Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1967/68 inom justitiedepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1967-02-21 · 35 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 35 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1967/68 inom justitiedepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1967/68 inom justitiedepartementets verksamhetsområde

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

DRIFTBUDGETEN

Andra huvudtiteln

Justitiedepartementet m. m.

1 :o) Statsrådsberedningen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts i propositionen

nr 1 (bilaga 4, punkt A 1, s. 5 och 6 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden för den 3 januari 1967) framlagda

förslag, vilket innebär en ökning av anslaget med 145 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statsrådsberedningen: Avlöningar

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 1 581 000

kr.

2:o) Statsrådsberedningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt A 2, s. 6), vilket innebär en ökning av anslaget med 37 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statsrådsberedningen: Omkostnader

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 146 000

kr.

3:o) Justitiedepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt A 3, s. 6 och 7), vilket innebär en ökning av anslaget med

1 377 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckning

för justitiedepartementet föra upp två tjänster som kansliråd

i Cr 1;

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 saml. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

b) till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 6 357 000 kr.

4:o) Justitiedepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt A 4, s. 7 och 8), vilket innebär en ökning av anslaget med

59 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1967/68 auvisa ett förslagsanslag av 500 000

kr.

5:o) Justitiedepartementet: Svensk författningssamling. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt A 5, s. 8), vilket innebär en ökning av anslaget

med 50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Svensk författningssamling

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 550 000 kr.

6:o) Justitiekanslern: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt A 6, s. 8 och 9), vilket innebär en ökning av anslaget med 64 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiekanslern: Avlöningar för

budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 534 000 kr.

7:o) Justitiekanslern: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt A 7, s. 9), vilket innebär en ökning av anslaget med 1 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Justitiekanslern: Omkostnader för

budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 kr.

8:o) Lagberedningen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt A 8,

s. 10), vilket innebär en ökning av anslaget med 61 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lagberedningen för budgetåret 1967/

68 anvisa ett reservationsanslag av 532 000 kr.

9:o) Fideikommissnämnden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

A 9, s. 10), vilket innebär en ökning av anslaget med 32 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Fideikommissnämnden för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 122 000 kr.

10 :o) Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt A 10, s. 11), vilket innebär oförändrat anslag, hemställer

utskottet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

3

att riksdagen må till Ombuden för tillsyn av tryckta

skrifter för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av

35 000 kr.

ll:o) Kommittéer m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt A

11, s. 11), vilket innebär en ökning av anslaget med 2,5 milj. kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer in. m. för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.

12:o) 1967 års konferens för revision av Bernkonventionen m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt A 12, s. 12), vilket innebär en

ökning av anslaget med 500 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till 1967 års konferens för revision av

Bernkonventionen in. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett

reservationsanslag av 1 500 000 kr.

13 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt A 13,

s. 12), vilket innebär en minskning av anslaget med 45 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1967/68

anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kr.

Polisväsendet

14:o) Rikspolisstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt B 1, s.

29—32) föreslagit riksdagen att till Rikspolisstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 14,9 milj. kr., därav 1,8 milj.

kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10,8 milj. kr., varav 1,6 milj.

kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefen anför, att polisutbildningen bör få en helt ny och

förbättrad utformning från den 1 juli 1967 och anger huvudlinjerna för

omläggningen (s. 14—29). Reformen — som i avsevärd mån grundar sig

på förslag av 1962 års polisutbildningskommitté i dess år 1965 avgivna

betänkande »Polisutbildningen» (SOU 1965: 53) — innebär i huvudsak följande.

Grundutbildningen får en mera praktisk inriktning genom att praktiska

och teoretiska utbildningsmoment samordnas och integreras. Indelningen

i rekryteringsområden avskaffas och polisaspiranterna anställs för tjänst
1-j-

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 2

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

göi’ing inom polisväsendet utan regional begränsning. Obligatorisk vidareutbildning

för personalen i poliskonstapelsgraderna införs i form av en högre

poliskurs (ca 10 veckor), som skall genomgås tre till fem år efter avslutad

grundutbildning. I utbildningsschemat följer härefter assistentkurs I (12 veckor),

assistentkurs II (ca 8 veckor), och kommissariekurs (ca 15 veckor).

Assistentkurs I avses innehålla det kunskapsstoff som utöver den obligatoriska

vidareutbildningen bör krävas för innehav av assistent- och vissa

förste assistenttjänster. Den högre poliskursen och assistentkurs I motsvarar

i stort sett den nuvarande assistentkursen (28 veckor), bortsett från

moment som avser befälsutbildning. Utbildningen i assistentkurs II är

särskilt inriktad på arbetsledning, och den avser att ge de särskilda kunskaper

i nämnda avseende som bör krävas för innehav av tjänster med arbetsledande

funktioner, dvs. i huvudsak förste polisassistenttjänster. Nuvarande

uttagningsregler vad gäller tillträde till assistent- och kommissariekurserna

ändras på sätt att utnämning till tjänst i assistent- eller kommissariegraden

samtidigt skall innebära uttagning till den särskilda utbildning

som krävs. Detta innebär att kravet på att ha genomgått högre

utbildning för att få sådana tjänster slopas och att vederbörlig kurs genomgås

efter tillsättningen. Tillsättningen av tjänster i assistent- och

kommissariegraderna flyttas över från länsstyrelserna resp. polischeferna

i Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt till rikspolisstyrelsen. En

ny ordning för polischefsutbildningen införs. Denna utbildning föreslås

få 13—14 månaders längd, varav teoretisk utbildning vid polisskola i 7

månader och praktik tjänstgör ing hos polis- och åklagarmyndighet återstående

tid. För direktrekryterad personal till polischefskarriären uppställs

krav på juris kandidatexamen och fullgjord tingstjänstgöring. För inomverksrekryterade

anordnas en tvåårig juridisk grundutbildning vid Stockholms

universitet, vilken utformas i huvudsaklig överensstämmelse med

den tidigare distriktsåklagarutbildningen. Endast polisman som bedöms

lämplig för polischefsutbildning tas ut till den juridiska grundutbildningen.

Som en övergångsanordning intill år 1972 — då den första reguljära

högre poliskursen beräknas komma att anordnas — avses ett antal

polismän, som antagits innan nu gällande ordning för grundutbildningen

infördes, beredas tillfälle att genomgå en kurs motsvarande den högre poliskursen.

Utbildningskostnaderna under budgetåret 1967/68 beräknar departementschefen

till 8,6 milj. kr., vilket innebär en ökning med i runt tal

4,6 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Av utgifterna för utbildningen

faller enligt uppgift i runt tal, på förevarande anslag 3,4 milj.

kr., på Rikspolisstyrelsen: Omkostnader 0,9 milj. kr., på Polisverket: Inköp

av motorfordon m. m. 2,2 milj. kr., på Polisverket: Underhåll och drift

av motorfordon m. m. 0,8 milj. kr., på Lokala polisorganisationen: Avlöningar

0,2 milj. kr., på Lokala polisorganisationen: Omkostnader 1,0 milj.

kr. och på Lokala polisorganisationen: Utrustning 0,1 milj. kr.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

5

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sveningsson (I: 524) och den andra inom andra kammaren av herr

Nordgren (II: 658), har hemställts att riksdagen måtte besluta avslå förslaget

om överflyttning av rätten att tillsätta kommissarie- och assistenttjänster

från länsstyrelserna resp. polischeferna i Stockholm, Malmö och

Göteborg till rikspolisstyrelsen.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 658.

Utskottet. Åtskillig kritik har under senare år riktats mot den nuvarande

polisutbildningen, och särskilt efter förstatligandet av polisväsendet har

behovet av en utbildningsreform framträtt alltmera tydligt. Som departementschefen

anför ställer dagens samhälle ökade krav på polismännens

kvalifikationer. Vidare är polisorganisationen nu en helt annan än tidigare,

och genom tillkomsten av nya tekniska hjälpmedel har arbetsmetoderna

ändrats i åtskilliga avseenden. Eu omläggning av utbildningen efter i huvudsak

de riktlinjer departementschefen redovisar synes väl ägnad att tillgodose

kravet på en bättre utbildning. Särskilt betydelsefullt anser utskottet

det vara att grundutbildningen får en praktisk inriktning och alt

den obligatoriska utbildningen för all polispersonal genom förslaget om en

högre poliskurs blir väsentligt utvidgad.

Enligt departementschefen bör tillsättningen av assistent- och kommissarietjänster

ske centralt av rikspolisstyrelsen sedan det nya uttagningssystemet

införts. F. n. ombesörjer länsstyrelserna resp. polischeferna

i de tre största städerna dessa tillsättningar. I motionerna I: 524 och II: 658

anförs att i avvaktan på att länsförvaltningsutredningen avlämnar sitt

betänkande, vilket väntas ske under första hälften av innevarande år, någon

ändring inte bör ske beträffande länsstyrelsernas resp. nämnda polischefers

befogenheter i detta avseende.

