Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående utformningen av den svenska rgmdverksamheten.

1967-12-01 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:193, Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående utformningen av den svenska rgmdverksamheten.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 193 år 1967

7

Nr 193

Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående utformningen

av den svenska rgmdverksamheten.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna 1:141 av herr Gösta Jacobsson m.fl. och

II: 178 av herr Gustafson i Göteborg m. fl. har hemställts att riksdagen, med

hänsyn till den stora roll som rymdverksamheten spelar såväl för det tekniska

framåtskridandet, bl. a. i vad avser telekommunikationer och TVdistribution,

som för naturvetenskaplig forskning, måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t begära en utredning om utformningen av den svenska rymdverksamheten.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionerna från Ingeniörsvetenskapsakademien och Sveriges

mekanförbund. Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. Frågan om och i vad mån man i Sverige bör satsa på rymdforskning

är mycket svår att bedöma och vilken ståndpunkt man än väljer kan

konsekvenserna få synnerligen stor räckvidd. Motionärerna synes finna

starka skäl för en svensk satsning på rymdforskningen men anser det dock

angeläget att man börjar med en utredning som belyser rymdverksamheten

i dess helhet, analyserar behovet av en välavvägd nationell och internationell

insats — ekonomisk och organisatorisk — och anger en målsättning för det

framtida arbetet.

Viktiga synpunkter på frågan har framförts av Ingeniörsvetenskapsakademien

i dess yttrande. Akademien har bland annat framhållit att ett rymdprogram

torde bli så dyrbart och binda så många kvalificerade forskare och

tekniker att det måste påverka möjligheten att driva andra tänkbara utvecklingsprojekt,

som därför bör övervägas innan man beslutar sig för ett

rymdprogram. Som argument för rymdverksamhet anföres — fortsätter

akademien — att de flesta andra stora industriländerna satsar stora summor

på sådana. Detta kan likaväl anföras som ett skäl för att man skall söka

andra kvalificerade projekt, där andra länder inte gör lika koncentrerade

insatser utan Sverige skulle ha möjlighet att bli ledande. Sammanfattningsvis

tillstyrker akademien den föreslagna utredningen av rymdverksamheten

under förutsättning att den inte begränsas till rymdprojekt utan behandlar

dessa i sitt sammanhang med andra kvalificerade industriella utvecklings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 193 år 1967

projekt och med statens möjligheter att driva sådana och därigenom skapa

tillgång till värdefulla tekniska resultat och höja den svenska industrins

tekniska nivå.

Utskottet anser i likhet med akademien att frågan om svensk satsning

på rymdverksamhet måste bedömas i samband med frågor om satsning på

andra kvalificerade tekniska projekt. Någon fristående utredning om utformningen

av svensk rymdverksamhet, såsom motionärerna föreslagit, anser

sig utskottet därför inte böra tillstyrka. Utskottet får också erinra om dels

att rymdfrågorna i somras behandlades på en europeisk ministerkonferens

i Rom och kommer att tas upp på en ny sådan konferens i Bonn i början

av nästa år, sedan en av Romkonferensen tillsatt kommitté redovisat sitt

arbete, dels att en särskild arbetsgrupp inom finansdepartementet för närvarande

är sysselsatt med att arbeta fram ett underlag för bedömning av

frågan om svensk rymdindustri. Tilläggas kan att förslag helt nyligen framlagts

om inrättande av ett statligt centralorgan för tekniska forskningsfrågor

med uppgift bl. a. att få fram underlag för samordning och överblick

i vad gäller olika forskningsområden. Man torde kunna räkna med att de

problem, som aktualiserats genom motionerna och Ingeniörsvetenskapsakademiens

yttrande över dessa, naturligen hör hemma inom arbetsområdet

för ett dylikt centralorgan.

Vad utskottet i det föregående anfört i anledning av motionerna synes

böra ges till känna för Kungl. Maj :t.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av motionerna I: 141 och II: 178

i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet

anfört.

