Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildning av lärare för synskadade och hörselskadade to. to.
1967-04-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1967:87, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildning av lärare för synskadade och hörselskadade to. to.
Dokumentets text
Nr 87—88
Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1967
1
Nr 87
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildning
av lärare för synskadade och hörselskadade to. to.
(2: a avd.)
I propositionen nr 1 (bilaga 10, punkt F 12) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1967/68 till
Utbildning av lärare för synskadade och hörselskadade beräkna ett förslagsanslag
av 1 590 000 kr.
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 70, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 17 mars 1967,
föreslagit riksdagen att dels godkänna de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna
för speciallärarutbildning vid lärarhögskolorna i Stockholm och Göteborg,
dels besluta att det inom specialskolan skall finnas skilda slag av lärare i
huvudsak enligt de riktlinjer som angetts i statsrådsprotokollet, dels ock till
Vissa kostnader för speciallärarutbildning vid lärarhögskolorna för budgetåret
1967/68 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 530 000 kr.
Förslaget i propositionen, vilket grundar sig på ett av blind- och dövlärarutredningen
framlagt betänkande, innebär reformering av utbildningen av lärare
för synskadade och hörselskadade vid specialskolan m. nr. samt inom specialundervisningen
i grundskolan och på det gymnasiala stadiet. Den nya utbildningen
avses bli införd med början läsåret 1967/68 och förlagd till lärarhögskolorna
i Stockholm och Göteborg. Utbildningen är avsedd för lärare som är behöriga
till ordinarie tjänst inom det allmänna skolväsendet och föreslås omfatta
1—3 terminer för lärare för synskadade och 1—4 terminer för lärare för hörselskadade.
Utbildningstiden förutsätts vara olika lång för lärare av olika kategorier,
nämligen speciallärare, lärare i läroämnen, övningslärare, lärare i yrkesämnen,
förstadielärare och anpassningslärare.
Nordiskt samarbete förutsätts framdeles kunna komma till stånd beträffande
utbildningen av lärare för synskadade.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bl. a. följande.
Enligt modern forskning rörande handikappade barn har många av dem
förutsättningar att förvärva sådana kunskaper och färdigheter att de kan skapa
sig en från såväl enskild som allmän synpunkt relativt tillfredsställande till
1
— Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt Nr 87—88
2
Statsutskottets utlåtande nr S7 år 1967
varo i vårt samhälle. Ett villkor härför har ansetts vara att de tidigt tas om
hand av välutbildade lärare.
För undervisningen av gravt syn-, hörsel- eller talskadade barn införes enligt
beslut år 1965 successivt en tioårig obligatorisk grundskola, benämnd specialskolan.
Detta jämte de vidgade möjligheter till frivillig fortsatt utbildning i yrkesskola,
fackskola eller gymnasium som numera erbjuds ungdomar med syn-,
hörsel- eller talskada ställer nya krav på utbildningen av lärare inom detta undervisningsområde.
Enligt sakkunnigförslaget bör specialskolan ha samma lärarkategorier som det
övriga skolväsendet. Denna uppfattning biträdes av departementschefen, ehuru
han räknar med vissa modifikationer i fråga om de kompetenskrav som normalt
gäller för visst stadium.
När det gäller specialundervisning i grundskolan och på det gymnasiala stadiet
föreslås oförändrad tjänsteorganisation. I grundskolan skall således alltjämt
finnas tjänster som speciallärare för årskurserna 1—9. Lärare i läroämnen
övningslärare och lärare i yrkesämnen förutsattes medverka i specialundervisningen
i grundskolan liksom i motsvarande verksamhet på det gymnasiala stadiet,
och specialutbildning föreslås därför även för dessa lärarkategorier. Dock
räknas tills vidare inte med några särskilda tjänster inom specialundervisningen
för dessa lärare.
Beträffande utbildningens längd för lärare för synskadade i specialskolan
föreslås en förlängning med en termin för lågstadielärare, mellanstadielärare, övningslärare
och lärare i yrkesämnen samt — med avsteg från utredningens förslag
— för lärare i läroämnen. Även beträffande lärare för hörselskadade innebär
förslaget i propositionen förlängning av utbildningstiderna bl. a. för lärare i
läroämnen.
Ett stort antal remissinstanser har ansett, att de sakkunniga beräknat det
framtida lärarbehovet för lågt. Med hänsyn till nuvarande bristläge och den
expanderande utbildningsverksamheten inom handikappområdet finns det även
enligt departementschefens mening skäl att anta att behovet underskattats. Frågan
om utbildningens framtida dimensionering bör därför ytterligare övervägas.
För budgetåret 1967/68 bör intagningen lägst ha den omfattning som utredningen
föreslår. Kungl. Maj:t bör äga besluta om den slutliga omfattningen.
De föreslagna läroplanerna har visserligen i väsentliga delar accepterats av
remissinstanserna men anses dock böra ses över av skolöverstyrelsen, som därvid
bör överväga de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen.