Utskottet vill först erinra om att Kungl. Maj :t äger besluta om fördelningen

av befogenheterna mellan rikspolisstyrelsen och länsstyrelserna i

fråga om tillsättning av tjänster inom polisväsendet. Enligt vad utskottet

erfarit torde länsförvaltningsutredningen inte komma att beröra sådana

kompetensfrågor i sitt utlåtande.

Riktlinjerna för utbildningsreformen innebär bl. a. att kravet på att ha

genomgått assistent- eller kommissariekurs för att få tjänst i assistenteller

kommissariegraden slopas och att utnämningen till sådana tjänster

även kommer att innefatta uttagning till vederbörlig ytterligare utbildning.

Med ett sådant uttagningssystem anser utskottet det lämpligt att utnämningen

sker centralt för att få en så enhetlig bedömning som möjligt av

sökandena. Utskottet beaktar därvid särskilt att sökande med helt olika

utbildning torde komma att finnas under en relativt lång övergångstid. I

sammanhanget bör nämnas att Svenska polisförbundet — som deltagit i

överläggningar inom justitiedepartementet angående utbildningsreformen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

— enligt vad utskottet erfarit anser en centralisering av tillsättningsförfarandet

ofrånkomlig om det förordade uttagningssystemet införs.

Utskottet avstyrker motionerna 1:524 och 11:658.

Inte heller vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt

anfört eller föreslagit — inbegripet gjorda medelsberäkningar — föranleder

någon erinran från utskottet.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Rikspolisstyrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 14 900 000

kr., varav 1 800 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;
IT.

att motionerna 1: 524 och II: 658 icke må bifallas av

riksdagen.

15:o) Rikspolisstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt B 2, s. 32—34), vilket innebär en ökning av anslaget med

2,1 milj. kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikspolisstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 8 450 000

kr., varav 200 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Rikspolisstyrelsen: Datamaskinanläggning m. m. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 3, s. 34) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikspolisstyrelsen: Datamaskinanläggning

in. in. för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag

av 1 500 000 kr.

17:o) Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt B 4, s. 35—38), vilket innebär en ökning av anslaget

med 12 450 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Polisverket: Inköp av motorfordon

m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag

av 25 600 000 kr., varav 14 500 000 kr. att avräknas mot

automobilskattemedlen.

18:o) Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 5, s. 38 och 39), vilket innebär en

ökning av anslaget med 4,9 milj. kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Polisverket: Underhåll och drift av

motorfordon in. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 30 300 000 kr., varav 21 200 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

7

I9:o) Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande

av brott mot rikets säkerhet m. m. Kungl. Maj :t har (punkt B 6, s.

39 och 40), föreslagit riksdagen att till Polisverket: Särskild polisverksamhet

för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet in. m.

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 21 250 000 kr.

Anslaget är i nu gällande riksstat uppfört med 20,4 milj. kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Werner (1:8) och den andra inom andra kammaren av herr Hermansson

in. fl. (11:9), har hemställts att riksdagen, till dess ökad kunskap

vunnits om medlens användning, måtte avslå Kungl. Maj :ts begäran

om ett förslagsanslag av 21 250 000 kr. under förevarande punkt.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 9.

Utskottet, som inhämtat upplysningar om innebörden av Kungl. Maj :ts

förslag, avstyrker motionerna I: 8 och II: 9.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 8 och II: 9 till Polisverket:

Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av

brott mot rikets säkerhet m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa

ett förslagsanslag av 21 250 000 kr.

20:o) Polisverket: Diverse utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt B 7, s. 40), vilket innebär oförändrat anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Polisverket: Diverse utgifter för

budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000

kr.

21 :o) Lokala polisorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

B 8, s. 40—45) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 456,2 milj.

kr. därav 105 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 388 milj. kr., varav 89 milj.

kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat följande motioner,

nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Dahlén in. fl. (I: 206) och den andra inom andra kammaren av

herr Ohlin in. fl. (II: 265), i vilka hemställts att riksdagen måtte

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

a) i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att rikspolisstyrelsen får i uppdrag

att uppgöra en treårsplan för personalupprustning av polisen och att

förslag på grundval av denna plan föreläggs nästa års riksdag;

b) anvisa medel för inrättande av 50 polistjänster utöver vad som föreslagits

av Kungl. Maj :t att fördelas mellan trafiksektionerna, övervakningssektionerna

och utredningssektionerna i Stockholm, Göteborg och Malmö

och i anledning därav till Lokala polisorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1967/68 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med

1,3 milj. kr. förhöjt förslagsanslag av 457,5 milj. kr., varav 105 milj. kr.

att avräknas mot automobilskattemedlen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Holmberg m. fl. (I: 402) och den andra inom andra kammaren

av herr Bohman in. fl. (II: 504), i vilka motionärerna under åberopande av

innehållet i de likalydande motionerna 1:438 och 11:553 — såvitt nu är

i fråga — hemställt att riksdagen måtte besluta att till Lokala polisorganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 460,2 milj. kr., varav 90 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;
dels

ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Hubinette in. fl. (I: 282) och den andra inom andra kammaren

av herr Wennerfors m. fl. (II: 371), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla att Kungl. Maj :t föranstaltar om en

översyn av polisdistriklsindelningen.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna 11:265,

I: 438 och II: 371.

Utskottet. Den ökning av förevarande anslag som föreslås i motionerna

I: 402 och II: 504 är enligt vad som anges i motionerna I: 438 och II: 553

avsedd för inrättande av 150 polismanstjänster och 50 biträdestjänster.

Motionärerna motiverar denna ökning bl. a. med att arbetstidsförkortningen

— som för polisväsendets del genomförs den 1 januari 1968 — medför

ett avsevärt arbetstidsbortfall för polispersonalen och att polisen alltjämt

belastas med övertidsarbete i mycket stor omfattning.

Av tillgängligt siffermaterial framgår att den totala ökningen av brottsligheten

under 1966 inte varit lika markant som tidigare under 1960-talet.

Antalet svåra våldsbrott har emellertid fortsatt att öka, och brottsligheten

har dessutom inriktats på mera svårutredda brott. Utskottet anser det

synnerligen angeläget att polisen har resurser för att med kraft möta denna

utveckling och för att även i övrigt kunna fullgöra sina uppgifter. Möjligheterna

härtill har betydligt förbättrats de senaste åren, sedan en omfattande

upprustning av polisväsendet vad gäller både materiel och personal skett.

I sina förslag för nästa budgetår har departementschefen lagt huvudvikten

vid en fortsatt teknisk upprustning och vid att förbättra förutsättningarna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

9

för fortsatt rationaliseringsarbete. Vidare förbättras polisutbildningen. I

fråga om tjänster har medel beräknats för en ökning med ca 250, varav

197 polismanstjänster. Denna förstärkning av polispersonalen täcker i stort

sett tidsbortfallet på grund av arbetstidsförkortningen nästa budgetår. Totalt

för nämnda budgetår innebär Kungl. Maj :ts förslag en nettoökning

med ca 50 kontorsarbetskrafter. Viss polispersonal torde härigenom kunna

frigöras för arbete på fältet.

I det rådande läget — när Kungl. Maj :t förutsätter att det totala bruttotillskottet

av tjänster inom statsförvaltningen kommer att begränsas till ca

1 500 — anser utskottet att Kungl. Maj :ts avvägning i fråga om den lokala

polisorganisationen är godtagbar. Utskottet avstyrker därför motionerna

1: 206 och II: 265 samt 1: 402 och II: 504 såvitt gäller personalökningar.

Utskottet har inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag,

I fråga om sådana långtidsbedömningar som avses i motionerna 1:206

och II: 265 ansåg sig utskottet vid handläggning av motsvarande motionsyrkande

föregående år kunna utgå från att sådana kontinuerligt sker. Utskottet

vill nu tillägga alt en sådan planering redovisas i det förslag till

långtidsbudget som de anslagsäskande myndigheterna lämnar till respektive

departement varje höst och vår och som närmast kan betraktas som

eu sorts rullande femårsplan. 1 rikspolisstyrelsens senaste långtidsbudget

redovisas den planerade ökningen t. o. m. budgetåret 1971/72 med fördelning

på personal för utredningsarbete, trafikövervakning och övriga polisiära

funktioner. Någon särskild framställning till Kungl. Maj:t i ämnet

finner utskottet inte påkallad.

I motionerna 1:282 och 11:371 hemställs om en översyn av polisdistriktsindelningen.

Motionärerna hänvisar till ett uttalande i prop. 1964:

100 om nödvändigheten av att indelningsfrågan ägnas fortlöpande uppmärksamhet

och menar, med utgångspunkt främst från förhållandena i

Norrtälje polisdistrikt, att en sådan översyn är synnerligen angelägen.

