Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om främjande av den tekniska forskningen m. m.

1967-12-01 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:192, Utlåtande i anledning av motioner om främjande av den tekniska forskningen m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 192—193

Statsutskottets utlåtande nr 192 år 1967

1

Nr 192

Utlåtande i anledning av motioner om främjande av den tekniska

forskningen m. m.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna 1:270 av herr Holmberg m.fl. och II: 342 av

herr Bohman m. fl. har hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte dels uppdraga åt universitetskanslersämbetet

och Ingeniörsvetenskapsakademien att 1) gemensamt följa utvecklingen

av kontakterna mellan universitetens och högskolornas forskningsinstitutioner

— i första hand de tekniska, naturvetenskapliga och

ekonomiska — och näringslivet, 2) framlägga förslag till behövliga åtgärder

för att ytterligare utveckla dessa kontakter, ävensom 3) äska erforderliga

medel för att i samband med den framtida planeringen av universitetens

och högskolornas utbyggnad kunna tillgodose behovet för speciella forskningsgrupper

eller tekniskt inriktade företag av lokaler och tomtutrymmen

i nära anslutning till institutionerna, dels ock undersöka möjligheterna att

utnyttja industriföretagen för statliga beställningar av forsknings- och utvecklingsarbete.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionerna från universitetskanslersämbetet och Ingeniörsvetenskapsakademien.

Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. Motionärerna har starkt betonat den tekniska forskningens

stora betydelse för den ekonomiska utvecklingen i vårt land och framhållit

nödvändigheten av samverkan inom denna forskning mellan universitetens

och högskolornas institutioner, andra offentliga eller gemensamma laboratorier

och institut samt industriföretagens egna laboratorier och utvecklingsavdelningar.

Motionärerna anser att förutsättningarna för en utveckling

i önskvärd takt av industriföretagens forskning inte är tillräckligt gynnsamma

och att det därför erfordras åtgärder från statsmakternas sida som

kan underlätta denna forskning. I avvaktan på att man i hela dess omfattning

skall kunna ta upp frågan om hur man skall kunna tillförsäkra företagen

tillräckliga resurser härvidlag behandlas i motionerna vissa detaljproblem.

Vad först angår frågan om samverkan inom forskningen är utskottet

ense med motionärerna om vikten av att närmare kontakter och samarbete

etableras mellan företagen och de vetenskapliga institutionerna vid universitet

och högskolor. Otvivelaktigt brister det för närvarande därvidlag.

På den statliga sidan pågår emellertid inom universitetskanslersämbetet på

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 192—193

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 192 år 1967

Kungl. Maj :ts uppdrag en utredning om vissa hithörande frågor och ämbetet

har också för nästa budgetår gjort framställning om ett anslag om 1 milj. kr.

för åtgärder med syfte att främja samarbetet mellan universitets- och högskoleinstitutioner

och näringslivet. Utskottet anser det vara en angelägen

uppgift för kansler sämbetet att följa utvecklingen av det angivna samarbetet

och förutsätter att ämbetet, i den mån behov anses föreligga, framlägger

förslag om åtgärder för att ytterligare utveckla kontakterna mellan forskningen

vid universitet och högskolor och forskningen inom näringslivet. Vid

bedömningen av vilka åtgärder som kan erfordras bör kanslersämbetet även

beakta den i motionerna angivna tomt- och lokalfrågan.

Med hänsyn till det nu anförda synes något ytterligare uppdrag till universitetskanslersämbetet

i enlighet med förslaget i motionerna knappast

erfordras. Vad angår Ingeniörsvetenskapsakademien har denna i sitt yttrande

förklarat sig beredd att på alla sätt bidra, om ett mera systematiskt och

organiserat samarbete av ifrågavarande slag kommer till stånd på statsmakternas

initiativ. Intresse för samverkan föreligger sålunda även på denna

sida. Utskottet får även erinra om att förslag helt nyligen framlagts om

inrättande av ett statligt centralorgan för tekniska forskningsfrågor m. m.

