Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om en tidsplan för de beslutade skolreformernas genomförande.

1967-12-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:190, Utlåtande i anledning av motioner om en tidsplan för de beslutade skolreformernas genomförande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 190—191

Statsutskottets utlåtande nr 190 dr 1967

1

Nr 190

Utlåtande i anledning av motioner om en tidsplan för de beslutade

skolreformernas genomförande.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna I: 269 av herr Holmberg m. fl. och II: 341 av

herr Bohman m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte hemställa att Kungl. Maj :t för riksdagen snarast måtte framlägga en

tidsplan för genomförandet av fattade beslut på skolväsendets område.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen. Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. Bakgrunden till yrkandet i motionerna är att det i årets statsverksproposition

förutsatts betydligt mindre investeringsramar för skolbyggnadsverksamlieten

än vad skolöverstyrelsen ansett som ett minimibehov för

att grundskolans genomförande skall kunna fullföljas planenligt. Emellertid

framgår det av överstyrelsens yttrande att extra investeringsramar till

betydande belopp i år ställts till förfogande utöver de i statsverkspropositionen

förutsatta ordinarie ramarna. Detta jämte det förhållandet att en viss

skolbyggnadsverksamhet kunnat genomföras som beredskapsarbeten gör att

en märkbar lättnad inträtt i det tidigare bekymmersamma läget. Skolöverstyrelsen

anser att det nu förutsebara behovet av skolbyggnader i stort sett

kommer att kunna tillgodoses, om de investeringsramar som av överstyrelsen

beräknats för budgetåren 1968/71 också ställs till förfogande. Det läge

som förelåg då motionerna väcktes är sålunda numera radikalt förändrat.

Utskottet finner därför inte anledning att föreslå riksdagen att hemställa

om någon ny tidsplan för genomförandet av fattade beslut på skolväsendets

område.

Utskottet avstyrker alltså motionerna och hemställer

att riksdagen icke bifaller motionerna I: 269 och II: 341.

Stockholm den 1 december 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 191.

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 190—191

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 190 år 1967

Bilaga

Skolöverstyrelsens

yttrande den 7 november 1967 över motionerna 1:269 och 11:341

Överstyrelsen lämnar först en redovisning beträffande investeringsramarna

för skolbgggandet budgetåren 1966/67 och 1967/68.

I petita för budgetåret 1966/67 föreslog SÖ för grundskolans permanenta

och provisoriska byggnadsföretag ramar om 425 resp. 85 mkr. Dessa belopp

angav SÖ som minimum för att grundskolan skulle kunna genomföras något

så när planenligt. Behovet för gymnasium-fackskola angavs till 160 mkr.

och för yrkesskolans permanenta och provisoriska byggnadsföretag till 66

resp. 22 mkr.

Riksdagen beviljade för budgetåret 1966/67 ramar om 310 mkr. och 80

mkr. för grundskolans permanenta resp. provisoriska byggnadsföretag, och

om 160 och 20 mkr. för gymnasiets-fackskolans-yrkesskolans permanenta

resp. provisoriska företag.

I skrivelse 11.1.1967 hemställde SÖ hos Kungl. Maj :t att från den för

budgetåret 1966/67 avsedda investeringsramen för byggnadsarbeten för de

gymnasiala skolformerna till ramen för byggnadsarbeten för grundskolan

få överföra 50 mkr. Detta beviljades av Kungl. Maj :t 17.2.1967. De grundskolor

som erhöll statsbidrag inom 50 mkr.-ramen var till största delen permanenta

företag, överföringen kom i praktiken att beröra budgetåret 1967/

68. SÖ disponerade således budgetåret 1966/67 för grundskolans permanenta

och provisoriska byggnadsföretag 310 resp. 80 mkr. och de gymnasiala

skolformerna 160—50 = 110 mkr. för permanenta och 20 mkr. för provisoriska

lokaler. Av sistnämnda post överfördes dock ca 19 mkr. till permanenta

lokaler.

I petita för budgetåret 1967/68 föreslog SÖ investeringsramar för grundskolans

permanenta och provisoriska företag om 420 resp. 80 mkr., samt

för de gymnasiala skolorna 225 och 20 mkr. för permanenta resp. provisoriska

lokaler.

Riksdagen beslutade ramar om 370 och 80 mkr. för grundskolans permanenta

resp. provisoriska lokaler, och om 160 och 20 mkr. för de gymnasiala

skolornas permanenta resp. provisoriska byggnadsföretag. Till ramen för

permanenta grundskolebyggen bör dessutom läggas de 50 mkr., som överfördes

från gymnasieramen 1966/67.

Statsmakterna har i år ställt särskilda planeringsramar till förfogande så

att SÖ kan besluta om ett antal lämpliga skolbyggnadsföretags inplacering

på olika budgetår upp till fyra år i förväg.

För att trygga sysselsättningen medgav Kungl. Maj :t 18.5.1967 en tillläggsram

om högst 150 mkr., varav 50 mkr. disponerades för gymnasiala

skolbyggen, och " 100 mkr. för grundskolebyggen. Kungl. Maj :t föreskrev

ingen uppdelning av ramarna. För enkelhetens skull har beloppen här hanförts

till de permanenta ramarna i nedanstående tablå.