Enligt vad som är upplyst för utskottet gäller rent allmänt i denna fråga

att rikspolisstyrelsen — sedan verksamheten nu stabiliserats — systematiskt

samlar erfarenheter av hur organisationen fungerar och att de bedömningar

som sker på grund härav bl. a. kan resultera i förslag om jämkningar av

polisdistriktsindelningen. I fråga särskilt om Stockholms län torde det förslag

om sammanläggning av länet med Stockholms stad, som väntas inom

kort, föranleda att polisdistriktsindelningen inom hela det berörda området

ses över. Utskottet anser det inte påkallat att riksdagen gör någon framställning

till Kungl. Maj :t i ämnet.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1: 206 och II: 265 samt

1: 402 occh II: 504, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

till Lokala polisorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 456 200 000 kr., varav

105 000 000 kr. alt avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att motionerna I: 206 och II: 265, såvitt de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

III. att motionerna 1:282 och 11:371 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

22:o) Lokala polisorganisationen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt

B 9, s. 45 och 46) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen:

Omkostnader för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 51 150 000

kr., därav 11 750 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 42,5 milj. kr., varav 9,8 milj.

kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I de under punkten 21 angivna likalydande motionerna I: 402 och II: 504

har — såvitt nu är i fråga — hemställts att riksdagen måtte besluta att till

Lokala polisorganisationen: Omkostnader för budgetåret 1967/68 anvisa

ett förslagsanslag av 51 450 000 kr., varav 11 750 000 kr. att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Utskottet. Motionsyrkandena innebär en höjning av anslaget med 300 000

kr., vilka är avsedda för omkostnader till följd av de i samma motioner

framlagda förslagen om ökning av personalen inom den lokala polisorganisationen.

Med hänsyn till utskottets ställningstagande till nämnda yrkanden,

vilket redovisats under föregående punkt, avstyrker utskottet motionerna

I: 402 och II: 504 såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 402 och II: 504, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Lokala polisorganisationen:

Omkostnader för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 51 150 000 kr., varav 11 750 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen.

23 :o) Lokala polisorganisationen: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt B 10, s. 46—48), vilket innebär en ökning av anslaget med

150 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lokala polisorganisationen: Utrustning

för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag

av 14 300 000 kr., varav 2 400 000 kr. att avräknas mot

automobilskattemedlen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

11

24:o) Statens kriminaltekniska laboratorium: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 11, s. 48 och 49), vilket innebär en ökning

av anslaget med 175 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens kriminaltekniska laboratorium:

Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 1 900 000 kr.

25:o) Statens kriminaltekniska laboratorium: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 12, s. 49), vilket innebär en ökning

av anslaget med 95 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens kriminaltekniska laboratorium:

Omkostnader för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 350 000 kr.

Åklagarväsendet

26:o) Riksåklagaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt C 1, s. 50—52), vilket innebär en ökning av anslaget med 252 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksåklagaren: Avlöningar för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 1 470 000 kr.

27:o) Riksåklagaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt C 2, s. 52), vilket innebär en ökning av anslaget med 28 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksåklagaren: Omkostnader för

budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kr.

28:o) Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt C 3, s. 52—54), vilket innebär en ökning av

anslaget med 4 045 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna:

Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 39 580 000 kr.

29:o) Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt G 4, s. 54), vilket innebär en ökning

av anslaget med 87 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna:

Omkostnader för budgetåret 1967/68 anvisa ett

förslagsanslag av 3 392 000 kr.

2\ Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 saml. Nr 2

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

Domstolarna

30:o) Högsta domstolen m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt D 1, s. 55), vilket innebär en ökning av anslaget med

438 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högsta domstolen m. in.: Avlöningar

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 5 829 000

kr.

31 :o) Högsta domstolen m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt D 2, s. 57), vilket innebär en ökning av anslaget med 187 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högsta domstolen m.m.: Omkostnader

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av

591 000 kr.

32:o) Regeringsrätten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt D 3, s. 57

och 58) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckning

för regeringsrätten föra upp ytterligare fyra tjänster som

regeringsråd, dels ock till Regeringsrätten: Avlöningar för budgetåret 1967/

68 anvisa ett förslagsanslag av 2 milj. kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 517 000 kr.

Utskottet. Departementschefen har beräknat medel för bl. a. en ökning

av regeringsrådens antal från 17 till 21 den 1 september 1967. I prop.

1967:13 har Kungl. Maj :t lagt fram förslag till den lagstiftning i ämnet

som erfordras, och i sitt utlåtande nr 4 har första lagutskottet tillstyrkt

förslaget.

Utskottet får under förutsättning att riksdagen antar förenämnda lagförslag

hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckning

för regeringsrätten föra upp ytterligare fyra tjänster som

regeringsråd;

b) till Regeringsrätten: Avlöningar för budgetåret 1967/

68 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.

33:o) Regeringsrätten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt D 4, s. 58), vilket innebär en ökning av anslaget med 21 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Regeringsrätten: Omkostnader för

budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 62 000 kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

13

34:o) Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt D 5, s. 59), vilket innebär en ökning av anslaget med

10 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Regeringsrätten: Regeringsrättens

årsbok för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av

80 000 kr.

35:o) Hovrätterna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt D 6, s. 59—61), vilket innebär en ökning av anslaget med 2 865 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckning

för hovrätterna föra upp ytterligare en lagmanstjänst och

fem hovrättsrådstjänster;

b) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1967/68

anvisa ett förslagsanslag av 19 988 000 kr.

36:o) Hovrätterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt D 7, s. 61 och 62), vilket innebär en minskning av anslaget med

165 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 1 624 000 kr.

37 :o) Underrätterna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt D 8, s. 62—64), vilket innebär en ökning av anslaget med 10 752 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för underrätterna i fråga om tjänster som borgmästare,

rådman och tingsdomare i enlighet med vad i

statsrådsprotokollet föreslagits;

b) till Underrätterna: Avlöningar för budgetåret 1967/68

anvisa ett förslagsanslag av 89 573 000 kr.

38:o) Underrätterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt D 9, s. 64), vilket innebär en ökning av anslaget med 142 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underrätterna: Omkostnader för

budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 5 341 000

kr.

39:o) Underrätterna: Ersättningar till nämndemän m. m. Kungl. Maj :t

bar (punkt D 10, s. 64 och 65), föreslagit riksdagen att till Underrätterna:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

Ersättningar till nämndemän m. in. för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 10,8 milj. kr.

Anslaget är i nu gällande riksstat uppfört med 9 milj. kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Arne Pettersson (I: 287) och den andra inom andra kammaren ay herr

Bengtsson i Landskrona in. fl. (II: 356) har hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte hemställa om utredning av frågan om skälig

ersättning åt nämndeman i de fall arvodet inte täcker inkomstbortfallet.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 11:356.

Utskottet. Dagarvode till nämndeman m. fl. utgår f. n. med 60 kr. och till

vattenrättsnämndeman med 75 kr. Vidare utgår traktamente och resekostnadsersättning

enligt allmänna resereglementet. Ersättning för tidsspillan

utöver vad som må täckas av dagarvodet utgår inte. Före förstatligandet av

rådhusrätterna utgick särskild ersättning för tidsspillan med vissa maximeringar

vid fem rådhusrätter, bl. a. rådhusrätterna i Hälsingborg, Landskrona

och Lund. Det dagarvode som därjämte utgick var emellertid lägre

än det statliga. Departementschefen anför i samband med anmälan av förevarande

anslag att han avser att föreslå Kungl. Maj :t att höja dagarvodena

med 15 kr. från den 1 juli 1967.

I motionerna 1:287 och 11:356 anförs att det är önskvärt att någon

form av ersättning utöver dagarvodet — förslagsvis beräknad efter schablon

— utgår i de fall då detta uppenbarligen inte täcker inkomstbortfallet och

hemställs om utredning av frågan.

I sina tidigare ställningstaganden angående nämndemannaarvodets storlek

har utskottet understrukit nämndemannauppdragets karaktär av förtroendeuppdrag

men också angelägenheten av att en skälig gottgörelse utgår.

Enligt utskottet torde det inte föreligga skäl att frångå detta synsätt.

Den arvodeshöjning som departementschefen har för utskickat synes innebära

en rimlig avvägning mellan dessa synpunkter. Utskottet kan inte tillstyrka

motionerna I: 287 och II: 356.

I likhet med motionärerna vill utskottet emellertid understryka vikten

av att personer som har störst lämplighet för nämndemannasysslan utses

och att därvid en så stor spridning som möjligt sker bland olika yrkeskategorier.

Utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t ägnar fortlöpande uppmärksamhet

åt denna fråga.

