Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1967/68 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1967-03-31 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1967/68 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten

för budgetåret 1967/68 inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde jämte i ämnet väckta

motioner.

(4:e avd.)

De i detta utlåtande upptagna anslagen har i statsverkspropositionen redovisats

inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde. I propositionen

nr 21 (bilaga 6) har anslagen upptagits såsom tillhöriga kommunoch

samfärdseldepartementet. Sedan utskottet i sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 29 uttalat sig för en omprövning av vissa departements benämning,

har Kungl. Maj :t i kungörelse den 24 februari 1967 (nr 47) om ändring

i stadgan den 17 maj 1963 (nr 214) angående statsdepartementen bibehållit

benämningen kommunikationsdepartementet. Med anledning härav

redovisar utskottet anslagen på sätt som föreslagits i statsverkspropositionen.

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

Vägväsendet

l:o) De lokala vägnämnderna m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

i propositionen nr 1 (bilaga 8, punkt B 2, s. 20 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1967), vilket

innebär en anslagsminskning med 50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för

budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

2:o) Reglering av vissa skador inom statens vägverks ämbetsområde. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 3, s. 21), vilket innebär en anslagsökning

med 200 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom sta1

-—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 saml. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

tens vägverks ämbetsområde för budgetåret 1967/68 anvisa

ett förslagsanslag av 1 400 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

3:o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Anslagen till

vägunderhåll och vägbyggnader. Före behandlingen av de skilda anslagen

till vägunderhåll och vägbyggande har Kungl. Maj :t (s. 21—40) lämnat en

allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m.

Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning för budgetåret 1967/68 under

de skilda väganslagen innebär

att till Vägunderhållet anvisas ett reservationsanslag av 624,5 milj. kr.

(punkt B 4, s. 40—42);

att till Vägbyggandet anvisas ett reservationsanslag av 655,3 milj. kr.

(punkt B 5, s. 42—44);

att till Bidrag till underhåll av vägar och gator anvisas ett förslagsanslag

av 91 milj. kr. (punkt B 6, s. 44 och 45);

att till Bidrag till byggande av vägar och gator anvisas ett reservationsanslag

av 270 milj. kr. (punkt B 7, s. 45 och 46);

att till Bidrag till underhåll av enskilda vägar in. in. anvisas ett reservationsanslag

av 46,5 milj. kr. (punkt B 8, s. 46 och 47) och att under budgetåret

1967/68 statlig lånegaranti för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner

för vissa enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 100 000 kr.;

samt att till Bidrag till byggande av enskilda vägar anvisas ett reservationsanslag

av 20 milj. kr. (punkt B 9, s. 47 och 48).

Kungl. Maj :ts förslag innebär att de nuvarande anslagen till byggande av

riksvägar, byggande av länsvägar, byggande av ödebygdsvägar samt byggande

av storbroar inte längre uppförs på riksstaten utan ersätts av anslaget

Vägbyggandet. Den föreslagna medelsanvisningen under anslaget till

vägunderhållet innebär en uppräkning med 97,5 milj. kr., varav 52,5 milj.

kr. för vissa av statens vägverks personalkostnader, vilka tidigare belastat

särskilda anslag till avlöningar och omkostnader men som i fortsättningen

avses utgå från anslagen till vägunderhållet resp. till vägbyggandet. Förslaget

till medelsanvisning under anslaget till vägbyggandet innebär i förhållande

till de på riksstaten för innevarande budgetår uppförda väg- och brobyggnadsanslagen

en anslagsuppräkning med 45,3 milj. kr., vilken hänför

sig till personalkostnader som tidigare belastat särskilda anslag till avlöningar

och omkostnader. I fråga om anslagen till bidrag till underhåll av

vägar och gator samt bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. innebär

Kungl. Maj:ts förslag anslagsuppräkningar av 4,0 milj. kr. för vartdera

anslaget.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

3

herr Strandberg in. fl. (1:295) och den andra inom andra kammaren av

herrar Bengtson i Solna och Hedin (II: 373), i vilka hemställts att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en allsidig och förutsättningslös

utredning, på sätt som i motionerna närmare anges, om vägväsendets

framtida finansiering — lånefinansiering respektive avgiftsfinansiering

— vad avser starkt kapitalkrävande anläggningar, såsom motorvägar

och storbroar, antingen inom pågående utredningars ram eller som en ny

utredning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Axel Andersson in. fl. (1:527) och den andra inom andra kammaren

av herr Larsson i Umeå m. fl. (11:675), i vilka föreslagits att riksdagen

måtte besluta reservera av vägbyggnadsanslaget 50 milj. kr. och av vägunderliållsanslaget

25 milj. kr. för Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs,

Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om en utredning genom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för en kartläggning om behovet av

förstärkning av vägnätet för att möta de väntade tyngre transporterna av

skogsråvara;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Ferdinand Nilsson och Torsten Andersson (1:537) och den andra

inom andra kammaren av herr Svensson i Vä m. fl. (II: 680), i vilka föreslagits

1. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning

och förslag avseende att den förbättrade vägstandard som motorismens

utveckling erfordrar måtte på ett mera rättvist sätt komma hela det

vägnät till godo som nu i alltmer ökad omfattning betjänar motorismens

behov för person- och varutrafik inklusive de tunga transporterna; 2. att

därvid måtte åsyftas att åstadkomma likställighet mellan landsbygdens och

stadssamhällenas bidragsprocent under skäligt hänsynstagande till väghållarnas

skattekraft; 3. att i avvaktan på ytterligare åtgärder städernas

och de stadsliknande samhällenas bidragsprocent vid vägbyggen måtte sänkas

med hälften av vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatt, dvs.

utgå med 90 eller 80 procent, ävensom att i samband härmed anslaget härför

sänkes från 270 milj. kr. till 263 milj. kr.; 4. att anslagen för bidrag till

underhåll och byggande av enskilda vägar på landsbygden i enlighet med

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag höjes till respektive 48,5 milj. kr.

och 25 milj. kr. varjämte anslag till byggande av tätortsvägar (typ C) utanför

stadsplanerad mark avseende större byggnadsgator m. m. måtte överföras

att utgå av anslaget till vägföretag i städer och stadsliknande samhällen,

vartill nu högre bidrag erhålles;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Fälldin och Sundin (1:531) och den andra inom andra kammaren

av herr Gustafsson i Kårby m. fl. (II: 672), i vilka hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala nödvändigheten av att vid budget - 1*—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 sand. Nr 6

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

arbetet i Kungl. Maj :ts kansli inför budgetåret 1968/69 utrymme skapas för

en kraftig ökning i vägupprustningen i enlighet med syftet i gällande vägplan;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sveningsson (I: 540) och den andra inom andra kammaren av herrar

Bengtson i Solna och Nilsson i Agnäs (II: 665), i vilka hemställts att riksdagen

måtte besluta att avvisa förslaget om att för andra hälften av budgetåret

1967/68 anvisa sammanlagt 32,9 milj. kr. för avlöningar in. m. på reservationsanslag

för underhåll och vägbyggande för att i stället disponera

dessa medel jämte ytterligare 14 milj. kr. till reell förstärkning av dessa

anslag ävensom bidraga till gatubyggandet, därvid förstärkningen om inalles

46,9 milj. kr. disponeras så, att vägunderhållet erhåller 13,3 milj. kr., vägbyggandet

18,6 milj. kr. och bidraget till gatubyggandet ökar med 15 milj.

