Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1967/68 till internationellt utvecklingsbistånd jämte i ämnet väckta motioner.

1967-04-11 · 38 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:53, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1967/68 till internationellt utvecklingsbistånd jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

1

Nr 53

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag för budgetåret

1967/68 till internationellt utvecklingsbistånd jämte

i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

l:o) Motioner angående utskottsbehandlingen av frågor rörande utvecklingsbiståndet.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren av fru Lindström m. fl. (I: 684) och den andra inom andra

kammaren av herr Wahlund m. fl. (II: 851), har hemställts att motionerna

»överlämnas till vederbörande utskott för att av dem tagas i beaktande vid

överläggning inom utskotten angående behandlingen av det stora frågekomplex

som u-landshjälpen utgör».

Beträffande motiveringen till motionsyrkandet får utskottet hänvisa till

motionen I: 684.

Motionerna har förutom till statsutskottet hänvisats till lagutskott samt

till bevillnings- och bankoutskotten.

Utskottet har inte funnit motionerna påkalla någon utskottets åtgärd,

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Riktlinjer för ock planläggning av utvecklingsbiståndet

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Nyman m. fl. (I: 47) och den andra inom andra kammaren av herr

Rimmerfors m. fl. (II: 65),

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Blomquist (I: 82) och den andra inom andra kammaren av fru

Sundberg m. fl. (II: 113),

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Werner (I: 131) och den andra inom andra kammaren av herr

Hermansson m. fl. (II: 166),

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 53

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Blomquist (I: 262) och den andra inom andra kammaren av herr

Rubin m. fl. (II: 340),

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Dahlén och Bengtson (1:382) och den andra inom andra kammaren

av herrar Hedlund och Ohlin (II: 484),

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ahlmark m. fl. (I: 476) och den andra inom andra kammaren av

herr Ullsten in. fl. (11: 614),

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Nils-Eric Gustafsson (1:478) och den andra inom andra kammaren

av herrar Larsson i Borrby och Mattsson (II: 607),

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Holmberg in. fl. (1:479) och den andra inom andra kammaren

av herr Bohman m. fl. (II: 603),

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fröken Mattson och herr Torsten Hansson (I: 482) och den andra inom

andra kammaren av herr Carlsson i Tyresö in. fl. (II: 604),

dels en inom andra kammaren av herrar Wiklund i Stockholm och Gustavsson

i Alvesta väckt motion (II: 169),

dels ock en inom andra kammaren av herr Hansson i Skegrie väckt motion

(11:483).

Vid sina överväganden har utskottet även beaktat de uttalanden som i

här behandlade ämnen gjorts av riksdagens revisorer i deras berättelse

över den år 1966 av dem verkställda granskningen av statsverket (§ 1

Den svenska biståndsverksamheten).

Under punkterna 2—8 i det följande redovisas de här aktuella yrkandena

i nu nämnda motioner liksom revisorernas uttalanden.

2:o) 1 procent-målet. I de likalydande motionerna I: 131 och II: 166 har

hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte uttala sig för att målsättningen

1 procent av bruttonationalprodukten i u-landshistånd skall ha

uppnåtts senast vid slutet av 1960-talet.

I de likalydande motionerna 1: 382 och II: 484 har hemställts, såvitt nu

är i fråga, att riksdagen måtte begära att regeringen till nästa års riksdag

framlägger en tidsplan för förverkligandet av 1962 års riksdagsbeslut

om biståndsverksamhetens närmaste mål 1 procent av bruttonationalprodukten.

I de likalydande motionerna 1: 482 och II: 604 har hemställts, såvitt nu

är i fråga, att riksdagen anhåller att Kungl. Maj :t måtte för nästa års riks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

3

dag redovisa sina planer på u-hjälpens utbyggnadstakt och den tidpunkt

för 1 procent-målets förverkligande som ingår i dessa planer.

Beträffande motiveringarna för motionsyrkandena får utskottet hänvisa

till motionerna 11: 166, II: 484 och II: 604.

Riksdagens revisorer har i sin berättelse (s. 105) uttalat följande.

Enligt de riktlinjer som bestämts för den svenska biståndsverksamheten

skall denna fortsätta att utvidgas, till dess för ändamålet anvisade

medel motsvarar en procent av nationalinkomsten. Den princip

som därmed fastställts är från budgetteknisk synpunkt tämligen unik;

för flertalet statsutgifter gäller att de icke i förväg är fixerade till något

visst belopp utan till sin omfattning prövas efter föreliggande behov och

aktuella möjligheter att tillgodose dessa. Enligt revisorernas mening bör

man heller icke bortse från att den angivna principen inrymmer en viss

fara, då den kan uppfattas som ett tvång att nå fram till en viss utgiftssumma

oavsett eljest föreliggande omständigheter. Det synes därför önskvärt

att man för framtiden undviker dylika irrationella bindningar.

Utskottet. Genom bifall till propositionen nr 100 fastställde 1962 års riksdag

riktlinjer för det svenska utvecklingsbiståndet, vilka innefattade att

strävandena skulle inriktas på att successivt öka den svenska biståndsgivningen

till en nivå motsvarande 1 procent av bruttonationalprodukten. Enligt

propositionen måste biståndets omfattning årligen avvägas med hänsyn

bl. a. till det samhällsekonomiska läget, varför den successiva utgiftsökningen

inte borde ges automatisk karaktär.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 135 år 1962 anslöt sig utskottet

till den föreslagna målsättningen och uttalade, i anledning av motionsförslag

om en årlig ökningstakt ej understigande 0,1 procent av bruttonationalprodukten,

att en dylik fastlåsning ej borde ifrågakomma.

Vid 1966 års riksdag väcktes motioner med förslag av väsentligen samma

innebörd som yrkandena i motionerna I: 131 och II: 166, I: 382 och II: 484

samt I: 482 och II: 604. Utskottet erinrade med anledning härav i sitt utlåtande

nr 45 om utvecklingen av biståndsanslagen under de närmast föregående

åren och konstaterade, att riksdagens tidigare uttalanden om innebörden

av den antagna målsättningen alltjämt ägde giltighet.

Under de fem år som förflutit sedan 1962 års riksdagsbeslut har biståndsbehoven

fortsatt att stiga samtidigt som Sveriges förmåga att lämna bistånd,

om den mätes i nationalproduktens tillväxt, ökat. I förhållande till bruttonationalprodukten

har de statliga biståndsanslagen fördubblats från budgetåret

1962/63 (0,17 procent) till innevarande budgetår (0,33 procent);

de av Kungl. Maj :t för budgetåret 1967/68 föreslagna anslagen motsvarar

ca 0,38 procent av bruttonationalprodukten. Mot denna bakgrund anser

utskottet att eu väsentlig utbyggnad av det svenska utvecklingsbiståndet bör

komma till stånd och förordar, att en plan härför förelägges 1968 års riksdag.

Denna plan bör sikta till en utbyggnad av en sådan storleksordning, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

det totala biståndet successivt uppnår en nivå som svarar mot 1 procent av

bruttonationalprodukten. Utskottet förutsätter härvid, att kostnadssidan blir

föremål för redovisning inom ramen för budgetens långtidsplanering.

Utskottet vill understryka, att en plan av det förordade slaget skulle ha

sitt största värde däri, att den gav ett otvetydigt uttryck för Sveriges vilja att

realisera den målsättning som riksdagen antagit. Takten i planens förverkligande

måste av naturliga skäl bli beroende av eu rad faktorer av bl. a.

praktisk och samhällsekonomisk natur som inte på förhand kan överblickas.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 382 och

II: 484 samt I: 482 och II: 604, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att en

plan för utvecklingsbiståndets utbyggnad med sikte på ett

totalt bistånd motsvarande 1 procent av bruttonationalprodukten

förelägges 1968 års riksdag;

b) att motionerna I: 131 och II: 166, såvitt nu är i fråga,

icke må av riksdagen bifallas.

3:o) Utredning om det fortsatta utvecklingsbiståndet. I de likalydande

motionerna I: 131 och II: 166 har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

i skrivelse till regeringen hemställer om utredning om de framtida

formerna för den svenska biståndspolitiken, varvid huvuduppmärksamheten

inriktas på betydelsen av att den ekonomiska politiken i allmänhet

och utrikeshandelspolitiken i synnerhet utformas så att den bidrar till att

motverka den i humanitärt och ekonomiskt avseende ytterligt hotande utvecklingen

i världen.

I de likalydande motionerna I: 382 och II: 484 har hemställts, såvitt nu

är i fråga, att riksdagen hemställer att regeringen måtte i enlighet med vad

som sägs i motionerna tillsätta en utredning med parlamentariker, representanter

för näringsliv och mission samt vetenskaplig expertis för att

undersöka vägarna för en ökad svensk biståndsinsats.

I de likalydande motionerna I: 479 och II: 603 har hemställts, såvitt nu

är i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa,

att en allsidig utredning med representanter för staten, näringslivet, missionen

och de humanitära organisationerna tillsättes, vilken skyndsamt

bör överse riktlinjerna för den svenska u-landshjälpen — i avsikt att underlätta

en ökning av hjälpen — i enlighet med de principer och förslag

som anges i motionerna.

Beträffande motiveringarna för motionsyrkandena får utskottet hänvisa

till motionerna II: 166, II: 484 och I: 479.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

5

Utskottet har under nästföregående punkt uttalat sig för att 1968 års

riksdag förelägges en plan för utvecklingsbiståndets vidare utbyggnad i

syfte att förverkliga det uppställda 1 procent-målet.

I motionerna I: 382 och II: 484 samt I: 479 och II: 603 bär yrkats att eu

utredning med representation för olika intressegrupper tillsättes för att undersöka

vägarna för en ökad svensk biståndsinsats respektive överse riktlinjerna

för u-landshjälpen i avsikt att underlätta en ökning av denna. I

motionerna I: 131 och II: 166 har hemställts om utredning av den framtida

svenska biståndspolitiken med huvudvikten vid utrikeshandelspolitikens

utformning.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att de riktlinjer för det

svenska utvecklingsbiståndet som antogs av statsmakterna år 1962 inte därefter

i några väsentliga hänseenden ifrågasatts av riksdagen. Riksdagens uttalande

med anledning av propositionen 1962: 100 är väl ägnat att utgöra

grundvalen för den fortsatta och skyndsamma planering av biståndets utbyggnad

som förutsattes ske genom Kungl. Maj :ts försorg. I de propositioner

som utgjort underlag för biståndsverksamhetens utbyggnad därefter

(från en anslagsvolym av ca 130 milj. kr. till nu föreslagna drygt 400 milj.

kr.) har på en rad viktiga punkter de år 1962 uppdragna riktlinjerna utvecklats

och preciserats. Detta gäller såväl den tekniska och humanitära

som den finansiella biståndsverksamheten. Det gäller också den organisatoriska

ramen och de administrativa formerna för verksamheten. Sålunda har

riksdagen 1965 och 1966 med anledning av motionsvis framförda förslag

bekräftat de tidigare fastlagda riktlinjerna. Även i årets statsverksproposition

har på det finansiella utvecklingsbiståndets område berörts frågor av

principiell innebörd.

Genom riksdagens bifall till propositionen 1965: 63 angående det statliga

utvecklingsbiståndets administration skedde ställningstaganden rörande beredningen

av frågor om biståndspolitiken. I propositionen underströks bl. a.,

hurusom den centrala biståndsmyndighet som föreslogs inrättad skulle bära

det huvudsakliga ansvaret för utredning och planering inte bara av enskilda

projekt utan av hela biståndsverksamhetens avvägning och inriktning på

längre sikt. Den beredning i övrigt som föregår Kungl. Maj :ts beslut och förslag

till riksdagen förutsattes ske dels genom behandlingen inom Kungl.

Maj :ts kansli av biståndsmyndighetens årliga anslagsframställningar, dels

inom ramen för det samråd som avsågs äga rum i den för ändamålet samtidigt

inrättade biståndsberedningen, vari ingår företrädare för berörda departement

och för biståndsmyndigheten.

Den angivna ordningen har fungerat i praktiken endast under kort tid.

Biståndsmyndigheten, SIDA, i vars styrelse ingår företrädare för olika intresseområden

och som tilldelades en central roll i biståndsverksamhetens

fortsatta utbyggnad, har successivt byggts upp sedan mitten av 1965. Myndigheten

kan knappast förrän nu anses ha nått full kapacitet inom givna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

personalresurser för att bedriva det planeringsarbete soin förutsatts. Vissa

långtidsplaner och utredningsresultat har framlagts av SIDA i dess anslagsframställning

avseende nästa budgetår, och ytterligare resultat av planeringsarbetet

kan förväntas föreligga i en nära framtid.

Enligt vad utskottet inhämtat avser Kungl. Maj :t att under innevarande

år föranstalta om en intensifierad planering för en växande biståndsverksamhet.

