Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om en plan för den kriminologiska forskningens utbyggnad.

1967-11-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:175, Utlåtande i anledning av motioner om en plan för den kriminologiska forskningens utbyggnad.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 175—176

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1967

1

Nr 175

Utlåtande i anledning av motioner om en plan för den kriminologiska

forskningens utbyggnad.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna I: 193 av herr Dahlén m. fl. och II: 257 av

herr Ohlin m. fl. har hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t begära en plan för den kriminologiska forskningens utbyggnad.

Beträffande motiveringen till yrkandet får utskottet hänvisa till motionen

II: 263.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionerna från universitetskanslersämbetet och kriminalvårdsstyrelsen.

Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet är helt ense med motionärerna om den kriminologiska forskningens

stora betydelse och kan också ansluta sig till önskemålet om en

plan för utbyggnaden av denna forskning. Utskottet, som alltså tillstyrker

motionerna, anser det angeläget att denna plan utarbetas så snart som

möjligt. Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionerna I: 193 och II:

257 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om en plan för

den kriminologiska forskningens utbyggnad.

Stockholm den 21 november 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 176.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 175_176

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1967

Bilaga

Yttranden över motionerna 1:193 och 11:257

Universitetskanslersämbetet (14.9.1967). Ämbetet finner i likhet med motionärerna

starka skäl tala för en ökad kriminologisk forskning. Som framhålles

i motionerna utgör kriminalvården en stor och kostnadskrävande del

av vårdsektorn och det synes därför vara av väsentlig vikt att ökade kunskaper

erhålls rörande resultaten av olika insatser och åtgärder på området.

Mot bakgrund av den kriminologiska forskningens betydelse för den

kriminalvårdande verksamheten kan ämbetsverket för sin del tillstyrka att

en utredning tillsätts för närmare planering av den kriminologiska forskningsverksamheten

och dess utbyggnad. Det är ett stort önskemål att de åtgärder,

som blir ett resultat av en dylik utredning, förberedes och rekryteringsmässigt

underlättas genom bidrag från exempelvis samhällsvetenskapliga

forskningsrådet och riksbankens jubileumsfond till forskningsstipendier

för studier utomlands och för andra forskningsstödjande åtgärder på

området.

Kriminalvårdsstyrelsen (13.9.1967). Styrelsen kan helt ansluta sig till motionärernas

uppfattning att den kriminologiska forskningen i vårt land bör

utbyggas. Om man enbart håller sig till de nordiska länderna är stödet till

den kriminologiska forskningen i Danmark och Norge starkare och organisationen

härav fastare utformad än i Sverige. Kriminalvårdsstyrelsen vill

vidare erinra om att styrelsen i sitt yttrande den 9.9.1964 över betänkande

angående behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna (SOU 1964: 24)

framhållit att även för kriminalvårdens del behovet av en behandlingsforskning

är i hög grad aktuellt. Beträffande såväl anstaltsvård som frivård

gäller att de behandlingsmetoder som kommit till användning endast i ringa

utsträckning blivit vetenskapligt undersökta, och inte heller har i allmänhet

hållfastheten hos de bakomliggande riktlinjerna för behandlingsarbetet

i stort sett prövats genom empiriska studier.

Styrelsen beklagade i sitt nämnda yttrande att den utredning angående

behandlingsforskning som för första gången företagits i vårt land begränsats

till att avse blott ungdomsvårdsskolornas verksamhet. Emellertid var

styrelsen inte beredd att framlägga förslag till en forskningsorganisation

som tillgodosåg kriminalvårdens krav på en behandlingsforskning, och styrelsen

tillstyrkte därför att en särskild institution för behandlingsforskning

vid ungdomsvårdsskolorna inrättades. Styrelsen förutsatte dock, att

ett nära samarbete med kriminalvårdens forskning skulle visa sig nödvändigt.