kr.; att till vägunderhållet anvisa ett reservationsanslag av 620,15 milj. kr.;

att till vägbyggandet anvisa ett reservationsanslag av 658,65 milj. kr. samt

att till bidrag till byggande av gator och vägar anvisa ett anslag av 285

milj. kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lidgard och fru Diesen (I: 534) och den andra inom andra kammaren

av herr Bengtson i Solna m. fl. (11:666), i vilka hemställts att riksdagen

måtte besluta att ställa erforderliga medel till förfogande för utbyggnad av

tunnelbanor och vägar i stockholmsregionen, i enlighet med tidigare ingången

principöverenskommelse;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Schött och Arvidson (I: 294) och den andra inom andra kammaren

av herrar Hedin och Bengtson i Solna (II: 376), i vilka hemställts att riksdagen

i samband med behandlingen av sjätte huvudtitelns anslag till vägbyggandet

och bidrag till gatubyggandet måtte uttala sig för ökad användning

av ljusa beläggningar och uppdraga åt Kungl. Maj :t att till berörda

vägmyndigheter lämna erforderliga anvisningar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Sueningsson och Yngve Nilsson (1:410) och den andra inom andra

kammaren av herrar Bengtson i Solna och Åkerlind (II: 374), i vilka hemställts

att riksdagen beslutar uppdraga åt Kungl. Maj :t att vidtaga sådana

åtgärder att rostskadorna på bilarna genom spridning av salt eller andra

frätande ämnen på vägarna om möjligt förhindras;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Åkesson och Skårman (I: 142) och den andra inom andra kammaren

av herr Hamrin i Kalmar in. fl. (II: 179), i vilka hemställts att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att väg- och vattenbyggnadsverket

får i uppdrag att vid större vägar samt vid ödemarksvägar dels uppsätta

skyltar med uppgift om närmaste hjälptelefon, dels se till att hjälptelefoner

uppsättes där så anses erforderligt;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

5

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Tistad och Hermansson (I: 210) och den andra inom andra kammaren

av herr Berndtsson m. fl. (II: 207), i vilka hemställts att riksdagen

måtte i skrivelse till lvungl. Maj :t anhålla om en överarbetning av bestämmelserna

om bidrag till väghållning och vägunderhåll ävensom av statsbidragsgivningen

till enskilda vägar i syfte att åstadkomma den i motionen

begärda vidgade tillämpningen av bidragsgivningen;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Gustafsson i Stenkyrka och

Franzén i Träkumla väckt motion (II: 375), vari hemställts att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att skyndsam utredning

vidtages syftande till att det nuvarande enskilda vägunderhållet m. in.

samordnas med den statliga vägförvaltningen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden fåi

utskottet hänvisa till motionerna 1:295, 11:675, 1:537, 11:672, 11:665

II: 666, II: 376, II: 374, II: 179, II: 267 och II: 375.

Utskottet. I sina petita för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hl. a. lämnat eu redogörelse för vägtrafikens utveckling och

vägarnas standard samt kostnadsutvecklingen m. m. inom vägunderhållet.

Med ledning av uppgifter som erhållits under arbetet med revideringen av

flerårs- och fördelningsplanerna har vidare de aktuella underhålls- och

investeringsbehoven för det allmänna vägnätet och städernas statsbidragsberättigade

vägar och gator redovisats. Mot bakgrund härav har styrelsen

för nästa budgetår hemställt om en medelsanvisning av 585 milj. kr. för

det statliga vägunderhållet och 670 milj. kr. för den ordinarie statliga vägoch

brobyggnadsverksamheten samt 91 resp. 335 milj. kr. för underhåll och

byggande av städernas statsbidragsberättigade leder. För bidrag till den

enskilda väghållningen har begärts 48,5 milj. kr. avseende underhållet och

25 milj. kr. avseende byggnadsverksamheten.

Departementschefen redogör inledningsvis för det faktiska utfallet —

avseende såväl ordinarie investeringar som beredskapsarbeten •— av investeringarna

inom väg- och gatubyggandet under femårsperioden 1961—-1965

samt beräknade utgifter för åren 1966—1967. Härvid framhålls bl. a. att

ca 1 100 km vägar och gator inom städernas områden -— utgörande främst

genom- och förbifartsleder av delvis motorvägsstandard — övertagits av

staten den 1 januari 1961, vilket innebär att betydande belopp för byggande

avlastas städernas bidragsanslag. I statsrådsprotokollet lämnas också uppgifter

om det faktiska utfallet av automobilskattemedlens specialbudget för

budgetåren 1960/61—1965/66 exkl. inkomster och utgifter med anledning

av högertrafiken.

För nästa budgetår bör enligt departementschefen anslagstilldelningen

för väg- och gatubyggandet bibehållas på nuvarande höga nivå men med

hänsyn till det samhällsekonomiska läget inte ytterligare ökas. I anslut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

ning härtill erinras bl. a. om beredskapsarbetenas omfattning samt om att

bruttoinvesteringarna i vägar och gator under en lång följd av år ökat i

snabbare takt än de totala bruttoinvesteringarna i landet. Samtidigt har,

enligt vissa av långtidsutredningen gjorda bedömningar, arbetsproduktiviteten

inom väg- och gatubyggandet ökat med ca 5 % i medeltal per år och

med en tendens till stegring av takten sedan 1957/58 till storleksordningen

6 ä 7 % per år.

Efter att vidare ha anfört vissa synpunkter på investeringsmedlens användning

föreslår departementschefen att den nuvarande formen för anslag

till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten slopas fr. o. in. budgetåret

1967/68 och att i stället ett nytt anslag med rubriken Vägbyggandet

förs upp på riksstaten. Under detta anslag avses på motsvarande sätt som

för investeringsanslagen på kapitalbudgeten skola redovisas objektgrupper

motsvarande de nuvarande anslagen Byggande av riksvägar, Byggande av

länsvägar, Byggande av ödebygdsvägar och Byggande av storbroar. Anslaget

avses vara reservationsanslag och skall i sin helhet avräknas mot automobilskattemedlen.

Eventuella reservationer under de nuvarande anslagen

överförs till det nya anslaget den 1 juli 1968.

I enlighet med ett av väg- och vattenbyggnadsverket framlagt förslag föreslås

också att medel till avlöningar och omkostnader för viss del av vägverkets

personal beräknas under anslagen till den statliga väghållningen. För

sådana löner och omkostnader beräknas för perioden 1 juli 1967—31 december

1968 52,5 milj. kr. under anslaget till vägunderhållet och 45,3 milj. kr.

under anslaget till vägbyggandet. För kalenderåret 1968 beräknas därvid

medelsbehovet till 35,3 milj. kr. resp. 30,5 milj. kr. På andra hälften av

kalenderåret 1967 beräknas falla 17,2 milj. kr. resp. 14,8 milj. kr. Ramarna

för medelsförbrukningen under 1967 höjs med senast angivna belopp och

beräknas sålunda till 544 milj. kr. för vägunderhållet och 625 milj. kr. för

den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten.

Anslaget till det statliga vägunderhållet föreslås för nästa budgetår skola

höjas med 45 milj. kr. samt härutöver med 52,5 milj. kr. för förenämnda

administrationskostnader till 624,5 milj. kr. Medelsförbrukningen under

anslaget beräknas för nästa kalenderår till 607 milj. kr. Anslaget till vägbyggandet

tas upp med 655,3 milj. kr., varav 45,3 milj. kr. hänför sig till

den ändrade anslagstekniken. Medelsförbrukningen för kalenderåret 1968

beräknas till 640 milj. kr.

Såsom tidigare varit fallet beträffande byggnadsanslagen förutsätts det

få ankomma på Kungl. Maj :t att därest arbetsmarknadsläget så medger

eller påkallar bemyndiga vägverket att utöka underhålls- och byggnadsverksamheten

utöver angivna medelsomslutning av 607 milj. kr. resp. 640

milj. kr. genom att under budgetåret i förväg ta i anspråk erforderliga

belopp av de medel på de kalenderårsberäknade anslagen som är anvisade

för verksamheten under andra halvåret 1968. En minskning av verksam
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

7

heten skall också kunna ske om så erfordras från arbetsmarknadssynpunkt.