Stockholm den 1 december 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström (s), Virgin (h), Ivar Johansson

(ep), Svensson (s), fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Bertil

Petersson (s), Holmberg (h), Hjorth (s), Wallmark (h), Björk (s) och

Nyman (fp); samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s),

Blidfors (s), Almgren (s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp),

Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Johansson i Norrköping (s),

Gustafsson i Kårby (ep), Cassel (h), Källstad (fp), Jönsson i Arlöv (s) och

Elmstedt (ep).

Reservationer

1) av herr Wallmark (h)

2) av herr Nyman (fp)

3) av herr Källstad (fp).

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 193 år 1967

9

Bilaga

Yttranden över motionerna 1:141 och 11:178

Ingeniörsvetenskapsakademien (21.11.1967)

Akademien instämmer i motionärernas bedömning att ställningstagande till

Sveriges engagemang i rymdverksamhet är av mycket stor betydelse för den

tekniska och industriella utvecklingen. Ett försök att definiera vissa av dessa

problem gjordes i verkställande direktörens rapport till akademiens högtidssammankomst

den 24 oktober 1967 och akademien vill ur denna citera

följande avsnitt:

»I förhållande till de båda supermakternas insatser är de västeuropeiska

av ytterligt blygsam omfattning. Detta gäller även om man drar bort sådana

saker som bemannade rymdflygningar och håller sig till arbeten med rent

vetenskapliga målsättningar i utforskningen av vår planet och tillämpningssatelliter.

Samtliga västeuropeiska nationella program utom möjligen det

franska synes f. n. vara inne i allvarliga kriser och detta gäller även de västeuropeiska

samarbetsorganisationerna ESRO, ELDO och CETS. Vad som

vållar problemen är givetvis i första hand värderingen av de indirekta fördelarna

av rymdforskningen, framför allt utvecklingen av sådan teknik, som

kan finna andra tillämpningar och även den effekt stora rymdbeställningar

har på inriktningen och omfattningen av industriföretagens utvecklingsarbete.

De företag som lagt ned egna medel i forsknings- och utvecklingsarbete

eller som byggt upp anläggningar för att möta enstaka beställningar

av rymdmateriel från nationella och internationella organisationer ropar

högljutt på intensifierad rymdforskning och på beställning av tillämpningssatelliter,

och regeringarna i många länder förefaller hågade att gå kraven

tillmötes under förutsättning att man kan få tillräckligt stor skala på verksamheten.

Man uttalar sig också klart för att gemensam bearbetning av

rymdproblem måste leda till skapandet av industrikonsortier, som sträcker

sig över de nuvarande nationsgränserna. Det är också med den målsättningen

som man under det senaste året skapat en ny västeuropeisk regeringsorganisation,

den europeiska rymdkonferensen, som inom sig skall kunna integrera

all den gemensamma rymdverksamhet som nu bedrivs i Europa och

sannolikt också åtskilligt av den nationella.

Det är ett betydelsefullt avgörande för Sverige och svensk industri att

taga ställning till dessa samarbetssträvanden. Ställer vi oss utanför behöver

vi inte betala någon del av de gemensamma kostnaderna, men kan heller

inte räkna med att få några väsentliga beställningar eller bidrag till utveckling

av den ena eller andra för rymdverksamhet nödvändiga produkten.

Inte heller får vi del av utländska företags erfarenheter. Går vi med är det

tveksamt i vilken utsträckning vi kan påverka vilka projekt vår industri

får bearbeta, och vi riskerar därigenom att erhålla projekt som bara är av sekundärt

intresse och som inte direkt leder till att stärka vår position inom

sådana industrisektorer eller specialområden, där vi tidigare är starka. En

västeuropeisk rymdorganisation av en storlek som på något sätt kan jämföras

med de amerikanska eller ryska, kräver inte bara en integration av

denna industri utan av hela det ekonomiska systemet.»

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 193 är 1967

Situationen fordrar sålunda en noggrann analys för att olika handlingsmöjligheter

skall kunna preciseras och jämföras. Som motivering för större

satsning på rymdverksamhet anföres oftast i den allmänna debatten rymdforskningens

biprodukter, s. k. »spin off». Dessa framställes som i stort sett

bestämmande för den allmänna tekniska utvecklingen. Sådana anspråk torde

emellertid vara betydligt överdrivna. Om nya komponenter eller material,

som utvecklats därför att de behövts i rymdverksamheten, har så stor betydelse

i andra sammanhang att fördelarna av den nya tekniken skulle motsvara

någon större del av uppoffringarna för rymdverksamhet, skulle de

sannolikt ha kunnat utvecklas även direkt för dessa andra användningar.