Departementschefens anslagsberäkning föranleder ingen erinran från

utskottet.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Underrätterna: Ersättningar till

nämndemän m. in. för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 10 800 000 kr.;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

15

II. att motionerna I: 287 och II: 356 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

40:o) Vattendomstolarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt D 11, s. 65 och 66), vilket innebär en ökning av anslaget med

399 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vattendomstolarna: Avlöningar för

budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 5 224 000

kr.

41 :o) Vattendomstolarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt D 12, s. 66), vilket innebär en ökning av anslaget med

25 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vattendomstolarna: Omkostnader

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 556 000

kr.

42 :o) Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 13, s. 66 och 67), vilket innebär oförändrat

anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska hjälpmedel in. m. vid domstolsväsendet

för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag

av 360 000 kr.

43:o) Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker in. m. för domstolsväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 14, s. 67), vilket innebär

en ökning av anslaget med 200 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker

m. in. för domstolsväsendet för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 550 000 kr.

Rättegångsväsendet i allmänhet

44:o) Ersättning åt domare, vittnen och parter. Kungl. Maj :t har (punkt

E 1, s. 68), föreslagit riksdagen att till Ersättning åt domare, vittnen och

parter för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 12,2 milj. kr.

Anslaget är i nu gällande riksstat uppfört med 10,7 milj. kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Arne Pettersson (I: 347) och den andra inom andra kammaren av herr

Bengtsson i Landskrona m. fl. (II: 430) har hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte hemställa att frågan om vittnesersättningens

storlek görs till föremål för utredning.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 430.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

Utskottet. Frågan om ersättning till vittne som skall utgå av allmänna

medel regleras sedan den 1 juli 1966 i bestämmelser som Kungl. Maj :t

meddelar. Sådan ersättning skall enligt gällande bestämmelser innefatta

gottgörelse för nödvändiga kostnader till resa, uppehälle och tidsspillan.

För tidsspillan får dock utgå högst 60 kr.

I motionerna I: 347 och II: 430 hemställs om utredning angående vittnesersättningens

storlek, varvid enligt motionärerna bör gälla som målsättning

att vittne så långt möjligt hålls skadelöst för den ekonomiska förlust

vittnesinställelsen medför.

Utskottet vill erinra om att anledningen till att full gottgörelse för tidsspillan

inte alltid kan utgå är att vittnesplikten betraktas som en medborgerlig

skyldighet. Enligt utskottets mening bör detta betraktelsesätt

inte frångås. Motionärernas farhågor, att utsikten till bristande ekonomisk

kompensation vid ett framtida vittnesförhör kan medföra risk för att den

som iakttagit skeenden som bör komma till rättsväsendets kännedom inte

skulle meddela sina iakttagelser, delas inte av utskottet. Utskottet avstyrker

motionerna I: 347 och II: 430.

Enligt förslag till lag om ändring i sjölagen m. m. som lagts fram i

prop. 1966: 145 skall bestämmelser i fråga om ersättning för inställelse till

förhör vid sjöförklaring inför konsul meddelas av Konungen. Riksdagen

har — såvitt nu är i fråga utan ändring — den 15 februari 1967 antagit förslaget.

I överensstämmelse med vad första lagutskottet har förutsatt i sitt

utlåtande över förslaget (L!U 1967:3) bör kostnaderna för inställelse till

sådant förhör belasta förevarande anslag. Då ifrågavarande kostnader torde

bli blygsamma, bör någon uppräkning av anslaget utöver vad Kungl. Maj :t

föreslagit inte ske.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Ersättning åt domare, vittnen

och parter för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 12 200 000 kr.;

II. att motionerna 1:347 och 11:430 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

45:o) Kostnader enligt lagen om fri rättegång. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt E 2, s. 68), vilket innebär en ökning av anslaget

med 1,9 milj. kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader enligt lagen om fri rättegång

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av

7 700 000 kr.

46:o) Understöd för utomprocessuell rättshjälp. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt E 3, s. 69), vilket innebär en ökning av anslaget med

500 000 kr., hemställer utskottet,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

17

att riksdagen må till Understöd för utomprocessuell rättshjälp

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av

2 500 000 kr.

47 :o) Tornedalens rättshjälpsanstalt. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt E 4, s. 69 och 70), vilket innebär en ökning av anslaget med

50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tornedalens rättshjälpsanstalt för

budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 265 000

kr.

48:o) Efterutbildning inom rättegångsväsendet. Kungl. Maj :t har (punkt

E 5, s. 70) föreslagit riksdagen att till Efterutbildning inom rättegångsväsendet

för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 230 000

kr.

Anslaget är i nu gällande riksstat uppfört med 230 000 kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Karl Pettersson och Wirmark (1:288) och den andra inom andra

kammaren av herr Andersson i Örebro m. fl. (II: 355), har hemställts att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till

lämpligt utformat ekonomiskt stöd till nämndemannaföreningarnas studieverksamhet.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 355.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.

I motionerna 1: 288 och II: 355 upptas frågan om eventuellt ekonomiskt

stöd till nämndemannaföreningarnas studieverksamhet. Motionärerna anför

bl. a., att de nämndemannaföreningar som finns vid rådhusrätterna

kunde påräkna visst ekonomiskt stöd från rätten före förstatligandet, bl. a.

för olika studiebesök.

Något särskilt ekonomiskt stöd av statsmedel till nämndemäns studieverksamhet

finns ej. Utskottet förutsätter — i huvudsaklig överensstämmelse

med vad utskottet tidigare uttalat i liknande sammanhang (SU

1962:2, s. 18 och SU 1963:2, s. 13) — att Kungl. Maj :t tar erforderliga

initiativ i den mån särskild informationsverksamhet för nämndemännen

bedöms böra ske. Utskottet vill framhålla värdet av att nämndemännen,

bl. a. genom anstaltsbesök, bibringas kännedom om olika påföljders innebörd.

Motionerna I: 288 och II: 355 avstyrks.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Efterutbildning inom rättegångs
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

väsendet för budgetaret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag

av 230 000 kr.;

II. att motionerna 1:288 och 11:355 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Kriminalvården in. in.

49:o) Kriminalvårdsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt F 1,

S- 73 76) föreslagit riksdagen att till Kriminalvårdsstyrelsen: Avlöningar

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 6 377 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 445 000 kr.

1 två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Dahlén in. fl. (I: 203) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin

m. fl. (11:263), har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställer om vidtagande av vissa i motionerna angivna åtgärder.

Beträffande den närmare innebörden av och motiveringen för yrkandet

hänvisas till motionen II: 263.

Utskottet har ingen erinran mot vad departementschefen anfört och föreslagit

samt godtar medelsberäkningen.

I motionerna I: 203 och II: 263 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer om vissa åtgärder som huvudsakligen syftar till att öka

takten för kriminalvårdens upprustning och modernisering. De förslag som

ställs berör praktiskt taget hela kriminalvårdsområdet. Utskottet tar i förevarande

sammanhang npp till behandling samtliga delfrågor som innefattas

i motionsyrkandena.

Motionärerna önskar en snabbutredning om inrättande av ett behandUngsforskningsorgan

vid kriminalvårdsstyrelsen. Enligt vad som är upplyst

för utskottet bär praktiskt inriktade och mera kortsiktiga forskningsuppgifter

på behandlingsområdet i viss omfattning bedrivits med anlitande av

medel från andra huvudtitelns kommittéanslag. I fråga om större projekt

bör erinras om att en mycket omfattande klientelundersökning rörande

ungdomsbrottslingar håller på att genomföras av för ändamålet tillkallade

sakkunniga. Utskottet anser att behovet av behandlingsforskning på kriminalvårdsområdet

— vid sidan av den forskning som bedrivs vid universiteten

— t. v. bör kunna tillgodoses utan att särskilda organisatoriska åtgärder

vidtas. Motionärernas förslag avstyrks.

Kriminalvårdsstyrelsen har hemställt att en kriminalvårdsskola skall få

uppföras inom en kostnadsram av 10 milj. kr. och har beräknat en medelsåtgång

av 1,5 milj. kr. för ändamålet nästa budgetår. I motionerna yrkas att

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att kriminalvårdsskolan

snarast uppförs. Utskottet kan inte tillstyrka förslaget.

Snara åtgärder bör enligt motionärerna vidtas för att påskynda uppförandet

av det allmänna häktet i Stockholm. Även utskottet anser det angeläget

att det planerade allmänna häktet i Stockholm uppförs så snart som

möjligt, för att fångvårdsanstalten på Långholmen i dess helhet skall kunna

utrymmas. Arbetet med att bygga häktet — och även den rättspsykiatriska

kliniken — kan inte påbörjas förrän den tomt som är avsedd för

ändamålet friläggs. Detta kan ske när nya lokaler står till förfogande för

det barnsjukhus som nu finns på den avsedda tomten. Utskottet förutsätter

att från statens sida de åtgärder vidtas som krävs för att de komplicerade

mark- och byggnadsfrågor, som hänger samman med uppförandet av häktet

och den rättspsykiatriska kliniken, skall få en så snabb lösning som möjligt.