Underhållsanslaget för den kommunala väghållningen beräknas i enlighet

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag till 91 milj. kr. För

bidrag till byggande av vägar och gator föreslås en medelsomslutning om

270 milj. kr. och en anslagsanvisning av samma storlek.

Anslagen för bidrag till underhåll och byggande av enskilda vägar tas

upp med 46,5 resp. 20 milj. kr.

För administration och diverse ändamål beräknas — inklusive vissa anslag

under andra, åttonde, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna — sammanlagt

616,9 milj. kr. Det totalbelopp, som avses skola täckas av automobilskattemedlen,

skulle enligt beräkningarna därmed uppgå till (624,5

+ 655,3 + 91,0 + 270,0 + 66,5 + 616,9) = 2 324,2 milj. kr. I förhållande till

motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslag

innebär detta en ökning med 39,1 milj. kr. Då inkomsterna (inklusive trafikomläggningsskatten)

av automobilskattemedlen beräknas till 2 712,5 milj.

kr. skulle överskottet på vägväsendets specialbudget, vilket per den 30 juni

1966 uppgick till ca 652 milj. kr., komma att under budgetåret ökas med

ca 388 milj. kr.

Den av departementschefen föreslagna anslagsomläggningen innebär

enligt utskottets uppfattning påtagliga fördelar ur anslagstekniska och

praktiska synpunkter och tillstyrks därför av utskottet liksom beräknandet

av vissa medel för avlöningar och omkostnader under anslagen till den

statliga väghållningen. Utskottet vill också understryka angelägenheten av

att anslagstilldelningen för väg- och gatubyggandet även fortsättningsvis

hålls på en hög nivå samt att vägbyggnadsverksamheten i första hand inriktas

på de delar av vägnätet som är av särskild betydelse för näringslivets

transporter.

Vid sin prövning av frågorna om anslagens storlek har utskottet funnit

medelsanvisningen till vägunderhållet i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

böra tas upp med 624,5 milj. kr. samt medelsförbrukningen under nästa

kalenderår till 607 milj. kr., vilket såsom förut nämnts innebär en reell

ökning med 45 milj. kr. i förhållande till innevarande år. Härav följer att

utskottet inte kan tillstyrka att — på sätt i motionerna I: 540 och II: 665

föreslagits — ändringar görs i den av departementschefen förordade anslagstekniken

jämte medelsberäkningen samt att förevarande anslag i stället

beräknas till 620,15 milj. kr.

Anslaget till det statliga vägbyggandet anser utskottet, likaledes i enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag, böra tas upp med 655,3 milj. kr., varvid

för kalenderåret 1968 förutsätts en medelsförbrukning av 640 milj. kr.

Detta innebär — därest hänsyn tas till den nya anslagstekniken — en i förhållande

till innevarande år oförändrad omslutning av investeringsverk2*

— Iiihang till riksdagens protokoll 1967. 6 sand. Nr 6

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

samheten. Av utskottets ställningstagande följer att det i motionerna I: 540

och II: 665 framställda yrkandet om en medelsanvisning till förevarande

ändamål om 658,65 milj. kr. avstyrks.

Även anslaget till bidrag till byggande av vägar och gator bör enligt utskottets

mening tas upp med av lvungl. Maj :t beräknat belopp, dvs. 270

milj. kr. Utskottet avstyrker följaktligen det i motionerna I: 540 och II: 665

framförda förslaget om en höjning av anslaget till 285 milj. kr.

Ej heller kan utskottet tillstyrka att i enlighet med yrkanden i motionerna

1:537 och 11:680 bidragsprocenten till städernas väg- och gatubyggande

sänks och att anslaget för ändamålet minskas till 263 milj. kr. Det i motionerna

framlagda förslaget att en viss kategori av de enskilda vägarna anslagsmässigt

förs över till städernas bidragsberättigade vägar och gator avstyrks

jämväl.

Kungl. Maj :ts förslag att till bidrag till underhåll och byggande av enskilda

vägar anslag anvisas med 46,5 milj. kr. resp. 20 milj. kr. finner sig

utskottet också böra godta. Den i motionerna 1: 537 och II: 680 föreslagna

höjningen av anslagen till 48,5 resp. 25 milj. kr. avstyrks alltså.

I de båda sistnämnda motionerna har vidare hemställts att riksdagen hos

Kungl. Maj :t begär utredning och förslag, syftande till att den förbättrade

vägstandard som motorismens utveckling kräver måtte på ett mera rättvist

sätt komma hela det vägnät till godo som nu i alltmer ökad omfattning betjänar

motorismens behov för person- och varutrafik m. m. samt att därvid

bl. a. likvärdighet eftersträvas mellan landsbygdens och stadssamhällenas

bidragsprocent. I anledning härav må erinras om att det i de direktiv, som

meddelats den 1964 tillsatta vägplaneutredningen bl. a. framhållits vara av

grundläggande betydelse att de resurser, som vårt land totalt kan sätta in

på väg- och gatuhållningen, från alla synpunkter fördelas så riktigt som möjligt.

Det förutsätts därför att utredningen utarbetar en totalplan över utbyggnadsbehoven

som innefattar de allmänna vägarna på landsbygden och

de statsbidragsberättigade vägarna och gatorna i städerna. Jämväl i fråga

om de statsbidragsberättigade enskilda vägarna på landsbygden bör utredningen

enligt direktiven i grova drag söka ange utbyggnadsbehoven. Med

beaktande av de sålunda meddelade direktivens innebörd kan utskottet inte

finna det motiverat att från riksdagens sida begära en särskild översyn av

det slag motionärerna yrkat och avstyrker därför motionerna även i denna

del.

De av Kungl. Maj :t i övrigt framlagda anslagsberäkningarna har inte gett

utskottet anledning till erinran liksom ej heller vad departementschefen i

samband därmed anfört och förordat. Detta innebär bl. a. att utskottet biträder

Kungl. Maj ds förslag att — på samma sätt som skett för innevarande

budgetår — 40 milj. kr. av vägbyggnadsanslaget och 20 milj. kr. av vägunderhållsanslaget

disponeras för arbeten inom Värmlands, Kopparbergs,

Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

9

Vid dispositionen av dessa anslagsmedel skall liksom tidigare arbetsmarknadspolitiska

synpunkter beaktas.

Av det anförda följer att utskottet inte kan biträda yrkandet i motionerna

I: 527 och II: 675 att förenämnda belopp om 40 resp. 20 milj. kr. höjs

till 50 resp. 25 milj. kr. I motionerna har också yrkats att riksdagen hos

Kungl. Maj :t begär utredning genom väg- och vattenbyggnadsverkets försorg

för en kartläggning av behovet rörande förstärkning av vägnätet för

att möta de väntade tyngre transporterna av skogsråvara. Då utredningar

av detta slag torde ingå i den utrednings- och planeringsverksamhet som

väg- och vattenbyggnadsverket i nära kontakt med vederbörande myndigheter

och organisationer in. m. fortlöpande bedriver i syfte att erhålla underlag

för bedömningar av verkets investeringsverksamhet finner emellertid

utskottet inte anledning föreligga att från riksdagens sida göra en särskild

framställning i ämnet. Motionerna avstyrkes därför även i denna del.

I motionerna 1:531 och 11:672 har yrkats att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t uttalar nödvändigheten av att vid budgetarbetet i Kungl. Maj :ts

kansli inför budgetåret 1968/69 utrymme skapas för en kraftig ökning i

vägupprustningen i enlighet med syftet i gällande vägplan. En sådan ökning

måste enligt motionärerna förverkligas skyndsamt och garanteras redan

vid förenämnda budgetarbete.

Då utskottet av skilda skäl inte funnit sig böra tillstyrka att ett sådant

särskilt uttalande görs från riksdagens sida avstyrks ifrågavarande motioner.