I regeringsdeklarationen vid utrikesdebatten den 8 mars 1967 uttalade

utrikesministern bl. a., att regeringen avsåg »att gå vidare och utforma

ett progressivt u-hjälpsprogram, som skall motsvara vad den anser möjligt

och välmotiverat för vårt land att göra i den fortsatta kampen mot fattigdomen

i världen».

Vad angår konkreta utrednings- och planeringsuppgifter har redovisats,

att arbete härmed i olika former nyligen slutförts eller nu pågår beträffande

bl. a. stöd till u-landsinriktad forskning, åtgärder för att främja u-länders

export, familj eplaneringsverksamheten, vuxenundervisning och yrkesutbildning,

biståndsinsatser på industrialiseringens område samt en eventuell

statlig investeringsgarantigivning. Denna planering sker inom eller i

kontakt med berörda offentliga organ och nnder medverkan av särskilt anlitad

expertis samt företrädare för olika intressegrupperingar.

Då det gäller biståndsverksamhetens totala omfattning och utvecklingstakt

förutsattes redan vid 1962 års behandling av frågan, att förslag härom

får beredas och beslut fattas inom ramen för en kontinuerlig uppföljning

av gjorda erfarenheter samt en årlig statsfinansiell och samhällsekonomisk

avvägning under hänsynstagande till utvecklingen av bl. a. bytesbalansen.

Med anledning av motionsyrkanden av liknande innebörd som förslagen

i de ovan nämnda motionerna uttalade utskottet förra året, att tillräckliga

skäl inte förelåg för eu förnyad utredning om bl. a. nya riktlinjer eller ny

planläggning för biståndsverksamhetens bedrivande. Utskottet avstyrkte

motionsförslagen, och riksdagen biföll vad utskottet sålunda hemställt. Vad

som anfördes i denna fråga förra året äger enligt utskottets mening giltighet

även nu.

Utskottet anser att det fortsatta planeringsarbetet, syftande till en snabb

utveckling av det svenska biståndsarbetet inom ramen för gällande riktlinjer,

bör bedrivas i de former som redan existerar eller som Kungl. Maj :t i

övrigt må finna bäst ägnade att leda till snabba resultat. De i motionerna

I: 131 och II: 166, I: 382 och II: 484 samt I: 479 och II: 603 framförda yrkandena

om utredning i särskilda former avstyrks därför.

Utskottet hemställer,

a) att motionerna I: 382 och II: 484 samt I: 479 och II:

603, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

b) att motionerna I: 131 och II: 166, såvitt nu är i fråga,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967 1

4:o) Ökad administrativ samordning av biståndsverksamheten. Riksdagens

revisorer bär i sin berättelse (s. 106—107) uttalat, att en helhetssyn

bör anläggas på biståndsverksamheten, eftersom utvecklingen gått förbi

den hittillsvarande uppdelningen på »tekniska» och »finansiella» hjälpformer.

Minst lika viktigt är, framhålles det vidare, att de bilaterala

insatserna samordnas med de multilaterala. Enligt revisorernas mening

bör man vid den grundläggande planläggningen utgå från ett totalbistånd,

som sedan skall fördelas på olika kanaler med beaktande av framför allt

effektivitetssynpunkten. Revisorerna anför härefter följande.

En sådan helhetssyn på biståndsverksamheten torde emellertid vara

svår att praktiskt förverkliga, såvida icke vissa organisatoriska reformer

genomföres. Det må härvidlag erinras om att administrationen av nämnda

verksamhet alltjämt är splittrad på flera händer. Förutom SIDA, som utgör

det centrala biståndsorganet, har uppgifter på förevarande område anförtrotts

fyra olika myndigheter. Utrikesdepartementet handlägger sålunda

vissa ärenden i samband med multilateralt tekniskt och humanitärt bistånd,

medan finansdepartementet och riksbanken svarar för finansiellt

bistånd, i administrativt hänseende dock endast såvitt gäller den multilaterala

verksamheten. Frågor rörande handelspolitiskt och kommersiellt

bistånd slutligen handhaves av handelsdepartementet. Förvaltningen av hithörande

riksstatsanslag är uppdelad på liknande sätt.

På grund av sin speciella karaktär synes handelsbiståndet även i fortsättningen

böra administreras av handelsdepartementet. En organisatorisk

samordning av biståndsverksamheten i övrigt under enhetlig ledning framstår

däremot enligt revisorernas uppfattning som önskvärd, varvid knappast

någon annan myndighet än SIDA kan komma i fråga. Förutom den

tidigare berörda förändringen i verksamhetens själva karaktär talar för

en dylik samordning flera praktiska skäl. Därigenom skulle sålunda överblicken

över det samlade arbetsområdet förbättras, vilket skulle möjliggöra

en mera allsidig och långsiktig bedömning av de föreliggande problemen.

Planeringen och genomförandet av sådana fältprojekt som består av

samverkande delar skulle icke minst underlättas. Man skulle även kunna

undvika de svårigheter som sammanhänger med att för närvarande olika

bestämmelser gäller för olika former av hjälpinsatser. Det må vidare erinras

om att biståndsadministrationen, från att tidigare mera ha präglats av

det rent humanitära syftet, i allt högre grad kommit att kräva ingående

teknisk sakkunskap. Det synes då ändamålsenligt att i en enda instans

samla all denna sakkunskap, som därigenom skulle kunna bättre utnyttjas.

För vederbörande mottagarländer skulle det slutligen vara till fördel att

behöva kontakta endast ett svenskt biståndsorgan.

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) har i sitt utlåtande över

revisorernas uttalanden om biståndsverksamheten helt anslutit sig till

vad revisorerna anfört om behovet av en helhetssyn på verksamheten. Styrelsen

erinrar om att statskontoret i sin år 1965 avlämnade utredning »Det

statliga utvecklingsbiståndets administration» föreslog, att handläggningen

av bilaterala tekniska, humanitära och finansiella biståndsinsatser skulle

koncentreras till den centrala biståndsmyndigheten. Denna myndighet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

skulle sålunda enligt förslaget ha att svara för förekommande verksfunktioner

även rörande det multilaterala biståndet — i den mån dessa funktioner

inte ankom på riksbanken — och dessutom medverka vid utarbetandet

av statsverkspropositionens anslagsförslag'' avseende samtliga biståndsslag

och biståndsmetoder. Dessa statskontorets förslag har dock,

konstaterar styrelsen, inte helt förverkligats, utan SIDA är såsom central

biståndsmyndighet i första hand sysselsatt med det bilaterala biståndet,

varjämte verket med avseende på multilateralt bistånd handlägger de flesta

rekryterings- och stipendiatärendena. I styrelsens utlåtande anföres härefter

följande.

Visst bilateralt bistånd handlägges emellertid alltjämt inom utrikesdepartementet

(ärenden avseende reservationsanslaget till humanitärt bistånd

till flyktingar m. fl.). Beträffande bilateralt finansiellt bistånd har uppgiften

att framlägga förslag om anslagsäskanden inte tillagts styrelsen, vilket

minskar dess möjligheter att rationellt medverka i planeringen av denna

verksamhetsgren. Uppgifter som är att hänföra till biståndsadministrationen

på det multilaterala området är i viss utsträckning förlagda till finansdepartementet

och utrikesdepartementet. Vidare handlägges biståndsfrågor

i handelsdepartementet (kommersiellt bistånd), exportkreditnämnden

(u-garantier) och ecklesiastikdepartementet (Nordiska Afrikainstitutet).

Samordningsarbetet mellan myndigheterna söker alltjämt sina mest

effektiva former.

I fortsättningen lämnas i styrelsens utlåtande en rad exempel på praktiska

konsekvenser av den gällande uppdelningen på tekniska och finansiella

biståndsformer. I anslutning härtill anför styrelsen, att en uppdelning

av biståndsformerna på kreditbistånd, gåvobistånd i form av varuleveranser

och kontanta bidrag samt personellt bistånd i form av utsändande av

fältpersonal och bedrivande av stipendiat- och kursverksamhet skulle ge

en mer relevant indelning än den nu tillämpade. Det konstateras vidare, att

SIDA på grund av de anförda omständigheterna inte bara funnit det påkallat

att uttala sig om de verksamheter som belastar anslag ställda till

utrikes- och finansdepartementens förfogande utan också kommit att i

olika former medverka vid beredningen av biståndsärenden som faller

utanför verkets egentliga ansvarsområde. Styrelsen konstaterar att denna

utveckling delvis förutsetts av statsmakterna och anför avslutningsvis följande.

Sammanfattningsvis har integrationen mellan olika biståndsformer och

biståndsmedel i praktiken lett till att SIDA i allt större utsträckning fått

funktionen av samordningsorgan för biståndsfrågor. Denna funktion har

kunnat förstärkas på sätt som skett bl. a. genom att verkets tjänstemän

i sitt arbete fått en alltmer ökad praktisk kännedom om alla olika former

av biståndsverksamhet. De erfarenheter styrelsen vunnit av sitt arbete gör

att SIDA kan ansluta sig till vad riksdagens revisorer anfört om behovet

av att organisatoriskt bättre samordna biståndsverksamheten under enhetlig

ledning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

9

Utskottet. Vad som anförts i riksdagens revisorers berättelse och SIDA:s

utlåtande häröver synes utskottet ge belägg för att ett större mått av organisatorisk

samordning av biståndsverksamheten skulle leda till betydande

vinster vid planering och utförande av det samlade svenska utvecklingsbiståndet.

Enligt utskottets mening är det — i synnerhet om en väsentlig

utbyggnad av biståndet kommer till stånd — angeläget att de organisatoriska

formerna för biståndets handläggning anpassas efter de praktiska erfarenheter

som vunnits så att största möjliga effektivitet kan uppnås. På det

internationella planet har Sverige sedan länge verkat för ökad samordning

av biståndsansträngningarna.

Utskottet anser därför starka skäl tala för att, såsom förordats av riksdagens

revisorer, en organisatorisk samordning av biståndsverksamheten

under enhetlig ledning kommer till stånd. SIDA:s ansvarsområde bör omfatta

förekommande verksfunktioner inom hela biståndsområdet, i den mån

dessa inte är av rent centralbankmässig karaktär. I konsekvens härmed bör

samtliga biståndsanslag överföras till tredje huvudtiteln. Det bör därefter

naturligen ankomma på SIDA att framlägga förslag till anslagsäskanden

beträffande alla bilaterala aktiviteter. Huruvida detsamma skall gälla anslagen

till de multilaterala programmen bör prövas av Kungl. Maj :t med hänsyn

bl. a. till de anslagstekniska anordningar som sker.

Riksdagens revisorer har anfört, att frågor rörande kommersiellt och handelspolitiskt

bistånd även i fortsättningen bör handläggas av handelsdepartementet

eller myndigheter under detta. Utskottet förutsätter likväl, att vissa

slag av biståndsåtgärder på detta område — exempelvis stöd till kunskapsöverföring

och utredningar samt bidrag till internationella organ i syfte att

främja u-ländernas export — liksom hittills skall tillhöra SIDA:s ämbetsområde.

Även i övrigt bör biståndsmyndigheten beredas tillfälle att följa

och påverka det kommersiella och handelspolitiska biståndet så att det kan

insättas i sitt sammanhang med övriga biståndsåtgärder. Med hänsyn till

att detta bistånd kan förutsättas få ökad betydelse i framtiden bör enligt

utskottets mening effektiva former etableras för samråd mellan handelsdepartementet

och SIDA och för styrelsens medverkan i exportkreditgivning

o. dyl.

Starka skäl talar också för att den anslagstekniska samordningen drives

längre än till att enbart avse ett sammanförande av samtliga biståndsanslag

under tredje huvudtiteln. Anläggandet av en totalsyn på utvecklingsbiståndet

skulle ytterligare underlättas, om en viss omdisposition av anslagen kom till

stånd och om Kungl. Maj :t gavs bemyndigande att vid uppkommande behov

från ett anslag till ett annat överföra medel i den mån de inte är bundna på

grund av avtalsåtaganden, beslut eller utfästelser om bidrag eller slutgiltigt

planerade aktiviteter och kan beräknas vara erforderliga för utbetalning med

kort varsel. En sådan anordning skulle rent principiellt innebära betydande

fördelar. I ett läge präglat av medelsknapphet inom ett eller flera anslagsom
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

råden — dvs. liknande det som råder under innevarande budgetår och som

kan förutses för budgetåret 1967/68 — är det enligt utskottets uppfattning

särskilt angeläget att dylika möjligheter står till buds. Utskottet hänvisar

härvidlag till vad som av utskottet anföres under punkterna 11, 12 och 15.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna

vad utskottet anfört i anledning av riksdagens revisorers

uttalande angående ökad organisatorisk och anslagsteknisk

samordning av utvecklingsbiståndet.

