Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1967/68 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1967/68 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten

för budgetåret 1967/68 inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

De i detta utlåtande upptagna anslagen har i statsverkspropositionen

redovisats inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde. I propositionen

nr 21 (bilaga 6) har anslagen upptagits såsom tillhöriga kommunoch

samfärdseldepartementet. Sedan utskottet i sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 29 uttalat sig för en omprövning av vissa departements benämning,

har Kungl. Maj :t i kungörelse den 24 februari 1967 (nr 47)

om ändring i stadgan den 17 maj 1963 (nr 214) angående statsdepartementen

bibehållit benämningen kommunikationsdepartementet. Med anledning

härav redovisar utskottet anslagen på sätt som föreslagits i statsverkspropositionen.

KAPITALBUDGETEN

1 :o) Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen

nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 8, s. 133—136 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1967) lämnat

en sammanfattande redogörelse för kommunikationsverkens investeringar,

avseende postverkets, televerkets, statens järnvägars och luftfartsverkets

fonder samt statens vägverks förrådsfond och sjöfartsverkets fond. Luftfartsverkets

fond och statens vägverks förrådsfond har tidigare benämnts

luftfartsfonden resp. väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Den för budgetåret 1967/68 förordade investeringsverksamheten framgår

av följande tabell. Som jämförelse har i denna även upptagits beloppen för

den hösten 1966 beräknade förbrukningen under budgetåret 1966/67.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 sand. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

1966/67

1967/68

Enl. prop.

Verkens

1966:1 m. m.

förslag

miljoner kronor

Postverket........................

................ 13,5

27,2

Televerket, exkl. rundradio.........

................ 562,0

641,7

Televerket, rundradio..............

................ 34,1

21,4

Statens järnvägar..................

................ 375,0

435,0

Luftfartsverket....................

................ 25,1

15,9

................ 51,5

55,0

Sjöfartsverket.....................

................ 13,2

39,7

Summa 1071,1

1 235,9

Förordat

av dep.cli.

16,1

588.0

30.8

415.0

16,2

43,0

19.9

1 129,0

I det av televerket för budgetåret 1967/68 föreslagna investeringsbeloppet

om 641,7 milj. kr. ingår 6,3 milj. kr. avseende radioanläggningar för luftfarten.

Vidare har departementschefen beträffande luftfartsverkets investeringar

för budgetåret 1967/68 inräknat f. n. på televerkets fond bokförda investeringar

i radioanläggningar för luftfarten, vilka i enlighet med luftfartsutredningens

förslag föreslås överförda till luftfartsverkets fond fr. o. m.

budgetåret 1967/68.

I efterföljande tablå lämnas eu sammanfattande översikt av de faktiska

investeringarna under budgetåren 1966/67 och 1967/68. Därav framgår även

beräkningen av de för investeringarnas genomförande erforderliga anslagsbelöppen.

Siffrorna anger milj. kr.

Investe-

rings-

utgifter

Av verken

planerade

investerings- utgifter

Av departe- mentschefen

beräknade

investerings- utgifter

Reser-

vatio-

ner

den

30/6

Anslag''

Förslag

Beräk-

nade

reser-

vatio-

ner

d. 30/6

1965/66

1966/67

1967/68

1966/67|l967/68

1966

1966/67

1967/6 8

1967

Postverket.....

13,0

13,9

27,2

13,5

16,1

2,3

12,6

16,3

1,4

Televerket exkl.

rundradio....

516,6

578,2

641,7

562,0

5S8,0

7,6

589,0

599,0

34,6

Televerket, rund- radio ........

25,6

27,1

21,4

34,1

30,8

2,3

32,0

33,7

0,2

Statens järn- vägar ........

317,6

398,0

435,0

375,0

415,0

38,3

365,0

428,0

28,3

Luftfartsverket .

8,5

21,9

15,9

25,1

16,2

—

27,6

15,3

2,5

Förrådsfonden. .

51,0

60,0

55,0

51,5

43,0

9,1

48,0

41,7

5,6

Sjöfartsverket ..

—

—

39,7

13,2

19,9

3,0

13,2

18,9

3,0

Summa

932,3

1 099,1

1 235,9

1 074,4

1 129,0

62,6

1 087,4

1 152,9

75,6

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr Sveningsson m. fl.

(I: 541) och den andra inom andra kammaren av herr Björkman (II: 667),

i vilka hemställts att riksdagen måtte

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967 3

a) till Posthus m. in. för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag

av 14 800 000 kr;

b) för budgetåret 1967/68 under televerkets fond anvisa följande investeringsanslag,

nämligen till Teleanläggningar in. m. 493 500 000 kr. och till

Rundradioanläggningar 30 600 000 kr;

c) till Järnvägar m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag

av 389 000 000 kr;

d) till Flygplatser in. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag

av 13 900 000 kr;

e) till Vägmaskiner in. in. för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag

av 37 900 000 kr;

f) till Sjöfartsmateriel in. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag

av 17 200 000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionen I: 541.

Utskottet. I den av 1966 års riksdag ursprungligen godkända planen för

investeringarna inom kommunikationsverkens fonder jämte den nyinrättade

fonden för sjöfartsverket beräknades den totala medelsförbrukningen under

innevarande budgetår uppgå till ett belopp av 1 032,4 milj. kr. Genom beslut

av Kungl. Maj :t i december 1986 höjdes investeringsramen för televerket

med 25 milj. kr. som kompensation för ökade personal- och materielkostnader,

varjämte — i enlighet med riksdagens beslut — en ytterligare höjning

med 7 milj. kr. medgavs för påbörjande av distributionsnätet för

program 2 i televisionen. Vidare räknades ramen för statens järnvägars investeringar

upp med 10 milj. kr. bl. a. för att förstärka vinterberedskapen.

De totala utgifterna för investeringarna inom de berörda fonderna under

innevarande budgetår skulle därmed komma att uppgå till 1 074,4 milj. kr.

Kungl. Maj :ts förenämnda beslut har inte gett utskottet anledning till

erinran eller särskilt uttalande. Med hänsyn till befintliga medelsreservationer

erfordras ej från riksdagens sida någon ytterligare medelsanvisning

för den nu förutsatta medelsförbrukningen.

I sina anslagsframställningar för nästa budgetår har verksstyrelserna

räknat med en sammanlagd medelsförbrukning om 1 235,9 milj. kr. Departementschefen

har emellertid vid en avvägning från olika synpunkter

funnit medelsförbrukningen böra begränsas till 1 129,0 milj. kr., vilket innebär

en ökning med 96,6 milj. kr. i förhållande till beräkningarna i 1966 års

statsverksproposition av medelsförbrukningen för motsvarande ändamål

under innevarande budgetår och med 54,6 milj, kr. om jämförelse sker med

de hösten 1966 gjorda beräkningarna. Postverkets, televerkets, statens järnvägars

och sjöfartsverkets investeringar ökar i förhållande till sistnämnda

beräkningar med resp. 2,6, 22,7, 40,0 och 6,7 milj. kr., medan förslagen för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

luftfartsverkets del, inkl. investeringar i radioanläggningar för luftfarten,

och för förrådsfondens del innebär minskningar med resp. 14,9 och 8,5

milj. kr.

Vad departementschefen härom anfört bär i nu förevarande sammanhang

inte gett utskottet anledning till särskilt uttalande. Till frågan om investeringsverksamhetens

omslutning för de skilda verken under nästa budgetår

samt storleken av de anslag som erfordras för dennas genomförande återkommer

utskottet under respektive punkter i det följande. I samband därmed

kommer utskottet även att redovisa sitt ställningstagande till vissa

motionsledcs väckta frågor.

Beträffande slutligen de i motionerna 1:541 och 11:667 framställda yrkandena

får utskottet anföra följande.

Såsom av propositionen framgår och av motionärerna jämväl framhållits

har anslagen för nästa budgetår för berörda fonder beräknats så, att de

jämte förutsedda behållningar vid budgetårets ingång skall motsvara den

föreslagna medelsförbrukningen och därutöver ge en marginal om ca 10 %.

Eu sådan marginal finner emellertid motionärerna — under hänvisning

bl, a. till att statsutgifterna i möjligaste mån måste begränsas — ej försvarbar

och hemställer därför om en minskning med 105 milj. kr. av den av departementschefen

föreslagna mledelsanvisningen. Dessutom föreslås att

ramen för televerkets investeringar begränsas till 537 milj. kr. samt att

som följd därav eu ytterligare minskning med 51 milj. kr. sker av den

föreslagna medelsanvisningen under televerkets fond. Totalt skulle sålunda

medelsanvisningen till bär berörda fonder minskas med (105 + 51 = ) 156

milj. kr.

I anledning av vissa vid fjolårets riksdag väckta motioner i liknande syfte

erinrade utskottet då om att den tillämpade formen för anslagsredovisningen

•— innebärande främst att de olika investeringsanslagen under varje kapitalfond

sammanslagits till i huvudsak ett kollektivanslag — i princip beslutades

redan vid 1962 års riksdag och tillämpats fr. o. in. budgetåret 1963/64.