I motionerna I: 295 och II: 373 har hemställts att riksdagen hos Kungl.

Maj :t begär en allsidig och förutsättningslös utredning på sätt i motionerna

närmare anges om vägväsendets framtida finansiering — lånefinansiering

respektive avgiftsfinansiering — i vad avser starkt kapitalkrävande anläggningar,

såsom motorvägar och storbroar, antingen inom pågående utredningars

ram eller som en ny utredning.

Senast vid fjolårets riksdag avvisades motioner i samma syfte, varvid bl. a.

hänvisades till riksdagens tidigare ställningstagande i ämnet och vissa pågående

utredningar rörande vägtrafikbeskattningen m. in. Med erinran

härom och under hänvisning till vad utskottet i samband därmed anförde

avstyrker utskottet även de nu aktuella motionerna.

Vidkommande det i motionen II: 375 framställda yrkandet att riksdagen

hos Kungl. Maj :t begär en skyndsam utredning — syftande till att det nuvarande

enskilda vägunderhållet m. m. samordnas med det statliga -—- må

erinras om de avsevärda förbättringar i bidragsgivningen till enskilda vägar

som på grundval av en av 1960 års vägsakkunniga verkställd utredning i

ämnet genomfördes vid 1963 års riksdag. I anslutning till nämnda beslut

prövades även de i förevarande motion berörda frågorna om en samordning

i skilda hänseenden av den enskilda väghållningen med den statliga samt

frågan om kommunernas handhavande av den enskilda väghållningen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

Utskottet finner med hänsyn bl. a. härtill skäl ej föreligga att från riksdagens

sida begära ny utredning i ämnet och avstyrker därför motionen

i fråga.

I motionerna 1: 534 och II: G66 har hemställts att riksdagen beslutar att

ställa erforderliga medel till förfogande för utbyggnad av tunnelbanor och

vägar i stockholmsregionen i enlighet med tidigare ingången principöverenskommelse.

I anledning härav må erinras om de uttalanden som av utskottet

(SU nr 6 p. 9) gjordes vid 1965 års riksdag beträffande nämnda utbyggnad.

Utskottet framhöll sålunda att utgångspunkten vid bedömningen av bidragsfrågan

i princip måste vara att statsbidragen till byggande av tunnelbanor

skulle rymmas inom ramen för en eljest normal ökning av gatu- och

väganslagen till regionen. Utvidgningen av tillämpningsområdet för bidragsgivningen

avsåg sålunda inte i och för sig medföra en ökning i den totala

medelstilldelningen av automobilskattemedel utan att öppna möjligheter

för en alternativ användning av bidragsmedel i vad avsåg byggande av tunnelbanor

och yttrafikleder. Frihet skulle alltså föreligga att i princip välja

det alternativ, som ur samhällsekonomiska och trafikekonomiska synpunkter

bedömdes som den fördelaktigaste lösningen. Medelstilldelningen för

väg- och gatubyggnader inom andra delar av landet fick följaktligen ej

heller påverkas i negativ riktning.

Utskottet är alltjämt av samma uppfattning i dessa frågor och finner sig

med beaktande bl. a. av det anförda inte kunna biträda motionärernas yrkande.

Vidkommande vissa andra motionsledes väckta frågor får utskottet anföra

följande.

I motionerna 1:294 och 11:376 har hemställts att riksdagen uttalar sig

för ökad användning av ljusa beläggningar och uppdrager åt Kungl. Maj :t

atf till berörda vägmyndigheter lämna erforderliga anvisningar. Enligt vad

utskottet erfarit har väg- och vattenbyggnadsverket redan uppmärksammat

de av motionärerna aktualiserade förhållandena och även vidtagit vissa

åtgärder i anledning härav. Med hänsyn härtill och då utskottet vidare

förutsätter att verket noggrant följer utvecklingen på området synes någon

särskild framställning i ämnet från riksdagens sida ej påkallad, varför motionerna

avstyrks.

I motionerna I: 410 och II: 374 har hemställts att riksdagen beslutar att

åt Kungl. Maj :t uppdraga att vidta sådana åtgärder att rostskadorna på

bilarna genom spridning av salt eller andra frätande ämnen på vägarna om

möjligt förhindras. Även utskottet finner sådana åtgärder i och för sig

angelägna. Såsom utskottet i sitt utlåtande nr 6 till 1963 års riksdag i anledning

av då väckta motioner i ämnet framhöll är emellertid användningen av

salt i halkbekämpande syfte främst betingad av trafiksäkerhetsskäl och sammanhänger

dessutom med frågor av sådan teknisk natur att det torde få an
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

11

komma på väg- och vattenbyggnadsverket att pröva desamma samt vidtaga

eventuellt erforderliga åtgärder. Verket har också bedrivit viss försöks- och

undersökningsverksamhet på området samt förklarat sig fortlöpande följa

frågan i samråd med bl. a. statens väginstitut och korrosionsinstitutet. Utskottet

finner med beaktande av det anförda någon särskild åtgärd från

riksdagens sida ej påkallad och avstyrker därför motionerna.

I motionerna I: 142 och II: 179 har hemställts att riksdagen hos Kungl.

Maj :t begär att väg- och vattenbyggnadsverket får i uppdrag att vid större

vägar samt vid ödemarksvägar dels uppsätta skyltar med uppgift om närmaste

hjälptelefon, dels se till att hjälptelefoner uppsätts där så anses erforderligt.

Vad motionärerna i samband därmed anfört finner utskottet i

och för sig värt beaktande. Enligt vad utskottet erfarit är dock inom väg- och

vattenbyggnadsverket härmed sammanhängande spörsmål sedan någon tid

under övervägande. Utskottet anser sig vidare kunna utgå från att verket

vidtar lämpliga åtgärder i syfte att söka ernå en tillfredsställande lösning

av frågan och finner därför någon särskild framställning i ämnet från riksdagens

sida ej påkallad. Under hänvisning härtill avstyrks motionerna i

fråga.

Slutligen har i motionerna I: 210 och II: 267 hemställts att riksdagen hos

Kungl. Maj :t anhåller om en överarbetning av bestämmelserna av bidrag till

väghållning och vägunderhåll ävensom av statsbidragsgivningen till enskilda

vägar i syfte bl. a. att ordnandet av uppställnings- eller parkeringsplatser i

vissa fall bör jämställas med allmän väg. Utskottet vill i anledning härav

erinra om att bl. a. frågan härom f. n. utreds av 1960 års vägsaltkunniga,

vilka enligt uppgift i årets riksdagsberättelse beräknas slutföra sitt arbete

under innevarande år. I avvaktan härpå finner utskottet någon särskild åtgärd

i ämnet från riksdagens sida ej motiverad och avstyrker därför dessa

motioner.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:540 och 11:665, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Vägunderhållet för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 624 500 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:540 och 11:665, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Vägbyggandet för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 655 300 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen;

III. att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar

och gator för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 91 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

IV. att riksdagen inå, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:537 och 11:680 ävensom

1: 540 och II: 665, samtliga motioner såvitt nn är i fråga, till

Bidrag till byggande av vägar och gator för budgetåret 1967/

68 anvisa ett reservationsanslag av 270 000 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen;

V. att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 537 och II: 680, nämnda motioner såvitt nu

är i fråga, till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m.

för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av

46 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) medge att under budgetåret 1967/68 statlig lånegaranti

för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa

enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 100 000 kr.;

VI. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:537 och 11:680, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till byggande av enskilda

vägar för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
VII.

att motionerna I: 537 och II: 680, i den mån de icke

berörts under punkterna IV.—VI. icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

VIII. att motionerna I: 527 och II: 675, såvitt de avser medelsförbrukningen

under anslagen till vägunderhållet och

vägbyggandet, icke må av riksdagen bifallas;

IX. att motionerna 1:527 och 11:675, såvitt de avser

skrivelse till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

X. att motionerna 1:531 och 11:672 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

XI. att motionerna I: 295 och II: 373 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

XII. att motionen 11:375 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

XIII. att motionerna I: 534 och II: 666 icke må av riksdagen

bifallas;

XIV. att motionerna I: 294 och II: 376 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

XV. att motionerna 1:410 och 11:374 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

XVI. att motionerna I: 142 och II: 179 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1967

13

XVII. att motionerna I: 210 och II: 267 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

4:o) Kostnader för övergång till högertrafik. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt BIO, s. 48—51), vilket innebär en anslagsminskning med

24 milj. kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för övergång till högertrafik

för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag

av 196 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Utredningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 11,

s. 51—53), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar m. m. för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 1 225 000 kr., att

avräknas mot automobilskattemedlen.

6:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 12, s. 53), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kr.

TraGksäkerhet

7 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt C 2, s. 54 och 55), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

8 ro) Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt C 3, s. 55 och 56), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande

åtgärder vid järnvägskorsningar för budgetåret 1967/68 anvisa

ett reservationsanslag av 6 500 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

9:o) Trafiksäkerhetsforskning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt C 4, s. 56—58), vilket innebär en anslagshöjning med 276 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Trafiksäkerhetsforskning för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 2 181 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

10 :o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt C 5, s. 58—60), vilket innebär en

anslagsökning med 100 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för

trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1967/68 anvisa

ett anslag av 2 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sjöfart

11 :o) Allmän översikt över beräkningen av anslagen till sjöfartsverket

m. m. Anslagen till sjöfartsverkets verksamhet. Före behandlingen av de

skilda anslagen till sjöfartsverket har Kungl. Maj :t (s. 61—79) lämnat en

allmän översikt över utvecklingen inom sjöfarten in. in. samt beräkningen

av anslagen till sjöfartsverket.

Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning för budgetåret 1967/68 under

de skilda anslagen till sjöfartsverket innebär

att till Sjöfartsstyrelsen: Förvaltningskostnader anvisas ett förslagsanslag

av 4 462 000 kr. (punkt D 1., s. 79—81);

att till Fartygsinspektion in. in. anvisas ett förslagsanslag av 4 132 000 kr.

(punkt D 2., s. 81 och 82);

att till Sjösäkerhet anvisas ett förslagsanslag av 60 657 000 kr. (punkt

D 3., s. 82—84);

att till Sjömätning m. in. anvisas ett förslagsanslag av 6 982 000 kr. (punkt

D 4., s. 84 och 85);

att till Isbrytning anvisas ett förslagsanslag av 17 000 000 kr. (punkt D 5.,

s. 85);

att till Underskott vid vissa statliga hamnar och farleder anvisas ett förslagsanslag

av 1 000 kr. (punkt D 6., s. 86 och 87);

att till Bidrag till fiskehamnar m. m. anvisas ett reservationsanslag av

1 000 kr. (punkt D 7., s. 86);

samt att till Bidrag till småbåtshamnar in. m. anvisas ett reservationsanslag

av 4 207 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Härjämte har Kungl. Maj :t under anslaget till sjösäkerhet hemställt om

bemyndigande att vidta de övergångsanordningar som erfordras i anledning

av rationaliseringsåtgärderna inom sjösäkerhet.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Helge Karlsson (I: 533) och den andra inom andra kammaren av herr

Levin m. fl. (11:676), i vilka hemställts att till byggande av fiskehamnar

under budgetåret 1967/68 får disponeras 2 000 000 kr. av de reserverade medel

som finnes under rubriken byggande av fiskehamnar m. m.;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

15

dels ock en inom andra kammaren av lierr Wiktund i Stockholm väckt

motion (II: 123), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa om åtgärder och förslag till 1968 års riksdag om ökat stöd

till anläggningar för båtsport in. in. i enlighet med 1962 års fritidsutrednings

framlagda förslag.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna 11:676 och II: 123.

Utskottet. Beträffande verksamheten inom sjöfartsverkets centrala förvaltning

erinras i statsrådsprotokollet om det nya anslags- och redovisningssystem

för verkets del, som i enlighet med fjolårets riksdagsbeslut införts

fr. o. m. budgetåret 1966/67. Systemet innebär bl. a. att sjöfartsverkets verksamhetsområde

indelats i s. k. aktiviteter, nämligen sjöfartsverkets centrala

förvaltning, fartygsinspektion m. in., sjösäkerhet, sjömätning m. in., isbrytning

samt drift av statliga hamnar och farleder. Varje aktivitet motsvaras

av ett anslag på driftbudgeten, på vilken även uppförts anslag till bidrag

till fiskehamnar och småbåtshamnar m. m. Samtidigt har på kapitalbudgeten

inrättats en sjöfartsverkets fond, där för stadigvarande bruk avsedda anläggningar,

fartyg, båtar, utrustning m. in. skall redovisas.

Sjöfartsstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en medelsanvisning

om sammanlagt 127 milj. kr., varav 87,3 milj. kr. avser driftbudgeten och

39.7 milj. kr. avser kapitalbudgeten. Härutöver har styrelsen, i avvaktan

på att arbetet med invärderingen av tillgångarna på sjöfartsverkets fond

skall slutföras, preliminärt beräknat kostnaderna för ränta och amortering

på sådan materiel som bör föras upp under fonden till 18,7 milj. kr.

I propositionen redogöres även för televerkets framställning om ersättning

för vissa radiotjänster åt sjöfarten. Televerket föreslår att för ändamålet

anvisas ett anslag av 600 000 kr. för budgetåret 1967/68.

Departementschefens ställningstaganden till sjöfartsverkets förslag under

driftbudgeten innebär en medelsanvisning av 97,4 milj. kr. Härutöver

föreslås på kapitalbudgeten under sjöfartsverkets fond ett belopp av 18,9

milj. kr. Sammanlagt föreslås sålunda för sjöfartsverket anslag om 116,3

milj. kr., innebärande en ökning i förhållande till innevarande budgetår med

26.7 milj. kr. Vid anslagsberäkningen har departementschefen även beräknat

medel för ersättning till televerket för vissa radiotjänster åt sjöfarten

i enlighet med televerkets framställning. Beloppet har fördelats med

hälften på ettvart av anslagen till sjöfartsstyrelsens förvaltningskostnader

och sjösäkerhet.

Enligt departementschefen kan nettouppbörden i sjöfartsverkets verksamhet

för budgetåret 1967/68 beräknas till sammanlagt ca 73 milj. kr.

Härutöver beräknas sjöfartsverkets fond tillföra staten inkomster om sammanlagt

ca 9,1 milj. kr. Då statens utgifter för sjöfartsverket över driftbudgeten

för nästa budgetår enligt departementschefens förslag uppgår till 97,4

milj. kr., varav 4,2 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen, kan sta
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

tens nettoutgifter för sjöfartsverket under budgetåret beräknas till drygt

11 milj. kr.

Vid sina anslagsberäkningar tar departementschefen för sjöfartsstyrelsens

förvaltningskostnader — under hänvisning bl. a. till pågående utredning

rörande styrelsens organisation — upp ett belopp om 4 462 000 kr., vilket

medger en viss förstärkning av personalen på kanslibyrån.

Anslaget till fartygsinspektion in. in. tas upp med 4 132 000 kr. innebärande

en i stort sett oförändrad omfattning av verksamheten under nästa

budgetår.