5:o) Vissa prioriteringsfrågor. I de iikalydande motionerna 1:47 och

II: 65 har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära

en utredning, gärna genom SIDA i samråd med naturresurskommittén,

om vilka möjligheter som finns till forskning om och framställning av

näringsmedel för u-ländernas växande befolkning.

I de Iikalydande motionerna I: 476 och II: 614 har hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om a) att omedelbara

kontakter tages med Zambias regering angående utbyggnad av den svenska

biståndsverksamheten i Zambia, b) att en plan härför framlägges för nästa

års riksdag.

I de Iikalydande motionerna 1:479 och II: 603 har hemställts, såvitt nu

är i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa, att

de svenska insatserna på familjeplaneringens område ges prioritet.

Beträffande motiveringarna för motionsyrkandena får utskottet hänvisa

till motionerna I: 47, II: 614 och I: 479.

Riksdagens revisorer har i sin berättelse (s. 107—108) behandlat den

prioritering avseende ämnesområden och mottagarländer som tillämpas

inom den av SIDA administrerade verksamheten. Revisorerna anför som

sin uppfattning att ämnesprioriteringen måste betecknas som framsynt

och riktig och att man inte utan starkt tvingande skäl bör upptaga nya

ämnen på biståndsprogrammet. Därest erfarenheten så motiverar, bör dock

den nuvarande ämneskoncentrationen enligt revisorernas åsikt inte få

hindra att regionala utvecklingsprogram, omfattande insatser även på andra

områden än de prioriterade, blir ett normalt inslag i biståndsverksamheten.

Med hänsyn til! de faror som befolkningsutvecklingen i stora delar

av världen innebär synes det revisorerna också vara högeligen befogat, att

familjeplaneringen ges en ännu mera framträdande plats på det svenska

biståndsprogrammet än fallet är för närvarande. Vad angår länderkoncentrationen

finner revisorerna nu gällande principer i och för sig välbetänkta

men ifrågasätter om det inte på litet längre sikt bör övervägas en

»superprioritering», innebärande att man för framtiden satsade hårdare

i några av de nuvarande prioritetsländerna, t. ex. de tre östafrikanska sta
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

11

terna, och gradvis avvecklade biståndet i övriga länder. En sådan fördjupad

länderkoncentration bör dock, framhåller revisorerna, icke avse åtgärder

på familjeplaneringens område.

Utskottet. Större delen av det svenska bilaterala biståndet lämnas numera

till ett begränsat antal huvudmottagarländer. Till denna krets hör inte

Zambia, där f. n. en svensk fredskårsinsats är förlagd. Den av riksdagen

godkända principen om länderkoncentration av det svenska biståndet motiveras

med effektivitetssynpunkten: inriktningen på några få mottagarländer

möjliggör ett djupare studium av dessa länder och därmed ett fastare

grepp om uppgiften att medverka i deras utvecklingsansträngning. Riksdagens

revisorer har ifrågasatt om inte länderkoncentrationen i en framtid bör

drivas ännu längre än för närvarande. I sitt utlåtande över revisorernas berättelse

bar SIDA anfört, att någon formell minskning av antalet huvudmottagarländer

med hänsyn bl. a. till nuvarande avtalsbindning tills vidare

knappast torde kunna ske.

Av anförda skäl synes det inte lämpligt att riksdagen nu uttalar sig för

att kretsen av huvudmottagarländer utökas. Utskottet kan därför inte tillstyrka

motionerna I: 476 och II: 614, även om utskottet kan dela motionärernas

uppfattning så till vida, att vissa skäl talar för en utökning av nuvarande

bistånd till Zambia. Principen om länderkoncentration bör inte heller

anses innefatta någon rigorös bindning med vittgående tidsmässig giltighet.

I ett längre perspektiv bör det enligt utskottets mening kunna övervägas att

något utöka kretsen av huvudmottagarländer, oavsett huruvida det kan bli

aktuellt att i samband med utlöpandet av nuvarande avtalsengägemang avbryta

verksamheten i vissa för närvarande prioriterade länder.

SIDA har i sin anslagsframställning anmält, att styrelsen på grundval av

förslag från en särskilt tillkallad expertgrupp uppgjort en femårsplan för

forskningsinsatser med nära anknytning till fältverksamheten. Enligt planen

skall insatserna liksom hittills begränsas till forskning kring befolkningsproblem

och näringsförsörjning, och inom det sistnämnda området

avses bl. a. mikrobiologin bli prioriterad. Det anföres, att svensk mikrobiologisk

forskning intar en i vissa avseenden ledande internationell position

och att företrädare för ämnet uttalat starkt intresse för en målinriktad

forskningsinsats med nära anknytning till fältverksamhet i något av SIDA:s

huvudmottagarländer. Den närmare planeringen av ett dylikt program avses

ske med hjälp av utomstående expertis. Med hänsyn till det anförda synes

det i motionerna I: 47 och II: 65 framförda önskemålet vara tillgodosett,

och någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna torde inte vara

påkallad. Såsom utskottet anför under punkten 15 i det följande bör realiserandet

av SIDA:s planer på detta liksom vissa andra områden ges en hög

angelägenhetsgrad.

Utskottet anser i likhet med riksdagens revisorer att högsta prioritet bör

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

ges åt biståndsåtgärder inom familjeplaneringens område och att sådana

åtgärder inte bör begränsas i enlighet med eljest gällande principer om länderkoncentration.

Denna målsättning överensstämmer också med vad som

förordats av Kungl. Maj :t och SIDA. Motionerna 1: 479 och II: 603 innehåller

ett yrkande om prioritering av familjeplaneringen, och i motiveringen härtill

förordas inrättande av ett särskilt institut för behandling av de vetenskapliga

och metodologiska frågor, som aktualiseras i samband med en ökad svensk

insats på familjeplaneringsområdet. Utskottet finner att de av SIDA anmälda

planerna i detta avseende nära motsvarar motionärernas önskemål.

Med hänsyn härtill och till vad utskottet anfört om prioritering av familjeplaneringsbiståndet

synes någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna

I: 479 och II: 603 i denna del inte vara påkallad.

Utskottet hemställer,

a) att motionerna 1:476 och 11:614 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

b) att motionerna 1:47 och 11:65 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

c) att motionerna I: 479 och II: 603, såvitt nu är i fråga,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

d) att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse

i förevarande del till handlingarna.

6:o) Samordning och samverkan. I de likalydande motionerna I: 478 och

II: 607 har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla

om åtgärder för samordningen av de nordiska ländernas biståndsarbete

i enlighet med Nordiska rådets rekommendationer.

I motionen II: 169 har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t ville begära att SIDA får i uppdrag att verkställa skyndsam utredning

rörande formerna för statligt stöd till enskilda organisationer, som

utsänder frivilligarbetare till u-länderna, i syfte att vidga denna form av

u-landshjälp samt att de åtgärder vidtages på grundval av en sådan utredning,

som kan erfordras för att etablera och bedriva statlig stödverksamhet

av denna typ.

I motionen II: 483 har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte uttala sig för att Sverige i internationella sammanhang ger

stöd åt redan påbörjade försök till samordning av biståndsverksamhet

samt aktualiserar och starkt verkar för en global samordning inom biståndsverksamhetens

område.

Beträffande motiveringarna för motionsyrkandena hänvisar utskottet till

motionerna II: 607, II: 169 och II: 483.

Utskottet. Sveriges deltagande i det internationella biståndssamarbetet

har alltifrån begynnelsen präglats av ambitionen att få till stånd största möj
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

13

liga mått av internationell samordning. Vid sidan av de strävanden i denna

riktning som manifesterats vid planeringen och genomförandet av det svenska

bilaterala biståndet har Sverige i internationella sammanhang mer aktivt

än kanske något annat land pläderat för en koordinering av bilaterala och

multilaterala biståndsaktiviteter liksom av verksamheten inom de multilaterala

programmen. Även om dessa strävanden lett till vissa resultat, återstår

ännu mycket att göra innan det kan hävdas att de totala resurserna

för internationellt utvecklingsbistånd utnyttjas på ett rationellt sätt. En tillfredsställande

internationell samordning lär knappast kunna uppnås så länge

starka nationella intressen av politisk, kommersiell eller annan art av åtskilliga

länder knyts till det bilaterala biståndet. Utskottet förutsätter dock

att Sverige liksom hittills kommer att verka för största möjliga koordinering

av det samlade internationella utvecklingsbiståndet. Mot denna bakgrund

synes syftet i motionen II: 483 vara tillgodosett, och någon riksdagens

åtgärd med anledning av motionen torde inte vara påkallad.

De nordiska ländernas samarbete på biståndsområdet är mest intimt i det

gemensamma nordiska projektet i Tanzania, och ett nordiskt projekt på

kooperationsområdet står inför sin start i Kenya. Inom biståndsområdet som

helhet förekommer ett fortlöpande och intensivt utbyte av erfarenheter och

informationer mellan de nordiska biståndsorganen, både vid regelbundna

möten mellan dessas chefer och i andra former. Enligt vad som upplysts

har dessa kontakter avsatt inte obetydliga praktiska resultat för berörda

parter. Frågan om gemensam nordisk utbildning för u-landstjänst har

ägnats uppmärksamhet, och visst praktiskt samarbete mellan biståndsorganen

på detta område har förekommit, bl. a. inom ramen för Nordiska

Afrikainstitutet.

Sedan 1961, då Nordiska rådet antog den i motionerna I: 478 och II: 607

omnämnda rekommendationen om samordning av de nordiska ländernas

biståndsarbete, har sålunda dessa samordningssträvanden lett till en rad

praktiskt betydelsefulla resultat. På grundval inte minst av de erfarenheter

som efter hand vunnits i det nationella biståndsarbetet i respektive länder

har det blivit möjligt att nå fram till successivt bättre former för förvaltningen

av gemensamma projekt liksom att ge samarbetet i övrigt den inriktning

som bäst tjänar syftet att förstärka effekten av de samlade biståndsinsatserna.

Utskottet, som anser att strävandena i denna riktning bör fortsätta,

finner med hänsyn till det anförda att önskemålet i motionerna I: 478

och II: 607 är till stora delar tillgodosett. Motionerna synes därför inte påkalla

någon riksdagens åtgärd.

Såsom anföres i motionen II: 169 hindrar de principer, som är vägledande

för SIDA:s stöd till enskilda organisationers biståndsaktiviteter, att en stödverksamhet

av det i motionen åsyftade slaget etableras. Dessa principer, som

fastlagts av biståndsmyndigheten i samförstånd med företrädare för de

bidragssökande organisationerna och som riksdagen tidigare uttalat sin an
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

slutning till, är väsentligen desamma som tillämpas vid prövningen av förslag

till svenska bilaterala insatser. Det krävs bl. a. att den bidragssökande

organisationen själv skall svara för en betydande del av kostnaderna för

projektet. Så länge detta krav är uppfyllt, kan det enligt utskottets mening

övervägas att i särskilda fall lämna bidrag till driftskostnader i vidare mån

än vad principerna förutser. Däremot bör det inte ifrågakomma att i övrigt

efterge de uppställda kraven. En prövning av frågan om statligt stöd åt

enskilda organisationer som utsänder s. k. frivilligarbetare synes under alla

förhållanden böra ske tidigast i samband med att SIDA tar ställning till

huruvida styrelsens aktivitet på fredskårsområdet skall övergå från nuvarande

försöksstadium till att bli ett reguljärt inslag i fältverksamheten.

Utskottet avstyrker därför motionen II: 169.

Utskottet hemställer,

a) att motionen 11:483 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

b) att motionerna 1:478 och 11:607 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

c) att motionen II: 169 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

7:o) Resultatvärdering. Riksdagens revisorer har i sin berättelse (s. 112

—113) konstaterat, att de åtgärder som vidtagits för att få till stånd en fortlöpande

resultatvärdering av biståndsinsatserna hittills varit av mycket begränsad

omfattning. Revisorerna erinrar om att man med biståndets resultat

i allmänhet avser utvecklingseffekten på längre sikt och i ett större sammanhang

men menar, att man kan tala om resultat även i mera inskränkt

bemärkelse, d. v. s. utvecklingen av varje särskilt projekt, oavsett dettas mera

långtgående verkningar. I sistnämnda hänseende finner revisorerna behov

föreligga av en mera utförlig redovisning av den fortskridande utvecklingen

av varje särskilt projekt, så att både riksdag och allmänhet kan

hållas orienterade om verksamhetens fortgång. Vad angår resultatvärdering

i egentlig mening uttalar revisorerna, att det för såväl biståndsmyndigheten

som Kungl. Maj :t och riksdagen måste vara av stor vikt att förutsättningar

skapas för en ändamålsenlig avvägning mellan skilda biståndsformer

och en realistisk prioritering mellan olika projekt. Sådana

prioriteringar torde i dagens läge vara mer nödvändiga än någonsin, eftersom

ett visst överskott av i och för sig lämpliga projekt synes föreligga.