På respektive kollektivanslag skulle enligt förenämnda beslut en viss marginal

utöver ramen finnas tillgänglig för att möjliggöra en av konjunkturmässiga

eller eljest särskilda skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen

under löpande budgetår. Vid sin behandling av dessa frågor fann utskottet

den föreslagna omläggningen innebära avsevärda fördelar ur anslagsteknislca

synpunkter samt vara väl ägnad att tjäna det därmed angivna syftet,

nämligen att för de affärsdrivande verkens och förrådsfondens del skapa

ökad frihet i investeringshänseende inom de ramar som av Kungl. Maj :t

fastställes. Utskottet kan för sin del inte finna skäl föreligga att nu frångå

denna uppfattning. Ej heller kan utskottet, med hänsyn till abonnent- och

trafikutvecklingen, finna det vara tillrådligt att sänka den för nästa budgetår

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967 5

förordade investeringsramen för televerkets investeringar. Motionerna i fråga

avstyrkes följaktligen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med avslag å motionerna 1:541 och

II: 667, i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna vad utskottet

anfört.

Statens affärsverksfonder

Postverket

2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 137—143) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1967/68 under postverkets fond anvisa i statsrådsprotokollet

angivet investeringsanslag av 16 300 000 kr.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 12 600 000 kr.

Utskottet. Investeringsramen för postverket är för innevarande budgetår,

fastställd till 13,5 milj. kr. I sin framställning om anslag för nästa budgetår

har verket räknat med en medelsförbrukning om 27,2 milj. kr., varav 10:

milj. kr. avser planerad tillbyggnad av postgirohuset i Stockholm. Departementschefen

har förklarat sig f. n. inte vara beredd att ta ställning till nämnda

projekt samt anser medelsförbrukningen börä begränsas till 16,1 milj. kr.,

innebärande en viss minskning i förhållande till verkets förslag även beträffande

anslagen till inköp av bilar och förvärv av billinjer.

Kungl. Maj :ts förslag möjliggör att pågående byggnadsprojekt kan full-:

löljas samt att två nya angelägna projekt kan påbörjas, nämligen om- och

tillbyggnad av posthusen i Kramfors och Sollefteå. Dessutom kan en ökad!

anskaffning komma till stånd av motorfordon för den planerade motoriseringen

av brevbäringen i städernas villaområden samt ett övertagande i vissa

fall ske av enskild busslinjetrafik.

Det sålunda framlagda förslaget beträffande ramen för medelsförbrukningen

under nästa budgetår och fördelningen härav på de olika utgiftsändamålen

har utskottet funnit sig kunna godtaga. Med ianspråktagande

av tillgängliga reservationsmedel och beräkning av viss marginal för eventuell

ökning av ramen, därest så skulle befinnas påkallat av konjunkturmässiga

eller andra särskilda skäl, erfordras en medelsanvisning om 16,3

milj. kr., vilken utskottet jämväl tillstyrker.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Posthus in. m. för budgetåret 1967/68*

anvisa ett investeringsanslag av 16 300 000 kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

Televerket

3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 144—172) föreslagit

riksdagen dels att för budgetåret 1967/68 under televerkets fond anvisa i

statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag av tillhopa 632 700 000 kr.,

dels ock medge att televerket lämnas i statsrådsprotokollet angivna beställningsbemyndiganden.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppförda med sammanlagt

621 000 000 kr.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en medelsförbrukningsram för nästa budgetår

om 588 milj. kr., exkl. rundradioanläggningar. I jämförelse med utgångsläget

för innevarande budgetår är ökningen 51 milj. kr. och i förhållande

till nu beräknad medelsförbrukning för budgetåret 1966/67 26 milj. kr.

För rundradioanläggningar föreslås en medelsförbrukning av sammanlagt

30,8 milj. kr. eller 3,3 milj. kr. mindre än som beräknats för innevarande

budgetår.

De totala utgifterna för ljudradions allmänna programverksamhet beräknas

till 124,7 milj. kr. Licensinkomsterna inkl. ränteinkomster beräknas

till 104,7 milj. kr. Underskottet på ljudradiorörelsen blir härigenom 20 milj.

kr. Med utnyttjande av de från tidigare år ackumulerade ljudradiolicensmedlen

om 5,7 milj. kr. behövs för ljudradion under budgetåret 1967/68 ett

tillskott av ca 14,3 milj. kr. I enlighet med de av riksdagen godkända förslagen

i prop. 1966: 136 (SU 163) avses underskott i ljudradiorörelsen tills

vidare täckas med anlitande av överskottsmedlen i televisionsrörelsen.

För televisionens allmänna programverksamhet under budgetåret 1967/68

beräknas 215,7 milj. kr. Licensintäkterna uppskattas till 246,1 milj. kr.,

varigenom överskottet skulle komma att uppgå till 30,4 milj. kr. Av detta

belopp erfordras 14,3 milj. kr. för att täcka det förutnämnda underskottet

i ljudradiorörelsen, överskottet i televisionsrörelsen blir härigenom 16,1

milj. kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Bengtson och Dahlén (I: 528) och den andra inom andra kammaren

av herrar Ohlin och Hedlund (II: 677), i vilka hemställts att riksdagen måtte

till Teleanläggningar in. m. för budgetåret 1967/68 under kapitalbudgeten,

sjätte huvudtiteln, anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med

7 milj. kr. minskat investeringsanslag av 592 000 000 kr;

dels två likalydande motioner väckta den ena inom första kammaren av

herrar Erik Filip Petersson och Karl-Erik Eriksson (I: 12) och den andra

inom andra kammaren av herrar Jönsson i Ingemarsgården och Jonsson

(II: 17), i vilka föreslagits att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

7

hemställa om utredning av frågan om särskild folkpensionärsrabatt på avgiften

för telefoninstallation;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Johan Olsson och Wikberg (I: 91) och den andra inom andra kammaren

av herrar Josefson i Arrie och Eriksson i Bäckmora (II: 122), i

vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t

begära en översyn och ändring av nuvarande indelning i stationsområden

inom samma riktnummerområde i enlighet med vad i motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Holmberg m. fl. (I: 58) och den andra inom andra kammaren av herr

Bohman m. fl. (II: 77), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte hemställa, att 1966 års reklamutredning måtte i tilläggsdirektiv

erhålla uppdrag att snarast utreda och framlägga förslag till erforderlig

reglering av den reklamverksamhet som fordras för fristående, bl. a. av

pressen ägt TV-företag, så att verksamheten kan påbörjas samtidigt med att

de tekniska förutsättningarna för den andra kanalen föreligger, varvid det

av föregående års riksdag beslutade andra TV-programmet kan ersättas;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Holmberg in. fl. (I: 532) och den andra inom andra kammaren av herr

Bohman m.fl. (11:668), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att

inrättandet av ett andra TV-program uppskjutes tills vidare och intill dess

en mera gynnsam statsfinansiell situation föreligger;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Lundström och Eric Gustaf Peterson (I: 535) och den andra inom

andra kammaren av herr Ståhl m.fl. (II: 679), i vilka hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att förslag om tidpunkt

för införande av färg-TV i såväl program 1 som program 2 föreläggs innevarande

års riksdag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sveningsson (I: 681) och den andra inom andra kammaren av herrar

Nilsson i Agnäs och Hedin (II: 520), i vilka hemställts att riksdagen måtte

besluta att med avslag på Kungl. Maj :ts förslag om anslag till ersättning för

viss rundradioverksamhet för budgetåret 1967/68 om 26,85 milj. kr. anslå

70 000 kr. för televerkets kostnader för fria ljudradiolicenser åt blinda, att

uttala att skolradioverksamheten samt den del av programverksamheten

gentemot utlandet som ej täckes av särskilt anslag under tredje huvudtiteln

skall täckas av licensmedel;

dels en inom andra kammaren av herr Rubin väckt motion (II: 233), vari

hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville anhålla om snabb

utbyggnad av det sändarnät för radio och TV, som erfordras för att svenska

sändningar skall kunna uppfattas i Finland;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Dickson och Fridolfsson

i Stockholm väckt motion (II: 670), vari hemställts att riksdagen ville

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära, att avtalet mellan Sveriges

Radio och staten tages till omprövning, syftande till att programverksamheten

i radio och TV blir föremål för en fortlöpande granskning som främjar

god smak, elementära sanningskrav och respekt för samhällets lagar.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna II: 677, II: 17, II: 122, II: 77, I: 532, II: 679,

II: 520, II: 233 och II: 670.

Utskottet. För televerkets investeringar — exklusive rundradioanläggningar

-— har departementschefen för nästa budgetår föreslagit en medelsförbrukning

av 588 milj. kr., vilket innebär en höjning med 51 milj. kr. i

förhållande till den ursprungligen medgivna medelsförbrukningen för innevarande

budgetår och med 26 milj. kr. i jämförelse med den nu beräknade

och av utskottet under punkten 1 i det föregående godkända medelsramen

för samma budgetår. Ökningen är i realiteten ännu något större då investeringsutgifterna

för radioanläggningar för luftfarten inte längx-e avses

bestridas av anslaget till teleanläggningar.