För sjösäkerheten beräknas ett anslag om 60 657 000 kr. I anslutning härtill

understryker departementschefen angelägenheten av att lotsväsendets

struktur och omfattning så snabbt som möjligt anpassas till de nya krav som

utvecklingen medför. Vidare erinras om de besparingsmöjligheter som enligt

lotsorganisationsutredningen härvid f. n. föreligger. Antalet anställda anses

därför böra snarast begränsas till vad som bedöms erforderligt för en rationellt

bedriven verksamhet. Vissa åtgärder kommer i anledning härav att

vidtas i samråd med bl. a. arbetsmarknadsverket för att bereda övertalig

personal annan sysselsättning inom statlig eller enskild verksamhet.

Anslaget till sjömätning tas upp med 6 982 000 kr. och anslaget till isbrytning

med 17 000 000 kr., i samband varmed erinras om att frågan om

anskaffande av en ny statsisbrytare behandlas under investeringsanslaget

till sjöfartsverkets fond.

För underskott vid vissa statliga hamnar och farleder beräknas ett formellt

belopp om 1 000 kr. De hamnar och farleder, vilkas eventuella underskott

skall täckas från detta anslag, avses bli invärderade på sjöfartsverkets

fond i enlighet med tidigare uppdragna riktlinjer för det nya redovisningssystemet

för verket. Slutlig ställning till hur stor del av det investerade

kapitalet som skall förräntas och avskrivas anses böra tas i samband med

att Kungl. Maj :t sedermera meddelar föreskrifter för invärderingen på fonden.

Beträffande anslaget till bidrag till fiskehamnar m. m. framhåller departementschefen

att reservationen från budgetåret 1964/65 till utgången

av budgetåret 1965/66 ökat med 3,4 milj. kr. till 8,9 milj. kr. Inberäknat det

för innevarande budgetår anvisade anslaget om 4,2 milj. kr. uppgår alltså

tillgängliga medel till 13,1 milj. kr. Under åberopande härav och då med

stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1966 en särskild sakkunnig

tillkallats för att utreda statsbidragsgivningen till fiskehamnar har

departementschefen funnit anslaget för nästa budgetår böra kunna föras

upp med endast ett formellt belopp om 1 000 kr.

I motionerna 1:533 och 11:676 har i anledning härav yrkats att under

budgetåret 1967/68 2 milj. kr. av reservationsmedlen under detta anslag må

disponeras för nya bidrag till byggande av fiskehamnar. Motionärerna erinrar

därvid om den utbyggnad av sådana hamnar som avsetts ske enligt en

av 1962 års riksdag godtagen femårsplan.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

17

Enligt vad utskottet inhämtat finns emellertid redan medel till angivet

belopp disponibla för beviljande av bidrag till de i nämnda plan upptagna

hamnarna. Med beaktande härav synes någon särskild åtgärd i frågan från

riksdagens sida ej påkallad, varför motionerna avstyrks.

Bidraget till småbåtshamnar slutligen har upptagits med ett belopp av

4 207 000 kr. över detta anslag avses kollektiv restitution skola ges för

erlagd bensinskatt genom att automobilskattemedel disponeras för ändamål

som tjänar den mindre sjöfartens intressen.

I anledning av Kungl. Maj :ts förevarande förslag har i motionen II: 123

yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer om åtgärder och förslag

till 1968 års riksdag om ökat stöd till anläggningar för båtsport m. m. Utskottet

får härom anföra följande.

Väsentliga förbättringar i bidragsgivningen på detta område genomfördes

vid 1964 års riksdag. Såsom motionären erinrat om har förslag till ytterligare

förbättringar härutinnan lagts fram av fritidsutredningen i dess 1966 avgivna

slutbetänkande (SOU 1966: 33). Förslagen torde, sedan remissbehandlingen

numera avslutats, komma att prövas inom Kungl. Maj :ts kansli.

Dessutom må nämnas att frågan om restitution av bilskattemedel till vissa

näringsgrenar samt även till båtsporten in. m. torde komma att övervägas

inom 1965 års bilskatteutredning. Med hänsyn till vad sålunda anförts har

utskottet inte funnit sig kunna biträda motionärens yrkande och avstyrker

därför motionen i fråga.

Utskottet tillstyrker de av Kungl. Maj :t gjorda anslagsberäkningarna och

bär inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i sammanhanget

anfört beträffande verksamhetens inriktning och omfattning under

nästa budgetår. Beträffande anslaget till investeringar inom sjöfartsverkets

fond har utskottet yttrat sig under punkten 10 i sitt utlåtande nr 9.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Sjöfartsstyrelsen: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 4 462 000 kr.;

II. att riksdagen må till Fartyg sinspektion m. m. för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 4 132 000 kr.;

III. att riksdagen må

a) till Sjösäkerhet för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 60 657 000 kr.;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsanordningar

som erfordras i anledning av rationaliseringsåtgärderna

inom sjösäkerhet;

IV. att riksdagen må till Sjömätning m. m. för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 6 982 000 kr.;

V. att riksdagen må till Isbrytning för budgetåret 1967/68

anvisa ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.;

VI. att riksdagen må till Underskott vid vissa statliga ham
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

nar och farleder för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kr.;

VII. att riksdagen må till Bidrag till fiskehamnar m. m.

för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av

1 000 kr.;

VIII. att riksdagen må till Bidrag till småbåtshamnar m. m.

för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av

4 207 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

IX. att motionerna 1:533 och 11:676 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

X. att motionen II: 123 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

12 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 9, s. 87 och 88), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader

för budgetåret 1967/68 anvisa ett

anslag av 1 000 kr.

13 :o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt D 13, s. 91), vilket innebär en anslagsminskning med 150 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för

budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

14 :o) Bidrag till vissa resor av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt D 14, s. 91), vilket innebär en anslagsminskning med 150 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa resor av sjöfolk för

budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kr.

15 :o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt D 15, s. 92), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 825 000 kr.

16:o) Understöd åt skärgårdsrederier m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt D 16, s. 92 och 93), vilket innebär en anslagsökning med

100 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier m. m.

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 500 000

kr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

19

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

17:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar. 1

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 1, s. 94—96), vilket innebär

en anslagsökning med 772 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa

ett förslagsanslag av 9 394 000 kr.

18:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 2, s. 96—99), vilket innebär

en anslagsökning med 331 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Omkostnader för budgetåret 1967/68 anvisa

ett förslagsanslag av 2 404 000 kr.

19:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av

materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 3, s. 99 och

100), vilket innebär en anslagsökning med 147 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Underhåll av materiel m. m. för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 857 000 kr.

20:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning

av instrument m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 4, s.

100—102), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Nyanskaffning av instrument m. m. för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.

21 ro) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 5, s. 102), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1967/68

anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000 kr.

22:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst

för luftfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 6, s. 102—106),

vdiket innebär en anslagsökning med 497 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 6 053 000 kr.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

23:o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 7, s. 106 och 107), vilket innebär

en anslagsökning med 175 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten

och på Grönland m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa

ett förslagsanslag av 1 275 000 kr.

Tekniska institut m. m.

24 :o) Statens väginstitut. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt G 1,

s. 109 och 110), vilket innebär en anslagsminskning med 211 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens väginstitut för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 1 563 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

25 :o) Statens väginstitut : Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt G 2, s. 111), vilket innebär en anslagsökning med 15 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens väginstitut: Utrustning för

budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 170 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

26:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj ds förslag (punkt G 3, s. 111—113), vilket innebär en anslagsökning

med 102 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Avlöningar

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av

1 268 000 kr.

27 :o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj ds förslag (punkt G 4, s. 113 och 114), vilket innebär en anslagsökning

med 34 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 279 000 kr.

28:o) Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet. I enlighet med

Kungl. Maj ds förslag (punkt G 5, s. 114), vilket innebär en anslagsökning

med 450 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 1 750 000 kr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

21

29:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt G 6, s. 115), vilket innebär en anslagsökning med

100 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning

för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av

200 000 kr.