Möjligen skulle detta ha tagit längre tid.

I rapporter som argumenterar för ökade rymdinsatser förefaller man

också att pressa det tillgängliga materialet så långt det är möjligt för att tillskriva

rymdverksamheten äran av nya tekniska utvecklingar. Uppgifter

från Förenta Staterna om försök att värdera användningen av rymdforskningens

resultat i annan tillverkning tyder dock på att sådana tillämpningar

visserligen förekommer men inte har varit av större eller avgörande betydelse

för industrins utveckling.

Rymdverksamheten i Förenta Staterna har inte heller på något sätt motiverats

med sina biprodukter. Den har startats och genomförts främst på

grund av försvars- och prestigesynpunkter. När man av sådana skäl beslutat

sig för ett omfattande rymdprogram är det naturligtvis angeläget att i maximal

idsträckning utnyttja dess resultat i andra sammanhang. Stora ansträngningar

göres även i detta syfte men detta betyder inte att överföringsvinsterna

ensamma skulle utgöra en bärande motivering för det nuvarande

rymdprogrammet.

‘ Om Sverige skulle besluta sig för en betydligt större insats på detta

område än hittills skulle detta betyda att man binder sig för höga kostnader

under lång tid. Ett eller ett par år kommer inte att utgöra en tillräckligt

lång period för att resultaten skall kunna överblickas och en prövning

av det fortsatta programmet företagas utan man måste räkna med

att beslutet i realiteten kommer att avse en period av fem till tio år och att

den samlade insatsen under den tiden kan bli av storleken 500—1 000 miljoner

kronor.

En sådan satsning förutsätter naturligtvis en grundlig utredning innan

beslutet fattas. För Sverige torde situationen vara densamma som ovan angivits

för Förenta Staterna. Rymdverksamheten eller snarare den del därav

som Sverige kan besluta sig för att bearbeta måste ha ett tillräckligt stort

självständigt värde för att motivera kostnaderna.

Rymdverksamhetens vinster kan dels vara rent kunskapsmässiga, dels

bestå av direkta praktiska tillämpningar. Den rent vetenskapliga rymdforskningen

syftar till att skaffa ökad kunskap om jorden och dess omgivning.

Den kan t. ex. avse att utanför jordens skärmande atmosfär registrera

och studera strålningen från olika himlakroppar och ge information om

världens uppkomst och utveckling.

De rymdprojekt som syftar till direkt tillämpbara resultat kan som

anges i motionen avse satelliter för meteorologiska observationer eller kommunikationsändamål.

I sådana fall kan man uppskatta hur produkterna

skall användas, i hur stort antal de kan komma att behövas och vilket

ekonomiskt resultat som kan väntas. För närvarande är t. ex. planer aktuella

på satelliter som kan direkt användas för utsändning av TV-program

som kan uppfångas av de enskilda mottagarna i hemmen. Dessa satelliter

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 193 år 1967

11

kommer att innebära ett stort framsteg jämfört med nuvarande förhållanden

genom att de kommer att kunna täcka stora områden och TV-programmens

tillgänglighet kan bli betydligt större än för närvarande. Man kan i så

fall förutse en situation då man kan välja TV-program på samma sätt som

man nu kan ta in radioprogram från främmande länder. Sådana satelliter

beräknas vara tillgängliga om några år och det bör vara möjligt att kalkylera

de ekonomiska konsekvenserna av att använda satelliter i stället för nuvarande

sändare. Det finns alltså vissa möjligheter att uppskatta projektens

lönsamhet och att väga denna mot kostnader och risk.

Sverige kan delta i denna utveckling genom sådana internationella samarbetsprojekt

som för närvarande organiseras genom ESRO men som i framtiden

kan bli betydligt större. Svenska företag måste då för att kunna få

beställningar på utvecklingsarbete sannolikt gå in i internationella konsortier

som tillsammans lämnar in anbud på den nödvändiga utrustningen.