En noggrann redovisning av förväntat och faktiskt resultat är, konstaterar

revisorerna, ett intresse även för vederbörande mottagarland, vars relativa

satsning på ett visst projekt kan vara mångdubbelt större än motsvarande

svenska uppoffring. Revisorerna finner det alltså vara utomordentligt

angeläget, att mera målmedvetna åtgärder vidtages i syfte att

möjliggöra en fortlöpande evaluering av biståndsverksamheten. Denna

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

15

resultatvärdering bör lämpligen utföras av någon instans utanför biståndsmyndigheten,

exempelvis en akademisk forskningsinstitution; alternativt

skulle uppgiften kunna anförtros ett fristående organ inom förvaltningen

under ledning av en svensk motsvarighet till USA:s »generalinspektör» för

biståndsverksamheten. Revisorerna betonar att hithörande metodfrågor

under alla förhållanden är förtjänta av uppmärksamhet.

Styrelsen för internationell utveckling har i sitt utlåtande över revisorernas

uttalanden i förevarande ämne understrukit, att en fortlöpande

bedömning av utvecklingsbiståndets resultat är av avgörande betydelse för

S!DA:s planering av sin verksamhet. Styrelsen konstaterar, att ett kontinuerligt

budgetuppföljningssystem tillämpas från och med innevarande

budgetår. I bilagor till sin anslagsframställning för budgetåret 1967/68 har

styrelsen också sökt att för varje projekt, där så är möjligt, redovisa de

realekonomiska aspekterna på projektet, d. v. s. produktionen mätt i lämpliga

enheter och resursanvändningen mätt i exempelvis antalet insatta

årsverken. Styrelsen avser att — med beaktande av bl. a. revisorernas synpunkter

— gå vidare på den inslagna vägen och söka successivt närma sig

ett system för programbudgetering, där det skall vara möjligt att ange

kostnader och produktion för olika handlingsprogram. Vid planeringen av

projekt söker SIDA också tillse att resultatbedömningsmöjligheter »inbygges»

i projektet. I styrelsens utlåtande anföres avslutningsvis följande.

Utöver den fortlöpande resultatbedömningen vidtar SIDA åtgärder för

en mer samlad resultatbedömning av olika program. Nyligen har en särskild

expertgrupp bestående av experter från skolöverstyrelsen om Sveriges

Verkstadsförening granskat yrkesskolorna i Pakistan. En likartad samlad

bedömning av fredskåren genom anlitande av från verket fristående experter

planeras. Då behovet av en sådan samlad resultatbedömning avser flera

olika typer av aktiviteter bör den enligt SIDA:s uppfattning utföras av för

ändamålet vid varje särskilt tillfälle tillkallade experter. Inrättande av en

särskild generalinspektör skulle enligt styrelsens bedömning reellt knappast

påverka arbetet med resultatbedömningen, då även denne befattningshavare

skulle vara beroende av utomstående experter för att fullgöra sina

uppgifter.

Utskottet. I likhet med riksdagens revisorer fäster utskottet den största

vikt vid att en fortlöpande resultatvärdering av biståndsinsatserna kommer

till stånd. Av vad som anförts av SIDA rörande frågan om en samlad resultatbedömning

av olika program synes framgå, att vissa åtgärder i överensstämmelse

med revisorernas rekommendationer redan vidtagits eller planerats.

Spörsmålet om skapande av särskilda organisatoriska former för planering

och samordning av granskningsåtgärder bör enligt utskottets mening

prövas sedan ytterligare erfarenheter vunnits av den nu igångsatta resultatbedömningen.

Utskottet förutsätter också, att SIDA vid sitt studium av hithörande

metodfrågor ägnar uppmärksamhet åt möjligheterna till och formerna

för resultatvärdering inom finansbiståndets område.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

Utskottet hemställer,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse i

förevarande del till handlingarna.

8:o) Motioner om insamlingar m. m. I de likalydande motionerna 1:82

och II: 113 har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

anhålla om tillsättandet av en kommitté i syfte att organisera en frivillig

insamling för svensk biståndsverksamhet till u-länderna enligt i motionerna

skisserade förslag, att påbörjas i och med ingången av 1968.

I de likalydande motionerna I: 262 och II: 340 har hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om åtgärder snarast

för att hos allmänheten väcka intresse för biståndet till u-länderna genom

dels utgivning av en broschyr med i motionerna angivet innehåll, dels åtgärder

i syfte att arrangera en internationell vecka med en omfattande

landsinsamling i vilken staten fördubblar insamlat belopp.

Beträffande motiveringarna för motionsyrkandena hänvisar utskottet till

motionerna II: 113 och II: 340.

Utskottet. I den av riksdagen bifallna propositionen 1962: 100 angående

riktlinjer för det svenska utvecklingsbiståndet anförde statsministern bl. a.

följande.

Finansieringen av den svenska offentliga biståndsverksamheten har hittills

delvis skett med medel, som influtit genom Sverige Hjälper-insamlingarna.

Detta bistånd bör framdeles i princip finansieras med skattemedel.

Insamlingsmarknaden utgör den huvudsakliga finansieringskällan för organisationernas

biståndsverksamhet.

Utskottet har, i anledning av motionsyrkanden av i huvudsak samma innebörd

som förslagen i motionerna I: 82 och II: 113 samt I: 262 och II: 340,

i tidigare utlåtanden uttalat samma mening som den nu anförda. De nämnda

motionerna avstyrks därför. Intresset för insamlingar till förmån för

u-landsbiståndet bör enligt utskottets mening konkretiseras företrädesvis i

form av stöd till de frivilliga organisationerna, vilkas biståndsverksamhet

väsentligen finansieras genom insamlingar i olika former. Enskilda bidrag

kan också lämnas till internationella organisationer och till vissa aktiviteter

inom den multilaterala biståndsverksamheten.

I motionerna 1: 262 och II: 340 har framförts förslag även om utgivning av

en broschyr för massdistribution. I den mån detta förslag är avsett att bli

realiserat oberoende av den i motionerna förordade insamlingsaktionen, vill

utskottet erinra om att det ankommer på SIDA att med anlitande av medel

som ställes till styrelsens disposition och i samarbete med bl. a. Svenska

FN-förbundet bedriva till allmänheten riktad upplysningsverksamhet rörande

utvecklingsbiståndet. Enligt vad utskottet uttalar under punkten 14 nedan

är det angeläget att denna verksamhet kan intensifieras.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

17

Utskottet hemställer,

a) att motionerna 1:82 och 11:113 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

b) att motionerna 1:262 och 11:340 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Multilateralt tekniskt och humanitärt bistånd

9:o) Förenta Nationernas utvecklingsprogram (UNDP). I propositionen nr

1 har Kungl. Maj :t (bilaga 5, punkt C 1, s. 20—21 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för den 3 januari

1967) föreslagit riksdagen att dels till Förenta Nationernas utvecklingsprogram

(UNDP) för budgetåret 1967/68 anvisa ett anslag av 80 900 000 kr.,

dels medge att Sverige förbinder sig att även under budgetåret 1969/70

lämna bidrag till Förenta Nationernas utvecklingsprogram med samma belopp.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 70 200 000 kr.

Departementschefen erinrar om att Förenta Nationernas utvecklingsprogram

(United Nations Development Programme, UNDP) tillkom den 1

januari 1966 genom en sammanslagning i administrativt hänseende av

FN :s Särskilda fond och FN :s utvidgade tekniska biståndsprogram

(EPTA). De båda verksamhetstypernas fonder har tills vidare bibehållits

åtskilda. I samband med UNDP:s upprättande höjdes bidragsmålet för de

båda programkomponenterna gemensamt till 200 milj. dollar, men under

det första verksamhetsåret stannade bidragssumman vid drygt 155 milj.

dollar medan för verksamhetsåret 1967 hittills lämnats bidragsutfästelser

om 170 milj. dollar. På grund av en uppmjukning av de för Särskilda fonden

tidigare gällande finansreglerna har emellertid UNDP:s styrelse under

år 1966 med anlitande av äldre kontantreserver kunnat godkänna förinvesteringsprojektet

till ett värde av närmare 200 milj. dollar eller två

gånger så mycket som bidragssumman för detta år till programmets Särskilda

fond-komponent. Om man vill undvika en nedskärning av projektvolymen

inom denna sektor erfordras sålunda ökade bidrag under verksamhetsåret

1967.

1966 års riksdag har medgett att Sverige förbinder sig att under 1967

och 1968 lämna bidrag till UNDP med 15,5 milj. dollar årligen, d. v. s. 2

milj. dollar mer än anslaget för innevarande budgetår. Anslaget för budgetåret

1967/68 bör därför utgöra motvärdet av detta belopp, och hela

den föreslagna ökningen på 2 milj. dollar bör tillföras Särskilda fondkomponenten

inom UNDP.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 53

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

Då Sveriges långtidsutfästelser gentemot UNDP rönt stor uppskattning

och infört ett betydande element av stadga i UNDP:s planering utöver det

närmast framförliggande verksamhetsåret, bör utfästelse lämnas om ett

bidrag till UNDP av 15,5 milj. dollar även för verksamhetsåret 1969.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de båda förut omnämnda motionerna 1: 482 av fröken Mattson och

herr Torsten Hansson och II: 604 av herr Carlsson i Tyresö in. fl., i vilka

hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen medger att Sverige förbinder

sig att fram t. o. m. budgetåret 1970/71 lämna bidrag till Förenta Nationernas

utvecklingsprogram med minst 80 900 000 kr.,

dels ock en inom andra kammaren av herr Rubin väckt motion (II: 612),

vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att till UNDP anvisas 2 milj. kr. för

att användas i samråd med FN:s regionala kommission för Asien (ECAFE)

till anlitande av antropologisk sakkunskap på förberedande, uppföljande

samt evaluering av utvecklingsprojekt inom ECAFE-regionen.

Beträffande motiveringarna för motionsyrkandena hänvisar utskottet

till motionerna 11:604 och 11:612.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag är i överensstämmelse med det av 1966

års riksdag (prop. 1966: 1, bil. 5 s. 25, SU 45, rskr 169) lämnade medgivandet

om bidragsutfästelse till UNDP för åren 1967 och 1968. Förslaget tillstyrks

därför av utskottet, som inte heller har något att erinra mot att

hela ökningen på 2 milj. dollar tillföres Särskilda fond-komponenten inom

UNDP. Då 0,5 milj. dollar av bidraget för innevarande budgetår fonderals

i särskild ordning för användning inom det av FN :s industriorganisation

planerade rådgivningsprogrammet, innebär Kungl. Maj :ts förslag i realiteten

en höjning av bidraget till UNDP med 2,5 milj. dollar.

Att de av Sverige introducerade långtidsutfästelserna gentemot UNDP

varit av betydande värde för programmet synes utskottet uppenbart. Det

måste samtidigt beklagas, att initiativet ännu inte haft den effekten att stimulera

andra länder till liknande förhandsutfästelser. Därest det vid innevarande

års bidragskonferens visar sig att ytterligare utsträckning i tiden

av de svenska utfästelserna skulle kunna leda till att även andra länder förklarar

sig beredda att utlova bidrag för mer än ett år, har utskottet ingen

erinran mot att Sverige gör utfästelse för fyra år i enlighet med vad som

föreslagits i motionerna I: 482 och II: 604.

Då någon framställning om bidrag för det ändamål som angetts i motionen

II: 612, såvitt utskottet har sig bekant, inte gjorts från UNDP, finner sig utskottet

böra avstyrka motionen i denna del. Det bör i detta sammanhang

dessutom noteras, att UNDP:s regler hindrar att programmets fonder tillföres

ändamålsbestämda bidrag.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år J!)67

19

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må

a) till Förenta Nationernas utvecklingsprogram (UNDP)

för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under tredje huvudtiteln

anvisa ett anslag av 80 900 000 kr.;

b) medge att Sverige förbinder sig att även under budgetåret

1969/70 lämna bidrag till Förenta Nationernas utvecklingsprogram

(UNDP) med samma belopp;

c) i anledning av motionerna I: 482 och II: 604, såvitt nu

är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet

anfört;

II. att motionen II: 612, såvitt nu är i fråga, icke må av

riksdagen bifallas.

10:o) Förenta Nationernas barnfond (UNICEF). Kungl. Maj :t har (punkt

C 2, s. 21—22) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1967/68 anvisa ett anslag av 8 800 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 7 800 000 kr.

Departementschefen framhåller, att UNICEF:s intäkter för verksamhetsåret

1966 beräknas ha uppgått till 35 milj. dollar eller föga mer än under

1962 och mellanliggande år. Vid UNICEF :s styrelsemöte i Addis Abeba

i maj 1966 antogs en rekommendation att gradvis höja inkomstmålsättningen

så att en nivå av 50 milj. dollar uppnås under 1969. Rekommendationen

har sedermera understötts av FN:s ekonomiska och sociala råd,

och Sverige har såväl där som i UNICEF :s styrelse biträtt den angivna

målsättningen. För att den skall kunna förverkligas måste UNICEF :s inkomster

ökas med omkring 5 milj. dollar per år fr. o. m. 1967, och mot

denna bakgrund föreslås en uppräkning av det svenska bidraget med 1

milj. kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat den tidigare omnämnda

motionen 11:612 av herr Rubin, vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att

förevarande anslag uppföres med 18,8 milj. kr.