Den förenämnda höjningen motiveras främst med det angelägna behovet

av ytterligare insatser för att bl. a. undvika alltför långa leveranstider på

nya abonnemang samt att säkra en tillfredsställande framkomlighet i telefontrafiken.

I anslutning härtill framhåller departementschefen att en höjning

bedömts böra ske av vissa telefonavgifter fr. o. m. den 1 februari 1967.

Den vid automatisk lokal-, lands- och rikstrafik gällande markeringsavgiften

ökas sålunda med 1 öre, d. v. s. från 9 till 10 öre per samtalsmarkering.

Vidare höjes dels avgifterna för manuellt expedierade rikssamtal, dels

abonnemangsavgiften för sådana huvudabonnemang, som inkluderar visst

antal samtal. Höjningarna beräknas för budgetår öka intäkterna med ca

120 milj. kr.

Den av departementschefen godkända investeringsplanen avser bl. a. påbörjande

av nya telefonstationsbyggnader i Göteborg, Jönköping, Motala,

Nyköping och Västerås samt i fråga om den fortsatta utbyggnaden av

fjärrförbindelsenätet ett antal nya koaxialkabelanläggningar och radiolänkförbindelser.

Automatiseringen av telefonstationer fortsätter bl. a. vid stationerna

i Arjeplog, Dals Långed, Järpen, Jörn, Malåträsk, Nyåker, Röjan

och Vuollerim. Investeringarna i radioanläggningar för kommersiell trafik

avser fortsatta moderniserings- och upprustningsarbeten.

Under punkten 1 i det föregående har i anledning av vissa motionsledes

väckta yrkanden framhållits att utskottet, med hänsyn till abonnent- och

trafikutvecklingen, ej kan finna det vara tillrådligt att sänka den av departementschefen

för nästa budgetår förordade medelsförbrukningen under

televerkets fond. Utskottet tillstyrker därför att investeringsramen i enlighet

med Kungl. Maj :ts förevarande förslag fastställes till 588 milj. kr. samt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

9

att investeringsutgifterna för radioanläggningar för luftfarten fr. o. in.

budgetåret 1967/68 förs över till luftfartsverkets fond.

Den förutsatta fördelningen på skilda investeringsändamål har ej gett

utskottet anledning till erinran liksom ej heller anslagsberäkningen. Utskottet

kan följaktligen inte tillstyrka att — på sätt i motionerna 1:528 och

II: 677 yrkats —• den förordade medelsanvisningen i vad avser inköp och

byggande av fastigheter minskas med 7 milj. kr. Motionerna i fråga avstyrks

därför.

I de båda likalydande motionerna I: 12 och II: 17 bär yrkats att riksdagen

hos Kungl. Maj :t hemställer om utredning av frågan om särskild folkpensionärsrabatt

på avgiften för telefoninstallation. Som skäl härför har åberopats

folkpensionärernas ekonomiska förhållanden.

Motioner av liknande innebörd väcktes senast vid 1965 års riksdag —

dock utan att föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet fann vid sin

behandling av frågan (SU 1965:9, p. 3) motionärernas syfte i och för sig

behj ärtansvärt men avstyrkte motionerna under hänvisning till riksdagens

tidigare beslut i ämnet samt till de olägenheter och det merarbete ur administrativa

synpunkter ett genomförande av förslaget skulle medföra.

Utskottet har inte funnit anledning ändra ståndpunkt i förevarande

fråga. Dessutom må i sammanhanget erinras om att i särskilda tilläggsdirektiv

till pensionsförsäkringskommittén åt denna uppdragits att utreda

frågan om fortsatta folkpensionshöjningar efter 1968 och vissa därmed

sammanhängande spörsmål. Därvid har bl. a. framhållits som angeläget

att pensionärer som inte alls eller i endast ringa mån kommer i åtnjutande

av ATP eller andra pensioner utöver folkpensionen — t. ex. personalpensioner

på grund av allmän eller enskild tjänst -— får sina pensionsförhållanden

förbättrade genom ökade folkpensioner. Än mindre syns med hänsyn

till det anförda skäl föreligga att från riksdagens sida nu begära en

särskild utredning av det slag motionärerna yrkat. Utskottet avstyrker

därför motionerna i fråga.

I anledning av det i motionerna I: 91 och II: 122 framställda yrkandet

om översyn och ändring av nuvarande indelning i stationsområden inom

samma riktnummerområde vill utskottet framhålla att televerket sedan

lång tid tillbaka vid avvägandet av olika telefontaxor strävat efter att utjämna

avgifterna mellan abonnenter i städer och andra tätorter och på

landsbygden. Ur självkostnadssynpunkt ställer sig emellertid, enligt vad

televerket uppgivit, telefonabonnemangen på landsbygden såväl i anläggning

som i drift avsevärt dyrare för verket än abonnemangen i tätorter, och om

självkostnadssynpunkten ensam skulle ha varit avgörande, skulle avgifterna

för telefon på landsbygden ha behövt sättas i motsvarande grad högre.

Eftersom de avgifter som erläggs av abonnenterna på landsbygden således

icke förslår att täcka kostnaderna för deras telefoner men telefonrörelsen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

som helhet måste lämna ett tillfredsställande ekonomiskt resultat, har den

förda taxepolitiken som konsekvens fått, att avgifterna för abonnenter i

städer och andra tätorter måst sättas högre än som i annat fall skulle ha

varit behövligt.

Samtal mellan olika stationer inom landet är vidare i stor utsträckning

inte belagda med riksperiodavgift. Detta gäller för alla samtal mellan olika

stationer inom ett och samma taxeområde och i viss utsträckning även för

samtal mellan närbelägna stationer på ömse sidor om taxeområdesgränsen.

Räjongen för dylika närsamtal blev på sina håll avsevärt utvidgad i samband

med kommunreformen 1952. Skulle man nu, såsom motionärerna

synes ha avsett, gå ytterligare ett steg längre och slopa periodmarkeringen

för närsamtalen, skulle detta enligt verket nödvändiggöra en kostnadskrävande

utbyggnad av såväl stationsutrustning som förbindelser och oundvikligen

leda till en generell taxehöjning.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts och då utskottet förutsätter att

televerket uppmärksamt följer utvecklingen på området har utskottet inte

funnit sig berett att tillstyrka den av motionärerna begärda översynen.

I fråga om ljudradio- och televisionsverksamheten erinras i statsrådsprotokollet

om statsmakternas nyligen fattade beslut om ett andra program

i televisionen med beräknad start kring årsskiftet 1969/70 samt om en

ändrad organisation av Sveriges Radios programverksamhet m. m. Kostnaderna

för televisionens del för de förberedelser som måste vidtas inför

starten av det nya programmet har beräknats till 21,8 milj. kr., varav 5

milj. kr. bedömts erforderliga under nästa budgetår. Medel har vidare — i

anslutning till Sveriges Radios yrkanden för nämnda budgetår — beräknats

för viss allmän konsolidering och förstärkning av såväl den administrativa

sidan som programsidan av företagets organisation. Sammanlagt har för

radioföretagets drift- och programkostnader för televisionens programverksamhet

upptagits ett belopp om 156 milj. kr. mot av Sveriges Radio begärda

184,8 milj. kr. För televerkets driftkostnader i anslutning till televisionen

beräknas 30 milj. ler. Investeringarna i televisionens sändaranläggningar

och programförbindelser upptas med 24 milj. kr. och investeringarna i

televisionshuset i Stockholm med 5,7 milj. kr. För att en planenlig utbyggnad

av televisionens distributionsnät skall kunna fullföljas förordas vidare

en uppräkning av de åt televerket redan givna beställningsbemyndigandena

för budgetåren 1968/69—1970/71 till respektive 13,2, 9,5 och 5,3 milj. kr.,

varjämte ett nytt beställningsbemyndigande erfordras för budgetåret 1971/

72 med 5,3 milj. kr.

Utgifterna för televisionsverksamheten i dess helhet skulle därmed uppgå

till (156 + 30 + 24 + 5,7) 215,7 milj. kr. Då inkomsterna av licensavgifterna

m. m. beräknas uppgå till 246,1 milj. kr. skulle överskottet på rörelsen utgöra

30,4 milj. kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

11

För ljudradion beräknar departementschefen drift- och programkostnaderna

till 87,5 milj. kr. mot av Sveriges Radio begärda 89,4 milj. kr. samt

televerkets driftkostnader till 30 milj. kr. För investeringar i ljudradions

sändaranläggningar beräknas vidare 6,8 milj. kr., avseende diverse kompletterande

anläggningsarbeten framför allt i anslutning till FM-näten. Vissa

kompletterande investeringar i radiohuset slutligen upptas med 0,4 milj. kr.

De totala utgifterna för verksamheten skulle sålunda uppgå till (87,5 +

30,0 + 6,8 + 0,4) 124,7 milj. kr., medan inkomsterna beräknas till 104,7

milj. kr. Ett underskott om 20 milj. kr. skulle således uppstå. Med utnyttjande

av de från tidigare år ackumulerade ljudradiomedlen — utgörande

5,7 milj. kr. — behövs för ljudradion under nästa budgetår ett tillskott

av 14,3 milj. kr.