Problemet kan i så fall bli att garantera att de svenska företagen får tillgång

till de intressanta resultaten och får uppdrag att utföra delprojekt som kan

bidra till att stärka den svenska industriella kompetensen. Det är emellertid

inte självklart att svenska företag kommer att få utföra någon större del av

de intressanta tillverkningsobjekten i den hårda konkurrens om beställningarna

som säkerligen kommer att råda.

En alternativ möjlighet skulle kunna vara att Sverige driver ett självständigt

utvecklingsarbete koncentrerat på en snäv sektor av rymdverksamheten

och utvecklar en egen konstruktion för denna. Fördelen därmed skulle vara

att man själv bestämmer vilken produkt man tillverkar. Risken är att den

egna produkten inte kan hävda sig eller att en konkurrent hinner före med

sin konstruktion. Detta är emellertid en normal risk i industriellt utvecklingsarbete.

I detta fall torde risken och problemen vid marknadsföringen vara betydligt

större genom att beslut om inköp och användning av rymdutrustning

i stor utsträckning är politiska och genom att i de flesta länder torde finnas

en stark ambition att använda utrustning som konstruerats och tillverkats

av den egna industrin. En tekniskt tillfredsställande produkt kan därför

inte med säkerhet säljas och exporteras. Kostnaderna och risken blir därigenom

så stora att endast staten torde ha möjlighet att bekosta verksamheten.

Om Sverige skulle driva ett självständigt utvecklingsarbete måste man ha

tillgång till utskjutningsanordningar och man får i så fall i förväg skaffa

sig garantier att få utnyttja amerikanska eller ryska anläggningar. Möjligheterna

att utnyttja dessa bör undersökas antingen man avser att genomföra

ett rent vetenskapligt eller ett tillämpningsinriktat program.

Den framtida utvecklingen kommer sannolikt att medföra ännu högre

kostnader för rymdverksamheten så att dessa blir betungande även för stormakterna

och kan framtvinga ett globalt samarbete kring de framtida

projekten, möjligen organiserat genom FN. Ett eventuellt svenskt rymdprogram

bör även utformas så att det om möjligt kan befordra ett sådant

samarbete.

Om Sverige skulle ge sig in på ett omfattande rymdprogram bör detta ha

ett klart definierat mål som förefaller tillräckligt värdefullt för att motivera

de stora kostnaderna.

Ett rymdprogram torde bli så dyrbart och binda så många kvalificerade

forskare och tekniker att det måste påverka möjligheten att driva andra

tänkbara utvecklingsprojekt och dessa bör därför övervägas innan man

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 193 år 1967

beslutar sig för elt rymdprogram. Som argument för rymdverksamhet anföres

att de flesta andra stora industriländerna satsar stora summor pa

sådana. Detta kan likaväl anföras som ett skäl för att man skall söka andra

projekt där andra länder inte gör lika koncentrerade insatser utan Sverige

skulle kunna ha möjlighet att bli ledande.

Statliga beställningar av svåra och kvalificerade utvecklingsarbeten behöver

inte koncentreras till rymd- eller försvarsområdet utan kan även gälla

andra områden som hittills inte bearbetats på detta sätt. Akademien vill

förslagsvis skissera några sådana områden som bör tas med i en sådan bedömning.

Ett tänkbart område skulle kunna vara undervisningsteknik. En snabb

utveckling av tekniska hjälpmedel bl. a. datamaskiner för undervisning

förutspås och stora undervisningsbehov kommer otvivelaktigt att finnas.

Man kan därför förutse en stor marknad men området är ännu föga utvecklat.

Det kan inte uteslutas att en snabb och kraftig satsning på detta område

skulle medföra stora vinster för det svenska undervisningssystemet och ge

svensk industri en framskjuten ställning på ett tillväxtområde. En utveckling

av undervisningshjälpmedel för elementära behov skulle kunna naturligt

infogas i de svenska insatserna för u-länderna och avse ett område som nödvändigtvis

måste ägnas stor uppmärksamhet om dessa länder skall kunna

nå högre standard. Åtgärder som ger Sverige en stabil datamaskintillverkning

med framskjuten teknisk ställning på ett specialiserat tillämpningsområde

skulle kunna vara av mycket stor betydelse för landets framtida

industriella utveckling och tekniska nivå.