Beträffande motiveringen för detta motionsyrkande hänvisas till motionen.

Utskottet. Sverige lämnar för närvarande större bidrag per invånare till

UNICEF än något annat land, och i absoluta tal är det svenska bidraget det

näst största. Detta starka stöd till barnfonden finner utskottet väl motiverat

med hänsyn inte minst till verksamhetens inriktning på ämnesområden som

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

äger hög prioritet inom det svenska bilaterala biståndet. Utskottet är också

berett att tillstyrka den av Kung], Maj :t föreslagna höjningen av bidraget

med 1 milj. kr.

Enligt vad som upplysts utskottet har UNICEF ännu inte fattat något

definitivt beslut om att upptaga verksamhet på familjeplaneringens område

på sitt program. Den förordade anslagshöjningen bör anses innefatta bidrag

till en aktivitet på detta område, därest en sådan kommer till stånd redan

under 1967.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 11:612,

såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen II: 612, såvitt nu är i fråga, till

Förenta Nationernas barnfond (UNICEF) för budgetåret

1967/68 på driftbudgeten under tredje huvudtiteln anvisa

ett anslag av 8 800 000 kr.

ll:o) Övrigt multilateralt tekniskt bistånd. Kungl. Maj :t har (punkt C 3,

s. 22''—23) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 000 000 kr.

Departementschefen anför, att medel under detta anslag begärts i huvudsak

för bidrag till olika biståndsverksamheter som initierats av FN och

fackorganen men som inte kan finansieras vare sig inom berörda organs

ordinarie budget eller med anlitande av medel från FN :s utvecklingsprogram

(UNDP). Andra ändamål som avses med anslaget utgörs av vissa

inte institutionaliserade utbildnings-, forsknings- och utredningsaktiviteter,

vilkas finansiering måste tryggas från fall till fall och som aktualiseras

från tid till annan och ofta med mycket kort varsel. Därest det under

budgetåret 1967/68 skulle bli aktuellt med ett ytterligare svenskt bidrag

till FN:s industriella rådgivningsprogram, skulle detta bidrag belasta förevarande

anslag.

Utskottet har under punkten 4 anfört, att en viss omdisposition av biståndsanslagen

skulle vara ägnad att underlätta överblicken över det totala

utvecklingsbiståndet. Förevarande anslag, som i sin helhet disponeras av

utrikesdepartementet, hör enligt utskottets åsikt till dem som med fördel

skulle kunna bli föremål för översyn. Enligt vad utskottet inhämtat föreligger

ett tiotal ändamål som tillgodosetts eller avses bli tillgodosedda genom

anslaget. Dessa ändamål gäller bidrag som schematiskt sett kan indelas

i två grupper, nämligen å ena sidan bidrag till aktiviteter inom den

multilaterala biståndsverksamheten, vilka har eller kan förväntas få regelbundet

återkommande karaktär, och å andra sidan bidrag till multilaterala

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

21

eller andra internationella verksamheter, vilka är av mer kortsiktig eller

tillfällig beskaffenhet. Bidragen till de förstnämnda ändamålen synes utskottet

böra prövas i samma ordning som gäller för andra bidrag av regelbundet

återkommande natur (exempelvis till UNDP och UNICEF), och åtskilligt

talar för att alla dylika bidrag sammanföres under ett anslag. Beträffande

den andra gruppen anslagsändamål gäller, att bidrag för liknande

syften i viss utsträckning lämnas ur det till SIDA:s förfogande ställda anslaget

till fältverksamhet. Därest medel för alla hithörande ändamål i fortsättningen

beräknades inom ramen för sistnämnda anslag, skulle det bli

möjligt att få till stånd en mera enhetlig prövning av uppkommande bidragsönskemål.

Utskottet har inhämtat, att stor sannolikhet föreligger för att det av Kungl.

Maj :t under förevarande punkt äskade beloppet inte i sin helhet kommer att

behöva disponeras under budgetåret 1967/68 för hittills kända ändamål. I

synnerhet om något förnyat bidrag till FN:s industriorganisation inte skulle

bli aktuellt under budgetåret, eller om anslaget blott skulle behöva belastas

med ett mindre bidrag för ändamålet, skulle en relativt betydande medelsreserv

uppkomma. Med hänsyn till den stora knapphet på medel för angelägna

behov som samtidigt kan förutses inom ramen för anslaget Fältverksamhet

vill utskottet förorda, att Kungl. Maj :t erhåller bemyndigande att

till sistnämnda anslag överföra medel från förevarande anslag. Hemställan

härom görs under punkten 18.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Övrigt multilateralt tekniskt bistånd

för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under tredje huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

12 :o) Humanitärt bistånd till flyktingar m. fl. Kungl. Maj :t har (punkt

C 4, s. 23—24) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 7 100 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 6 500 000 kr.

Departementschefen anför, att det finns anledning att räkna med att

antalet flyktingar särskilt från de delar av Afrika, där apartheid-systemet

tillämpas, kommer att stiga och behovet av bistånd att öka. Sveriges bidrag

till studiestöd åt afrikansk ungdom har lämnats genom olika kanaler med

sammanlagt omkring 2 milj. kr. Efter ett nordiskt initiativ har FN:s generalförsamling

vid sitt senaste möte uppdragit åt generalsekreteraren att

utreda möjligheterna till en sammanslagning av de tre skilda FN-program

för sådant studiestöd som f. n. finns. Samtidigt har Sverige verkat för

upprättande av en särskild utbildningsfond för afrikanska flyktingar inom

ramen för den verksamhet som förvaltas av FN:s flyktingkommissarie.

Under innevarande budgetår beräknas vidare sammanlagt 2 milj. kr.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

komma att disponeras för bidrag till olika aktiviteter för hjälp åt den

sydafrikanska apartheid-politikens offer.

De svenska årsbidragen till FN:s flyktingkommissarie och FN:s hjälporgan

för Palestinaflyktingar (UNRWA) har under 1966 uppgått till 1,3

milj. kr. resp. 750 000 kr.; under budgetåret 1965/66 lämnades dessutom

till UNRWA ett extra bidrag på 2 milj. dollar i syfte att hjälpa organisationen

ur en svår ekonomisk kris. Stödet till UNRWA och andra angelägna

ändamål motiverar en höjning av anslaget med 600 000 kr.

Utskottet. Vad som av utskottet anförts under nästföregående punkt om

behovet av anslagsöversyn är i allt väsentligt tillämpligt även beträffande

förevarande anslag. Bidraget till FN :s flyktingkommissarie och det allmänna

bidraget till FN:s hjälporgan för Palestinaflyktingar (UNRWA) bör

sålunda enligt utskottets mening bestridas inom ramen för ett anslag, omfattande

alla årligen utgående bidrag av mer eller mindre permanent natur

till olika aktiviteter inom det samlade multilaterala biståndsprogrammet.

En utveckling i riktning mot den av utskottet förordade ordningen har skett

genom att medel för ett särskilt bidrag till UNRWA :s lärar- och yrkesutbildningsverksamhet

beräknats inom ramen för anslaget till fältverksamhet.

Även beträffande förevarande anslag bör Kungl. Maj :t bemyndigas att

besluta om medelsöverföring till anslaget till fältverksamhet, därest förevarande

anslag inte i sin helhet skulle behöva tagas i anspråk för hittills

i frågakommande ändamål under budgetåret 1967/68. Hemställan härom

görs under punkten 18.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Humanitärt bistånd till flyktingar

in. fl. för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under tredje

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 7 100 000 kr.

Bilateralt tekniskt och humanitärt bistånd

13:o) Styrelsen för internationell utveckling (SIDA): Avlöningar. Kungl.

Maj :t har (punkt C 5, s. 24—27) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 6 188 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 541 000 kr.

SIDA har i sin anslagsframställning förordat en volymmässig ökning av

det bilaterala tekniska och finansiella biståndet med omkring 80 procent.

Styrelsen har fördenskull — under framhållande att redan oförändrad

anslagsvolym kräver en ökning av den administrativa kapaciteten — anmält

behov av sammanlagt 49 nya tjänster, varav 22 avser handläggande

personal och 27 övrig personal (assistent- och biträdestjänster). Härför

skulle krävas en höjning av ifrågavarande anslagspost med 42 procent

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år i967

23

eller •— om hänsyn ej tages till det för löneomräkning erforderliga beloppet

— 33 procent. Medelsbehovet har av styrelsen totalt beräknats till 7 906 000

kr.

Departementschefen anför att styrelsens behov av nya tjänster väsentligt

minskar, därest riksdagen bifaller Kungl. Maj :ts förslag om en långsammare

höjning av verksamhetsnivån än den av SIDA förordade. Medel

har därför beräknats för två nya tjänster för handläggande personal samt

för en sådan tjänst avsedd för den administration av det nordiska

Tanganyikaprojektet som ombesörjes av SIDA. Styrelsen har efter sin

anslagsframställning hemställt om Kungl. Maj :ts bemyndigande att inrätta

två tjänster för detta ändamål.

I detta sammanhang har utskottet behandlat de båda förut omnämnda

likalydande motionerna 1:382 av herrar Dahlén och Bengtson och 11:484

av herrar Hedlund och Ohlin, i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att

till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA): Avlöningar anvisas ett

förslagsanslag av 7 906 000 kr.

Beträffande motiveringen för motionsyrkandet hänvisar utskottet till

motionen II: 484.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innefattar en höjning av anslagsposten

Avlöningar till tjänstemän med inemot 3 procent och en ökning av antalet

tjänster med 2 procent. Härmed kan jämföras den föreslagna nominella

höjningen av de operativa bilaterala anslagen med ca 45 procent i vad

avser tekniskt och humanitärt bistånd och drygt 13 procent i fråga om

finansiellt bistånd. Som framgår av vad som anföres under punkten 15

nedan räknar dock SIDA med att den totala medelsförbrukningen för fältverksamheten

under innevarande budgetår kommer att uppgå till ett belopp

(90 milj. kr.) som endast obetydligt underskrider det av Kungl. Maj :t

för ändamålet äskade beloppet för budgetåret 1967/68 (99 milj. kr.); utbetalningarna

inom ramen för det bilaterala finansiella biståndet väntas

däremot stiga kraftigt under det kommande budgetåret.

I motionerna 1: 382 och II: 484 har hemställts, att förevarande anslag

skall utgå med det i SIDA:s anslagsframställning beräknade beloppet. Då

utskottet, som framgår av punkten 15 nedan, förordar bifall till Kungl.

Maj :ts förslag beträffande anslaget till fältverksamhet, anser sig utskottet

inte böra tillstyrka motionerna i denna del.

De ovan anförda siffrorna om anslagstilldelning resp. beräknad medelsförbrukning

utgör enligt utskottets mening knappast någon rättvisande

mätare av biståndsmyndighetens behov av fast personal, dvs. till myndigheten

mer eller mindre varaktigt knutna befattningshavare. Den största

belastningen på denna personal i samband med en viss fältaktivitet torde

inte sällan ligga i tiden före aktivitetens realiserande, varav följer att hem
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

mamyndighetens befattning med projektet minskar när den egentliga förbrukningen

av anslagsmedel för detta vidtar. Strävandena att förlägga huvuddelen

av den löpande projektadministrationen till fältet kan också förväntas

leda till samma effekt. Det får antagas, att det svenska utvecklingsbiståndet

under överskådlig tid kommer att kännetecknas av stigande realresurser

för insatser förvaltade av SIDA. Mot denna bakgrund talar enligt

utskottets mening starka skäl för att förstärkningen av styrelsens fasta personella

resurser planeras på lång sikt.

Enligt utskottet bör åtgärder vidtas i syfte att genom överföring av ej

disponerade eller på visst sätt bundna medel inom ramen för de totala anslagen

för biståndsändamål tillföra SIDA ökade resurser för fältverksamheten.

Utskottet förutsätter att, i den mån sådana överföringar kommer till

stånd, former kan finnas för att tillgodose det ökade behov av personal hos

styrelsen som eventuellt kan uppkomma i samband härmed.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 382 och II: 484, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Styrelsen för internationell

utveckling (SIDA): Avlöningar för budgetåret 1967/68

på driftbudgeten under tredje huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 6 188 000 kr.

14:o) Styrelsen för internationell utveckling (SIDA): Omkostnader. Kungl.

Maj :t har (punkt C 6, s. 27—28) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 1 830 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 630 000 kr.