Likaledes för att trygga sysselsättningen medgav Kungl. Maj :t 25.8.1967

ytterligare en tilläggsram om 50 mkr. att disponeras för skolbyggen. Inte

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 190 år 1967

3

heller här föreskrevs någon uppdelning. Huvuddelen av skolbyggnadsföretagen

har här förts på den permanenta ramen för grundskolan.

Utöver de av riksdagen för budgetåret 1967/68 beslutade ramarna för skolbyggande

har alltså tilläggsramar om sammanlagt 200 mkr. beviljats, nämligen

för grundskolan 113 mkr. för permanenta och 40 mkr. för provisoriska

lokaler samt för gymnasiala skolor 47 mkr. för permanenta lokaler. Totalt

disponeras för innevarande budgetår investeringsramar för grundskolan om

370 -j- 50 -f- 100 + 80 = 650 mkr. och för det gymnasiala skolväsendet om

160 + 50 + 20 = 230 mkr.

En tredje tilläggsram beslöts 27.10.1967. Den omfattar 10 mkr.

En sammanställning av investeringsramarna budgetåren 1966/67—1967/

68 redovisas i nedanstående tablå.

1966/67

1967/68

Av SÖ föreslå-

Av statsmakterna

Av SÖ föreslå-

Av statsmakterna

gen ram (mkr.)

beslutad ram (mkr.)

gen ram (mkr.)

beslutadram (mkr.)

Grundskolan

perm ..........

425

310

420

570

prov............

85

80

80

80

Gymnasiala skolor

perm ..........

160 (gy/fa)

110 (160—50)

225

210

prov............

88 (ysk:

20

20

20

perm +

prov)

Summa

758

520

745

880

Tredje tilläggsram

10

Summa

745

890

Arbetsmarknadsstyrelsen disponerar anslag för beredskapsarbete. Härur

kan disponeras medel för uppförande av skolbyggnader som beredskapsarbeten.

Utöver de för SÖ budgetåret 1966/67 tillgängliga ramarna för skolbyggande

bär arbetsmarknadsstyrelsen av sysselsättningspolitiska skäl anvisat

medel till uppförande av skolbyggnader motsvarande en investeringsram

om ca 24 mkr. Under innevarande budgetår har hittills en ram om ca

2 mkr. tagits i anspråk.

Av tablån framgår, att SÖ för budgetåren 1966/67 respektive 1967/68 föreslagit

investeringsramar om sammanlagt (758 + 745 =) 1 503 mkr. Statsmakterna

har ställt till förfogande (520 -f 890 =) 1 410 mkr. Vid en jämförelse

mellan de båda summorna bör dock observeras att den för 1967/68 föreslagna

ramen givetvis var till sin storlek beroende av den av statsmakterna

genomförda reduktionen 1966/67, varför summan (758 + 745 =) 1 503

mkr. är att anse som för hög vid en jämförelse och den faktiska skillnaden

mellan förslag och beslut är att anse som mindre än (1 503 — 1 410 =) 93

mkr. Skillnaden minskar ytterligare genom att skolbyggnader uppförts genom

AMS:s försorg.

Utnyttjandet av tilläggsramarna och AMS:s anslag för beredskapsarbete

för uppförande av skolbyggnader har medfört en märkbar lättnad i det tidigare

bekymmersamma läget. Att ett stort byggnadsbehov ändock kvarstår

framgår av att i SÖ:s petita 1967 begärts investeringsramar om 695 mkr.

för vart och ett av budgetåren 1968/69—1970/71.

Ehuru statsmakternas beslut totalt sett ej helt motsvarat SÖ:s förslag, är

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 190 år 1967

dock läget avsevärt bättre nu än tidigare. Grundskolan har prioriterats och

har kunnat tillgodoses, vilket framgår av tablån. Detta har delvis gått ut

över de gymnasiala skolorna. Trycket från kommunerna vad gäller det gymnasiala

stadiet har emellertid ännu ej varit lika starkt som för grundskolans

del; den kommunala planeringen av gymnasiebyggen har nämligen gått

något långsammare än väntat. Reduktionen av ramarna för de gymnasiala

skolorna har alltså ej varit lika besvärande som för grundskolan, men i gengäld

kvarstår behovet.

SÖ har som nämnts ovan i sina anslagsförslag till Ivungl. Maj :t 1967 begärt

investeringsramar om totalt 695 mkr. för vart och ett av budgetåren

1968/69—1970/71. Under förutsättning att statsmakterna ställer de föreslagna

ramarna till förfogande, syns det nu förutsebara behovet av skolbyggnader

i stort sett kunna tillgodoses.

För närvarande vållar beräkningarna av kostnaderna för första uppsättningen

stadigvarande undervisningsmateriel till gymnasiet och fackskolan

vissa bekymmer. Kostnaderna härför blir enligt SÖ:s beräkningar åtskilligt

högre än gymnasieutredningens.

I sitt yttrande över motionerna 1:392 och 11:462 till 1966 års riksdag

framhöll SÖ angelägenheten av att de för de olika skolreformerna beslutade

tidsplanerna inte ändras. SÖ vidhåller fortfarande denna uppfattning och

har i sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1968/69 och i sin

långtidsbedömning för budgetåren 1969/70—1972/73 utgått från att hittills

beslutade skolreformer genomförs i den takt som förutsatts. Som ovan framhållits

blir dock takten till sist beroende av den medelstilldelning för investeringsändamål

som statsmakterna beslutar för de närmaste budgetåren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.