Det torde vara uppenbart att den kriminologiska forskningen i en eller

annan form bör ha anknytning till universiteten. Därutöver finns emellertid

ett behov av en forskningsverksamhet, bedriven i kriminalvårdens egen

regi, en verksamhet som närmast har utredningskaraktär och är direkt

målinriktad på bestämda problem inom verksamheten.

Inom styrelsens socialbyrå finns för närvarande en chefspsykolog och

en biträdande psykolog. I betraktande av omfattningen av styrelsens ar
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1967

3

betsområde har det befunnits erforderligt att utnyttja dessa för insatser

i det löpande vårdarbetet. Redan för dylika arbetsuppgifter skulle behövas

ytterligare psykologiskt skolad arbetskraft. I nuvarande läge är det alltså

inte möjligt att uppta eller fullfölja i och för sig mycket aktuella och önskvärda

forskningsuppslag.

När styrelsen för Kung!. Maj :t framlade förslag om inrättandet av en

psykologsektion — i petitaframställningarna för budgetåret 1965/66 —

framhöll styrelsen bl. a. att en av sektionens huvuduppgifter skulle vara

att handlägga metodikfrågor vid kriminalvårdens behandlingsarbete och

att verka för att detta så långt möjligt uppbärs av en enhetlig grundsyn,

baserad på faktisk kunskap. Psykologsektionen borde enligt styrelsens

mening ha sådan sammansättning att den bl. a. kunde bedriva och främja

sådan forskning som är av betydelse för en rationell planering av fångvårdens

arbete. Styrelsen påpekade vidare att det internationella kriminalvetenskapliga

forskningsråd, som Europarådet inrättat i anslutning till den

europeiska brottslighetskommittén, uttryckligen rekommenderat att det,

vid sidan av övrig till universitet och kriminologiska institut förlagd forskning,

även inrättas forskningsavdelningar för praktiska behandlingsfrågor

inom de enstaka ämbetsverken för socialvård.

Styrelsens förslag innebar att styrelsen utöver chefspsykologen skulle

erhålla en arbetspsykolog, en sociolog och en biträdande psykolog. Bland

de uppgifter som skulle tillkomma sociologen anförde styrelsen bl. a. studiet

av de sociala relationerna och kommunikationerna mellan olika kategorier

av anstaltspopulationen, av åtgärder för att förhindra psykisk smitta

inom anstalterna jämte andra differentieringsproblem, av anstaltsklimatet

och dess inverkan vid rehabiliteringsprocessen, av krissituationer inom

anstaltsvården m. m.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget har styrelsen i petita för 1968/

69 inskränkt sig till att — i B-petita — hemställa om inrättandet av en

sociologtjänst vid psykologsektionen. Detta innebär inte att styrelsen frånträtt

uppfattningen om behovet av åtgärder snarast möjligt för att öka

styrelsens möjligheter att bidra till den kriminologiska forskningen. Emellertid

torde mot bakgrunden av vad ovan anförts om behovet av löpande

vårdinsatser böra betonas att för forskningsuppgifter krävs särskilda personalresurser.

Sammanfattningsvis vill styrelsen i anledning av de remitterade motionerna

uttala att styrelsen anser det vara mycket angeläget att den kriminologiska

forskningen i vårt land utbyggs. Därest det befinns lämpligt att

genom statsmakternas försorg uppgöra en plan för denna utbyggnad, är

det enligt styrelsens mening av vikt att en sådan plan kommer till stånd

med minsta möjliga tidsutdräkt. Även om såsom styrelsen ovan anfört en

forskningsverksamhet måste vara knuten till universiteten vill styrelsen

framhålla önskvärdheten av att former skapas för ett nära samarbete med

kriminalvårdsstyrelsen till fromma såväl för forskningen som den praktiska

verksamheten på kriminalvårdens område.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:359 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om sociologisk forskning rörande sambandet mellan inställning till etiska och religiösa normer samt ungdomskrimi a1 i texten