrigt behandlats under

denna punkt i Nordiska rådets redogörelse har inte givit utskottet anledning

till uttalande. Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

skrivelse, såvitt nu är i fråga, och motionen II: 1072 i skrivelse

till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet anfört.

2) Skol- och undervisningsfrågor. Under B 2 behandlas vissa skol- och

undervisningsfrågor. Därvid redovisas bl. a. att rådet antagit en rekommendation

till regeringarna i Finland och Sverige att tillsätta ett permanent

rådgivande och förslagsställande samarbetsorgan med uppgift att verka för

att underlätta den i Sverige bosatta finskspråkiga befolkningens utbildningsproblem.

Ulskottet hänvisar i övrigt till Nordiska rådets redogörelse,

s. 18—20.

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels de likalydande motionerna 1:490 av herrar Hilding och Thorsten

Larsson och II: 62i av herrar Lindberg och Öhvall, vari hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om tillsättande av en expertkommitté

med uppgift att snarast framlägga förslag om 1. finskspråkiga

klasser i grundskolans årskurs 1—3 i alla orter där elevunderlag härför

finns, 2. undervisning i finska språket två veckotimmar i mellan- och

högstadiet samt i de gymnasiala skolorna, 3. lämpliga åtgärder för att bland

tvåspråkiga personer här i landet rekrytera lärare för ovannämnda uppgifter

samt 4. eventuell import av tvåspråkiga lärare från Finland,

dels ock de likalydande motionerna I: 868 av herr Kaijser och II: 1074 av

herr Björkman m. fl., vari hemställts att riksdagen vid sin behandling

av Kungl. Maj:ts skrivelse nr 133 måtte anhålla att Kungl. Maj:t ville undersöka

vilka ytterligare åtgärder — utöver i motionerna angivna — som

kan vidtagas för att underlätta den i Sverige bosatta finskspråkiga befolkningens

anpassning, bl. a. vad gäller utbildningsfrågorna.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över förstnämnda båda motioner från skolöverstyrelsen. I yttrandet

har överstyrelsen anfört följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1967

3

Frågan om tillsättandet av en expertkommitté av här avsett slag bör

prövas i samband med behandlingen av Nordiska rådets och Föreningen

Nordens framställningar om inrättandet av ett permanent samarbetsorgan

för Sverige och Finland med uppgift att bevaka utbildningsfrågor för finsktalande

personer i Sverige.

Beträffande den ifrågasatta kommitténs av motionärerna angivna uppgifter

bör följande nämnas.

I den obligatoriska skolan finns sedan budgetåret 1966/67 och i de gymnasiala

skolorna fr. o. m. budgetåret 1967/68 möjlighet att inom ramen för

den statsbidragsberättigade stödundervisningen ge undervisning på modersmålet

åt elever med annat modersmål än svenska. Anordnande av stödundervisning

åvilar respektive skolstyrelse, som med hänsyn till omständigheterna

i varje särskilt fall bestämmer om stödundervisningens innehåll och

omfattning.

Överstyrelsen har tillsatt en expertgrupp vars uppdrag bl. a. är att utreda

behovet av tvåspråkiga (finsk-svenskspråkiga och lapsk-svenskspråkiga)

lärare, dels i Tornedalen, dels i övriga bygder av Sverige, samt att undersöka

möjligheterna att fylla behovet.

Skolöverstyrelsen anser att motionerna i avvaktan på Kungl. Maj:ts ställningstagande

till de förstnämnda framställningarna samt på resultatet av

överstyrelsens utredning inte bör föranleda någon särskild åtgärd.

Utskottet. Som framgår av skolöverstyrelsens yttrande finns det både i

grundskolan och gymnasiet numera möjlighet att inom ramen för den statsbidragsberättigade

stödundervisningen ge undervisning på modersmålet åt

elever med annat modersmål än svenska. Det ankommer på de lokala skolmyndigheterna

att då så behövs utnyttja dessa möjligheter. Vad angår den

finskspråkiga befolkningen i Sverige skulle det emellertid enligt utskottets

mening därutöver vara värdefullt med ett samarbetsorgan av den art som

åsyftas i Nordiska rådets rekommendation. Inom ramen för ett dylikt organs

uppgifter skulle naturligen falla även en undersökning av den art som

avses i motionerna I: 868 och II: 1074. Motionärernas önskemål skulle därför

i sak bli tillgodosedda genom tillsättandet av ett dylikt organ.