Inom ramen för ett dylikt organs arbetsuppgifter torde även falla de samordningsuppgifter

som avses i första delen av motionernas hemställan.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om den betydelse statliga

beställningar kan ha när det gäller att utveckla industriföretagens kompetens

och kapacitet med avseende på forskning och utveckling. Någon särskild

framställning till Kungl. Maj :t om en undersökning av möjligheterna att

utnyttja industriföretagen för dylika statliga beställningar synes dock inte

erforderlig med hänsyn till planerna att inrätta nyssnämnda statliga centralorgan

för tekniska forskningsfrågor.

Vad utskottet i det föregående anfört i anledning av ifrågavarande motioner

bör av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj :t.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av motionerna I: 270 och II: 342

i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet

anfört.

Stockholm den 1 december 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 193.

Reservationer

1) av herr Virgin (h)

2) av herr Holmberg (h)

3) av herr Watlmark (h)

4) av herr Bohman (h)

5) av herr Cassel (h).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192 år 1967

3

Bilaga

Yttranden över motionerna 1:270 och 11:342

Universitetskanslersämbetet (6.10.1967)

Inledningsvis erinrar universitetskanslersämbetet om att ämbetsverket

i sin anslagsframställning för budgetåret 1968/69 (den tryckta delen s.

27—29 och s. 77—79) utförligt behandlat de frågor som berörs i de föreliggande

motionerna.

I ovannämnda textavsnitt till vilka hänvisas framgår bl. a., att Kungl.

Maj :t den 3 mars 1967 uppdragit åt universitetskanslersämbetet att — i samråd

med statskontoret och riksrevisionsverket samt efter samråd med industriforskningsutredningen

— utreda vissa i beslutet angivna frågor, särskilt

formerna för samarbetet och principerna för beräkning av ersättning till

staten för resurser som utnyttjas av näringslivet.

Universitetskanslersämbetet har i anledning av beslutet för fullgörande

av utredningsuppdraget tillkallat en arbetsgrupp under ledning av chefen

för verkets planeringsbyrå.

Arbetsgruppen avser att senare i höst avge en rapport med utredning och

förslag i uppdragets huvudfrågor. I avvaktan på arbetsgruppens förslag

har emellertid ämbetsverket preliminärt för Kungl. Maj :t anmält ett anslagsbehov

under budgetåret 1968/69 av ca 1 milj. kronor för vissa åtgärder

avsedda att främja samarbetet mellan universitets- och högskoleinstitutioner

och näringslivet. Samtidigt har verket funnit det angeläget att vissa stimulansåtgärder

av avsett slag kan vidtas redan under innevarande budgetår,

till vilken fråga ämbetsverket avser att återkomma i särskild framställning.

Medelsbehovet för sistnämnda ändamål har preliminärt uppskattats till

350 000 kronor.

Universitetskanslersämbetet, som bedriver utredningsuppdraget i nära

kontakt med Ingeniörsvetenskapsakademien, följer således och avser även

framdeles följa dessa frågor med stor uppmärksamhet.

Ingeniörsvetenskapsakademien (31.8.1967)

Ingeniörsvetenskapsakademien ser som en av sina främsta uppgifter att

bevaka de frågor, som berörs i motionerna om den tekniska forskningen i

landet. Den livliga debatt, som sedan några år pågår i vårt land, har särskilt

tagit fasta på den svårighet till radikal förnyelse, som tycks prägla vårt

näringsliv. Denna förnyelse motverkas av faktorer såsom brist på folk med

intresse och fallenhet för kvalificerad innovationsverksamhet, brist på riskkapital,

svårighet för företagen att fondera medel för forskning och utveckling

etc.

Efterkrigstiden har i Sverige präglats av ständigt uppåtgående konjunkturer,

varvid produktionssidan belastats mest. Under denna tid torde näringslivet

ha haft råd att investera i personal och utrustning för långsiktiga

projekt, men framför allt bristen på kvalificerad personal har försvårat

detta. Nu har konkurrensen på den internationella marknaden hårdnat

betydligt, vilket försatt svenska företag i en besvärlig ekonomisk situation.