Någon framställning till Kungl. Maj :t i ämnet anser utskottet inte erforderlig.

Så länge de rättspsykiatriska klinikerna måste inrymmas i fångvårdsanstalter

täcks deras personalbehov från anstalternas personalstat. Kriminalvårdsstyrelsen

har inte föreslagit någon ökning av ifrågavarande personal

för nästa budgetår. Motionärerna vill ha utrett om en ökning av psykiaterpersonalen

vid fångvårdsanstalterna skulle medföra ökad kapacitet för det

rättspsykiatriska undersökningsväsendet och önskar vidare att personalförstärkning

sker i enlighet med utredningens resultat. Enligt upplysningar

utskottet erhållit är avsikten att hela frågan om personalorganisationen för

såväl det rättspsykiatriska undersökningsväsendet som för de psykiatriska

vårdfunktionerna på fångvårdsanstalterna skall tas upp till prövning i samband

med att de särskilda rättspsykiatriska klinikerna färdigställs. En sådan

översyn bör på sikt kunna medföra att båda dessa verksamhetsgrenar

får väsentligt ökad kapacitet. Någon framställning till Kungl. Maj :t om utredning

som siktar till ökning av psykiaterpersonalen innan undersökningsfunktionerna

skiljs ut bör enligt utskottet inte ske.

Motionärerna efterlyser planering i fråga om det framtida personalbehovet

inom kriminalvården och angående frivårdshotell och verkstäder i syfte

att underlätta kriminalvårdens utbyggnad. Utskottet vill i likhet med vad

som skedde vid behandlingen av motsvarande problem för den lokala polisorganisationen

erinra om att en långtidsplanering varje år redovisas i förslagen

till långtidsbudget. I fråga om långtidsplaneringen för kriminalvården

finns vidare en utvecklingsplan för kriminalvårdens anstaltssystem, vilken

har upprättats av fångvårdens byggnadskommitté och redovisats i 1966

års statsverksproposition. Utskottet anser inte att det föreligger behov av

någon framställning till Kungl. Maj :t i ämnet.

Motionärerna anser vidare att en snar utökning av försöksverksamheten

med marknadsmässig lön inom anstaltsvården bör ske. Ifrågavarande

försöksverksamhet, som enligt statsmakternas beslut år 1963 får ske vid

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

Tillbergaanstalten, har ännu inte kommit i gång. I motionerna 1: 205 och

II: 264, vilka utskottet avser ta upp till behandling nedan under punkten 51,

föreslås viss personalförstärkning som enligt motionärerna möjliggör att

verksamheten kan påbörjas. I motionerna I: 203 och II: 263 anförs att så

snart resultat av försök vid Tillbergaanstalten kunnat iakttas, bör försöksverksamheten

utsträckas. Utskottet, som anser att försöksverksamheten vid

nämnda anstalt snarast bör komma till stånd, vill erinra om att den utredning

som nyligen tillsatts för att utreda frågan angående lagstiftningen om

behandling vid fångvårdsanstalt in. in. enligt sina direktiv skall ta upp hela

frågan om avlöningssystemet till prövning. Utskottet är mot bakgrund härav

inte berett tillstyrka yrkandet om skrivelse till Kungl. Maj :t angående

utsträckt försöksverksamhet. Vad utskottet anfört om att sätta i gång försöksverksamheten

vid Tillbergaanstalten bör bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.

Motionärerna tar slutligen upp frågan om hur socialvårdsmyndigheterna

skall få kännedom om den intagnes behov av stöd och föreslår att styresmän

för fångvårdsanstalter och häkten uppmanas att vid nyintagningar

kontakta nämnda myndigheter härom. Vid bedömningen av ett motionsförslag

av i huvudsak motsvarande innebörd vid 1965 års riksdag — vilket

avsåg underrättelseplikt vid samtliga frihetsberövande åtgärder — uttalade

andra lagutskottet i sitt utlåtande nr 39 bl. a., att det var befogat att de

genom motionerna aktualiserade frågorna ägnades ökad uppmärksamhet

samt att det med hänsyn härtill syntes lämpligt att Kungl. Maj :t lät utfärda

en cirkulärskrivelse i ämnet. Riksdagen gav i skrivelse till Kungl. Maj :t

(nr 167) till känna vad utskottet anfört. Enligt vad som är upplyst för utskottet

övervägs frågan, såvitt gäller intagna på anstalter inom socialvården

m. m., inom socialdepartementet. Hithörande spörsmål i fråga om häktade

in. fl. var uppe till behandling även vid 1966 års höstriksdag, i anledning

av motion om utredning av häktades ställning och rättssäkerhet. Enligt

första lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 39 borde behandlingen

av häktade ses över bl. a. i förevarande avseende. Utredningsarbetet

borde sammankopplas med en översyn av lagstiftningen om behandling i

fångvårdsanstalt. Riksdagen gav i skrivelse till Kungl. Maj :t (nr 326) till

känna vad första lagutskottet anfört. I direktiven till utredningen angående

lagstiftningen om behandling i fångvårdsanstalt instämmer departementschefen

i vad första lagutskottet anfört i hithörande frågor. Utskottet

finner någon riksdagens åtgärd i frågan inte påkallad.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Kriminalvårdsstyrelsen: Avlöningar

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av

6 377 000 kr.;

II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967 21

känna vad utskottet anfört om viss försöksverksamhet vid

Tillbergaanstalten;

in. att motionerna 1: 203 och II: 263 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

50 :o) Kriminalvårdsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt F 2, s. 76 och 77), vilket innebär en ökning av anslaget med

88 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kriminalvårdsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av

1 029 000 kr.

51 :o) Fångvårdsanstalterna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt F 3,

s. 77—79) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 97 344 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 88 140 000 kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Dahlén in. fl. (I: 205) och den andra inom andra kammaren av herr

Ohlin m. fl. (11:264), har motionärerna under hänvisning till motivering

i de likalydande motionerna I: 203 och II: 263 — såvitt nu är i fråga —

hemställt att riksdagen måtte anvisa medel för inrättande av två tjänster

som förste assistent och en tjänst som assistent för förberedande av intagnas

frigivning, psykologisk expertis enligt kriminalvårdsstyrelsens förslag,

tre extra ordinarie konsulenttjänster för fritids- och kontaktverksamhet, en

assistenttjänst vid Tillbergaanstalten och dessutom anvisa medel för en

förändring av de tre underläkartjänsterna vid Härianda, Härnösand och

Malmö till biträdande överläkartjänster och därför till Fångvårdsanstalterna:

Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa ett i förhållande till Kungl.

Maj :ts förslag med 516 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 97 860 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 263.

Utskottet. I fråga om tjänster för arbetsuppgifter i samband med de intagnas

frigivning hemställde kriminalvårdsstyrelsen om medel för fyra förste

assistenttjänster och sju assistenttjänster. Departementschefen har beräknat

medel för två förste assistent- och sex assistenttjänster. Motionsyrkandet

i denna del överensstämmer med kriminalvårdsstyrelsens förslag. Även

i övrigt innebär motionsförslaget att yrkanden som kriminalvårdsstyrelsen

gjort tas upp.

Totalt har departementschefen beräknat medel som möjliggör en ökning

med 24 befattningshavare vid anstalterna och vidare att ungefär hälften av

det arbetstidsbortfall som arbetstidsförkortningen nästa budgetår enligt

kriminalvårdsstyrelsen medför kan kompenseras. Den ytterligare personal
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

ökning som motionärerna föreslår anser utskottet i och för sig angelägen.

I det rådande läget anser sig utskottet dock inte kunna förorda att riksdagen

frångår den avvägning som departementschefen gjort.

De tjänsteförändringsfrågor som motionärerna tar upp och som går ut

på att tre tjänster som underläkare vid rättspsykiatriska kliniker inom tre

fångvårdsanstalter skall bytas ut mot tre tjänster som biträdande överläkare,

bör enligt utskottet ses i sammanhang med den översyn av personalorganisationen

vid de rättspsykiatriska klinikerna som utskottet närmare

berört under punkten 49. Utskottet avstyrker förslaget.

Utskottet avstyrker alltså motionerna I: 205 och II: 264 såvitt nu är i fråga.

Mot departementschefens anslagsberäkning har utskottet ingen erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 205 och II: 264, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av

97 344 000 kr.

52 :o) Fångvårdsanstalterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt F 4, s. 79—81), vilket innebär en ökning av anslaget med

4,3 milj. kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av

32 653 000 kr.

