Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildning av lärare för synskadade och hörselskadade to. to.

1967-04-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:87, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildning av lärare för synskadade och hörselskadade to. to.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 87—88

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1967

1

Nr 87

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildning

av lärare för synskadade och hörselskadade to. to.

(2: a avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 10, punkt F 12) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1967/68 till

Utbildning av lärare för synskadade och hörselskadade beräkna ett förslagsanslag

av 1 590 000 kr.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 70, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 17 mars 1967,

föreslagit riksdagen att dels godkänna de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna

för speciallärarutbildning vid lärarhögskolorna i Stockholm och Göteborg,

dels besluta att det inom specialskolan skall finnas skilda slag av lärare i

huvudsak enligt de riktlinjer som angetts i statsrådsprotokollet, dels ock till

Vissa kostnader för speciallärarutbildning vid lärarhögskolorna för budgetåret

1967/68 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 530 000 kr.

Förslaget i propositionen, vilket grundar sig på ett av blind- och dövlärarutredningen

framlagt betänkande, innebär reformering av utbildningen av lärare

för synskadade och hörselskadade vid specialskolan m. nr. samt inom specialundervisningen

i grundskolan och på det gymnasiala stadiet. Den nya utbildningen

avses bli införd med början läsåret 1967/68 och förlagd till lärarhögskolorna

i Stockholm och Göteborg. Utbildningen är avsedd för lärare som är behöriga

till ordinarie tjänst inom det allmänna skolväsendet och föreslås omfatta

1—3 terminer för lärare för synskadade och 1—4 terminer för lärare för hörselskadade.

Utbildningstiden förutsätts vara olika lång för lärare av olika kategorier,

nämligen speciallärare, lärare i läroämnen, övningslärare, lärare i yrkesämnen,

förstadielärare och anpassningslärare.

Nordiskt samarbete förutsätts framdeles kunna komma till stånd beträffande

utbildningen av lärare för synskadade.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bl. a. följande.

Enligt modern forskning rörande handikappade barn har många av dem

förutsättningar att förvärva sådana kunskaper och färdigheter att de kan skapa

sig en från såväl enskild som allmän synpunkt relativt tillfredsställande till
1

— Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt Nr 87—88

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr S7 år 1967

varo i vårt samhälle. Ett villkor härför har ansetts vara att de tidigt tas om

hand av välutbildade lärare.

För undervisningen av gravt syn-, hörsel- eller talskadade barn införes enligt

beslut år 1965 successivt en tioårig obligatorisk grundskola, benämnd specialskolan.

Detta jämte de vidgade möjligheter till frivillig fortsatt utbildning i yrkesskola,

fackskola eller gymnasium som numera erbjuds ungdomar med syn-,

hörsel- eller talskada ställer nya krav på utbildningen av lärare inom detta undervisningsområde.

Enligt sakkunnigförslaget bör specialskolan ha samma lärarkategorier som det

övriga skolväsendet. Denna uppfattning biträdes av departementschefen, ehuru

han räknar med vissa modifikationer i fråga om de kompetenskrav som normalt

gäller för visst stadium.

När det gäller specialundervisning i grundskolan och på det gymnasiala stadiet

föreslås oförändrad tjänsteorganisation. I grundskolan skall således alltjämt

finnas tjänster som speciallärare för årskurserna 1—9. Lärare i läroämnen

övningslärare och lärare i yrkesämnen förutsattes medverka i specialundervisningen

i grundskolan liksom i motsvarande verksamhet på det gymnasiala stadiet,

och specialutbildning föreslås därför även för dessa lärarkategorier. Dock

räknas tills vidare inte med några särskilda tjänster inom specialundervisningen

för dessa lärare.

Beträffande utbildningens längd för lärare för synskadade i specialskolan

föreslås en förlängning med en termin för lågstadielärare, mellanstadielärare, övningslärare

och lärare i yrkesämnen samt — med avsteg från utredningens förslag

— för lärare i läroämnen. Även beträffande lärare för hörselskadade innebär

förslaget i propositionen förlängning av utbildningstiderna bl. a. för lärare i

läroämnen.

Ett stort antal remissinstanser har ansett, att de sakkunniga beräknat det

framtida lärarbehovet för lågt. Med hänsyn till nuvarande bristläge och den

expanderande utbildningsverksamheten inom handikappområdet finns det även

enligt departementschefens mening skäl att anta att behovet underskattats. Frågan

om utbildningens framtida dimensionering bör därför ytterligare övervägas.

För budgetåret 1967/68 bör intagningen lägst ha den omfattning som utredningen

föreslår. Kungl. Maj:t bör äga besluta om den slutliga omfattningen.

De föreslagna läroplanerna har visserligen i väsentliga delar accepterats av

remissinstanserna men anses dock böra ses över av skolöverstyrelsen, som därvid

bör överväga de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen.