Beträffande frågan om nordisk samverkan i fråga om utbildning av speciallärare
konstateras att utvecklingen av specialskolväsendet och specialundervisningen
följt i huvudsak samma linjer inom de nordiska länderna. I samtliga nordiska
länder bedöms det vara främst utbildningen av lärare för synskadade,
som kan bli föremål för ett nordiskt samarbete. Anledningen härtill är att utbildningen
omfattar ett mycket litet antal sådana lärare i varje land. De sakkunniga
har föreslagit, att den avslutande tredje terminen av utbildningen för
lärare för synskadade skall bli samnordisk. Denna utbildningstermin för nordiska
deltagare beräknas komma till stånd först höstterminen 1968. Frågan
har underställts övriga nordiska länders undervisningsministerier. Slutlig ställning
till denna fråga kan inte tas förrän i samband med ställningstagandena
till utbildningsverksamheten vid lärarhögskolorna under budgetåret 1968/69.
Vad angår organisationen för ifrågavarande speciallärarutbildning föreslås att
all utbildning av lärare för synskadade förläggs till lärarhögskolan i Stockholm
medan utbildning av lärare för hörselskadade anses böra anordnas både i Stockholm
och Göteborg. Den praktiska utbildningen föreslås förlagd till grundskolans
specialklasser, specialskolor, skolor för vuxna synskadade samt andra
Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1967
3
för ändamålet lämpliga institutioner. Utbildningen förutsätts under läsåret
1967/68 bedrivas under medverkan av handledare huvudsakligen i nuvarande
former. Den 1 juli 1968 bör med erforderligt antal tjänster som speciallärare vid
specialskolan eller vid grundskolan förenas uppdrag för tre år som handledare.
I den utsträckning som behövs skall handledare kunna anställas även för kortare
tid.
För nästa budgetår beräknas ett medelsbehov av sammanlagt 530 000 kr.,
varav för avlöningar 454 000 kr., för omkostnader 60 000 kr. samt för materiel
m. m. 16 000 kr. samt förordas att på riksstaten uppförs ett förslagsanslag av
530 000 kr., kallat Vissa kostnader för speciallärarutbildning vid lärarhögskolorna.
Av praktiska skäl bör emellertid kostnaderna för avlöningar samt omkostnaderna
bestridas från lärarhögskolornas anslag för motsvarande ändamål, vilka
anslag härigenom kommer att belastas med högre belopp än som beräknats i
riksstatsförslaget. Det förordade nya anslaget kommer i fråga om dessa kostnader
att fungera som s. k. täckningsanslag för riksstaten. Kostnaderna för undervisningsmateriel
bör bestridas direkt från det nya anslaget.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad i propositionen anförts
och föreslagits och hemställer därför
att riksdagen må
a) godkänna de i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 17 mars 1967 förordade riktlinjerna för speciallärarutbildning
vid lärarhögskolorna i Stockholm och Göteborg,
b) besluta att det inom specialskolan skall finnas skilda slag
av lärare i huvudsak enligt de riktlinjer som angetts i samma
statsrådsprotokoll,
c) till Vissa kostnader för speciallärarutbildning vid lärarhögskolorna
för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 530 000 kr.
Stockholm den 28 april 1967
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Einar Persson, Axel Andersson,
Ivar Johansson, Fritz Persson, Svensson, Kaijser, Harry Carlsson, fru Wallentheim,
herrar Söderberg, Ottosson, Mårtensson, Herbert Larsson, Wallmark och
Thorsten Larsson; samt
från andra kammaren: herrar Karlsson i Olof ström, Blidfors, Eliasson i
Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Bergman, Mattsson, Turesson,
fröken Olsson, herrar Gustafsson i Skellefteå, Lindholm, Johansson i Norrköping,
Nelander, Källstad och Nordstrandh.
4
Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1967
Särskilt yttrande
av fru Wallentheim, herrar Thor sten Larsson, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson och
fröken Olsson, vilka anfört följande:
»Rekryteringen till blind- och dövlärarutbildningen har tidvis varit mycket
dålig, vilket medfört att inget urval kunnat göras och att kravet på föregående
lärarerfarenhet måst uppges. Risk finns att detta kan bli förhållandet även i fortsättningen,
inte minst i fråga om de lärarkategorier där utbildningen förlängts
och i fråga om ämneslärarna, för vilka inga tjänster kommer att inrättas.
De lärare, som bara undervisar ett fåtal timmar i specialskolan eller som har
enstaka syn- eller hörselskadade elever i vanlig klass, kommer väl inte att
underkasta sig ett helt års specialutbildning — knappast heller att behöva den.
Vi förutsätter därför att skolöverstyrelsen får möjligheter att vidta åtgärder
för att främja lärarrekryteringen och även att vid behov ordna kortare kurser
för vissa lärare.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1967:202 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildning av lärare för synskadade och hörselskadade to. to. a1 i texten