53 :o) Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt F 5, s. 81), vilket innebär en minskning

av anslaget med 3 145 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och

verktygsutrustning m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa

ett reservationsanslag av 855 000 kr.

54:o) Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av inventarier m. m. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt F 6, s. 81 och 82), vilket innebär

en minskning av anslaget med 4 728 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning

av inventarier m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa

ett reservationsanslag av 1 272 000 kr.

55:o) Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och transport av

baracker m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt F 7, s. 82), vilket

innebär en minskning av anslaget med 3 750 000 kr., hemställer utskottet,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

23

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Anskaffning,

montering och transport av baracker in. in. för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.

56 :o) Ersättning för vård på anstalter som ej tillhör kriminalvården, m. m.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt F 8, s. 82 och 83), vilket innebär

en ökning av anslaget med 500 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vård på anstalter

som ej tillhör kriminalvården, in. in. för budgetåret 1967/

68 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kr.

57 :o) Centrala nämnderna. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

F 9, s. 83 och 84), vilket innebär en ökning av anslaget med 48 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Centrala nämnderna för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 238 000 kr.

58 :o) Övervakningsnämnderna. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt F 10, s. 84), vilket innebär en ökning av anslaget med 295 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Övervakningsnämnderna för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 1 650 000 kr.

59 :o) Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

(punkt F 11, s. 84—86) föreslagit riksdagen att till Skyddskonsulentorganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av

7 193 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 190 000 kr.

I de under punkten 51 angivna likalydande motionerna I: 205 och II: 264

har — såvitt nu är i fråga — hemställts att riksdagen måtte anvisa medel

för inrättande av fem slcyddsassistenttjänster och i anledning därav till

Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa

ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 150 000 kr. förhöjt anslag

av 7 343 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 263.

Utskottet. I fråga om handläggande personal för skyddskonsulentorganisationen

för nästa budgetår föreslog kriminalvårdsstyrelsen en ökning med

fem tjänster. Departementschefen har beräknat medel för två sådana

tjänster. Motionärerna föreslår en ökning med fem tjänster för föredragande

personal utöver vad departementschefen förordat.

Mot bakgrund av att även under avlöningsanslaget för fångvårdsanstal
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

terna beräknats medel för en avsevärd personalförstärkning vad gäller frivården

— åtta assistent- eller förste assistenttjänster — anser utskottet att

departementschefens förslag under förevarande anslag är avvägt på ett

godtagbart sätt. Motionerna 1: 205 och II: 264 avstyrks därför såvitt nu är

i fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 205 och II: 264, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Skyddskonsulentorganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 7 193 000 kr.

60 :o) Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt F 12, s. 86 och 87), vilket innebär en ökning

av anslaget med 118 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skyddskonsulentorganisationen:

Omkostnader för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 1 252 000 kr.

61 :o) Ersättningar till övervakare. Kungl. Maj :t har (punkt F 13, s. 87)

föreslagit riksdagen att till Ersättningar till övervakare för budgetåret 1967/

68 anvisa ett förslagsanslag av 6,5 milj. kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 milj. kr.

I de under punkten 21 angivna likalydande motionerna I: 402 och II: 504

har — såvitt nu är i fråga — hemställts att riksdagen måtte besluta om en

höjning fr. o. in. den 1 januari 1968 av arvodet till övervakare med 15 kr.

till 40 kr. per månad och fall, därvid 25 kr. skall utgöra ersättning för uppdraget

och 15 kr. ersättning för kostnader i samband med detta.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:438.

Utskottet hade i samband med behandlingen av förevarande anslag vid

1966 års riksdag hl. a. att pröva ett motsvarande yrkande om höjning av

övervakararvodena. Med hänvisning till att ytterligare utredning angående

arvodenas storlek ansågs erforderlig, avstyrkte utskottet motionsyrkandet

men förutsatte samtidigt att förslag i frågan snabbt skulle kunna läggas

fram för riksdagen.

En utredning i syfte att utröna hur lämpliga övervakare skall finnas att

tillgå i tillräckligt antal har tillsatts i mars 1966. Enligt sina direktiv skall

utredningen bl. a. behandla arvodesfrågan, och enligt vad som är upplyst

för utskottet beräknas utredningen slutföra sitt uppdrag under första hälften

av innevarande år. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet yrkandena i

motionerna I: 402 och II: 504 såvitt nu är i fråga.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

25

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Ersättningar till övervakare för

budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 6 500 000

kr.;

II. att motionerna 1: 402 och II: 504, såvitt nu är i fråga,

icke må bifallas av riksdagen.

62 :o) Kurser för övervakare och personundersökare. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt F 14, s. 87 och 88), vilket innebär en minskning av

anslaget med 30 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för övervakare och personundersökare

för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 kr.

63 :o) Understöd åt villkorligt frigivna m. fl. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt F 15, s. 88), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt villkorligt frigivna

in. fl. för budgetåret 1967/68 anvisa ett anslag av 1 250 000

kr.

64 :o) Bidrag till Svenska skyddsförbundet. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt F 16, s. 88), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska skyddsförbundet

för budgetåret 1967/68 anvisa ett anslag av 60 000 kr.

Diverse

65 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Kriminalvårdsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. Ersättning

till försvarets fastighetsfond för fångvårdsanstalten i Hälsingborg. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna G 1—4, s. 89 och 90) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Kriminalvårdsstyrelsens delfond 13 525 000 kr.;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond 37 323 000 kr.;

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

c) till Ersättning till domänverkets fond för upplåten

mark 379 000 kr.;

d) till Ersättning till försvarets fastighetsfond för fångvårdsanstalten

i Hälsingborg 67 000 kr.

66 :o) Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt G 5, s. 90), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utgivande av författningskommentarer

m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag''

av 15 000 kr.

67 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. inom privaträttens

område. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt G 6, s. 90

och 91), vilket innebär en minskning av anslaget med 3 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. inom privaträttens område för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kr.

68 :o) Bidrag till Nordisk Domssamling. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt G 7, s. 91), vilket innebär en ökning av medelsanvisningen med

7 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Nordisk Domssamling för

budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 23 000

kr.

69 ro) Bidrag till politiska partier. Kungl. Maj :t har (punkt G 8, s. 91) föreslagit

riksdagen att till Bidrag till politiska partier för budgetåret 1967/68

anvisa ett förslagsanslag av 23 milj. kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 23 milj. ler.

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat följande motioner,

nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Holmberg m. fl. (I: 53) och den andra inom andra kammaren av herr

Bohman m. fl. (II; 73), i vilka motionärerna under åberopande av innehållet

i de likalydande motionerna I: 45 och II: 63 hemställt att riksdagen måtte

avslå det till Bidrag till politiska partier för budgetåret 1967/68 äskade

förslagsanslaget av 23 milj. kr.;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

27

dels ock en inom andra kammaren av herrar Rubin och Sjöholm väckt

motion (II: 232), i vilken motionärerna — i vad motionen hänvisats till

statsutskottet — hemställt att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag

om att ett bidrag av 23 milj. kr. skall anvisas till de politiska partierna för

budgetåret 1967/68.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna 1: 45

och II: 232.

Utskottet. Bidrag till politiska partier utgår enligt principer som har fastställts

av 1965 års riksdag.

I motionerna I: 53 och II: 73 samt 11:232 yrkas avslag på Kungl. Maj :ts

anslagsäskande för ändamålet. Skälen mot bidragssystemet utvecklas närmare

i motionerna I: 45 och II: 232.

Det bör erinras om att i sistnämnda motioner vidare hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att dessa motioner överlämnades

till grundlagberedningen för beaktande av däri angivna riktlinjer

och synpunkter, samt att riksdagen den 15 februari 1967 har beslutat att

sistnämnda yrkanden inte skulle föranleda någon riksdagens åtgärd. I denna

fråga hänvisar utskottet till konstitutionsutskottets av riksdagen godkända

utlåtanden nr 8 och 9.

Yrkandet i motionerna I: 53 och II: 73 samt II: 232 om avslag på Kungl.

Maj :ts medelsäskande avstyrks.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:53 och 11:73 samt

II: 232, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga, till Bidrag

till politiska partier för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 23 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

Domänverket

70 :o) Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt Ju: 1, s, 92) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förvärv av jordbruksfastigheter för

kriminalvården för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 kr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

Statens allmänna fastighetsfond

71 :o) Polishus in. m. Kungl. Maj :t har (punkt Ju: 1, s. 92 och 93) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna köpekontrakt

avseende förvärv av polishus, enligt vilka erläggandet av köpeskillingen

fördelas på tre budgetår, dels till Polishus m. in. för budgetåret 1967/68

anvisa ett investeringsanslag av 40 milj. kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 40 milj. kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Dahlén och Bengtson (I: 509) och den andra inom andra kammaren

av herrar Hedlund och Ohlin (11:646) har hemställts att riksdagen måtte

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna köpekontrakt avseende förvärv

av polishus, enligt vilka erläggandet av köpeskillingen fördelas på fyra

budgetår i stället för tre som departementschefen föreslår, dels till Polishus

in. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj :ts

förslag med 20 milj. kr. minskat investeringsanslag av 20 milj. kr.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 646.