Departementschefen erinrar i anslutning härtill om att -— enligt beslut

vid höstsessionen av 1966 års riksdag — uppkommande underskott i ljudradiorörelsen

i avvaktan på planerad omläggning av licenssystemet skall

täckas med anlitande av överskottsmedel i televisionsrörelsen. Det förenämnda

överskottet om 30,4 milj. kr. i televisionsrörelsen skulle därmed

reduceras till 16,1 milj. kr. och det ackumulerade överskottet av televisionsradiomedel

vid utgången av budgetåret 1967/68 uppgå till ca 309,4 milj. kr.

Skolprogramverksamheten och programverksamheten för utlandet finansieras

fr. o. m. budgetåret 1964/65 med allmänna skattemedel anvisade över

riksstaten under sjätte huvudtiteln. Kostnaderna för dessa verksamhetsgrenar

jämte de fria ljudradiolicenserna åt blinda beräknas för budgetåret

1967/68 uppgå till (19,81 +6,97 + 0,07) 26,85 milj. kr., vilket belopp

äskas å driftbudgeten under anslaget Ersättning för viss rundradioverksamhet.

I motionerna 1:58 och II: 77 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t

hemställer att 1966 års reklamutredning måtte i tilläggsdirektiv erhålla

uppdrag att snarast utreda och framlägga förslag till erforderlig reglering

av den reklamverksamhet som fordras för fristående, bl. a. av pressen ägt

TV-företag, så att verksamheten kan påbörjas samtidigt med att de tekniska

förutsättningarna för den andra kanalen föreligger, varvid det av

föregående års riksdag beslutade andra TV-programmet kan ersättas.

Motioner i samma syfte avvisades av riksdagen vid dess förenämnda

beslut, som fattades så sent som under höstsessionens slutskede. Med erinran

härom och under hänvisning till vad utskottet därvid anförde (SU

1966: 163) avstyrkes även de nu aktuella motionerna.

Ej heller finner sig utskottet, med beaktande av samma besluts innebörd,

kunna tillstyrka att riksdagen — på sätt i motionerna 1: 532 och II: 668 föreslagits

— beslutar att inrättandet av ett andra TV-program uppskjutes tills

vidare och intill dess en mera gynnsam statsfinansiell situation föreligger.

Motionerna i fråga avstyrkes därför.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

Av liknande skäl har utskottet inte funnit sig berett tillstyrka att riksdagen,

såsom i motionerna I: 535 och II: 679 yrkats, hos Kungl. Maj :t anhåller

om att förslag om tidpunkten för införande av färg-TV i såväl program

1 som program 2 föreläggs redan innevarande års riksdag.

I motionerna 1:681 och 11:520 har hemställts att riksdagen beslutar

att, med avslag på Kungl. Maj :ts förslag om anslag till ersättning för viss

rundradioverksamhet, för budgetåret 1967/68 anslå 70 000 kr. för televerkets

kostnader för fria ljudradiolicenser åt de blinda samt uttalar att

skolradioverlcsamheten och den del av programverksamheten för utlandet

som ej täcks av särskilt anslag under tredje huvudtiteln skall täckas av

licensmedel.

Såsom utskottet vid fjolårets riksdag, i anledning av då väckta motioner

i samma syfte, erinrade om beslutades den nuvarande ordningen beträffande

bl. a. skolradioverksamliet och programverksamhet för utlandet -—

innebärande att dessa kostnader skall tas upp under förenämnda anslag i

stället för att bestridas med licensmedel -— så sent som vid 1964 års riksdag

och då i enlighet med tidigare uttalade önskemål från riksdagens sida.

Då utskottet nu liksom tidigare finner denna ordning riktig och någon

ändring häri alltså inte böra göras avstyrks motionerna i fråga.

I motionen 11:233 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller

om snabb utbyggnad av det sändarnät för radio och TV som erfordras för

att svenska sändningar skall kunna uppfattas i Finland. Såsom motionären

därvid själv framhållit har i angivet syfte och i enlighet med en mellan

Sverige och Finland den 25 augusti 1965 träffad överenskommelse en TVstation

på Väddö uppförts. Enligt vad som vidare av utskottet framhållits

i ett redan till höstsessionen av 1965 års riksdag avgivet utlåtande (SU

170, p. 3) anser sig utskottet kunna förutsätta att utvecklingen i fråga om

möjligheterna till utbyte mellan de nordiska länderna av radio- och TVsändningar

uppmärksamt följes av vederbörande myndigheter och radioföretag

samt att de åtgärder som därvid befinns påkallade vidtas. Någon

särskild åtgärd från riksdagens sida synes med hänsyn till anförda förhållanden

inte erforderlig, varför utskottet avstyrker motionerna i fråga.

Vidkommande slutligen det i motionen 11:670 framförda yrkandet att

riksdagen hos Kungl. Maj :t begär att avtalet mellan Sveriges Radio och

staten tages till omprövning syftande till att programverksamheten i radio

och TV blir föremål för en fortlöpande granskning som främjar god smak,

elementära sanningskrav och respekt för samhällets lagar, får utskottet

anföra följande.

I enlighet med det av statsmakterna nyligen fattade beslutet angående

rundradions fortsatta verksamhet in. m. ankommer det på företagets ledning

jämte den omorganiserade radionämnden att tillse att de i förenämnda

beslut uppdragna riktlinjerna för programverksamheten följes samt att

vidta härför eventuellt erforderliga åtgärder. Då utskottet vidare anser sig

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

13

kunna utgå från att — vid ingåendet av det nya avtal som Kungl. Maj :t har

att sluta med radioföretaget angående programverksamhetens handhavande

och därmed sammanhängande frågor — det av motionärerna angivna huvudsyftet

i princip kommer att tillgodoses synes någon särskild åtgärd i frågan

från riksdagens sida ej erforderlig. Motionen avstyrks därför.

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt med avseende å såväl storleken av medelsförbrukningen

under televerkets fond som rundradioverksamhetens omfattning

och inriktning tillstyrkes av utskottet, som vidare under punkten

6 i det följande tillstyrker anvisande av medel till radio- och televisionshus

i Stockholm. Till den under anslaget till ersättning för viss rundradioverksamhet

för nästa budgetår erforderliga anslagsanvisningen återkommer

utskottet framdeles vid sin prövning av medelsbehovet på driftbudgeten.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 528 och II: 677, till Teleanläggningar

m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag

av 599 000 000 kr.;

II. att riksdagen må

a) till Rundradioanläggningar för budgetåret 1967/68 anvisa

ett investeringsanslag av 33 700 000 kr.;

b) medge att televerket lämnas de beställningsbemyndiganden

departementschefen i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1967 föreslagit;

III. att motionerna I: 12 och II: 17 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

IV. att motionerna I: 91 och II: 122 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

V. att motionerna I: 58 och II: 77 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

VI. att motionerna I: 532 och II: 668 icke må av riksdagen

bifallas;

VII. att motionerna 1:535 och 11:679 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

VIII. att motionerna I: 681 och 11:520 icke må av riksdagen

bifallas;

IX. att motionen II: 233 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

X. att motionen 11:670 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

Statens järnvägar

4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (s. 173—191) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1967/68 under statens järnvägars fond

anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 428 000 000 kr.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 365 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herrar Åkesson och Karl-Erik

Eriksson (I: 411) och den andra inom andra kammaren av fru Nettelbrandt

m. fl. (II: 519), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla om utredning och förslag beträffande kommunikationsproblem

inom landsbygdens glesbygdsområden.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet hänvisa till motionen I: 411.

Utskottet. Den av järnvägsstyrelsen för budgetåret 1967/68 föreslagna

medelsförbrukningen om 435 milj. kr. har av departementschefen ansetts

böra begränsas till 415 milj. kr. Detta innebär dock en ökning med 40 milj.

kr. i jämförelse med den nu beräknade och av utskottet under punkten

1 i det föregående godkända medelsramen för innevarande budgetår.

En betydande del av de föreslagna investeringarna anges hänföra sig till

SJ :s kapitalkrävande åtaganden för lokaltrafiken inom storstockholmsområdet.

Tyngdpunkten i programmet i övrigt har lagts vid fortsatta rationaliseringsåtgärder

och viss kapacitetsökning på huvudlinjerna.

Erfarenheterna från vintern 1965/66 bär enligt departementschefen aktualiserat

brister i SJ :s trafikapparat, vilka krävt omedelbara och extraordinära

åtgärder bl. a. ökad anskaffning av godsvagnar, vissa verkstadsmaskiner

och speciell vinterutrustning. Av det totala medelsbehov om 147

milj. kr. som angetts för ändamålet disponerades redan under budgetåret

1965/66 14,4 milj. kr. och beräknas för vartdera av budgetåren 1966/67 och

1967/68 ca 30 milj. kr.