SIDA har i sin anslagsframställning beräknat anslagsbehovet till 2 535 000

kr. Den förordade höjningen betingas både av kostnadsökningar och den

av styrelsen föreslagna volymmässiga ökningen av aktiviteten. Härutöver

har SIDA anmält särskilda medelsbehov dels för en — av riksdagen år

1966 förordad — intensifiering av upplysningen om de mellanstatliga organisationernas

och Sveriges biståndsverksamhet, dels för personalutbildning.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de båda förut omnämnda likalydande motionerna 1:382 av herrar

Dahlén och Bengtson och II: 484 av herrar Hedlund och Ohlin, i vilka hemställts,

såvitt nu är i fråga, att till Styrelsen för internationell utveckling

(SIDA): Omkostnader anvisas ett förslagsanslag av 2 535 000 kr.,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Enarsson m. fl. (I: 477) och den andra inom andra kammaren

av herr Björkman m. fl. (11:602), i vilka hemställts att riksdagen måtte

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967 25

besluta att under tredje huvudtiteln punkt C 6 Styrelsen för internationell

utveckling (SIDA): Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av 1 530 000

kr.

Beträffande motiveringarna för motionsyrkandena hänvisar utskottet till

motionerna 11:484 och 11:602.

Utskottet. Då utskottet, som framgår av nästföljande punkt, funnit sig

böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag beträffande anslaget till fältverksamhet,

har utskottet ingen erinran mot att förevarande anslag avväges med

hänsyn härtill på sätt som föreslagits av Kungl. Maj :t. Utskottet kan därför

inte tillstyrka motionerna I: 382 och II: 484 i den del de innefattar yrkande

om att omkostnadsanslaget skall utgå med det belopp som beräknats

av SIDA i dess anslagsframställning.

Utskottet vill emellertid framhålla, att de kostnader som helastar förevarande

anslag inte i sin helhet är avhängiga av fältverksamhetens omfattning

eller avlöningsanslagets storlek. Detta gäller bland annat anslagsposten

Publikationstryck m. m. Utskottet har av SIDA inhämtat,

att ett antal färdigplanerade trycksaker inte kunnat utges under innevarande

budgetår på grund av medelsbrist. Det får anses angeläget att

SIDA kan beredas möjlighet att intensifiera sin till allmänheten riktade

upplysning om de mellanstatliga organisationernas och Sveriges biståndsverksamhet.

Det i motionerna 1:477 och 11:602 framställda yrkandet avser en reduktion

med 300 000 kr. av den av Kungl. Maj :t för reseersättningar beräknade

anslagsposten. Såsom utskottet anförde i sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 45 år 1966 får det anses naturligt med hänsyn till

arten och omfattningen av SIDA:s verksamhet, att kostnaderna för resor

representerar en mycket betydande del av omkostnadsanslaget. Enligt utskottets

uppfattning är det inte realistiskt att antaga, att utgifterna under

anslagsposten skulle kunna nedbringas med inemot 40 procent utan

inskränkning av den reseaktivitet som bedömts som erforderlig. Utskottet

förutsätter, i överensstämmelse med vad som anfördes i nyss nämnda utlåtande,

att SIDA i möjligaste mån söker begränsa kostnaderna för resor

bl. a. genom att resor för olika ändamål samordnas där så kan ske. Samtidigt

vill utskottet framhålla, att de omständigheter som påkallar resor inte

alltid torde ligga under styrelsens kontroll. Det bör också erinras om att de

statliga resereglementena inom en inte alltför avlägsen framtid torde komma

att ersättas av bestämmelser i kollektivavtalsform. I sammanhanget må

nämnas att SIDA, enligt vad som upplysts utskottet, avser att på olika vägar

söka nedbringa kostnaderna i samband med fältpersonalens resor vid

anställningens början och slut.

Av nu anförda skäl avstyrker utskottet motionerna I: 477 och II: 602.

3 Biliang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 53

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 382 och II: 484 samt

I: 477 och II: 602, förstnämnda båda motioner såvitt nu är

i fråga, till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA):

Omkostnader för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under

tredje huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 830 000

kr.

15 :o) Fältverksamhet. Kungl. Maj :t bar (punkt C 7, s. 28—42) föreslagit

riksdagen att dels godkänna vad departementschefen föreslagit om jämkning

i anställningsvillkoren för experter inom bilateral teknisk biståndsverksamhet,

dels till Fältverksamhet för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag

av 99 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår —■ tillsammans med anslaget till

Stipendiat- och kursverksamhet — uppfört med 68 100 000 kr.

SIDA har i sin anslagsframställning, såsom nämnts under punkten 13

ovan, förordat en betydande volymmässig ökning av aktiviteten i enlighet

med planer som i sammandrag redovisas i propositionen (s. 31—41 med

sammanställning s. 40—41). Det totala medelsbehovet har av styrelsen beräknats

till 164 000 000 kr.

Departementschefen anför, att Kungl. Maj :ts förslag i förhållande till

SIDA:s anslagsframställning innebär att en sovring och prioritering av biståndsändamålen

blir nödvändig. Härvid bör familj eplaneringsbiståndet i

första hand prioriteras, medan i övrigt Kungl. Maj :t bör äga taga ställning

till prioriteringsfrågorna vid dispositionen av de anvisade medlen.

Departementschefen anför vidare, att erfarenheterna av tillämpningen av

de riktlinjer för anställningsvillkor m. m. för experter inom bilateral teknisk

biståndsverksamhet som riksdagen godkände 1964 (prop. 1964: 145,

SU 118, rskr 253) givit vid handen, att konstruktionen fri lönesättning i

kombination med det lönesystem som gäller för utrikesförvaltningens

tjänstemän inte alltid varit lämplig. Vissa ändringar i anställningsvillkoren

för experterna kan sålunda komma att aktualiseras, och Kungl. Maj :t bör

vara oförhindrad att medge de jämkningar som behövs.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ililsmo (I: 83) och den andra inom andra kammaren av herrar

Berglund och Hamrin i Jönköping (II: 111), i vilka hemställts att riksdagen

måtte uttala den meningen att oavsett anslagets storlek 6 milj. kr. ställs till

SIDA:s förfogande för bistånd genom enskilda organisationer inklusive

missionen,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 är 1967

27

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Blomquist in. fl. (I: 189) och den andra inom andra kammaren av

herr Nelander in. fl. (II: 246), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling

av statsverkspropositionen, bil. 5 C 7, för Fältverksamhet för budgetåret

1967/68 måtte anvisa ett reservationsanslag av 105 milj. kronor mot av

regeringen föreslagna 99 milj. kronor och anföra att därav 6 milj. kronor

efter prövning av SIDA bör användas för Mindre fältprojekt och bistånd

genom enskilda organisationer,

dels de båda förut omnämnda likalydande motionerna 1: 382 av herrar

Dahlén och Bengtson och II: 484 av herrar Hedlund och Ohlin, i vilka hemställts,

såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte för budgetåret 1967/68 i

enlighet med SIDA:s förslag till Fältverksamhet anvisa ett reservationsanslag

av 164 000 000 kronor, vilket innebär en höjning utöver regeringens

förslag med 65 000 000 kronor,

dels de båda förut omnämnda likalydande motionerna I: 482 av fröken

Mattson och herr Torsten Hansson och II: 604 av herr Carlsson i Tyresö

in. fl., i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen, under förutsättning

av bifall till i särskilda motioner framställda förslag om en ytterligare

budgetförstärkning genom en höjning av maximiuttaget av folkpensionsavgiften

till 1 750 kronor, måtte till SIDA:s verksamhet för budgetåret

1967/68 anslå 150 milj. kronor eller — i förhållande till Kungl. Maj :ts

förslag — ett med 51 milj. kronor förhöjt anslag, samt att dessa medel

ställs till Kungl. Maj :ts förfogande utan annan ändamålsbestämning än de

principiella prioriteringar inom u-hjälpen som riksdagen redan tidigare

givit sin anslutning till,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Segerstedt Wiberg m. fl. (I: 483) och den andra inom andra kammaren

av herr Turesson in. fl. (II: 613), i vilka hemställts att som en

särskild post under tredje huvudtitelns avdelning för tekniskt och humanitärt

bistånd uppföres ett anslag för budgetåret 1967/68, utgörande Sveriges

andel i kostnaderna för det nordiska Tanganyiltaprojektet, å 7,5 milj.

kronor,

dels ock den tidigare omnämnda motionen II: 612 av herr Rubin, i vilken

hemställts, såvitt nu är i fråga, att det i statsverkspropositionen under

tredje huvudtiteln begärda anslaget för SIDA:s verksamhet utgår med

164 milj. kronor.

Beträffande motiveringarna till motionsyrkandena hänvisar utskottet

till motionerna II: 111, II: 246, II: 484, II: 604, II: 613 och II: 612.

Utskottet. SIDA:s anslagsframställning bär vittne om att styrelsen nu anser

de administrativa förutsättningarna för en väsentlig utvidgning av verksamhetsvolymen

i förhållande till innevarande budgetår vara för handen.

Kungl. Maj :ts förslag beträffande förevarande anslag tillgodoser emellertid

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

endast en mindre del av de av SIDA under anslaget anmälda nya ändamålen.

I ett antal motioner har dock framställts yrkanden som syftar till att helt

eller delvis bringa anslaget i nivå med det av SIDA beräknade medelsbehovet.

Med hänsyn till de skäl som föranlett Kungl. Maj :t att föreslå en väsentligt

mindre volymmässig ökning av aktiviteten än den av SIDA förordade

anser sig utskottet inte kunna tillstyrka de i motionerna I: 382 och II: 484

samt II: 612 framförda yrkandena om att förevarande anslag skall utgå med

det av SIDA begärda beloppet. Beträffande det i motionerna I: 482 och II:

604 redovisade yrkandet om en höjning av anslaget kan konstateras, att den

förutsättning som angetts för yrkandet inte uppfyllts.

SIDA har inför utskottet anfört, att den totala förbrukningen av medel

för fältverksamhet (inklusive stipendiat- och kursverksamhet) under innevarande

budgetår beräknas komma att uppgå till omkring 90 milj. kr., vilket

innebär att såväl löpande anslag (68 milj. kr.) som den vid budgetårets

början föreliggande reservationen (23 milj. kr.) praktiskt taget helt kommer

att tagas i anspråk. Till förfogande för verksamheten under budgetåret

1967/68 skulle såluuda endast stå anslaget 99 milj. kr., vilket i betraktande

av väntade kostnadsstegringar innebär en i stort sett oförändrad verksamhets

volym.

Vid en anpassning av fältverksamheten till en anslagsnivå, som med 65

milj. kr. underskrider det av SIDA beräknade medelsbehovet, måste naturligen

fullgörandet av de avtalsmässiga förpliktelserna i första hand säkerställas.

Vittgående inskränkningar av övriga planerade insatser — i synnerhet

nya sådana — skulle till följd härav under angiven förutsättning bli

nödvändiga. I det följande redovisar utskottet ett antal av SIDA föreslagna

aktiviteter, som utskottet likväl särskilt anser böra fullföljas.

Rörande betydelsen av familjeplaneringen råder allmän enighet, och departementschefen

har uttalat, att biståndet på detta område i första hand

bör prioriteras under budgetåret 1967/68. Vid sidan av fullföljande av avtalsenliga

åtaganden har SIDA förordat en utvidgning av det ej länderbundna

familj eplaneringsbiståndet och beräknat medelsbehovet härför till 12,6

milj. kr. Utskottet anser att verksamheten inom denna sektor bör komma

till stånd i största möjliga omfattning.

Anslagsposten Mindre fältprojekt och bistånd genom enskilda organisationer,

under vilken SIDA anmält ett medelsbehov av 6,0 milj. kr., har beräknats

huvudsakligen för bidrag till enskilda organisationers biståndsaktiviteter.

Det föreligger också motionsyrkanden som syftar till att säkerställa

denna bidragsgivning i enlighet med SIDA:s beräkningar. Utskottet finner

det angeläget att största möjliga utrymme skapas för stödverksamhet av

detta slag.

Det medelsbehov (8,2 milj. kr.) som av SIDA beräknats för utbildning av

afrikanska kvinnor avser såväl avtalsbundna åtaganden som utvidgad aktivitet

på området. Det får anses önskvärt att vissa av de nya projekten kan

bli realiserade under det kommande budgetåret.

FN:s hjälporgan för Palestinaflyktingar (UNRWA) har sedan länge va
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

29

rit i väsentlig mån beroende av svenska bidrag för fullföljande av sin betydelsefulla

verksamhet. SIDA bär beräknat lika milj. kr. för ett särskilt bidrag

till UNRWA:s yrkesutbildningsprogram, och utskottet tillmäter det

stor vikt att sådant stöd kan lämnas.

Det program för målinriktad forskning som ligger till grund för SIDA:s

beräkningar av medelsbehovet (2,5 milj. kr.) beträffande anslagsposten

Forskning avser ämnesområden av största betydelse för u-länderna. Utskottet

anser det därför angeläget att verksamhetens igångsättande inte uppskjuts

på grund av medelsbrist.