Utskottet. Det bemyndigande att godkänna köpekontrakt avseende förvärv

av polishus som Kungl. Maj :t har hemställt om bör enligt departementschefen,

såvitt gäller godkännande av köpekontrakt nästa budgetår, medföra

kostnader om högst 20 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1968/69 och

1969/70.

I motionerna 1:509 och 11:646 anförs, att i det nu mycket ansträngda

budgetläget hälften av de förvärv som departementschefen beräknat medel

för nästa budgetår bör kunna skjutas något mer på framtiden och yrkas

att riksdagen för nästa budgetår anvisar 20 milj. kr. under förevarande

anslag. För att möjliggöra att kontrakt avseende köp till ett värde av 80

milj. kr. — vilket Kungl. Maj :ts förslag innebär — ändå skall kunna godkännas

nästa budgetår, hemställer motionärerna att Kungl. Maj :t skall bemyndigas

att godkänna köpekontrakt avseende förvärv enligt vilka köpeskillingens

erläggande fördelas på fyra år i stället för på tre år.

Det belopp om 80 milj. kr. som både enligt Kungl. Maj :ts och motionärernas

förslag skulle utgöra ramen för kontraktsslutande nästa budgetår

motsvarar den medelsåtgång byggnadsstyrelsen beräknat för nästa budgetår.

För en bedömning av frågan om storleken av medelsanvisningen för nästa

budgetår anser utskottet att en uppskattning av det totala medelsbehovet även

för tiden närmast efter budgetåret 1967/68 har intresse. Enligt vad utskottet

inhämtat har byggnadsstyrelsen i sin långtidsplanering beräknat att inlösen

av polishus bör ske för totalt ca 180 milj. kr. under budgetåren 1968/

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967 29

69—1970/71. Vidare har styrelsen räknat med ett byggande i statlig regi

av avsevärd omfattning under nämnda tid.

Utskottet anser det inte önskvärt att takten för inlösande av polishus

m. in. minskas och avstyrker motionerna I: 509 och II: 646.

Utskottet har intet att erinra mot departementschefens uttalande, att det

i vissa fall kan vara lämpligt att tillgodose behovet av lokaler genom nybyggnad

i statlig regi.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 509 och II: 646

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna köpekontrakt

avseende förvärv av polishus, enligt vilka erläggandet av

köpeskillingen fördelas på tre budgetår;

b) till Polishus m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett

investeringsanslag av 40 000 000 kr.

72 :o) Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt Ju: 2, s. 93—95), vilket innebär en med 6 milj. kr.

minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården

för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag

av 25 000 000 kr.

Stockholm den 21 februari 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Einar Persson, Birger Andersson,

Fritz Persson, Svensson, Kaijser, fru Wallentheim, herrar Ottosson,

Mårtensson, Per Jacobsson, Edström, Björk, Strandberg, Nils-Eric Gustafsson

och Harald Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Almgren,

Eliasson i Sundborn, Mellqvist, Nihlfors, Bergman, Gustafsson i Skellefteå,

Lindholm, Fagerlund, fru Holmberg, herrar Nilsson i Tvärålund,

Mundebo, Gustavsson i Ängelholm och fröken Ljungberg.

Reservationer

1) vid punkten lb (Rikspolisstyrelsen: Avlöningar) av herr Gustafsson

i Skellefteå.

2) vid punkten 21 (Lokala polisorganisationen: Avlöningar)

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

a) av herrar Kaijser, Ottosson, Per Jacobsson, Edström, Strandberg, NilsEric

Gustafsson, Harald Pettersson, Bohman, Eliasson i Sundborn, Nihlfors,

Gustafsson i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund, Mundebo och fröken Ljungberg,

vilka ansett att utskottet i anledning av motionerna 1: 206 och II: 265

samt I: 402 och II: 504 bort hemställa att riksdagen anvisar medel för ytterligare

personalökning, och att därför

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9, som börjar med »I det»

och slutar med »Kungl. Maj :ts förslag», bort ha följande lydelse:

»Den förstärkning av polisen som departementschefen föreslår är emellertid

otillräcklig. Den svarar inte ens mot den beslutade arbetstidsförkortningen,

vilken för helår kan beräknas medföra ett bortfall motsvarande

närmare 400 tjänster. Rikspolisstyrelsen har i årets petita begärt att den

lokala polisorganisationen tillföres 969 tjänster. I princip bör rikspolisstyrelsen

äga bestämma placeringen av tillskotten av polispersonal, varvid förutsättes

att de mest angelägna behoven tillgodoses.

En ökning med 100 polistjänster jämte 25 tjänster för biträdespersonal,

utöver de 250 nya tjänster departementschefen föreslår förefaller i den nuvarande

situationen vara nödvändig.

Utskottet har inte i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts

förslag.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

ävensom motionerna 1:206 och 11:265 samt 1:402 och II:

504, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Lokala polisorganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa

ett förslagsanslag av 458 800 000 kr., varav 105 000 000 kr.

att avräknas mot automobilskattemedlen;»

b) av herrar Kaijser, Ottosson, Per Jacobsson, Edström, Strandberg,

Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Bohman, Eliasson i Sundborn,

Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund, Mundebo och fröken

Ljungberg, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka i motionerna I: 206 och

II: 265 begärd treårsplan, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9, som börjar med »I fråga om»

och slutar med »inte påkallad», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening bör sådan planering som avses i motionerna

1:206 och 11:265 komma till stånd och därav föranlett förslag föreläggas

nästa års riksdag. Utskottet tillstyrker därför motionerna i denna del.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må i anledning av motionerna 1:206

och II: 265, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t

begära att rikspolisstyrelsen får i uppdrag att uppgöra en

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

31

treårsplan för personalupprustning av polisen och att förslag

på grundval av denna plan förelägges nästa års riksdag;»
3)

vid punkten 22 (Lokala polisorganisationen: Omkostnader) av herrar

Kaijser, Ottosson, Per Jacobsson, Edström, Strandberg, Nils-Eric Gustafsson,

Harald Pettersson, Bohman, Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Gustafsson

i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund, Mundebo och fröken Ljungberg, vilka —•

under förutsättning av bifall till reservationen 2 a) — ansett att utskottet

i anledning av motionerna 1:402 och 11:504 bort hemställa att riksdagen

anvisar ytterligare medel under förevarande anslag, och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Den ökning utöver departementschefens förslag med 100 polistjänster

jämte 25 tjänster för biträdespersonal som föreslagits under punkten 21

medför att medel bör beräknas även för ökade omkostnader för den lokala

polisorganisationen. Omkostnadsanslaget bör därför i förhållande till Kungl.

Maj :ts förslag uppräknas med 200 000 kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna I: 402 och II: 504, nämnda motioner såvitt

nu är i fråga, till Lokala polisorganisationen: Omkostnader

lör budgetåret 1907/68 anvisa ett förslagsanslag av

51 350 000 kr., varav 11 750 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

»

4) vid punkten 4,9 (Kriminalvårdsstyrelsen: Avlöningar) av herrar Per

Jacobsson, Edström, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå och Mundebo, vilka

ansett att utskottet i anledning av motionerna I: 203 och II: 263 bort hemställa

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om vissa av de

åtgärder som anges i motionerna, och att därför

dels det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 18 börjar med »Motionärerna

önskar» och på s. 19 slutar med »tillstyrka förslaget», bort ha följande

lydelse:

»Utskottet delar motionärernas uppfattning att kriminalvården fortfarande

tillhör ett av våra mest eftersatta vårdområden. Trots att kriminalvården

i Sverige är materiellt välutrustad jämfört med andra länder, ger

den ett alltför obetydligt resultat av samhällets insatser. Sålunda beräknas

omkring 70—75 % av de anstaltsintagna återfalla till brott efter anstaltstiden.

En upprustning på olika områden synes därför enligt utskottets mening

angelägen.

Motionärerna har pekat på ett antal reformer inom kriminalvården, syftande

till sådan upprustning.

Bl. a. har de påtalat behovet av en ökad lcriminologisk forskning för att

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

kriminalvården i framtiden skall kunna utvecklas till att ge bättre resultat.

Särskilt har därvid understrukits behovet av ett behandlingsforskningsorgan

inom kriminalvårdsstyrelsen, varom motionärerna föreslagit en snabbutredning.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en utvidgad kriminologisk

forskning är synnerligen angelägen. Den behandlingsforskning som

f. n. bedrivs bl. a. med anlitande av medel från andra huvudtitelns kommittéanslag

måste enligt utskottets mening anses otillräcklig. Utskottet biträder

därför motionärernas förslag om utredning av frågan om inrättande av ett

organ för behandlingsforskning inom kriminalvårdsstyrelsen.