Beträffande frågan om nordisk samverkan i fråga om utbildning av speciallärare

konstateras att utvecklingen av specialskolväsendet och specialundervisningen

följt i huvudsak samma linjer inom de nordiska länderna. I samtliga nordiska

länder bedöms det vara främst utbildningen av lärare för synskadade,

som kan bli föremål för ett nordiskt samarbete. Anledningen härtill är att utbildningen

omfattar ett mycket litet antal sådana lärare i varje land. De sakkunniga

har föreslagit, att den avslutande tredje terminen av utbildningen för

lärare för synskadade skall bli samnordisk. Denna utbildningstermin för nordiska

deltagare beräknas komma till stånd först höstterminen 1968. Frågan

har underställts övriga nordiska länders undervisningsministerier. Slutlig ställning

till denna fråga kan inte tas förrän i samband med ställningstagandena

till utbildningsverksamheten vid lärarhögskolorna under budgetåret 1968/69.

Vad angår organisationen för ifrågavarande speciallärarutbildning föreslås att

all utbildning av lärare för synskadade förläggs till lärarhögskolan i Stockholm

medan utbildning av lärare för hörselskadade anses böra anordnas både i Stockholm

och Göteborg. Den praktiska utbildningen föreslås förlagd till grundskolans

specialklasser, specialskolor, skolor för vuxna synskadade samt andra

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1967

3

för ändamålet lämpliga institutioner. Utbildningen förutsätts under läsåret

1967/68 bedrivas under medverkan av handledare huvudsakligen i nuvarande

former. Den 1 juli 1968 bör med erforderligt antal tjänster som speciallärare vid

specialskolan eller vid grundskolan förenas uppdrag för tre år som handledare.

I den utsträckning som behövs skall handledare kunna anställas även för kortare

tid.

För nästa budgetår beräknas ett medelsbehov av sammanlagt 530 000 kr.,

varav för avlöningar 454 000 kr., för omkostnader 60 000 kr. samt för materiel

m. m. 16 000 kr. samt förordas att på riksstaten uppförs ett förslagsanslag av

530 000 kr., kallat Vissa kostnader för speciallärarutbildning vid lärarhögskolorna.

Av praktiska skäl bör emellertid kostnaderna för avlöningar samt omkostnaderna

bestridas från lärarhögskolornas anslag för motsvarande ändamål, vilka

anslag härigenom kommer att belastas med högre belopp än som beräknats i

riksstatsförslaget. Det förordade nya anslaget kommer i fråga om dessa kostnader

att fungera som s. k. täckningsanslag för riksstaten. Kostnaderna för undervisningsmateriel

bör bestridas direkt från det nya anslaget.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad i propositionen anförts

och föreslagits och hemställer därför

att riksdagen må

a) godkänna de i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 17 mars 1967 förordade riktlinjerna för speciallärarutbildning

vid lärarhögskolorna i Stockholm och Göteborg,

b) besluta att det inom specialskolan skall finnas skilda slag

av lärare i huvudsak enligt de riktlinjer som angetts i samma

statsrådsprotokoll,

c) till Vissa kostnader för speciallärarutbildning vid lärarhögskolorna

för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under

åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 530 000 kr.

Stockholm den 28 april 1967

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Einar Persson, Axel Andersson,

Ivar Johansson, Fritz Persson, Svensson, Kaijser, Harry Carlsson, fru Wallentheim,

herrar Söderberg, Ottosson, Mårtensson, Herbert Larsson, Wallmark och

Thorsten Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olof ström, Blidfors, Eliasson i

Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Bergman, Mattsson, Turesson,

fröken Olsson, herrar Gustafsson i Skellefteå, Lindholm, Johansson i Norrköping,

Nelander, Källstad och Nordstrandh.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1967

Särskilt yttrande

av fru Wallentheim, herrar Thor sten Larsson, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson och

fröken Olsson, vilka anfört följande:

»Rekryteringen till blind- och dövlärarutbildningen har tidvis varit mycket

dålig, vilket medfört att inget urval kunnat göras och att kravet på föregående

lärarerfarenhet måst uppges. Risk finns att detta kan bli förhållandet även i fortsättningen,

inte minst i fråga om de lärarkategorier där utbildningen förlängts

och i fråga om ämneslärarna, för vilka inga tjänster kommer att inrättas.

De lärare, som bara undervisar ett fåtal timmar i specialskolan eller som har

enstaka syn- eller hörselskadade elever i vanlig klass, kommer väl inte att

underkasta sig ett helt års specialutbildning — knappast heller att behöva den.

Vi förutsätter därför att skolöverstyrelsen får möjligheter att vidta åtgärder

för att främja lärarrekryteringen och även att vid behov ordna kortare kurser

för vissa lärare.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:202 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildning av lärare för synskadade och hörselskadade to. to. a1 i texten