Arbetena för att öka kapaciteten och sänka driftkostnaderna på affärsbanenätet

omfattar främst utbyte av räler, utbyggnad av fjärrblockering,

förbättring av kontaktledning och automatisk linjeblockering. Förbrukningen

avseende rullande materiel och sjöfartsmateriel innefattar anskaffning

av ett större antal öppna och slutna godsvagnar, specialvagnar och

malmvagnar. Omfattande leveranser pågår också för att täcka behovet av

bussar inför övergången till högertrafik. Tågfärjan Skåne för Trelleborg—

Sassnitz-leden levererades under senare delen av 1966 och den nya bil- och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967 15

passagerarfärjan för Trelleborg—Travemunde-leden beräknas bli levererad

hösten 1967.

I statsrådsprotokollet erinras vidare om att de i enlighet med överenskommelse

mellan SJ och Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns

regionala frågor planerade investeringarna för lokaltrafiken på de norinalspåriga

järnvägslinjerna inom Storstockholmsområdet förutsatts finansierade

med investeringsanslag på statens kapitalbudget. Överenskommelse

har numera också träffats om planeringen av investeringarna i den av SJ

bedrivna lokaltrafiken på linjerna från Stockholm C till Märsta, Kungsängen,

Södertälje S och Västerhaninge. Det totalt erforderliga beloppet härför

fram till 1975 beräknas uppgå till 375 milj. kr. exklusive räntor under

byggnadstiden vartill kommer 40 milj. kr. för projektering och administration,

som skall bestridas av SJ :s driftmedel, samt kostnader för markförvärv.

Trafiken skall ombesörjas av SJ såsom entreprenör på uppdrag av

AB Storstockholms Lokaltrafik.

I investeringarna för nästa budgetår ingår även 9 milj. kr. avseende

järnvägslinjer för vilkas driftunderskott ersättning beräknats i särskild

ordning samt vidare vissa medel för investeringar för särskilda rundvirkestransporter

och för försvarsändamål m. m.

Kungl. Maj :ts sålunda framlagda förslag till investeringsplan för statens

järnvägars fond tillstyrkes av utskottet liksom den förordade fördelningen

på olika investeringsobjekt samt beräkningen av anslagsbehovet. Utskottet

biträder jämväl vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt

anfört och förordat, vilket bl. a. innebär att SJ erhåller bemyndigande

att under budgetåren 1967/68—1969/70 upphandla bussar för sammanlagt

65 milj. kr. Vidare får företaget i likhet med vad som skett under de tre

föregående budgetåren även för nästa budgetår i bokföringen inom värdeminskningskontot

föra över högst 30 milj. kr. från delkontot för pensionsförpliktelser

till slopningskontot i den mån behov därav föreligger.

I motionerna 1:411 och 11:519 har hemställts att riksdagen hos Kungl.

Maj :t anhåller om utredning och förslag beträffande kommunikationsproblem

inom glesbygdsområden. Utskottet får i anledning härav anföra

följande.

Utskottet är för sin del väl medvetet om de problem den pågående strukturomvandlingen

av samhället skapat i skilda hänseenden och inte minst

i vad avser kommunikationerna inom glesbygdsområdena. Det är enligt

utskottets uppfattning angeläget att härmed sammanhängande frågor får en

tillfredsställande lösning. Det av statsmakterna 1963 fattade beslutet rörande

riktlinjer för den statliga trafikpolitiken m. m. och i anledning därav vidtagna

åtgärder med avseende exempelvis på stödet til! trafikföretagen för

driften på trafiksvaga bandelar och ej lönsamma busslinjer har bl. a. syftat

härtill. Utvecklingen på området torde dock påkalla ökad uppmärksamhet

från statsmakternas sida.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

I anslutning härtill må erinras om att i statsverkspropositionen (bil. 13,

s. 9 o. följ.) bl. a. framhållits, att de snabba förändringarna inom näringslivet,

den fortgående befolkningsomflyttningen med därav förorsakade

urbaniserings- och glesbygdsproblem samt den allt starkare konkurrensen

mellan olika regioner och orter om samhällsresurser av skilda slag leder

till att en målmedvetet inriktad regional planering blir en alltmer angelägen

uppgift. I propositionen hänvisas vidare till att i de riktlinjer för en aktiv

lokaliseringspolitik som gäller sedan den 1 juli 1965 förutsatts en rad olika

åtgärder med den angivna inriktningen. Erfarenheterna av lokaliseringsverksamheten

sägs också bekräfta att vidsträckta glesbygdsområden och

även många mindre tätorter inte kan få sina sysselsättnings- och serviceproblem

lösta genom lokaliseringspolitiska stödåtgärder. Därför har som

komplement till vissa i propositionen nämnda undersökningar en särskild

arbetsgrupp tillsatts inom Ivungl. Maj :ts kansli med uppgift att pröva och

successivt lägga fram förslag till åtgärder för att tillförsäkra dem som bor

kvar i glesbygden en samhällelig service som motsvarar tidens krav. Till

gruppen, som består av företrädare för närmast berörda departement —

däribland kommunikationsdepartementet — bar knutits representanter för

kommunerna och landstingen. Även åtgärder i syfte att vidmakthålla och

förbättra kommunikationerna samt annan service för glesbygdsbefolkningen

kommer därvid att behandlas. Enligt vad utskottet erfarit har arbetet

med dessa frågor sedan någon tid pågått och kommer under den närmaste

tiden att intensifieras. Med beaktande bl. a. härav har utskottet inte funnit

sig berett att tillstyrka att från riksdagens sida särskild utredning i ämnet

nu begäres. Utskottet vill även erinra om att riksdagen så sent som vid fjolårets

höstsession avvisade motionsledes väckta yrkanden om bl. a. förslag

till en allsidig kartläggning av de trafikmässiga, ekonomiska, sociala och

lokaliseringspolitiska aspekterna på den 1963 beslutade statliga trafikpolitiken

mot bakgrunden av de senaste årens snabba strukturförvandling av

den kollektiva trafiken. Under hänvisning jämväl till vad utskottet därvid

anförde (SU nr 146) avstyrks således de nu förevarande motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) till Järnvägar m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa

ett investeringsanslag av 428 000 000 kr.;

b) medge att statens järnvägar lämnas det beställningsbemyndigande

departementschefen i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1967 föreslagit;
II.

att motionerna 1:411 och 11:519 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

17

Luftfartsverket

5:o) Luftfartsverkets anslagsbehov. Kungl. Maj :t bär (s. 192—204) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1967/68 under luftfartsverkets fond anvisa

i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 15 300 000 kr.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 27 600 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr Herbert Larsson m. fl.

(I: 209) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson i Trollhättan

m. fl. (11:268), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om en utredning om en plan över storflygfälten

1 Sverige och om de lämpligaste förbindelserna mellan dessa och olika befolkningscentra.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionen II: 268.

Utskottet. Under förevarande punkt har departementschefen under hänvisning

till förslag i det av 1963 års luftfartsutredning framlagda betänkandet

Luftfartsverkets ekonomi och organisation (SOU 1966: 34) förordat att

den f. n. på televerkets fond bokförda radiotekniska utrustningen den

30 juni 1967 förs över till luftfartsfonden, vilken i analogi med de övriga

affärsverksfonderna i fortsättningen anses böra benämnas luftfartsverkets

fond. Under denna behandlas i enlighet härmed luftfartsverkets framställningar

beträffande investeringar i radioteknisk utrustning för budgetåret

1967/68. Investeringarna härför anses liksom verkets övriga investeringar

böra finansieras från investeringsanslaget Flygplatser m. m. och upptas

under en objektsgrupp, benämnd Radioanläggningar och teleutrustning.

Vidare överföres, ävenledes på förslag av luftfartsutredningen, viss anskaffning

av meteorologiska instrument in. in. från Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut till luftfartsfonden och tas där upp under en objektsgrupp,

benämnd Utrustning för flygväderlekstjänsten.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts sålunda framlagda förslag och finner

inte anledning till erinran mot vad departementschefen i detta sammanhang

anfört och förordat.

För verkets investeringar under nästa budgetår föreslås av Kungl. Maj :t

en ram om 16,2 milj. kr. mot av verket föreslagna 22,2 milj. kr. I den

beräknade medelsförbrukningen ingår för Arlanda flygplats 3,7 milj. kr.,

avseende tillbyggnadsarbeten i stationsbygganden och fortsatta utredningar

rörande nytt stationsområde samt viss komplettering med belysningsanordningar.

I fråga om Bromma flygplats avses bl. a. huvudbanan förstärkas

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 saml. Nr 9

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

och elanläggningar för flygplatsens försörjning med elektrisk kraft m. in.

rustas upp, för vilket beräknas 1,8 milj. kr.

Beträffande Karlstads flygplats meddelas i statsrådsprotokollet att preliminärt

avtal träffats med staden om bidrag till vissa kompletteringsarbeten,

omfattande banbreddning in. in. och kostnadsberäknade till 850 000

kr., varav staden förutsatts skola svara för halva beloppet.