Diverse

30 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt H 1, s. 116) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Bgggnadsstgrelsens delfond för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 13 702 000 kr.

31 :o) Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer.

Kungl. Maj:t har (punkt H 2, s. 116—125) föreslagit riksdagen

att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer

för budgetåret 1967/68 anvisa ett anslag av 194 000 000 kr.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 205 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr Sveningsson (I: 682) och

den andra inom andra kammaren av herr Bengtson i Solna (11:516), i

vilka hemställts att riksdagen måtte till ersättning till statens järnvägar

för drift av icke lönsamma järnvägslinjer för budgetåret 1967/68 anvisa ett

anslag av 180 000 000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet hänvisa till motionen 11:516.

Utskottet. Under förevarande punkt föreslår Kungl. Maj :t att ersättningen

till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer för budgetåret

1967/68 beräknas till 194 milj. kr. Till grund för beräkningen av ifrågavarande

ersättning har legat en inom SJ verkställd redovisning — 1966

års separatredovisning — av det trafiksvaga bannätets driftresultat. Denna

redovisning har i likhet med 1963 års redovisning granskats av särskilda

sakkunniga inom kommunikationsdepartementet.

För budgetåret 1967/68 har SJ hemställt*om ersättning med 233 milj. kr.,

varav oförändrat 4 milj. kr. för det inkomstbortfall som uppkommer genom

att man vid nedläggning av järnväg övergångsvis tillämpar reducerad taxa

för styckegodssändningar i samtrafik järnväg—bil. De sakkunniga har

inte funnit anledning till erinringar mot den vid separatredovisningen till
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

lämpade metodiken. Med utgångspunkt från anvisningar, som gavs i propositionen

om trafikpolitiken (prop. 1963: 191, SL3 U 1) har de sakkunniga

emellertid funnit att vissa bandelar inte bör medräknas i ersättningsunderlaget.

För de undantagna bandelarna beräknas underskottet budgetåret

1967/68 bli 31 milj. kr. De sakkunniga föreslår därför, att ersättningen

till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer för budgetåret 1967/68

utgår med 198 milj. kr. Härtill kommer ersättning med 4 milj. kr. för nedsättning

av styckegodsavgifter. Departementschefen bar funnit att ersättningen

bör utgå med 190 milj. kr. jämte 4 milj. kr. för att kompensera

inkomstbortfallet till följd av förenämnda reducering av styckegodstaxan.

Vid sin bedömning av ersättningsbeloppets storlek har departementschefen

å ena sidan tagit hänsyn till den förbättring i förhållande till separatredovisningen

som följer av ett något bättre resultat av nedläggningsverksamheten

och av att taxenivån höjts fr. o. in. den 1 januari 1967. Å andra sidan har hänsyn

tagits till att en del av kostnaderna för redan nedlagda bandelar faller

bort först efter budgetåret 1967/68. Dessa kvardröjande kostnader har nämligen

inte beaktats vid 1966 års separatredovisning.

I motionerna 1:682 och 11:516 har hemställts att ifrågavarande ersättning

bestäms till 180 milj. kr. Utskottet får med anledning härav anföra

följande.

Nu gällande principer för beräkning av ersättning till SJ för drift av icke

lönsamma järnvägslinjer godkändes av 1963 års riksdag. Ersättning utgår

för täckning av underskott i trafik, som erfordras för att säkra en tillfredsställande

transportförsörjning. I enlighet härmed utgår sålunda full ersättning''

för de kostnader som SJ orsakas i samband med driften av trafiksvaga

järnvägslinjer såvida det inte kan anses företagsekonomiskt motiverat att

fortsätta driften även om den lämnar visst underskott. Beräkningen av ifrågavarande

ersättning för budgetåret 1967/68 har, såsom förut nämnts, grundats

på resultatet av 1966 års separatredovisning.

Utskottet anser nu liksom tidigare en minskning av ersättningen till SJ

i snabbast möjliga takt som i och för sig angelägen. Utskottet har emellertid

i nu förevarande sammanhang inte funnit anledning till erinran mot

Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker följaktligen ifrågavarande motioner.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 682 och IT: 516, till Ersättning

till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer

för budgetåret 1967/68 anvisa ett anslag av

194 000 000 kr. .

32 :o) Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer.

Kungl. Maj :t har (punkt H 3, s. 125 och 126) föreslagit riksdagen att till Ersättning

till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för budget
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

23

året 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 6 900 000 kr.

I detta sammanhang bär utskottet behandlat

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Strandberg och fröken Stenberg (I: 334) och den andra inom andra

kammaren av herr Petersson m. fl. (II: 420), i vilka hemställts, såvitt nu är

i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller att Kungl. Maj :ts

kungörelse den 7 maj 1965 (nr 201) blir föremål för översyn före höstsessionen

vid innevarande års riksdag;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Torsten Andersson in. fl. (I: 408) och den andra inom andra kammaren

av herr Gustafsson i Kårby m. fl. (11:517), i vilka hemställts att

riksdagen måtte besluta 1. att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om att

statsbidrag för drift av icke lönsamma busslinjer medgives med två kronor

och 50 öre per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete fr. o. m. kalenderåret

1968, 2. att till Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer

för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen samt 3. att i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla om översyn av reglerna för ersättning av statsmedel till trafikföretag

för drift av icke lönsamma busslinjer.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna I: 334 och II: 517.

Utskottet. Under förevarande punkt föreslår Kungl. Maj :t att för ifrågavarande

ändamål anvisas ett anslag av 7 milj. kr., vilket innebär en uppräkning

med 100 000 kr. i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade

anslaget. I motionerna 1: 334 och II: 420 har, såvitt nu är i fråga,

hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om översyn

före höstsessionen vid innevarande års riksdag av bestämmelserna om statsbidrag

till ifrågavarande busstrafik. Vidare har i motionerna I: 408 och

11:517 yrkats att riksdagen måtte besluta dels att i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa om att statsbidrag för drift av icke lönsamma busslinjer

medgives med 2 kr. 50 öre per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete

fr. o. m. kalenderåret 1968, dels att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1967/68 anvisa ett anslag av 8 milj. kr., dels ock att i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla om översyn av reglerna för statsbidrag till driften av icke

lönsamma busslinjer. Utskottet får med anledning härav anföra följande.

Efter framställning av Svenska omnibusägareförbundet har Kungl.

Maj :t genom beslut den 13 januari 1967 uppdragit åt statens biltrafiknämnd

att närmare undersöka huruvida och i vilken mån den ekonomiska utveck
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

lingen av busslinjetrafiken kan anses nödvändiggöra en ändring av bidrags*

givningen samt att till Knngl. Maj :t i samband med framställning om anslag

för budgetåret 1968/69 redovisa sina överväganden i ämnet. Utskottet

finner på grund härav motionärernas yrkanden om översyn av bidragsreglerna

redan tillgodosedda och avstyrker därför motionerna, såvitt nu är i

fråga.

Av samma skäl avstyrker utskottet det i motionerna 1:408 och 11:517

framförda yrkandet om statsbidrag med 2 kr. 50 öre per vagnmil bidragsgrundande

trafikarbete fr. o. in. kalenderåret 1968.

Vad slutligen angår yrkandet om en medelsanvisning av 8 milj. kr. till

ifrågavarande ändamål vill utskottet framhålla att ersättning till trafikföretag

för drift av icke lönsamma busslinjer utgår i efterskott för kalenderår.

