Utlåtande i anledning av motioner om en tidsplan för de beslutade skolreformernas genomförande.
1967-12-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1967:190, Utlåtande i anledning av motioner om en tidsplan för de beslutade skolreformernas genomförande.
Dokumentets text
Nr 190—191
Statsutskottets utlåtande nr 190 dr 1967
1
Nr 190
Utlåtande i anledning av motioner om en tidsplan för de beslutade
skolreformernas genomförande.
(2:a avd.)
I de likalydande motionerna I: 269 av herr Holmberg m. fl. och II: 341 av
herr Bohman m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte hemställa att Kungl. Maj :t för riksdagen snarast måtte framlägga en
tidsplan för genomförandet av fattade beslut på skolväsendets område.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen. Se Bilaga till detta utlåtande.
Utskottet. Bakgrunden till yrkandet i motionerna är att det i årets statsverksproposition
förutsatts betydligt mindre investeringsramar för skolbyggnadsverksamlieten
än vad skolöverstyrelsen ansett som ett minimibehov för
att grundskolans genomförande skall kunna fullföljas planenligt. Emellertid
framgår det av överstyrelsens yttrande att extra investeringsramar till
betydande belopp i år ställts till förfogande utöver de i statsverkspropositionen
förutsatta ordinarie ramarna. Detta jämte det förhållandet att en viss
skolbyggnadsverksamhet kunnat genomföras som beredskapsarbeten gör att
en märkbar lättnad inträtt i det tidigare bekymmersamma läget. Skolöverstyrelsen
anser att det nu förutsebara behovet av skolbyggnader i stort sett
kommer att kunna tillgodoses, om de investeringsramar som av överstyrelsen
beräknats för budgetåren 1968/71 också ställs till förfogande. Det läge
som förelåg då motionerna väcktes är sålunda numera radikalt förändrat.
Utskottet finner därför inte anledning att föreslå riksdagen att hemställa
om någon ny tidsplan för genomförandet av fattade beslut på skolväsendets
område.
Utskottet avstyrker alltså motionerna och hemställer
att riksdagen icke bifaller motionerna I: 269 och II: 341.
Stockholm den 1 december 1967
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Närvarande: se under utlåtandet nr 191.
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 190—191
2
Statsutskottets utlåtande nr 190 år 1967
Bilaga
Skolöverstyrelsens
yttrande den 7 november 1967 över motionerna 1:269 och 11:341
Överstyrelsen lämnar först en redovisning beträffande investeringsramarna
för skolbgggandet budgetåren 1966/67 och 1967/68.
I petita för budgetåret 1966/67 föreslog SÖ för grundskolans permanenta
och provisoriska byggnadsföretag ramar om 425 resp. 85 mkr. Dessa belopp
angav SÖ som minimum för att grundskolan skulle kunna genomföras något
så när planenligt. Behovet för gymnasium-fackskola angavs till 160 mkr.
och för yrkesskolans permanenta och provisoriska byggnadsföretag till 66
resp. 22 mkr.
Riksdagen beviljade för budgetåret 1966/67 ramar om 310 mkr. och 80
mkr. för grundskolans permanenta resp. provisoriska byggnadsföretag, och
om 160 och 20 mkr. för gymnasiets-fackskolans-yrkesskolans permanenta
resp. provisoriska företag.
I skrivelse 11.1.1967 hemställde SÖ hos Kungl. Maj :t att från den för
budgetåret 1966/67 avsedda investeringsramen för byggnadsarbeten för de
gymnasiala skolformerna till ramen för byggnadsarbeten för grundskolan
få överföra 50 mkr. Detta beviljades av Kungl. Maj :t 17.2.1967. De grundskolor
som erhöll statsbidrag inom 50 mkr.-ramen var till största delen permanenta
företag, överföringen kom i praktiken att beröra budgetåret 1967/
68. SÖ disponerade således budgetåret 1966/67 för grundskolans permanenta
och provisoriska byggnadsföretag 310 resp. 80 mkr. och de gymnasiala
skolformerna 160—50 = 110 mkr. för permanenta och 20 mkr. för provisoriska
lokaler. Av sistnämnda post överfördes dock ca 19 mkr. till permanenta
lokaler.
I petita för budgetåret 1967/68 föreslog SÖ investeringsramar för grundskolans
permanenta och provisoriska företag om 420 resp. 80 mkr., samt
för de gymnasiala skolorna 225 och 20 mkr. för permanenta resp. provisoriska
lokaler.
Riksdagen beslutade ramar om 370 och 80 mkr. för grundskolans permanenta
resp. provisoriska lokaler, och om 160 och 20 mkr. för de gymnasiala
skolornas permanenta resp. provisoriska byggnadsföretag. Till ramen för
permanenta grundskolebyggen bör dessutom läggas de 50 mkr., som överfördes
från gymnasieramen 1966/67.
Statsmakterna har i år ställt särskilda planeringsramar till förfogande så
att SÖ kan besluta om ett antal lämpliga skolbyggnadsföretags inplacering
på olika budgetår upp till fyra år i förväg.
För att trygga sysselsättningen medgav Kungl. Maj :t 18.5.1967 en tillläggsram
om högst 150 mkr., varav 50 mkr. disponerades för gymnasiala
skolbyggen, och " 100 mkr. för grundskolebyggen. Kungl. Maj :t föreskrev
ingen uppdelning av ramarna. För enkelhetens skull har beloppen här hanförts
till de permanenta ramarna i nedanstående tablå.