Det sammanlagda, av SIDA beräknade medelsbehovet för nu nämnda

verksamheter under budgetåret 1967/68 uppgår sålunda till 39,8 milj. kr.

En anslagspost för katastrofhjälp har upptagits under förevarande anslag

i SIDA:s anslagsframställning. Utskottet förutsätter att vid uppkommande

större behov av sådan hjälp under budgetåret 1967/68 medel kan ställas till

förfogande av riksdagen i särskild ordning.

SIDA har anmält sin avsikt att med all kraft fullfölja redan inledda strävanden

i syfte att genom olika rationaliseringsåtgärder nedbringa kostnaderna

för pågående och planerade aktiviteter. Det synes emellertid utskottet

uppenbart, att de besparingar som härigenom kan vinnas inte i väsentlig

mån kan leda till ett frigörande av medel för tillgodoseende av de nyss

nämnda verksamheterna. Inte heller kan något betydande medelstillskott

komma till stånd därest — såsom av SIDA förordats — den reservation som

beräknas uppkomma innevarande budgetår under anslaget till stipendiatoch

kursverksamhet tillföres fältverksamheten.

En utväg för att söka skapa tillgång till behövliga medel utöver anslagsbeloppet

99 milj. kr. har redan anvisats genom vad som anförts av utskottet

under punkterna It och 12 ovan beträffande där avsedda anslag, och hemställan

om medelsöverföring från dessa anslag görs under punkten 18 i det

följande. Utskottet hänvisar också till punkten 2 i sitt denna dag avgivna

utlåtande nr 54 angående utvecklingsbistånd under sjunde huvudtiteln. Däri

föreslår utskottet, att Ivungl. Maj:t bemyndigas att överföra medel från anslaget

Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd under sjunde huvudtiteln till

nu ifrågavarande anslag.

Med hänsyn till vad utskottet sålunda förordat finner utskottet, att de

önskemål som redovisats i motionerna 1:83 och 11:111 samt 1:189 och

II: 246 blivit i allt väsentligt tillgodosedda.

Motionerna I: 483 och II: 613 syftar till att säkerställa, att Sverige även

vid bifall till Ivungl. Maj :ts förslag rörande förevarande anslag kan bidraga

med den andel av kostnaderna för det nordiska Tanganyikaprojektet som

i enlighet med den beräknade årsramen för projektets totalkostnader skall

ankomma på Sverige. SIDA har beräknat medelsbehovet för budgetåret

1967/68 till det belopp som i motionerna angetts, och enligt vad som upplysts

utskottet föreligger ingen risk för nedskärning av den svenska bidragsandelen

till det nu pågående projektet eller övrig hittills färdigplaner ad

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

verksamhet. Motionärernas önskemål kan därför anses tillgodosett även

utan att ett särskilt anslag uppföres för ändamålet. Av nu anförda skäl avstyrker

utskottet motionerna I: 483 och II: 613.

Mot vad som av Kungl. Maj :t föreslagits om jämkning av anställningsvillkoren

för fältexperterna har utskottet ingen erinran. En bättre avvägning

av olika anställningsförmåner med ledning av de erfarenheter, som hittills

vunnits vid tillämpningen av det år 1964 fastställda villkorssystemet, bör

vara ägnad att underlätta rekryteringen av fältpersonal.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och i anledning av motionerna I: 189 och II: 246, I: 482 och

II: 604, I: 382 och II: 484 samt II: 612, sistnämnda fem motioner

såvitt nu är i fråga, till Fältverksamhet för budgetåret

1967/68 på driftbudgeten under tredje huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 99 000 000 kr.;

b) att motionerna 1:83 och II: 111 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

c) att motionerna I: 483 och II: 613 icke må av riksdagen

bifallas;

d) att riksdagen må godkänna vad som av Kungl. Maj :t

föreslagits om jämkning av anställningsvillkoren för experter

inom bilateral teknisk biståndsverksamhet.

16:o) Rekrytering och utbildning av fältpersonal. Kungl. Maj:t har (punkt

C 8, s. 42—43) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 2 100 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 100 000 kr.

SIDA har i sin anslagsframställning anmält sin avsikt att under budgetåret

1967/68 vidareutveckla sin utbildningsverksamhet, som styrelsen räknar

med att kraftigt öka under innevarande budgetår. Det beräknade medelsbehovet

uppgår till 3,3 milj. kr., men med hänsyn till föreliggande

reservation om ca 830 000 kr. föreslår styrelsen att anslaget förs upp med

2,9 milj. kr.

Departementschefen anför att anslaget kan uppföras med oförändrat belopp

med hänsyn till att fältverksamheten under budgetåret 1967/68 inte av

Kungl. Maj :t föreslås öka i den utsträckning som SIDA antagit i sin anslagsframställning.

Utskottet. Enligt vad utskottet inhämtat har det av expertutbildningsutredningen

år 1965 framlagda förslaget angående förmåner vid kompletterande

fackutbildning för blivande biståndsexperter in. m. ännu inte lett till

att bestämmelser i ämnet utfärdats av Kungl. Maj :t. Utskottet vill därför ut
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967 31

tala förhoppningen, att ärendet blir föremål för den närmare prövning som

kan erfordras för att expertaspiranters fömåner i samband med kompletterande

utbildning skall kunna regleras på ett ändamålsenligt och formellt

tillfredsställande sätt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Rekrytering och utbildning av fältpersonal

för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under

tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 100 000

kr.

17 :o) Övriga motionsyrkanden. Utskottet har i detta sammanhang behandlat
dels

en inom andra kammaren av herr Hector m. fl. väckt motion (II:

51), vari hemställts att riksdagen måtte som bidrag till humanitär hjälp

och återuppbyggnad av anfallna och ödelagda områden i Vietnam anvisa

dels 10 000 000 kr. till Demokratiska republiken Vietnam, dels 10 000 000

kr. till Sydvietnams nationella befrielsefront,

dels ock den tidigare omnämnda motionen II: 612 av herr Rubin, vari

hemställts, såvitt nu är i fråga, att till Stockholms universitet anvisas 2

milj. kr. för skapande av en fond för antropologisk forskning inriktad på

u-landsproblematik samt för införandet av kompletterande utbildning inriktad

på tillämpad antropologi som påbyggnad till den grundläggande

socialantropologiska utbildningen vid svenska universitet.

Beträffande motiveringarna till motionsyrkandena hänvisar utskottet till

motionerna.

Utskottet. Enligt utskottets mening föreligger för närvarande knappast

några praktiska förutsättningar för att genom direkta svenska kontantbidrag

till Demokratiska republiken Vietnam och Sydvietnams nationella

befrielsefront åstadkomma en hjälp, som kan komma av kriget drabbade

människor och områden till del på ett godtagbart sätt. Till hjälpinsatser

som igångsatts eller planerats av mellanstatliga organ eller internationella

humanitära organisationer synes däremot svenskt statligt stöd kunna lämnas.

Enligt vad utskottet erfarit har Svenska Röda korset i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhållit om bidrag till en humanitär insats i Vietnam. Framställningen

har i huvudsak bifallits. Med hänsyn till det anförda kan utskottet

inte tillstyrka motionen II: 51.

För det svenska utvecklingsbiståndet skulle det på längre sikt vara av

stort värde, om universitetsutbildningen och den vetenskapliga forskningen

på en rad områden kunde utbyggas i syfte att möjliggöra studier och

forskningsaktiviteter med särskild inriktning på u-landsproblem. Till de

ämnen om vilka detta gäller hör otvivelaktigt antropologin, men utskottet

kan inte tillstyrka det i motionen 11:612 framlagda förslaget om sär
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

skild medelsanvisning till Stockholms universitet. Bortsett från sådan

verksamhet som ingår i SIDA:s program på forskningsområdet, hör åtgärder

av det antydda slaget i första hand tillkomma efter förslag från

universiteten och finansieras inom ramen för deras anslag.

Utskottet hemställer,

a) att motionen II: 51 icke må av riksdagen bifallas;

b) att motionen II: 612, såvitt nu är i fråga, icke må av

riksdagen bifallas.

18:o) Medelsöverföring till anslaget Fältverksamhet. Under hänvisning till

vad utskottet anfört under punkterna 11 och 12 hemställer utskottet,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att budgetåret

1967/68 till reservationsanslaget Fältverksamhet från reservationsanslagen

Övrigt multilateralt tekniskt bistånd och

Humanitärt bistånd till flyktingar m. fl. överföra medel, som

under budgetåret icke behöver tagas i anspråk för tillgodoseende

av nu kända, med sistnämnda två anslag avsedda

ändamål.

Stockholm den 11 april 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Virgin, Axel Andersson,

Birger Andersson, Fritz Persson, Kaijser, Harry Carlsson, fru Wallentheim,

herrar Söderberg, Bengtson, Ottosson, Bengt Gustavsson, Rönnberg, Björk

och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Blidfors, Eliasson i Sundborn,

Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Nihlfors, Lindholm, Fagerlund, Antonsson,

Eskel, Källstad, Tobé, Svanberg, Lindkvist och Petersson.

Reservationer

1) vid punkten 3 (Utredning om det fortsatta utvecklingsbiståndet) av

herrar Virgin, Axel Andersson, Kaijser, Harry Carlsson, Bengtson, Ottosson,

Sundin, Bohman, Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Antonsson, Källstad, Tobé

och Petersson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1: 382

och II: 484 samt I: 479 och II: 603, såvitt nu är i fråga, och att därför

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

33

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 5 börjar med »Utskottet

har» och på s. 6 slutar med »avstyrks därför», bort ha följande lydelse:

»Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen 1962: 100

fastlades riktlinjerna och målsättningen för det svenska utvecklingsbiståndet.

Enligt utskottets mening är dessa riktlinjer på vissa punkter fortfarande

väl ägnade att tjäna som grundval för verksamheten, medan de i andra

avseenden gjorts inaktuella till följd bl. a. av den försämring av u-ländernas

situation som inträtt sedan 1962.

Denna försämring beror på flera omständigheter. På grund av de för

u-länderna ogynnsamma och gradvis försämrade bytesbetingelserna i den

internationella handeln har länderna vållats ett inkomstbortfall av en storlek

som vida överstiger resurstillskottet genom det internationella biståndet.

En stigande andel av u-ländernas nationalprodukt har kommit att bindas

för likvideringen av den skuldbörda som representeras av de växande

utvecklingskrediterna. Befolkningsutvecklingen hotar i många länder att

omintetgöra de framsteg som gjorts på vissa områden, och otillräckligheten

av och instabiliteten i den egna livsmedelsproduktionen har gjort hotet om

hungersnöd till en realitet på många håll.

Vårt lands bidrag till de samlade ansträngningarna till förmån för u-länderna

måste inriktas på dessa grundproblem. Sålunda bör Sverige på det internationella

planet verka för en stabilisering av viktiga u-landsprodukters

priser på en rimlig nivå. Åtgärder för att ytterligare eliminera tullhinder för

sådana produkter bör vidtagas. Kraftigt ökade insatser måste göras för att

begränsa befolkningstillväxten och förbättra livsmedelsförsörjningen. Direkta

företagsinvesteringar i u-länderna innebär kapitaltillskott som inte

ökar ländernas skuldbörda, och införande av ett nationellt investeringsgarantisystem

i förening med vissa beskattningsreformer skulle låta svensk

företagsverksamhet bidraga till att öka takten i u-ländernas ekonomiska utveckling.

Över huvud taget bör det offentliga biståndet bättre samordnas

med övrig svensk utvecklingsfrämjande verksamhet, till vilken hör inte

bara näringslivets insatser utan också missionens på långvarig erfarenhet

vilande aktiviteter i u-länderna. Genom en sådan samordning skulle det

också bli möjligt att få ett bättre underlag för bedömningar som kan leda

till att biståndet inom givna kostnader ger största möjliga utvecklingseffekt.

En totalsyn måste anläggas på det svenska utvecklingsbiståndet, däri inbegripet

åtgärder på det handelspolitiska och kommersiella området.

Utskottet har under nästföregående punkt hemställt, att 1968 års riksdag

förelägges en plan för utvecklingsbiståndets successiva utbyggnad till en

nivå svarande mot 1 procent av bruttonationalprodukten. Under punkter i

det följande förordar utskottet åtgärder på det administrativa och anslagstekniska

området i syfte att underlätta anläggandet av en totalsyn på utvecklingsbiståndet.

Det återstår att få till stånd grundprinciper och vägar

för verksamheten, som i högre grad än 1962 års riktlinjer ger uttryck för

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

denna helhetssyn. Så länge dessa riktlinjer är gällande kan utredningar och

preciseringar i detaljfrågor blott få begränsat värde.