Ett annat område där utvecklingsinsatserna ännu är små i förhållande

till sektorns ekonomiska betydelse är sjukvårdsområdet. Den svenska sjukvården

står redan på en hög teknisk nivå och detta kan också vara ett område

där svensk teknik och industri kan få ett försprång. Samtidigt kan stora

behov förutses över hela världen. Insatser för att utveckla avancerade system

kan därför visa sig få stor betydelse för den svenska exporten. Målmedvetna

insatser på området kommer att beröra industrigrenar av stor och växande

betydelse såsom datamaskin- och instrumentindustrin samt elektronisk

industri. Insatser för att studera sjukvårdssystemet i sin helhet kan visa sig

få mycket stor betydelse både ur ekonomisk och humanitär synpunkt.

Transportproblem i tätbefolkade regioner är svåra på många ställen

i världen. Även detta är ett område där dellösningar prövats men där förmodligen

bättre lösningar skulle vinnas genom grundliga systematiska studier

av transportsystem och transportmöjligheter för både gods och personer.

Möjligheterna att utnyttja resultat inom något av dessa områden torde

snarast vara större än inom rymdområdet genom att de nationella preferenserna

och strävan att driva fram nationella lösningar inte torde vara lika

framträdande. Exportmöjligheterna torde därför vara större.

Flera andra möjligheter skulle säkerligen kunna anges men dessa kan

vara tillräckliga som exempel på tänkbara alternativ som bör vägas mot

rymdprojekt.

I samband med diskussionen av dessa frågor bör även övervägas vilken

organisation som fordras från statens sida för att utvecklingsprojekt av

denna omfattning skall kunna genomföras och leda till resultat. På försvarets

område har funnits en organisation för ändamålet och denna har i samarbete

med industrin åstadkommit högtstående tekniska lösningar. Inom

övriga samhällssektorer finns emellertid inte motsvarande organisationer

och inom såväl undervisning som sjukvård och trafikplanering är admi
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 193 år 1967

13

nistrationen uppdelad mellan centrala och lokala myndigheter . För att ett

utvecklingsarbete skall kunna drivas framgångsrikt fordras att en kvalificerad

myndighet kan uppträda som beställare och ange specifikationerna

för den begärda lösningen. Dessa kan naturligtvis behöva modifieras med

hänsyn till tekniska möjligheter och till kostnaderna och detta fordrar ett

fortlöpande samarbete mellan den beställande myndigheten och det tillverkande

industriföretaget. Förutsättningen för lyckligt genomförda utvecklingsprojekt

torde vara att en sådan kompetent beställare finns och denna

fråga måste alltså vara löst då man beslutar att ge sig in på ett sådant

projekt.

För varje aktuellt projekt bör därför även övervägas, vilken organisation

som eventuellt efter någon komplettering skulle kunna fungera som beställare.

För vissa tänkbara projekt skulle ett centralt ämbetsverk kunna

vara den myndighet som naturligt kunde ges sådana uppgifter, och en förändring

av verkets instruktion så att detta fick befogenhet att handlägga

större utvecklingsprojekt kan i flera fall vara befogad.

Akademien vill därför sammanfattningsvis tillstyrka den föreslagna utredningen

av rymdverksamheten under förutsättning att utredningen inte

begränsas till rymdprojekt utan behandlar dessa i sitt sammanhang med

andra kvalificerade industriella utvecklingsprojekt och med statens möjligheter

genom att driva sådana och därigenom skapa tillgång till värdefulla

tekniska resultat och höja den svenska industrins tekniska nivå. Med hänsyn

till problemens vikt bör utredningsarbetet bedrivas skyndsamt så att beslut

kan fattas redan under 1968.

Sveriges mekanförbund (14.11.1967)

Den svenska verkstadsindustrin representerar en betydande del av vår

industriella verksamhet. Detta belyses av att 40 % av alla industrianställda

tillhör verkstadsindustrin, dvs. omkring 400 000 tjänstemän och arbetare,

samt att 40 % av landets sammanlagda export utgörs av verkstadsprodukter.