Likaledes för att trygga sysselsättningen medgav Kungl. Maj :t 25.8.1967
ytterligare en tilläggsram om 50 mkr. att disponeras för skolbyggen. Inte
Statsutskottets utlåtande nr 190 år 1967
3
heller här föreskrevs någon uppdelning. Huvuddelen av skolbyggnadsföretagen
har här förts på den permanenta ramen för grundskolan.
Utöver de av riksdagen för budgetåret 1967/68 beslutade ramarna för skolbyggande
har alltså tilläggsramar om sammanlagt 200 mkr. beviljats, nämligen
för grundskolan 113 mkr. för permanenta och 40 mkr. för provisoriska
lokaler samt för gymnasiala skolor 47 mkr. för permanenta lokaler. Totalt
disponeras för innevarande budgetår investeringsramar för grundskolan om
370 -j- 50 -f- 100 + 80 = 650 mkr. och för det gymnasiala skolväsendet om
160 + 50 + 20 = 230 mkr.
En tredje tilläggsram beslöts 27.10.1967. Den omfattar 10 mkr.
En sammanställning av investeringsramarna budgetåren 1966/67—1967/
68 redovisas i nedanstående tablå.
1966/67
1967/68
Av SÖ föreslå-
Av statsmakterna
Av SÖ föreslå-
Av statsmakterna
gen ram (mkr.)
beslutad ram (mkr.)
gen ram (mkr.)
beslutadram (mkr.)
Grundskolan
perm ..........
425
310
420
570
prov............
85
80
80
80
Gymnasiala skolor
perm ..........
160 (gy/fa)
110 (160—50)
225
210
prov............
88 (ysk:
20
20
20
perm +
prov)
Summa
758
520
745
880
Tredje tilläggsram
10
Summa
745
890
Arbetsmarknadsstyrelsen disponerar anslag för beredskapsarbete. Härur
kan disponeras medel för uppförande av skolbyggnader som beredskapsarbeten.
Utöver de för SÖ budgetåret 1966/67 tillgängliga ramarna för skolbyggande
bär arbetsmarknadsstyrelsen av sysselsättningspolitiska skäl anvisat
medel till uppförande av skolbyggnader motsvarande en investeringsram
om ca 24 mkr. Under innevarande budgetår har hittills en ram om ca
2 mkr. tagits i anspråk.
Av tablån framgår, att SÖ för budgetåren 1966/67 respektive 1967/68 föreslagit
investeringsramar om sammanlagt (758 + 745 =) 1 503 mkr. Statsmakterna
har ställt till förfogande (520 -f 890 =) 1 410 mkr. Vid en jämförelse
mellan de båda summorna bör dock observeras att den för 1967/68 föreslagna
ramen givetvis var till sin storlek beroende av den av statsmakterna
genomförda reduktionen 1966/67, varför summan (758 + 745 =) 1 503
mkr. är att anse som för hög vid en jämförelse och den faktiska skillnaden
mellan förslag och beslut är att anse som mindre än (1 503 — 1 410 =) 93
mkr. Skillnaden minskar ytterligare genom att skolbyggnader uppförts genom
AMS:s försorg.
Utnyttjandet av tilläggsramarna och AMS:s anslag för beredskapsarbete
för uppförande av skolbyggnader har medfört en märkbar lättnad i det tidigare
bekymmersamma läget. Att ett stort byggnadsbehov ändock kvarstår
framgår av att i SÖ:s petita 1967 begärts investeringsramar om 695 mkr.
för vart och ett av budgetåren 1968/69—1970/71.
Ehuru statsmakternas beslut totalt sett ej helt motsvarat SÖ:s förslag, är
4
Statsutskottets utlåtande nr 190 år 1967
dock läget avsevärt bättre nu än tidigare. Grundskolan har prioriterats och
har kunnat tillgodoses, vilket framgår av tablån. Detta har delvis gått ut
över de gymnasiala skolorna. Trycket från kommunerna vad gäller det gymnasiala
stadiet har emellertid ännu ej varit lika starkt som för grundskolans
del; den kommunala planeringen av gymnasiebyggen har nämligen gått
något långsammare än väntat. Reduktionen av ramarna för de gymnasiala
skolorna har alltså ej varit lika besvärande som för grundskolan, men i gengäld
kvarstår behovet.
SÖ har som nämnts ovan i sina anslagsförslag till Ivungl. Maj :t 1967 begärt
investeringsramar om totalt 695 mkr. för vart och ett av budgetåren
1968/69—1970/71. Under förutsättning att statsmakterna ställer de föreslagna
ramarna till förfogande, syns det nu förutsebara behovet av skolbyggnader
i stort sett kunna tillgodoses.
För närvarande vållar beräkningarna av kostnaderna för första uppsättningen
stadigvarande undervisningsmateriel till gymnasiet och fackskolan
vissa bekymmer. Kostnaderna härför blir enligt SÖ:s beräkningar åtskilligt
högre än gymnasieutredningens.
I sitt yttrande över motionerna 1:392 och 11:462 till 1966 års riksdag
framhöll SÖ angelägenheten av att de för de olika skolreformerna beslutade
tidsplanerna inte ändras. SÖ vidhåller fortfarande denna uppfattning och
har i sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1968/69 och i sin
långtidsbedömning för budgetåren 1969/70—1972/73 utgått från att hittills
beslutade skolreformer genomförs i den takt som förutsatts. Som ovan framhållits
blir dock takten till sist beroende av den medelstilldelning för investeringsändamål
som statsmakterna beslutar för de närmaste budgetåren.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.