Kriminalvårdsstyrelsen har hemställt att en kriminalvårdsskola skall få

uppföras inom en kostnadsram av 10 milj. kr. och har beräknat en medelsåtgång

av 1,5 milj. kr. för nästa budgetår. I motionerna yrkas att riksdagen

i skrivelse till Ivungl. Maj :t hemställer att kriminalvårdsskolan snarast uppförs.

Utskottet vill betona vikten av en god utbildning av personal inom

kriminalvården och anser att ett uppförande av den föreslagna kriminalvårdsskolan

skulle på ett värdefullt sätt effektivisera den utbildning som

nu bedrivs vid olika kursgårdar. Utskottet tillstyrker motionärernas förslag

på denna punkt.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19, som börjar »Så länge» och

slutar med »inte ske», bort ha följande lydelse:

»Så länge de rättspsykiatriska klinikerna måste inrymmas i fångvårdsanstalter

täcks deras personalbehov från anstalternas personalstat. Kriminalvårdsstyrelsen

har inte föreslagit någon ökning av ifrågavarande personal

för nästa budgetår. Motionärerna vill ha utrett i vad mån en ökning

av psykiaterpersonalen vid fångvårdsanstalterna skulle medföra ökad kapacitet

för det rättspsykiatriska undersökningsväsendet och önskar vidare att

personalförstärkning sker i enlighet med utredningens resultat. Enligt upplysningar

utskottet erhållit är avsikten att hela frågan om personalorganisationen

för såväl det rättspsykiatriska undersökningsväsendet som för

de psykiatriska vårdfunktionerna på fångvårdsanstalterna skall tas upp till

prövning i samband med att de särskilda rättspsykiatriska klinikerna färdigställts.

Utskottet anser att det är utomordentligt otillfredsställande med

de långa väntetiderna för genomgående av rättspsykiatrisk undersökning.

Åtgärder måste omgående vidtagas för att söka korta ned dessa väntetider.

Den av motionärerna föreslagna åtgärden skulle kunna medverka till detta.

Eftersom ett resultat av den angivna översynen av personalorganisationen

inom det rättspsykiatriska undersökningsväsendet in. in. som skall företagas

i samband med att de rättspsykiatriska klinikerna färdigställts icke

torde komma till stånd på ännu flera år, anser utskottet den av motionärerna

förordade snabbutredningen vara väl befogad.»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 203

och II: 263 i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om för
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

33

slag syftande till uppförande av den av kriminalvårdsstyrelsen

föreslagna kriminalvårdsskolan ävensom om utredning

i syfte att undersöka fångvårdsanstalternas behov av

psykiatrisk personal och förslag om personalförstärkningar

i enlighet med utredningens resultat samt om en snabbutredning

om inrättandet av ett behandlingsforskningsorgan

vid kriminalvårdsstyrelsen.»

5) vid punkten 51 (Fångvårdsanstalterna: Avlöningar) av herrar Per

Jacobsson, Edström, Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Eliasson i

Sundborn, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund och Mundebo,

vilka ansett att utskottet hort tillstyrka motionerna I: 205 och II: 264,

såvitt nu är i fråga, och att därför

dels det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 21 börjar med »Totalt

har» och på s. 22 slutar med »ingen erinran», bort ha följande lydelse:

»Totalt har departementschefen beräknat medel som möjliggör en ökning

med 24 befattningshavare vid anstalterna och vidare att ungefär hälften av

det arbetstidsbortfall som arbetstidsförkortningen nästa budgetår enligt

kriminalvårdsstyrelsen innebär kan kompenseras. Utskottet, som funnit att

kriminalvårdsstyrelsens äskanden måste betecknas såsom minimikrav och

Kungl. Maj :ts förslag sålunda otillräckliga, anser den av motionärerna

föreslagna personalförstärkningen väl avvägd och tillstyrker därför motionerna.

Även de tjänsteförändringsfrågor, som tas upp av motionärerna, och som

syftar till en förstärkning av den psykiatriska sidan inom vissa fångvårdsanstalter,

finner utskottet angelägna. Också på denna punkt tillstyrker utskottet

därför motionerna.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:205 och 11:264, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Fångvårdsanstalterna:

Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 97 860 000 kr.»

6) vid punkten 59 (Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar) av herrar

Per Jacobsson, Edström, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå och Mundebo,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 205 och II: 264,

såvitt nu är i fråga, och att därför

dels det avsnitt av utskottets utlåtande, som på s. 23 börjar med »Mot

bakgrund» och på s. 24 slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening är en förstärkning av frivården synnerligen angelägen.

Även om vissa förstärkningar föreslagits av Kungl. Maj :t måste

enligt utskottets mening skyddskonsulentorganisationen — som utgör rygg
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

raden i frivårdsorganisationen — ytterligare förstärkas. Utskottet tillstyrker

därför motionerna på denna punkt.»

dels ock ansett utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 205 och II: 264, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Skyddskonsulentorganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa ett

förslagsanslag av 7 343 000 kr.»

7) vid punkten 69 (Bidrag till politiska partier) av herrar Kaijser, Ottosson,

Strandberg, Bohman och fröken Ljungberg, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionerna I: 53 och II: 73 samt II: 232, sistnämnda motion

såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets yttrande och hemställan bort

ha följande lydelse:

»Bidrag till politiska partier utgår enligt principer som har fastställts av

1965 års riksdag. I motionerna I: 53 och II: 73 samt II: 232 yrkas på avslag

på Kungl. Maj :ts anslagsäskande för ändamålet. Skälen mot bidragssystemet

utvecklas närmare i motionerna I: 45 och II: 232.

Utskottet som finner de i motionerna anförda motiven för avslag på

Kungl. Maj :ts förslag om statsbidrag till de politiska partierna övertygande,

hemställer,

att riksdagen må med bifall till motionerna 1:53 och

II: 73 samt II: 232, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga,

avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag för budgetåret 1967/

68 till bidrag till politiska partier.»

8) vid punkten 71 (Polishus in. in.) av herrar Ottosson, Per Jacobsson,

Edström, Strandberg, Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Bohman,

Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund

och Mundebo, vilka ansett att utskottet hort tillstyrka motionerna 1:509

och II: 646, och att därför

dels det avsnitt av utskottets utlåtande, som på s. 28 börjar med »För en»

och på s. 29 slutar med »och II: 646», bort ha följande lydelse:

»Även om utskottet erfarit att byggnadsstyrelsen i sin långtidsplanering

beräknat en betydande inlösen av polishus under de närmaste åren, finner

utskottet det nödvändigt att, med hänsyn till det ansträngda budgetläget,

skjuta vissa av de förvärv som departementschefen planerar för nästa budgetår

på framtiden. Investeringsanslaget för budgetåret 1967/68 bör därför

utgöra 20 milj. kr. i enlighet med yrkande i motionerna I: 509 och II:

646. Kungl. Maj :t bör bemyndigas att godkänna köpekontrakt avseende förvärv

av polishus, enligt vilka erläggandet av köpeskillingen fördelas på

fyra budgetår i stället för tre som departementschefen föreslår.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

35

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts proposition

samt med bifall till motionerna I: 509 och II: 646

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna köpekontrakt

avseende förvärv av polishus, enligt vilka erläggandet av

köpeskillingen fördelas på fyra budgetår;

b) till Polishus m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett

investeringsanslag av 20 000 000 kr.»

Särskilt yttrande

vid punkten 14- (Rikspolisstyrelsen: Avlöningar) av herr Bohman och

fröken Ljungberg, vilka beträffande tillsättandet av kommissarie- och assistenttjänster

inom polisväsendet anfört följande:

»Departementschefen framhåller i propositionen att inte bara uttagningen

till utbildning utan också tjänstetillsättning skall ske centralt. Det centrala

tillsättningsförfarandet bör begränsas till tjänster i kommissarie- och

assistentgraderna. Vid tillsättningsförfarandet skall yttranden givetvis inhämtas

från lokala och regionala instanser.

I motionerna I: 524 och II: 658 framhålles att det nya tillsättningsförfarandet

innebär en minskning av länsstyrelsernas befogenheter och uppgifter

inom polisväsendet. Motionärerna tvekar inför genomförandet av en sådan

reform innan den sittande länsförvaltningsutredningen avlämnat sitt

betänkande.

Vi finner att motionärernas synpunkter är värda beaktande vid departementschefens

slutgiltiga ställningstagande till de i propositionen behandlade

utbildnings- och tillsättningsfrågorna.»

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:2 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1967/68 för kungl. hovoc s. 1 i texten