Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om sociologisk forskning rörande sambandet mellan inställning till etiska och religiösa normer samt ungdomskriminalitet.

1967-11-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:176, Utlåtande i anledning av motioner om sociologisk forskning rörande sambandet mellan inställning till etiska och religiösa normer samt ungdomskriminalitet.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1967

Nr 176

Utlåtande i anledning av motioner om sociologisk forskning rörande

sambandet mellan inställning till etiska och

religiösa normer samt ungdomskriminalitet.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna 1:505 av herr Sveningsson och 11:619 av

herr Hedin m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställer om att Kungl. Maj :t anvisar medel för sociologisk forskning avsedd

att klarlägga sambandet mellan inställning till etiska och religiösa normer

samt den tilltagande ungdomskriminaliteten.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från statens råd för samhällsforskning. Se Bilaga

till detta utlåtande.

Utskottet är helt ense med motionärerna om att det hos dagens ungdom

i viss utsträckning förekommer missförhållanden — alkoholmissbruk, narkotikabruk,

ungdomskriminalitet osv. — som är djupt oroande. Man har

så mycket mer anledning till oro som bristande kännedom om vilka inslag

i ungdomens situation som ger upphov till missförhållandena i hög grad

försvårar bedömningen av vilka motåtgärder som kan och bör sättas in.

Den erfarenhet av problemen som vuUnits i det praktiska ungdomsarbetet1

och på andra håll där man direkt och metodiskt ägnat sig åt hithörande

problem är givetvis värdefull men inte tillräcklig som underlag för en bedömning

av vad som bör göras.

Mot bakgrunden av denna situation och med framhållande att en av

grundorsakerna till dagens läge enligt deras uppfattning är den minskade

respekten för etiska och religiösa normer för mänsklig samlevnad har motionärerna

ansett det önskvärt med en undersökning dels om det konkreta

innehållet i allmänt gällande normer, dels om olika attityder hos å ena sidan

ungdom, som påverkats av dessa allmänt gällande normer, och å andra

sidan ungdom, som påverkats av kristna normer så som de kommit till uttryck

i hem där föräldrarna är engagerat religiösa och tillhör svenska kyrkan

eller annat kyrkosamfund.

Som redan framgått ser utskottet med största allvar på situationen. Med

anledning av den synpunkt som motionärerna anlagt får utskottet erinra

om den verksamhet som bedrives vid religionssociologiska institutet. Den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1967

5

undersökning som motionärerna önskar och som i och för sig skulle vara

av intresse torde ligga just inom detta instituts forskningsområde. Utskottet

anser emellertid att problemen bör ses även ur andra synvinklar. Den

forskning som även utskottet anser behövlig bör därför ha en vidare inriktning

än motionärerna angivit. Vad som behövs är en allmän beteendeforskning,

som om möjligt bör ge underlag för praktiskt handlande. Utskottet

vill kraftigt understryka att det på detta område finns arbetsuppgifter

av väsentlig betydelse för samhället.

Med anledning av motionärernas hemställan får utskottet anföra att utskottet

inte finner anledning för riksdagen att göra något uttalande med

syfte att styra användningen av de anslagsmedel, som för närvarande står

till Kungl. Maj :ts förfogande. Däremot anser utskottet att vad utskottet i

det föregående anfört om ungdomsproblemen av riksdagen bör bringas

till Kungl. Maj :ts kännedom. Utskottet hemställer alltså

att riksdagen i anledning av motionerna 1:505 och II:

619 i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet

anfört.

Stockholm den 21 november 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Einar

Persson (s), Virgin (h), Axel Andersson (fp), Svensson (s), Kaijser (h),

fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Per Jacobsson (fp), Herbert

Larsson (s), Wallmark (h), Wååg (s), Thorsten Larsson (ep) och Johan

Olsson (ep); samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Blidfors (s), Almgren

(s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Mattsson (ep), Turesson (h), fröken

Olsson (s), herrar Lindholm (s), Johansson i Norrköping (s), Gustafsson i

Uddevalla (s), Nelander (fp), Källstad (fp), Nilsson i Kristianstad (s),

Westberg (fp) och Elmstedt (ep).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1967

Bilaga

Yttrande den 13 september 1967 av statens råd för samhällsforskning

över motionerna 1:505 och 11:619

Motionärerna pekar på en rad avigsidor av samhällsutvecklingen: missbruk

av sprit och narkotika, alltmer avancerad och utbredd brottslighet

etc. och är särskilt oroade av att allt yngre åldersgrupper berörs. Motionärerna

ser den minskade respekten för etiska och religiösa normer för

mänsklig samlevnad som en av de viktigaste grundorsakerna till denna

förskjutning och nämner kristendomsundervisningens försvagade ställning,

morgonbönens avskaffande, korums borttagande m. m. Motionärerna finner

meningarna delade om hur samhällsutvecklingen och/eller sekulariserande

åtgärder påverkat ungdomens attityder och vill därför att detta samspel

utforskas och att de allmänt gällande normernas konkreta innehåll

fastställes, helst fortlöpande.

Problemet om hur ungdomarnas attityder uppstår och hur attityderna

återverkar på beteendet är naturligtvis utomordentligt betydelsefullt men

också utomordentligt svårt, eftersom barnens-ungdomarnas utveckling i

hem, skola, kamratkrets och samhälle måste följas under lång tid. Kostnaderna

för en sådan undersökning blir mycket störa. Därtill kommer vidare

att en sådan kartläggning knappast avslöjar orsakerna i egentlig mening.

För att påvisa orsaker måste man anordna experiment, men motionärerna är

knappast angelägna att grupper barn från olika miljöer utsätts för skilda

slag av påverkan, där då bl. a. starkt sekulariserade inslag måste ingå.

Även om man avstår från att påvisa orsaker och nöjer sig med att analysera

samspelet mellan attitydbildning och valda miljöfaktorer, kräver sådana

undersökningar så stor insats av forskare och resurser att den i dagens

läge ter sig orealistisk, om ej betydligt ökade anslag ställes till forskningsrådets

förfogande.

MARCUS BOKTR. S.THLM 1967 6 7 0027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:360 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om sociologisk forskning rörande sambandet mellan inställning till etiska och religiösa normer samt ungdomskrimi a1 i texten