Värdet av produktionen uppgår till 25 miljarder kronor per år.

Verkstadsindustrin måste för att minska nackdelarna av höga produktionskostnader

och internationellt sett små tillverkningsenheter målmedvetet

inrikta produktionsprogrammet på mera teknologikrävande och kapitalintensiva

produkter kännetecknade av ett högt know-how-värde.

Det rymdtekniska området erbjuder för närvarande det bästa exemplet

på produkter med nämnda kvalifikationer. De erfarenheter, som kan inhämtas

på detta område i Sverige och genom samarbete med andra länder,

bidrar verksamt till att höja den teknologiska kunskapsnivån inom vår industri.

Om man i Europa enas om att satsa på ett eget rymdprogram, kan

det medföra betydande risker för vår industriella utveckling att stå utanför.

Under en följd av år har i vårt land avsevärda belopp satsats på den fredliga

utvecklingen av atomkraften. Nu är det rymdforskningen som står i

blickpunkten. Hittills har stödet till denna varit praktiskt taget obefintligt.

Det är angeläget att våra begränsade resurser ägnas områden, där man i

framtiden kan vänta sig en lönsam utveckling. En satsning på rymdteknikområdet

har betydelse inte bara för företag inom denna bransch utan även

— till följd av rymdforskningens stora teknologiska betydelse — för ett

stort antal företag inom svensk verkstadsindustri.

Av vad som ovan sagts torde framgå att vi i allt väsentligt stöder de synpunkter

som motionärerna framför.

Gruppen Rymdteknik inom Sveriges Mekanförbund består av 13 företag

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 193 år 1967

enligt bifogade förteckning, vilka är aktivt intresserade av insatser inom

rymdmaterielområdet. Vid flera tillfällen under det senaste året har gruppen

uppvaktat statsmakterna med begäran om en ökad svensk satsning på det

rymdtekniska området. Dessa uppvaktningar har resulterat i att en arbetsgrupp

för rymdteknik tillsatts med departementsrådet H. Håkansson som

ordförande. I arbetsgruppen ingår representanter för industrin, statliga

myndigheter och organisationer. Dess syfte är att utreda förutsättningarna

för ett industriellt rymdprogram i Sverige.

Arbetsgruppens tillkomst, vilken ägde rum efter det att rubricerade motioner

utarbetats, påverkar enligt vår mening utgångsläget för motionärernas

hemställan. Om arbetsgruppen inom den närmaste tiden kommer fram till

resultat beträffande de programmässiga aspekterna av en framtida rymdverksamhet,

torde behov av en ny statlig utredning i denna fråga ej föreligga
Motionärernas

krav på en utredning beträffande rymdverksamhetens

organisationsmässiga aspekter vill vi kraftigt understödja. Organisationsbilden

i Sverige är, liksom på det europeiska planet, mycket splittrad. Det

är vår bestämda uppfattning, att en svensk rymdstyrelse på tillräckligt hög

nivå måste inrättas, och att man inom denna rymdstyrelse bör behandla

såväl de vetenskapliga som kommersiella aspekterna av rymdverksamheten.

Förteckning över medlemmarna i Gruppen Rymdteknik inom Sveriges

Mekanförbund

Allmänna Svenska Elektriska AB

VÄSTERÅS

AGA AB

LIDINGÖ

AB Bofors

Axel Johnson Institutet för

BOFORS

Industriforskning

NYNÄSHAMN

Philips Teleindustri AB

STOCKHOLM

SAAB AB

LINKÖPING

Sandvikens Jernverks AB

SANDVIKEN

Standard Radio & Telefon AB

BARKARBY

Svenska Ackumulator AB Jungner

OSKARSHAMN

Svenska Flygmotor AB

TROLLHÄTTAN

Svenska Radio AB

STOCKHOLM

Svenska AB Philips

STOCKHOLM

Telefon AB L. M. Ericsson

STOCKHOLM

ESSELTE AB. STHLM 67

714503

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:386 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om utredning angående utformningen av den svenska rymdverksamheten. a1 i texten