Anslaget för budgetåret 1967/68 avser sålunda bidrag till trafiken under kalenderåret

1967. Medelsbehovet för nämnda budgetår påverkas sålunda inte

av den beslutade höjningen av fordonsskatten från kalenderåret 1968, vilket

motionärerna felaktigt synes ha utgått från. Då utskottet inte funnit anledning

till erinran mot den av Kungl. Maj :t föreslagna medelsanvisningen avstyrker

utskottet följaktligen motionerna I: 408 och 11:517, såvitt de avser

medelsanvisning för budgetåret 1967/68.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att motionerna 1: 334 och II: 420 samt motionerna 1: 408

och 11:517, samtliga motioner såvitt de avser översyn av

reglerna för statsbidrag till trafikföretag för drift av icke

lönsamma busslinjer, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

II. att motionerna I: 408 och II: 517, såvitt de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t om statsbidrag med 2 kr. 50 öre per

vagnmil bidragsgrundande trafikarbete fr. o. m. kalenderåret

1968, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 408 och II: 517, såvitt nu

är i fråga, till Ersättning till trafikföretag för drift av icke

lönsamma busslinjer för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag

av 7 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

33 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt H 5, s. 127—129), vilket innebär

en anslagsökning med 4 000 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser för budgetåret 1967/68 anvisa ett

förslagsanslag av 87 000 000 kr., därav 2 000 000 kr. att avräknas

mot automobil skattemedlen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

25

34:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt H 6, s. 129 och 130), vilket innebär en

anslagsökning med 165 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 1 011 000 kr.

35 :o) Viss beredskapsutrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt H 7, s. 130 och 131), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss beredskapsutrustning för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

36 :o) Beredskap för civil luftfart. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt H 8, s. 131), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Beredskap för civil luftfart för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

37 :o) Ersättning för viss rundradiöverksamhet. Kungl. Maj :t har (punkt

H 9, s. 131 och 132) föreslagit riksdagen att till Ersättning för viss rundradioverksamhet

för budgetåret 1967/68 anvisa ett anslag av 26 850 000 kr.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 25 100 000 kr.

Utskottet. I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 9 för innevarande år

har utskottet under punkten 3, avseende televerkets anslagsbehov för nästa

budgetår, även tagit ställning till sättet för bestridande av de med här ifrågavarande

anslag avsedda kostnaderna samt behandlat vissa motionsledes

framförda yrkanden. Utskottet har i förevarande sammanhang icke funnit

anledning till erinran mot beräkningen av medelsbehovet under anslaget och

hemställer följaktligen,

att riksdagen må till Ersättning för viss rundradioverksamhet

för budgetåret 1967/68 anvisa ett anslag av 26 850 000

kr.

Behandlade och uppskjutna frågor

38:o) Behandlade frågor. Beträffande punkterna A 1—A 4 avseende kommunikationsdepartementet

m. m. har utskottet yttrat sig i utlåtandet nr 30,

varom utskottet velat här

erinra.

39 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet avger särskilda utlåtanden beträffande

Kungl. Maj :ts under följande punkter framlagda förslag, nämligen

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

punkten B 1: Statens vägverk: Förvaltningskostnader,

punkten Cl: Trafiksäkerhetsmyndighet m. m.,

punkterna D 10—D 12: Statens sjöhistoriska museum,

punkten F 1: Plan- och byggnadsväsendet,

punkten H 4: Driftbidrag till luftfartsverket,

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 31 mars 1967

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Fritz Persson,

Harry Carlsson, Söderberg, Ottosson, Mårtensson, Bertil Petersson, Herbert

Larsson, Hjorth, Strandberg, Sundin, Schött, Nyman och Harald Pettersson;

samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström, Blidfors, Ståhl,

Mattsson, Turesson, Lindholm, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Kårby,

Nelander, Fagerlund, Blomkvist, Lindahl, Svanberg och Petersson.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

27

Reservationer

1) vid punkten 3 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen

m. in. Anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader)

a) av herrar Sundin, Harald Pettersson, Mattsson och Gustafsson i Kårby,,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 531 och II: 672, och

att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9, som börjar med »Då utskottet»

och slutar med »ifrågavarande motioner», bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar helt den uppfattning motionärerna därvid gett uttryck

åt. De senaste årens eftersläpning i vägupprustningen får sålunda ofrånkomligen

negativa konsekvenser för näringslivet i form av försummade

kostnadsbesparingar liksom för den eftersträvade förbättringen av trafiksäkerheten.

Särskilt inför den förestående omläggningen till högertrafik

måste allvarligt beklagas att vägupprustningen eftersatts. Med beaktande

av det anförda och under hänvisning jämväl till övriga av motionärerna

anförda skäl vill utskottet därför framhålla nödvändigheten av att vid

budgetarbetet i Kungl. Maj :ts kansli inför budgetåret 1968/69 utrymme

skapas för en kraftig ökning i vägupprustningen i enlighet med syftet i gällande

vägplan.»

dels ock utskottets hemställan under X. bort ha följande lydelse:

»X. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:531

och 11:672, i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad

utskottet anfört rörande nödvändigheten av att vid budgetarbetet

i Kungl. Maj:ts kansli inför budgetåret 1968/69

utrymme skapas för en kraftig ökning i vägupprustningen;»

b) av herr Ståhl.

c) av herr Neländer.

d) av herrar Ottosson, Strandberg, Schöit, Turesson och Petersson, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:295 och 11:373, och att

därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9, som börjar med »Senast vid»

och slutar med »aktuella motionerna», bort ersättas med text av följande

lydelse:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967

»Utskottet finner i likhet med motionärerna lånefinansieringen utgöra ett

nödvändigt komplement till direktfinansieringen om det skall bli möjligt

att ge vägnätet en standardhöjning som tillfredsställande uppfyller kraven

på transportekonomi och trafiksäkerhet.

Det torde därför snarast böra utredas i vilken utsträckning de direkta

automobilskattemedlen kan reduceras, om ett lånefinansieringssystem för

motorvägar, tunnlar och storbroar införs i stället för direktfinansiering.

Beträffande vissa större väg- och broföretag är intresset för deras tillkomst

så stort att trafikanterna är beredda att genom avgiftsbeläggning

bekosta anläggningarnas tillkomst. Det kan knappast resas några invändningar

häremot från vare sig sakliga eller principiella synpunkter. Den trafik

som är villig att underkasta sig ett speciellt avgiftssystem för att få sitt

trafikledsbehov snabbt tillgodosett kan antagas ha sådan nytta av anläggningen

att avgifterna har mindre betydelse.

Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att med stöd av Kungl. Maj :ts

bemyndigande chefen för finansdepartementet under 1965 tillkallat särskilda

sakkunniga med uppgift att verkställa översyn av vägtrafikbeskattningen

och därmed sammanhängande frågor. I direktiven angavs som

utgångspunkt för utredningsarbetet att kostnaderna för vägväsendet och

vägtrafikväsendet, liksom nu i princip är fallet, skall bäras av vägtrafiken.

Att bestämma dessa kostnader syntes emellertid vara förenat med flera

djupgående problem av ekonomiskt och trafikpolitiskt slag. För att lösa

dessa problem har chefen för kommunikationsdepartementet tillsatt en särskild

expertundersökning, där utredningen bl. a. enligt direktiven har att

pröva vilka kostnader för det allmänna som bör hänföras till vägtrafiken.

Även frågan hur dessa kostnader lämpligen bör fördelas på olika trafikantkategorier

skall övervägas av utredningen.

Det vore enligt utskottets uppfattning värdefullt om direktiven till dessa

utredningar kompletterades på sådant sätt att även frågan om en framtida

avgiftsfinansiering ingående kunde prövas, eller, om så inte skulle anses

lämpligt, att en ny utredning tillsätts för att ingående pröva denna fråga.»

dels ock utskottets hemställan under XI. bort ha följande lydelse:

»XI. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 295

och 11:373, i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad

utskottet anfört beträffande utredning av frågan om låneoch

avgiftsfinansiering av väg- och brobyggnader;»

2) vid punkten 32 (Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma

busslinjer) av herr Strandberg.

ESSELTE AB. STHLM 67

714630

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1967/68 inom finansdepar a1 i texten