Vad angår motionerna I: 490 och II: 624 synes det uppdrag för vilket i

dessa motioner föreslagits en särskild expertutredning också falla inom

området för ovannämnda samarbetsorgan. Även önskemålet i dessa båda

motioner torde därför kunna anses bli i sak tillgodosett genom tillsättandet

av ett samarbetsorgan. Vad utskottet sålunda anfört torde av riksdagen

böra ges till känna för Kungl. Maj :t. Vad i övrigt behandlats under denna

punkt i Nordiska rådets redogörelse har inte givit utskottet anledning till

uttalande. Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

skrivelse, såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna 1: 490

och II: 624 samt I: 868 och II: 1074 i skrivelse till Kungl.

Maj :t ger till känna vad utskottet anfört,

lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 168

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1967

3) Nordiska hälsovårdshögskolan. Under C 3 behandlas frågan om den

nordiska hälsovårdshögskolans verksamhet och lokalbehov. Utskottet hänvisar

till Nordiska rådets redogörelse, s. 28.

I motionen II: 1076 av herr Wiklund i Stockholm har hemställts att

riksdagen vid sin behandling av Kungl. Maj :ts skrivelse nr 133 måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t framhålla angelägenheten av att planläggningen

av Nordiska hälsovårdshögskolans utbyggnad sker så att skolan erhåller

nödiga lokaler för att kunna fullgöra de viktiga uppgifter inom hygienens

och sjukhusväsendets område, vilka lämpligen bör anförtros en nordisk

hälsovårdshögskola.

Utskottet. Enligt nu gällande avtal mellan de fyra deltagande staterna

om den nordiska hälsovårdshögskolans verksamhet får kostnaderna inte

överstiga 700 000 sv. kr. för år. Till följd av en försöksvis anordnad kurs

i sjukhusadministration torde denna kostnadsram komma att överskridas

för innevarande budgetår, vilket godtagits av de nordiska ländernas representanter.

Avtalet utlöper den 30 juni 1968 men har inte sagts upp och är

därigenom förlängt att gälla ytterligare sex år.

I en projekterad nybyggnad för den hygieniska institutionen vid Göteborgs

universitet har beräknats utrymme för högskolan. Detta utrymme

skulle medge en inte obetydlig ökning av verksamheten. Beslut om uppförande

av byggnaden har inte fattats.

Utskottet utgår från att frågan om en utvidgning av kostnadsramen kommer

att tas upp. Respektive regeringars inställning till omfattningen av

skolans fortsatta verksamhet kan därvid komma att belysas. Utskottet

förutsätter att lokalfrågan snarast möjligt löses inom projekterad nybyggnad

eller på likvärdigt sätt så att en överenskommen verksamhet inte försvåras

eller hindras.

Den i motionen II: 1076 upptagna frågan om planering för att täcka högskolans

lokalbehov får enligt utskottets bedömande sålunda anses redan

beaktad såvitt avser den närmaste utvecklingen. Projektering av ytterligare

lokaler för en framtida utveckling bör ske så snart en principiell överenskommelse

om verksamheten kan läggas som underlag. Någon riksdagens

åtgärd är nu inte påkallad.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag å motionen II: 1076 lägger

Kungl. Maj :ts förevarande skrivelse, såvitt nu är i fråga,

till handlingarna.

4) Nordiskt samarbete på näringsforskningens område. Under C 6 behandlas

frågan om nordiskt samarbete på näringsforskningens område. Utskottet

hänvisar till Nordiska rådets redogörelse, s. 30.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1967

5

I motionen I: 863 av herr Edström har hemställts att riksdagen vid behandling

av Kungl. Maj:ts skrivelse nr 133 i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte understryka angelägenheten av att skyndsamma åtgärder vidtages

från svensk sida för att lösa frågan om nordiskt samarbete på näringsforskningens

område.