Vidare beräknas 1,3 milj. kr. för belysningsanläggningar för att förbättra

inflygnings- och landningsförhållandena på Torslanda, Bulltofta, Sundsvalls

och Visby flygplatser samt på de militära flygplatser som är upplåtna

för civil linjefart. För mindre arbeten på diverse flygplatser, reservkraftaggregat,

fordon, maskiner och redskap beräknas tillhopa 2,6 milj. kr. samt

för anskaffning och installation av radioanläggningar och teleutrustning

6,1 milj. kr. I programmet härför ingår bl. a. ersättning av vissa ILS-utrustningar

på Visby, Bromma och Jönköpings flygplatser jämte ytterligare

radaranläggningar på Arlanda och Bulltofta m. m. Viss utrustning för

flygväderlekstjänsten slutligen tas upp med 0,2 milj. kr.

Den i enlighet härmed av Kungl. Maj :t för nästa budgetår föreslagna

medelsförbrukningen under fonden tillstyrkes av utskottet liksom den förordade

fördelningen på olika utgiftsändamål jämte anslagsberäkningen.

Utskottet, som även lämnar förslaget i övrigt utan erinran, får beträffande

de i motionerna I: 209 och II: 268 framförda yrkandena anföra följande.

Motionärerna har hemställt att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om

en utredning om en plan över storflygfälten i Sverige och om de lämpligaste

förbindelserna mellan dessa och olika befolkningscentra. I luftfartsutredningens

i det föregående omnämnda betänkande har emellertid bl. a. behandlats

den framtida utbyggnaden av flygplatser och därmed sammanhängande

frågor. Utredningens förslag är f. n. föremål för prövning inom

Kungl. Maj :ts kansli och proposition i ämnet förväntas inom kort. I avvaktan

härpå kan utskottet inte finna det motiverat att från riksdagens

sida begära en särskild utredning av det slag motionärerna yrkat och avstyrker

därför motionerna i fråga.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Flygplatser in. in. för budgetåret

1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 15 300 000 kr.;

II. att motionerna I: 209 och II: 268 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Statens alimäuna fastighetsfond

6:o) Radio- och televisionshus. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(s. 205—207) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Radio- och televisionshus för budgetåret

1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 4 955 000 kr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

19

Statens ullåningsfonder

7 :o) Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (s. 208 o. 209) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens lånefond för den mindre

skeppsfarten för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

8:o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1966/67. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (s. 210) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport

för 1966/67 för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag

av 7 500 000 kr.

Diverse kapitalfonder

Statens vägverks förrådsfond

9:o) Vägmaskiner m. m. Kungl. Maj :t har (s. 212—216) föreslagit riksdagen

att dels under statens vägverks förrådsfond för budgetåret 1967/68

anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 41 700 000 kr.,

dels ock medge att statens vägverk lämnas i statsrådsprotokollet angivet

beställningsbemyndigande.

Anslaget till förrådsfonden är för innevarande budgetår uppfört med

48 000 000 kr. Investeringsramen har fastställts till 51 500 000 kr.

För nästa budgetår beräknas investeringsramen till 43 000 000 kr. Med

beaktande av förefintliga reservationsmedel föreslås anslaget uppföras med

41 700 000 kr.

Utskottet. För investeringarna i statens vägverks förrådsfond föreslår

departementschefen för budgetåret 1967/68 en medelsförbrukningsram av

43 milj. kr. eller 8,5 milj. kr. mindre än vad som beräknas för innevarande

budgetår. Huvuddelen av investeringarna, eller 34 milj. kr., hänför

sig till objektgruppen motorfordon och vägmaskiner in. m. För garage- och

förrådsbyggnader samt färjor beräknas 5,0 milj. lo-, resp. 3,5 milj. kr. samt

för diverse och oförutsett 0,5 milj. kr. Med hänsyn till arbetsmarknadsläget

bör enligt departementschefens mening igångsättningen av nya busbyggnadsföretag

under budgetåret 1967/68 i första hand avse företag i norra

Sverige.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag rörande investeringarna i förrådsfonden

för budgetåret 1967/68. Vad departementschefen i övrigt anfört

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

och förordat har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet tillstyrker sålunda föreslagen medelsanvisning av 41,7

milj. kr. samt att statens vägverk erhåller ett i förhållande till innevarande

hudgetår oförändrat beställningsbemyndigande om 26 milj. kr. för leveranser

till maskincentralförrådet under budgetåret 1969/70.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa

ett investeringsanslag av 41 700 000 kr.;

II. medge att statens vägverk lämnas i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1967 angivet

beställningsbemyndigande.

Sjöfartsverkets fond

10:o) Sjöfartsmateriel m. m. Kungl. Maj:t har (s. 216—223) föreslagit riksdagen

att dels under sjöfartsverkets fond för budgetåret 1967/68 anvisa i

statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 18 900 000 kr., dels ock

medge att sjöf artsstyr elsen lämnas i statsrådsprotokollet angivna beställningsbemyndiganden.

Anslaget till sjöfartsverkets fond är för innevarande budgetår uppfört

med 13 200 000 kr. Investeringsramen har fastställts till samma belopp.

För nästa budgetår beräknas investeringsramen till 19 900 000 kr. Med

beaktande av förefintliga reservationsmedel föreslås anslaget uppföras med

18 900 000 kr.

Utskottet. För investeringarna i sjöfartsverkets fond föreslår departementschefen

för budgetåret 1967/68 en medelsförbrukningsram av 19,9

milj. kr. eller 6,7 milj. kr. mer än vad som beräknats för innevarande budgetår.

Härav belöper 7,5 milj. kr. på objektgruppen Sjösäkerhet och 1,4 milj.

kr. på utrustning för sjömätning. För farledsarbeten och muddermateriel

beräknas 600 000 kr. resp. 300 000 kr. Under objektgrnppen Isbrytning tas

upp ett belopp av 10 milj. kr. för förskottsbetalning på en ny isbrytare, vilken

beräknas kunna sättas i tjänst vintern 1969—1970. För diverse och oförutsett

föreslås ett belopp av 100 000 kr. Vidare förordar departementschefen

att sjöf artsstyrelsen bemyndigas att beställa en ny isbrytare. Härutöver föreslås

att s j öfar tsstyr el sen erhåller ett beställningsbemyndigande om 5 milj.

kr. gällande leveranser av sjöfartsmateriel under ettvart av budgetåren

1968/69 och 1969/70.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag rörande investeringarna i sjöfartsverkets

fond för budgetåret 1967/68. Vad departementschefen i övrigt

anfört och förordat har inte gett utskottet anledning till erinran eller sär
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967 21

skilt uttalande. Utskottet tillstyrker sålunda föreslagen medelsanvisning av

18,9 milj. kr. samt förordade beställningsbemyndiganden.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa

ett investeringsanslag av 18 900 000 kr.;

II. medge att sjöfartsstyrelsen lämnas de i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari

1967 angivna beställningsbemyndigandena.

Uppskjuten fråga

11 :o) Uppskjuten fråga. Utskottet kommer framdeles att avge utlåtande

beträffande Kungl. Maj :ts under punkten Förskott till vissa plankostnader

m. in. framlagda förslag, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stocholm den 14 mars 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,

Virgin, Axel Andersson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Svensson, fru Wallentheim,

herrar Bengtson, Ottosson, Bertil Petersson, Herbert Larsson, Eric

Gustaf Peterson och Strandberg; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Blidfors,

Almgren, Mellqvist, Mattsson, fröken Olsson, herrar Gustafsson i Skellefteå,

Lindholm, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Kårby, Fagerlund,

Björkman, Källstad och Tobé.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m. in.)

beträffande den totala medelsförbrukningen av herrar Virgin, Ottosson,

Strandberg, Bohman och Björkman, vilka i anledning av motionerna I: 541

och 11:667 ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 4 börjar med »I anledningav»

och på s. 5 slutar med »avstyrkes följaktligen», bort ha följande lydelse:

»I likhet med motionärerna anser utskottet att de statliga utgifterna i

möjligaste mån måste begränsas och återhållsamhet iakttagas i fråga om de

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

statliga investeringarna. Den förenämnda marginalen om 10 % torde vidare

vara obehövlig. Skulle nämligen ett mycket trängande behov uppstå bör

detta i stället tillgodoses genom förslag på tilläggsstat, varigenom riksdagen

får möjligheter att i sedvanlig ordning pröva det ifrågasatta anslagets beliövlighet.

En dämpning av investeringstakten för televerkets del är dessutom

med hänsyn till det ekonomiska läget nödvändig. Investeringsramen

för budgetåret 1987/68 för nämnda verk bör därför fastställas till samma

belopp som ursprungligen fastställdes för innevarande år eller 537 milj. kr.

På sålunda anförda skäl ävensom med beaktande av vad motionärerna i

övrigt anfört tillstyrker utskottet motionärernas yrkande om en sammanlagd

minskning med 156 milj. kr. av medelsförbrukningen under här

ifrågavarande fonder.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 541 och

II: 667, i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet

anfört.»

2) vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov)

a) beträffande medelsanvisningen till teleanläggningar av herrar Axel

Andersson, Ivar Johansson, Bengtson, Eric Gustaf Peterson, Mattsson, Gustafsson

i Skellefteå, Gustafsson i Kårby, Källstad och Tobé, vilka ansett att

utskottet bort tillstyrka motionerna I: 528 och II: 677, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9, som börjar med »Den förutsatta»

och slutar med »avstyrks därför», bort ha följande lydelse:

»Vid fördelningen på de skilda utgiftsändamålen har departementschefen

upptagit de för inköp och byggande av fastigheter avsedda medlen med

70,5 milj. kr. Med hänsyn till bl. a. angelägenheten av återhållsamhet med

offentligt byggande i nuvarande läge syns emellertid -—- såsom i motionerna

1:528 och 11: 677 framhållits — dessa fastighetsinvesteringar böra hållas

tillbaka ytterligare. En minskning av medelsanvisningen härför med 7 milj.

kr. bör därför ske, varigenom det totalt erforderliga anslagsbeloppet reduceras

från 599 till 592 milj. kr. Under hänvisning till det anförda tillstyrker

utskottet motionerna i fråga.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 528 och II: 677, till Teleanläggningar

in. in. för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag

av 592 000 000 kr.;»

b) beträffande tilläggsdirektiv till 1966 års reklamutredning av herrar

Virgin, Ottosson, Strandberg, Bohman och Björkman, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionerna I: 58 och II: 77, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11, som börjar med »Motioner i»,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967 23

och slutar med »aktuella motionerna», bort ersättas med text av följande

Jydelse:

»Motionärerna framhåller bl. a. att ett demokratiskt statsskick förutsätter

en fri opinionsbildning i syfte att informera och stimulera människorna i

alla de frågor som berör dem som samhällsmedlemmar. Att följa och informera

om den politiska debatten och i förekommande fall kritisera statsmakternas

beslut förutsätter att opinionsbildningen är fri och att de viktiga

massmedia som utgörs av press, film, radio och TV är oberoende av partier*

regering, myndigheter och organisationer.

Den nyligen genomförda radiolagen innebär vidare, enligt motionärerna,

en definitiv monopolisering av televisionsverksamheten i Sverige och inskränker

den fria opinionsbildningen långt utöver vad rådande tekniska

och ekonomiska skäl i dagens läge kan motivera.

Radio- och televisionsmonopolet bör sålunda enligt motionärerna brytas

och inom ramen för de tekniska möjligheterna ersättas med frihet i etern,

en frihet som skall gälla såväl rundradio som television.

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Kravet på frihet i etern leder

till att vid sidan om Sveriges Radio bör bildas nya bolag. Reklamfinansiering

torde därvid bli den naturliga inkomstkällan för oberoende bolag. Det

bör emellertid understrykas att reklamfinansiering endast är ett alternativ

av flera finansieringsformer och att det närmast får ses som en konsekvens

av friheten i etern. Utskottet är däremot icke berett att godtaga reklam i

Sveriges Radio såsom ett alternativ till reklam i fria och med varandra

konkurrerande televisionsbolag.

Vid en spridning av radio- och TV-kanaler på flera företag, torde det vara

naturligt att i första hand pröva det av Tidningsutgivareföreningen framförda

förslaget att tidningspressen finge ta huvudansvaret för ett programbolag

medan de avstode från ägareinflytande i Sveriges Radio. Att dagspressen

såsom första konkurrerande företag med Sveriges Radio skulle få

driva en TV-kanal sammanhänger bl. a. med att pressen inte endast har

ett avgörande ansvar för den dagliga nyhets- och opinionsförmedlingen

utan även representerar olika meningsriktningar.

Förslaget om frihet i etern för såväl ljudradio som television förutsätter

att en särskild auktoriseringsnämnd inrättas bestående av ledamöter utsedda

av Kungl. Maj :t. Dess främsta uppgift skall vara att avgöra frågor

rörande etableringsrätt. Vid sidan härav bör nämnden ha att avgöra antalet

fria program och i övrigt ge erforderliga riktlinjer för den fria radiooch

televisionsverksamheten. Auktoriseringsnämnden bör sålunda ta ställning

till det förslag som Tidningsutgivareföreningen kan komma att framföra

och i övrigt — under hänsynstagande till den tekniska och ekonomiska

utvecklingen — pröva kommande ansökningar från enskilda, organisationer

och företag om etablering av radio- och TV-sändningar.

Vid sidan av ett av pressen ägt fritt TV-företag bör sålunda efter hand

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

andra företag kunna etableras exempelvis i syfte att bedriva regional verksamhet.

Det förhållandet att ytterligare endast ett rikstäckande sändarnät

nu kan utbyggas behöver heller inte hindra uppkomsten av flera konkurrerande

programföretag som sänder över hela landet och hyr tid på det av

televerket byggda och administrerade sändarnätet.

Departementschefen har nyligen tillkallat en utredning för undersökning

av möjligheter bl. a. till reklamfinansiering inom Sveriges Radios ram.

Den tillkomst av konkurrerande företag som är så väsentlig ur demokratisk

synpunkt kan emellertid omöjligen uppnås om man har ett statligt

radio-TV-företag som åtnjuter licensinkomster vid sidan av reklaminkomster

och som därmed har en konkurrenssituation som är övriga företag i

utomordentlig grad överlägsen. Även pressen skulle komma i ett orimligt

underläge i konkurrens med ett TV-företag som, tack vare licensinkomster,

kunde sätta sina annonspriser utan hänsyn till de faktiska kostnaderna.

Vad beträffar finansieringen av det pressägda TV-bolaget synes det naturligt

att detta sker bl. a. med inkomster från TV-annonser. Eftersom pressen

sedan gammalt svarar för den största delen av reklamförsäljningen i

landet bör ett sådant bolag väl kunna handha en TV-annonsering. Den av

departementschefen tillsatta utredningen om TV-reklam bör därför enligt

utskottets uppfattning erhålla tilläggsdirektiv att snabbt utreda och framlägga

förslag till erforderlig reglering av den reklamverksamhet som fordras

för finansiering av bl. a. ett pressägt TV-bolags sändningar. Regler bör

därvid skapas avsedda att trygga programskaparnas frihet gentemot annonsörerna.

Utskottet tillstyrker av anförda skäl motionerna i fråga.»

dels ock utskottets hemställan under V. bort ha följande lydelse:

»V. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 58 och

11:77, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att 1966 års

reklamutredning i tilläggsdirektiv erhåller uppdrag att snarast

utreda och framlägga förslag till erforderlig reglering

av den reklamverksamhet som fordras för fristående, bl. a.

av pressen ägt TV-företag, så att verksamheten kan påbörjas

samtidigt med att de tekniska förutsättningarna för

den andra kanalen föreligger, varvid det av föregående års

riksdag beslutade andra TV-pregrammet kan ersättas;»

c) beträffande inrättandet av ett andra TV-program av herrar Virgin,

Ottosson, Strandberg, Bohman och Björkman, vilka ansett att utskottet bort

tillstyrka motionerna I: 532 och II: 668, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11, som börjar med »Ej heller»

och slutar med »avstyrkes därför», bort ersättas med text av följande lydelse:

»I motionerna 1:532 och 11:668 hemställs att riksdagen beslutar att

inrättandet av ett andra TV-program uppskjutes tills vidare och intill dess

en mera gynnsam statsfinansiell situation föreligger.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

25

När riksdagen fattade sitt förenämnda beslut om att omkring årsskiftet

1969/70 införa ett andra TV-program innebar detta, såsom i motionerna

framhållits, att riksdagen iklädde sig ansvaret för en ny investering av en

högst betydande omfattning. Då det nya sändningsnätet skulle komma att

föreligga fullt färdigt och tillgängligt för tittare inom alla delar av landet,

skulle kostnaderna för televerkets sändningsanordningar och för Sveriges

Radios studiolokaler m. m. enligt gjorda beräkningar uppgå till inemot

450 milj. kr. Under femårsperioden 1966/67—1970/71 skulle därav cirka

152 milj. kr. investeras i televerkets sändningsnät. Cirka 670 personer skulle

nyanställas av Sveriges Radio.

Från oppositionspartiernas sida varnade man vid utskottsbehandlingen

mot att detta vittutseende och mycket betydelsefulla beslut skulle forceras

fram i höstriksdagens slutskede. I särskilt yttrande till utskottsutlåtandet

(SU 163) förklarade representanter för de icke socialistiska partierna att

''med hänsyn till de betydande investeringar som det andra TV-programmets

introducerande för med sig hade det f. ö. varit av värde att kunna se

dessa investeringar mot bakgrund av den finansplan och den nationalbudget

som kommer att föreligga vid början av nästa år’.

Den statsverksproposition med tillhörande nationalbudget som vid riksdagens

början offentliggjordes visar enligt utskottets uppfattning hur berättigade

önskemålen om uppskov med beslutets fattande i själva verket var.