Utskottet föreslår därför, att en översyn av 1962 års riktlinjer sker i syfte

att utstaka de nya vägar för det svenska utvecklingsbiståndet som behövs

för att detta skall kunna ge största möjliga utvecklingseffekt. Uppgiften att

verkställa en sådan översyn bör anförtros åt en utredning med parlamentariskt

inslag, vari ingår företrädare för näringslivet och missionen samt

annan expertis.

En utredning av det slag som begärts i motionerna I: 131 och II: 166 skulle

enligt utskottets mening inte kunna tjäna det nu angivna syftet.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 382

och II: 484 samt I: 479 och II: 603, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att en

allsidigt sammansatt utredning med parlamentariskt inslag

tillsättes för att överse riktlinjerna för det svenska utvecklingsbiståndet

i enlighet med vad utskottet anfört;»

2) vid punkten 4 (Ökad administrativ samordning av biståndsverksamheten)

av herr Bohman.

3) vid punkten 5 (Vissa prioriteringsfrågor) av herrar Axel Andersson,

Harry Carlsson, Nihlfors, Källstad och Tobé, vilka ansett att utskottet bort

tillstyrka motionerna I: 476 och 11: 614 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11, som börjar med »Av anförda»

och slutar med »prioriterade länder», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Utskottet delar de i motionerna I: 476 och II: 614 framförda skälen för

en utökning av biståndsverksamheten i Zambia. Möjligheterna att administrera

ett sådant bistånd har förbättrats då riksdagen nu beslutat, att inrätta

en svensk ambassad i Lusaka. I en interpellationsdebatt i andra kammaren

den 9 december 1966 har utrikesministern förklarat sig vara beredd att välvilligt

pröva frågan om svensk biståndsinsats till Zambia.

Även om Zambia f. n. inte tillhör de länder, som prioriteras i fråga om

biståndsinsatser, bör möjligheterna till snabba välbehövliga insatser inte

därför uteslutas. Principen om länderkoncentrationen bör inte anses innefatta

någon rigorös bindning med vittgående tidsmässig giltighet. Enligt utskottets

mening bör kunna övervägas att något utöka kretsen av huvudmottagarländer,

oavsett huruvida det kan bli aktuellt att i samband med utlöpandet

av nuvarande avtalsengagemang avbryta verksamheten i vissa f. n.

prioriterade länder. Det faller sig naturligt att frågan nu reses att göra

Zambia till ett av huvudmottagarländerna för svenskt utvecklingsbistånd

särskilt med beaktande av att sådant bistånd redan ges till de två länder,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1.967 35

Tanzania och Kenya, som Zambia söker närma sig till. SIDA bör därför få

i uppdrag att undersöka möjligheterna att snarast öka den svenska biståndsinsatsen

i detta land.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:476

och 11:614, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att

omedelbara kontakter tages med Zambias regering angående

utbyggnad av den svenska biståndsverksamheten i

Zambia samt att en plan härför förelägges 1968 års riksdag;»
-

4) vid punkten 13 (Styrelsen för internationell utveckling: Avlöningar)

av herrar Axel Andersson, Harry Carlsson, Bengtson, Sundin, Eliasson i

Sundborn, Nihlfors, Antonsson, Källstad och Tobé, vilka ansett att utskottet

bort föreslå anslagshöjning utöver Kungl. Maj :ts förslag, och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»För att den ökade aktivitet beträffande fältverksamheten som enligt utskottet

bör komma till stånd under budgetåret 1967/68 krävs en väsentlig

förstärkning av SIDA:s personalresurser. I relation till den ökade fältverksamheten

torde i anslutning till yrkandet i motionerna I: 382 och II: 484

35—40 av de av SIDA önskade 49 nya tjänsterna böra inrättas. Det totala

medelsbehovet under förevarande anslag skulle med hänsyn härtill uppgå

till ca 7,5 milj. kr. jämfört med det i SIDA:s anslagsframställning beräknade

beloppet 7,9 milj. kr. Då en viss osäkerhet av naturliga skäl måste vidlåda

dessa beräkningar förutsätter utskottet att SIDA vid behov erhåller

Kungl. Maj :ts medgivande att överskrida anslaget.

Utskottet vill i detta sammanhang anföra, att varken omfattningen av de

operativa anslagen eller den beräknade medelsförbrukningen utgör någon

rättvisande mätare av biståndsmyndighetens behov av fast personal, d. v. s.

till myndigheten mer eller mindre varaktigt knutna befattningshavare. Den

största belastningen på denna personal i samband med en viss fältaktivitet

torde inte sällan ligga i tiden före aktivitetens realiserande, varav följer att

hemmamyndighetens befattning med projektet minskar när den egentliga

förbrukningen av anslagsmedel för detta vidtar. Strävandena att förlägga

huvuddelen av den löpande projektadministrationen till fältet kan också

förväntas leda till samma effekt. Det får antagas, att det svenska utvecklingsbiståndet

under överskådlig tid kommer att kännetecknas av stigande

realresurser för insatser förvaltade av SIDA. Mot denna bakgrund talar enligt

utskottets mening starka skäl för att förstärkningen av styrelsens fasta

personella resurser planeras på lång sikt.

Enligt utskottet bör åtgärder vidtas i syfte att genom överföring till anslaget

Fältverksamhet av medel från anslagen Övrigt multilateralt tekniskt

bistånd och Humanitärt bistånd till flyktingar in. fl. — i den mån dessa

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

medel ej behöver tagas i anspråk under budgetåret 1967/68 för nu kända

ändamål under sistnämnda två anslag — tillföra SIDA ökade resurser för

fältverksamheten. Därest sådana överföringar får större omfattning kan

behov av ytterligare personalförstärkning uppkomma för SIDA, vilket utgör

ännu ett skäl varför Kungi. Maj :t bör medge styrelsen att i förekommande

fall överskrida förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna I: 382 och II: 484, nämnda motioner såvitt

nu är i fråga, till Styrelsen för internationell utveckling

(SIDA): Avlöningar för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten

under tredje huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 7 500 000 kr.»

5 ) vid punkten li (Styrelsen för internationell utveckling: Omkostnader)

av herrar Axel Andersson, Harry Carlsson, Bengtson, Sundin, Eliasson i

Sundborn, Nihlfors, Antonsson, Källstad och Tobé, vilka ansett att utskottet

bort förorda höjning av anslaget utöver Kungl. Maj :ts förslag, och att därför
dels

det avsnitt i utskottets yttrande på s. 25, som börjar med »Då utskottet»

och slutar med »Sveriges biståndsverksamhet», bort ha följande lydelse:

»Under nästföregående punkt har utskottet förordat en höjning av SIDA:s

avlöningsanslag. Även förevarande anslag bör räknas upp i jämförelse med

Kungl. Maj :ts förslag. I anslutning till yrkandet i motionerna 1:382 och

II: 484 beräknar utskottet medelsbehovet under förevarande anslag till

2 430 000 kr. Beträffande anslagsposten Publikationstryck in. m. har dock

utskottet i likhet med SIDA beräknat ett belopp av 290 000 kr. Utskottet

har av SIDA inhämtat att ett antal färdigplanerade trycksaker inte kunnat

utges under innevarande år på grund av medelsbrist. Det får anses angeläget

att SIDA kan intensifiera sin till allmänheten riktade upplysning om

de mellanstatliga organisationernas och Sveriges biståndsverksamhet.

I likhet med vad som anförts under nästföregående punkt rörande det där

avsedda anslaget bör Kungl. Maj :t medge SIDA att, därest behov härav

skulle uppkomma, överskrida förevarande anslag under budgetåret 1967/

68.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna 1: 382 och II: 484 ävensom med avslag å

motionerna 1:477 och 11:602, förstnämnda båda motioner

såvitt nu är i fråga, till Styrelsen för internationell utveckling

(SIDA): Omkostnader för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten

under tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 2 430 000 kr.»

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

37

6) vid punkten 15 (Fältverksamhet) av herrar Axel Andersson, Harry

Carlsson, Bengtson, Sundin, Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Antonsson, Kallstad

och Tobé, vilka ansett att utskottet bort föreslå höjning av anslaget

utöver Kungl. Maj :ts förslag och att därför

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 27 börjar med »SIDA:s

anslagsframställning» och på s. 29 slutar med »väsentligt tillgodosedda»,

bort ha följande lydelse:

»SIDA:s anslagsframställning bär vittne om att styrelsen nu anser de administrativa

förutsättningarna för en väsentlig utvidgning av verksamhetsvolymen

i förhållande till innevarande budgetår vara för handen. Styrelsens

förslag beträffande anslaget till fältverksamhet är också åtskilligt längre

gående än tidigare år. Kungl. Maj :t har emellertid inte ansett sig kunna tillmötesgå

SIDA:s förslag i dess helhet. Det föreligger en skillnad på 65 milj.

kr. mellan äskandet och propositionens förslag. I motionerna I: 382 och

II: 484 samt II: 612 föreslås bifall till det av SIDA begärda beloppet. 1 motionerna

I: 482 och II: 604 samt I: 189 och II: 246 föreslås också en ökning

i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet anser det angeläget att den planeringskapacitet som SIDA nu

uppnått vidmakthålles i syfte att snarast möjligt åstadkomma den större

omfattning av biståndsaktiviteten som riksdag och regering tidigare uttalat

sig för. Bifall till Kungl. Maj :ts förslag skulle innebära en försening i genomförandet

av det av statsmakterna föreslagna programmet med sikte på

en biståndsinsats av storleksordningen 1 procent av nationalinkomsten. Mot

bakgrund härav kan utskottet inte acceptera Kungl. Maj :ts förslag.

Sedan Kungl. Maj ds avsikter beträffande anslaget till fältverksamhet

kommit till SIDA:s kännedom, har bearbetningen av vissa projekt avstannat,

då dessa projekt uppenbarligen inte skulle kunna genomföras med det

lägre anslag som Kungl. Maj :t förordat. Det är således möjligt att SIDA under

det kommande budgetåret tyvärr inte kan av nämnda anledning genomföra

hela det program rörande fältverksamheten, som föreslagits i anslagsframställningen.

Utskottet anser emellertid att ett belopp som med 50 milj.

kr. överstiger, vad Kungl. Maj :t föreslagit, erfordras för att den faktiska

planeringsnivån hos SIDA:s aktiviteter skall upprätthållas. Det blir härigenom

möjligt att fullt ut genomföra familjeplaneringsprogrammet, utbildningsverksamheten

för afrikanska kvinnor, biståndsinsatsen för Palestinaflyktingarna

m. m. Dessutom har utskottet beaktat att bidragsframställningar

från missionen och ideella organisationer i övrigt inkommit i ökat antal

under senare tid. Det ursprungligen av SIDA begärda anslaget till denna

verksamhet torde således inte vara tillräckligt för att tillgodose behoven.

Med den anslagsökning som utskottet föreslår skulle dock ifrågavarande

önskemål kunna i väsentligt större omfattning än eljest tillmötesgås. Härigenom

torde motionerna I: 83 och II: 111 samt I: 189 och 11:246 icke behöva

påkalla någon riksdagens åtgärd.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

Utskottet föreslår således att anslaget till Fältverksamhet räknas upp med

50 milj. kr. utöver Kungl. Maj :ts förslag. Härigenom möjliggörs en fortsatt

ökad planeringstakt för biståndet. Genom att ett ökat anslag av denna storlek

beviljas, skapas en garanti för att SIDA under det kommande budgetåret

ej av medelsbrist förhindras från att fullgöra sina förpliktelser och att

en fortsatt uppbyggnad totalt av vårt u-landsstöd genomförs. Garanti härför

kan inte skapas genom överföring av medel från det bilaterala finansiella

biståndet på sjunde huvudtiteln till fältverksamheten under tredje huvudtiteln.

Utskottet vill slutligen framhålla att det är angeläget, att SIDA

i sin verksamhet har tillgång till ett visst operationsutrymme för att möjliggöra

en smidigare biståndsinsats. SIDA har själv i olika sammanhang

framfört önskemål om att ha tillgång till medel för snabba insatser om

behovet så påkallar.

Vidkommande frågan om särskild anslagspost för katastrofhjälp som

med 4 milj. kr. upptagits under rubriken Fältverksamhet i SIDA:s anslagsframställning

anser utskottet att medel kan ställas till förfogande av

riksdagen i särskild ordning om behov i större omfattning av sådan hjälp

uppstår under budgetåret 1967/68.

Såsom anförts under punkterna 11 och 12 bör viss medelsöverföring från

där avsedda anslag till förevarande anslag komma till stånd. Hemställan

härom görs under punkt 18 i det följande.»

dels ock utskottets hemställan under a) hort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

ävensom motionerna 1:189 och 11:246, 1:482 och

11:604, 1:382 och 11:484 samt 11:612, sistnämnda fem

motioner såvitt nu är i fråga, till Fältverksamhet för budgetåret

1967/68 på driftbudgeten under tredje huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 149 000 000 kr.;»

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:151 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1967/68 till internationellt utve a1 i texten