Utskottet. I det i motionen I: 863 angivna betänkandet Blandad medicinsk

och naturvetenskaplig utbildning med huvudinriktning på näringslära

har föreslagits en förstärkning av näringsforskningens resurser i Sverige

bl. a. genom inrättande av vissa professurer. Vidare har i betänkandet

förutsatts att utbildningen till hushållsvetenskaplig examen skall koncentreras

till den nordiska hushållshögskolans näringslinje i Oslo. Vad angår

det nordiska samarbetet på området anses i betänkandet att statens medicinska

forskningsråd lämpligen bör vara koordinerande organ för Sveriges

del. De i betänkandet framlagda förslagen är enligt vad utskottet inhämtat

för närvarande under övervägande i ecklesiastikdepartementet.

Även om, som motionären anför, det nordiska samarbetet inom näringsforskningen

fördröjts av olika svenska utredningar synes läget nu vara

förändrat i sådan grad att man har grundad anledning att vänta sig en

snabbare utveckling på området. Utskottet, som finner det önskvärt att

frågan inte ytterligare försenas, vill tillägga att vad utskottet i det föregående

i ett annat sammanhang uttalat om värdet av nordiskt samarbete

inom forskningens område givetvis gäller även näringsforskningen. Utöver

det nu sagda synes något uttalande inte erfordras i anledning av motionen.

Utskottet avstyrker därför densamma och hemställer

att riksdagen med avslag å motionen I: 863 lägger Kungl.

Maj :ts förevarande skrivelse, såvitt nu är i fråga, till handlingarna.

5) Öresundsfrågor. Beträffande de under D 4 behandlade frågorna hänvisar

utskottet till s. 36 och 37 i Nordiska rådets redogörelse.

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels de likalydande motionerna I: 140 av herr Blomquist och 11: 234 av

herr Rubin m. fl., vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte hemställa att Kungl. Maj :t omedelbart ingår i förhandlingar med

Danmark om inrättande av en storflygplats i Öresunds-regionen, förslagsvis

förlagd till Saltholmen,

dels ock de likalydande motionerna I: 536 av herr Lundström m. fl. och

II: 669 av herr Cassel m. fl., vari yrkats att riksdagen hemställer att Kungl.

Maj :t tar initiativ till en dansk-svensk arbetsgrupp med uppgift att snarast

och med ledning av de specialundersökningar, som på danskt och svenskt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1967

håll redan företagits eller kan komma att företagas, pröva hela frågan om

luftfartsförhållandena i öresunds-området avseende byggande av storflygfält

och sekundära flygfält, luftrummets utnyttjande, trafikledernas

utformning m. m. från såväl ekonomiska, trafikmässiga som tekniska synpunkter

och att i en sådan arbetsgrupp de regionala och kommunala myndigheterna

beredes tillbörlig representation.

Utskottet. Förevarande motioner väcktes vid början av innevarande års

riksdag. De i motionerna aktualiserade spörsmålen har därefter tagits upp

i ett tilläggsförslag till Nordiska rådets senaste session samt därvid, såsom

av Kungl. Maj:ts skrivelse under förevarande punkt framgår, tillsammans

med regeringsmeddelanden i anledning av vissa tidigare rekommendationer

i hithörande frågor, behandlats av rådet. Behandlingen har resulterat

i en rekommendation (nr 28) till regeringarna i Danmark och Sverige att

snarast möjligt utvidga och stärka samarbetet i fråga om en undersökning

av hela frågan om luftfartsförhållandena i öresunds-området. Detta kan

enligt rekommendationen eventuellt ske genom att vid passande tidpunkt

tillsätta en gemensam arbetsgrupp. Regeringarna bör därvid ge de regionala

och kommunala myndigheterna möjlighet att på lämpligt sätt delta i dessa

undersökningar. De två regeringarna bör dessutom under utredningsarbetet

upprätthålla kontakt med övriga nordiska regeringar.

Enligt vad utskottet erfarit pågår f. n. på dansk sida en intensiv utredningsverksamhet

i syfte att klarlägga vissa med Saltholmsprojektet sammanhängande

frågor. Avsikten har bl. a. angetts vara att till Nordiska

rådets nästa session framlägga material för bedömningen av flygplatsprojektet

i dess helhet. Fortlöpande kontakter har vidare förevarit mellan

representanter för de danska och svenska regeringarna även i de av motionärerna

i övrigt upptagna frågorna.