En av konsekvenserna tycks ha blivit, att man ej längre kan anställa ingenjörer

och tekniker i den takt, som examinationen av dessa f. n. sker. Utbild
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 192 år 1967

ningen av ingenjörer av alla kategorier kommer att öka kraftigt fram till år

1980, men det är osannolikt, att företagen under denna period kommer att

kunna engagera de nyutexaminerade för enbart produktion. En stor del

av dessa måste följaktligen sysselsättas med andra uppgifter, t. ex. med de

teknologiskt kvalificerade projekt, som först på lång sikt kommer att ge

avkastning. Från politiskt håll tycks man mena, att svenskt näringsliv

i högre grad än hittills måste engagera sig i teknologikrävande projekt för

att på sikt stärka sin konkurrensförmåga. Samtidigt måste alla åtgärder

vidtagas för att vårt existerande och inom vissa områden mycket kvalificerade

»know-how» skall kunna utnyttjas för mer akuta problem.

Akademien har inte engagerat sig speciellt i företagsbeskattningsfrågorna,

även om dessa naturligtvis är utomordentligt viktiga. De är för övrigt nu

också föremål för särskild utredning. Däremot har IVA intresserat sig särskilt

mycket för forsknings- och utbildningsfrågor i olika sammanhang.

Av dessa nämnes några i motionerna, såsom tillskapandet av forskningsstationer

samt främjandet av ett avsevärt utökat informationsutbyte mellan

universitet och näringsliv. Akademien vill i detta sammanhang också framhålla

de möjligheter till bevakning av utvecklingen i de länder, där de på

IVA:s initiativ tillkomna vetenskapliga attachéerna befinner sig. Genom att

IVA bland sina ledamöter har representanter för alla delar av näringslivet,

ekonomisk och teknisk-naturvetenskaplig forskning samt forskningsplanering,

kan flera av de frågor, som gäller den tekniska forskningen belysas från

många sidor inom IVA.

I motionerna hemställer man, att Kungl. Maj :t måtte uppdraga åt Universitetskanslersämhetet

och Ingeniörsvetenskapsakademien att följa utvecklingen

vad gäller kontakterna och samarbetet mellan universitet och

näringsliv samt framlägga förslag till praktiska och ekonomiska åtgärder

för en utbyggnad av kontakterna. Även möjligheterna till statliga beställningar

hos företagen för forsknings- och utvecklingsarbete vill motionärerna

ha undersökta.

Inom Universitetskanslersämbetet pågår för närvarande ett par utredningar,

som enligt direktiven skall se på just de frågor, som motionerna

1:270 och 11:342 anser som väsentliga. Ingeniörsvetenskapsakademien är

beredd att inom ramen för sina resurser bistå dessa utredningar med erforderligt

underlag och uppgifter genom sina kontakter inom och utanför

landet. Det kan också förtjäna påpekas, att ett par av de i ovannämnda

utredningar deltagande utredningsmännen är ledamöter av IVA.

På eget initiativ gjorde IVA 1966 en undersökning av omfattningen av

uppdragsverksamheten vid Kungl. Tekniska Högskolan och Chalmers Tekniska

Högskola. Denna visade att totala omslutningen under budgetåret

1965/66 var ca fem och en halv miljon kronor, medan man hade väntat sig

åtminstone 3 ä 4 gånger mer. Vad de egentliga orsakerna till den oväntat

ringa uppdragsverksamheten vid de tekniska högskolorna är vet man ej,

men sannolikt beror den till en stor del på den dåliga information om högskolornas

resurser, som näringslivet har samt professorernas förhållandevis

ringa marknadskännedom. Kontaktverksamheten bör med andra ord byggas

ut väsentligt på flera olika plan. Glädjande är de initiativ till kontakt- och

informationsförmedling som genom årets statsverksproposition kan möjliggöras

vid Kemicentrum i Lund. I landet håller nu på att byggas upp forskningsgrupper

och storinstitutioner (centra) med näringslivsinriktning

även på flera andra håll och det är helt nödvändigt att också dessa erhåller

de resurser för främjande av kontakterna och spridande av information

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192 år 1967

5

som erfordras för det kontinuerliga samarbetet med näringslivet. På kontakt-

och informationsproblemet finns sannolikt inte en utan liera lösningar.

Sålunda måste man förutom allmänna och speciella kontaktmän också

sprida informationsskrifter om instrumentella resurser och verksamheter,

anordna konferenser och vidareutbildningskurser av olika slag etc.