Med beaktande bl. a. härav finner utskottet någon särskild åtgärd i ämnet

från riksdagens sida f. n. ej påkallad och avstyrker därför motionerna

i fråga.

Vad i rådets berättelse under förevarande punkt i övrigt anförts har inte

givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag å motionerna I: 140 och II: 234

samt 1:536 och 11:669 lägger Kungl. Maj:ts förevarande

skrivelse, såvitt nu är i fråga, till handlingarna.

6) Övriga av trafikutskottet beredda frågor. Under D 8 redovisas vissa

övriga av trafikutskottet beredda frågor, se Nordiska rådets redogörelse, s.

40—41. I vad avser trafiklagstiftningen behandlas denna punkt i redogörelsen

av tredje lagutskottet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1967

7

I de likalydande motionerna I: 869 av herrar Lundström och Hernelius

samt II: 1075 av herr Cassel har hemställts att riksdagen vid behandling

av Kungl. Maj :ts förevarande skrivelse måtte uttala sig för att samarbetet

vid de nordiska turistkontoren i New York organiseras på sådant sätt, att

de fördelar som detta samarbete erbjuder inte minst för invånarna på den

amerikanska kontinenten blir till fullo tillvaratagna och att den rationalisering

som de anslagsbeviljande instanserna måste kräva blir genomförd.

Utskottet. Av Kungl. Maj:ts skrivelse under förevarande punkt framgår

att spörsmålet om samarbete i fråga om resebyråverksamhet i utlandet

enligt rekommendation nr 21/1962 hade uppförts på saklistan till den

senaste sessionen med anledning av en aktuell fråga om det framtida turistsamarbetet

i New York. Då detta spörsmål ej var färdigt att behandlas

vid sessionen beslöt rådets trafikutskott att fortsätta behandlingen av

denna sak.

Enligt upplysning till statsutskottet har trafikutskottet numera behandlat

frågan, vilket resulterat i att rådets presidium beslutat att rikta en hänvändelse

i ämnet till regeringarna. Med hänsyn bl. a. härtill har statsutskottet,

som dock anser ett intimt samarbete på detta område värdefullt, inte

funnit sig berett tillstyrka att från riksdagens sida — på sätt motionärerna

föreslagit — ett särskilt uttalande i frågan nu göres. Motionerna avstyrkes

därför.

Vad i rådets berättelse under förevarande punkt i övrigt anförts har inte

givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag å motionerna I: 869 och II: 1075

lägger Kungl. Maj :ts förevarande skrivelse, såvitt nu är i

fråga, till handlingarna.

7) Övriga av ekonomiska utskottet förberedda frågor. Under E 11 behandlas

frågorna om samarbete inom byggnadsforskningen och om förenhetligande

av normerna inom byggnadsområdet. Utskottet hänvisar till Nordiska

rådets redogörelse, s. 50 och 51.

I motionen I: 870 av herrar Lundström och Sundin har hemställts att

riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts skrivelse nr 133 måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t understryka vikten av att det nordiska samarbetet

på byggnadsforskningens område får tillräckliga resurser så att man snabbt

kan nå fram till enhetliga byggnadsbestämmelser.

Utskottet. Nordiska rådet har (nr 3/1962) rekommenderat regeringarna

att vidta åtgärder för förstärkning av det nordiska samarbetet inom byggnadsforskningen

såväl i vad avser samverkan mellan byggnadsforsknings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1967

institutioner som vad gäller arbetet på att förenhetliga normerna inom

byggnadsverksamheten.

De nordiska byggnadsforskningsinstitutionerna har ett utvecklat inbördes

samarbete. Standardiseringsorganen samarbetar i internordisk standardisering

(INSTA) genom kommittéer och konferenser. Statens institut

för byggnadsforskning finansieras genom fonden för byggnadsforskning.

Byggstandardiseringens huvudsakliga resurser har utgjorts av direkta statsanslag

och bidrag från byggnadsforskningsfonden.

Den del av samarbetet som syftar till att koordinera de nordiska bestämmelserna

och normerna inom husbyggnadsfacket sker inom Nordiska

kommittén för byggnadsbestämmelser (NKB), där Sverige representeras

numera genom statens planverk och förut genom byggnadsstyrelsen.

För budgetåret 1966/67 medgav Kungl. Maj:t att av medel inom byggnadsstyrelsens

avlöningsanslag fick tas i anspråk visst belopp för särskilda

utredningar och arvoden för vissa experter m. m. Vid byggnadsstyrelsens

preliminära fördelning av beloppet avsattes 20 000 kronor till kostnader

för sekreterare och utredningsmän inom NKB. Av sålunda avsatta

medel hade den 31 oktober 1967 utbetalats ca 8 000 kr. Ett belopp om ytterligare

ca 10 000 kr. anses disponerat genom pågående uppdrag eller icke

debiterade kostnader. Utöver nämnda belopp har byggnadsstyrelsens anslag

belastats med rese- och traktamentskostnader för dess i NKB:s arbete

deltagande tjänstemän. Motsvarande andel av lönekostnaderna har inte särredovisats.

För innevarande budgetår har på motsvarande sätt medel ställts till förfogande

för statens planverk. Någon fördelning av anvisade medel har ännu

inte skett.

Utskottet delar uppfattningen att det internordiska samarbetet i syfte

bl. a. att vidga marknaden för material och produkter inom byggnadsfacket

kan bli mycket betydelsefullt. Ekonomiskt stöd har lämnats i större omfattning

än vad som synes förutsatt i motionen I: 870. Den i och för sig

önskvärda möjligheten att med ökade ekonomiska bidrag främja arbetet

inom NKB får som hittills och mot bakgrund av aktuella arbetsprojekt budgetårsvis

bedömas av Kungl. Maj :t och statens planverk inom ramen för

av riksdagen anvisade anslag. En särskild skrivelse till Kungl. Maj :t är i

detta sammanhang inte påkallad.

Utskottet hemställer

alt riksdagen med avslag å motionen I: 870 lägger Kungl.

Maj :ts förevarande skrivelse, såvitt nu är i fråga, till handlingarna.

8) Övriga till statsutskottet hänvisade frågor. Beträffande följande frågor

i redogörelsen för Nordiska rådets femtonde session, nämligen

B 3 Radio-, televisions- och filmfrågor (s. 20—22),

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1967

9

B 4 Nordisk lurnéopera (s. 22—23),

B 5 Nordiska kulturfonden (s. 23),

B 6 Övriga av kulturutskottet beredda frågor (s. 23),

C 2 Arbetsmarknadsfrågor såvitt avser den statliga personalpensioneringen

i Norden (s. 27),

C 4 Hälso-och sjukvårdsfrågor (s. 28—29),

C 7 Ungdomens narkotikamissbruk m. m. (s. 30),

D 2 Förbindelserna mellan Finland och Sverige (s. 33—35),

D 3 Frihamn eller transitohamn i Nordnorge (s. 35—36),

D 5 Pensionärers rabatt på järnvägsbiljetter (s. 37—38),

D 6 Luftfartsfrågor (s. 38—40),

E 3 Hjälp till utvecklingsländerna (s. 46—47),

E 4 Fredskårssamarbete (s. 47),

E 7 Varudeklarationssamarbete (s. 48—49) och

E 8 Atomenergi- och kraftsamarbete (s. 49)

bär utskottet funnit vad redogörelsen innehåller icke föranleda något utskottets

uttalande.

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger Kungl. Maj:ts förevarande skrivelse,

såvitt nu är i fråga, till handlingarna.

Stockholm den 21 november 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Einar

Persson (s), Virgin (h), Axel Andersson (fp), Svensson (s), Kaijser (h),

fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Per Jacobsson (fp), Herbert

Larsson (s), Nils Theodor Larsson (ep), Wallmark (h), Wååg (s) och

Johan Olsson (ep); samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Blidfors (s), Almgren

(s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp), Mattsson (ep), fröken

Olsson (s), herrar Lindholm (s), Johansson i Norrköping (s), Cassel (h),

Gustafsson i Uddevalla (s), Nelander (fp), Källstad (fp), Sjönell (ep) och

Nilsson i Kristianstad (s).

Reservation

vid punkten 5 (Öresundsfrågor) av herr Cassel (h).

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:354 Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år 1967 församlade■ revisorers särskilda berättelse om statlig representation. s. 1 i texten