Inom det kemiska forskningsområdet arrangerades på initiativ och i regi

av IVA vid Ivungl. Tekniska Högskolan (1966) och vid Chalmers Tekniska

Högskola (1967) s. k. presentationsdagar, varvid institutionerna under två

dagar fick tillfälle att genom föredrag och visningar för industrins forskare

presentera sina verksamheter. Det är givetvis ännu för tidigt att uttala

sig om det kvantitativa värdet i kontakthänseende, men vid bägge tillfällena

deltog totalt ca 200 forskare och IVA har från såväl universitets- som näringslivshåll

ombetts att söka upprepa presentationsdagarna på andra orter.

Ett liknande arrangemang planeras för 1968 i Uppsala. Det har också framkommit

synpunkter och önskemål att presentationsdagar arrangeras även

inom andra forskningsområden. Expertkonferenser och vidareutbildningskurser

av mindre format skulle sannolikt också behövas för att forskare

från näringsliv och högskolor samt universitet skulle få tillfälle att diskutera

gemensamma problem. I vidareutbildningskurserna bör som lärare också

kunna anlitas forskare från näringslivet.

Av alla övriga åtgärder för stärkande av kontakterna mellan universitet

och näringsliv som erfordras kan man nämna inrättandet av speciella fonder

för stipendiater och gästforskare som skulle göra det möjligt för dessa att

vistas längre sammanhängande perioder i näringslivs- respektive högskolelaboratorier.

För närvarande har man endast speciallär arinrättningen genom

vilken en forskare eller specialist i näringslivet anlitas som tillfällig lärare

vid högskola. Detta ger dock endast i undantagsfall upphov till intressanta

kontakter eller samarbeten.

Ingeniörsvetenskapsakademien vill i likhet med motionärerna framhäva

att kontaktfrämj ande åtgärder av många olika slag erfordras på alla håll och

i synnerhet där forskningsgrupper och institutioner redan etablerat ett

samarbete med näringslivet.

En annan mycket viktig fråga som ganska utförligt diskuteras i de

bägge motionerna är behovet av lokaler för speciella forskningsgrupper som

ej kan beredas plats vid nuvarande eller planerade institutioner vid högskolor

och universitet. Akademien har i flera år arbetat för tillskapandet

av en forskningsstation i Göteborg. Här finns flera mycket omfattande

verksamheter av speciellt intresse för näringsliv och samhälle men som nu

har att brottas med svåra lokalproblem, vilka har en starkt hämmande

effekt på gruppernas funktionsduglighet. I vissa fall rör det sig om grupper

från näringslivet som önskar komma i så intim kontakt med högskole- och

universitetsforskarna som möjligt. Eftersom utrymmena vid högskolor och

universitet hittills dimensionerats för väsentligen undervisningsbehov måste

man skapa speciella arrangemang för de forskningsverksamheter som ej

ryms inom den planerade ramen. Krav på forskningsstationer kommer att

uppkomma i framtiden även på andra orter och Akademien vill kraftigt

understryka betydelsen av att mark och lokaler reserveras så långt det är

möjligt i direkt anslutning till högskolor och universitet för speciella forskningsgrupper

av direkt intresse för näringslivet. Det är i många fall dessutom

av stor vikt för projekt av denna karaktär att lokaler snabbt kan

tillskapas varvid i vissa fall även provisoriska lösningar kan vara värdefulla.

I ett framtida avsevärt utökat samarbete mellan universitet, högskolor och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 192 år 1967

näringsliv kan självfallet Ingeniörsvetenskapsakademien och Universitetskanslersämbetet

tillsamman spela en avgörande roll. Om en effektiv kontaktverksamhet

skall kunna etableras krävs emellertid avsevärda resursförstärkningar

av olika slag på såväl Ingeniörsvetenskapsakademien som Universitetskanslersämbetet.

Akademien är beredd att på alla sätt bidra om ett mera

systematiskt och organiserat sådant samarbete kommer till stånd på statsmakternas

initiativ i enlighet med motionärernas förslag.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:385 Skrivelse till Konungen angående (rätt till avdrag för kostnader för deltagande i statsrevision. s. 1 i texten