Att Kungl. Maj :t, som naturligtvis vid riksdagsbehandlingen den 14 december

1966 måste ha varit fullt under kunnig om budgetläget och om den allmänna

ekonomiska situationen, lät riksdagen fatta sitt beslut några veckor

före offentliggörandet av budgeten utan att hålla riksdagen underrättad

om det ekonomiska lägets utomordentliga allvar gör ett föga förtroendeväckande

intryck och förefaller närmast som ett medvetet försök att ställa

riksdagen inför fullbordat faktum. Därest riksdagen i mitten av december

haft den kunskap om dessa ekonomiska förhållanden som vi har i dag är

det väl i hög grad sannolikt att man med största noggrannhet sökt väga

prioriteten mellan å ena sidan det nya TV-programinet och å andra sidan

en rad andra viktiga investeringsändamål, ändamål som i det kärva ekonomiska

klimat som nu råder och som enligt regeringens egna prognoser

väntas bli bestående måst stryka på foten. Vi behöver bara erinra om

bostadsbyggandet, om de kommunala investeringar som nu råkar ut för

den 25-procentiga investeringsavgiften och om det trängande behovet av en

omfattande strukturrationalisering inom näringslivet. Vid en avvägning

mellan sådana behov och behovet av nytt TV-program är det knappast troligt

att det sistnämnda hade satts i förtur.

I budgeten för nästa år är för televerkets sändningsanordningar upptaget

10 milj. kr. avseende det andra TV-programmet, dessutom upptas av licensmedel

5 milj. kr. för utbildningskostnader inom Sveriges Radio. Långt större

poster kommer att falla på de närmaste budgetåren.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

Med hänsyn till nödvändigheten av att i det nuvarande läget iaktta den

strängaste sparsamhet med såväl statsutgifter som offentliga investeringar

finner utskottet det ofrånkomligt att utgifterna för ett nytt TV-program

slcjutes något framåt i tiden intill dess en mera gynnsam ekonomisk situation

föreligger. Utskottet tillstyrker följaktligen de nu aktuella motionerna.

»

dels ock utskottets hemställan under VI. bort ha följande lydelse:

»VI. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:532

och II: 668, besluta att inrättandet av ett andra TV-program

uppskjutes tills vidare och intill dess en mera gynnsam

statsfinansiell situation föreligger;»

d) beträffande införande av färg-TV av herrar Virgin, Axel Andersson,

Ivar Johansson, Bengtson, Ottosson, Eric Gustaf Peterson, Strandberg, Bohman,

Mattsson, Gustafsson i Skellefteå, Gustafsson i Kårby, Björkman,

Källstad och Tobé, vilka ansett att utskottets hemställan under VII. bort

ha följande lydelse:

»VII. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:535

och II: 679, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att förslag

om tidpunkten för införande av färg-TV i såväl program 1

som program 2 föreläggs innevarande års riksdags;»

e) beträffande motiveringen till yrkandet i reservationen 2 d),

1) av herrar Axel Andersson, Ivar Johansson, Bengtson, Eric Gustaf Peterson,

Mattsson, Gustafsson i Skellefteå, Gustafsson i Ivårby, Källstad och

Tobé, vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 12, som börjar

med »Av liknande» och slutar med »års riksdag», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»I enlighet med statsmakternas beslut om rundradions fortsatta verksamhet

skall ett program 2 i TV införas omkring årsskiftet 1969/70. Departementschefen

förklarade sig i den proposition som låg till grund för beslutet

inte vara beredd att ange någon tidpunkt för införande av färg-TV

i Sverige. Som motivering härför anfördes dels samhällsekonomiska skäl

och dels de fördelar ur teknisk-ekonomisk synpunkt på produktionssidan

och från konsumentsynpunkt, när det gäller mottagarapparaternas utförande

och pris, som kunde vinnas genom att avvakta utvecklingen utomlands.

I anledning av motionsledes väckta yrkanden hemställde emellertid utskottet

vid sin behandling av frågan att riksdagen hos Kungl. Maj :t skulle

begära att frågan om införande av svensk färg-TV i såväl program 1 som

program 2 gjordes till föremål för fortsatta överväganden och att förslag

i ärendet snarast möjligt förelädes riksdagen. Vidare framhöll utskottet,

att det i sammanhanget var av vikt, att samråd ägde rum med våra nordiska

grannländer. Denna utskottets hemställan bifölls sedan av riksdagen.

Utbyggnaden av sändarnätet för TV 2 avses såsom i motionerna 1:535

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

27

och 0:679 framhållits ske tekniskt så att nätet medger sändning även av

färg-TV. En tillbyggnad av sändarnätet för TV 1 så att detta nät också kan

sända färg-TV beräknas ta eu tid av cirka två år och dra en kostnad av ca

15 milj. kr. Eftersom en utbyggnad av sändarnätet för TV 2 redan beslutats,

är således kostnaderna för erhållande av färgsändningsmöjligheter på båda

näten ganska ringa. Samhällsekonomiskt skulle det däremot innebära betydande

påfrestningar om allmänhetens inköp av färg-TV-mottagare bleve av

stor omfattning och tidsmässigt koncentrerade. Utländska erfarenheter har

visserligen sagts tala för att någon mycket kraftig och omedelbar uppgång i

apparatanskaffningen inte kommer att äga rum, då färg-TV-sändningar

introduceras. Det bör i detta sammanhang framhållas att färgsändningar

kan mottagas även i vanliga ’svart-vita’ apparater, vilket kan medföra att

många avvaktar med köp av färgapparat. Å andra sidan kan ett tryck

komma att uppstå genom att många hushåll i Sverige redan i år har möjlighet

att motta färg-TV-överföringar från utlandet.

Den svenska industrien bär angetts behöva minst 18 månaders varsel

innan svenska apparater kan saluföras. Det kan antas att, även om den

svenska industrien kommer med i produktionen, ca 25 % av apparatvolymen

torde komma att utgöras av importprodukter. Från industriens sida

görs gällande att ju längre framåt i tiden man skjuter på frågan om införande

av svensk färg-TV-sändning ju större del kommer att importeras

genom att den svenska industrien då kommer i ett sämre konkurrensläge.

Inget företag vill heller nu påbörja apparat tillverkning, då lagerhållningen

därigenom kan bli stor och dyrbar samtidigt som modellerna snabbt kan

bli föråldrade. En annan faktor av betydelse är ålderssammansättningen

hos det nuvarande apparatbeståndet. Det stora antalet apparater som tillfördes

marknaden under åren 1958—1962 beräknas vara förbrukade i slutet

av 1960-talet och i början av 1970-talet. Från allmänhetens sida är det

därför ett intresse att få kännedom om tidpunkten för införande av färgsändningar

så att apparatinköpen kan rättas härefter.

Starka skäl talar sålunda enligt utskottets uppfattning för ett klarläggande

och ett fixerande av tidpunkten för införande av färg-TV. Ett riksdagsbeslut

måste dock komma i god tid och senast minst två år före införande

av färg-TV.

Ytterligare skäl för att färg-TV bör införas snarast möjligt även i vårt

land är det förhållandet att Danmark avser att testköra färg-TV-sändningar

redan 1967. Västtyskland avser också påbörja sändningar 1967, vilka program

kommer att kunna sos i Danmark — en omständighet som torde ha

påskyndat det danska färg-TV-beslutet. Danska färg-TV-sändningar kommer

vidare att kunna mottagas i Sydsverige. Härigenom ökar kravet på

sådana mottagningsmöjligheter även i övriga delar av Sverige. De olympiska

spelen 1968 kommer att sända i färg-TV. Många torde vilja se både

vinterspelen i Grenoble och sommarspelen i Mexico City i färg-TV. Sändarnätet

för färg-TV över TV 1 bör därför i görligaste mån byggas ut till dess.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

Om detta inte är möjligt bör allmänheten åtminstone i god tid upplysas om

över vilka stationer färg-TV kan sändas. Möjligheter för sådana sändningar

föreligger redan nu vid vissa stationer. En klar information om vilka sändningsmöjligheter,

mottagningsförhållanden m. in. som nu föreligger och

kan tänkas föreligga inom en snar framtid bör ges allmänheten. Likaså bör

upplysning äga rum beträffande priser och kvaliteter på färg-TV-mottagare

och tillsatsanordningar för färg-TV-mottagning, en verksamhet som torde

kunna igångsättas av konsumentinstitutet.

Enligt uppgift kommer också ett flertal eurovisionssändningar — bl. a.

fotbollslandskamper och liknande idrottsevenemang — att sändas i färg.

Till bilden hör vidare, att Sveriges Radio torde ha såväl viss teknisk utrustning

som redan producerade program klara för färgsändningar. Däremot

fattas personal. När riksdagen således föreläggs förslag om tidpunkten

för införande av färg-TV bör därför erforderliga medel beräknas även

för personalförstärkningar och personalrekrytering vid Sveriges Radio. Personal

för de nödvändiga förberedelsearbetena bör anställas i god tid före

sändningarnas påbörjande. Sveriges Radio bör även kunna ges i uppdrag

att påbörja viss försöksverksamhet med färg-TV-sändningar över exempelvis

Nacka-sändaren.

På grund av viss mättnad på marknaden beträffande det ordinarie TVapparatbeståndet

har från radioindustriens sida den risken påtalats, att friställning

av arbetskraft kan bli aktuell inom en snar framtid. Om nytillverkning

av färg-TV-mottagare sätts i gång inom kort torde situationen

emellertid snabbt förbättras för radioindustriens del. Ytterligare ett argument

som talar för ett snabbt besked om vid vilken tidpunkt färg-TV skall

starta är den omständigheten att svensk färg-TV-mottagare vid omfattande

tillverkning skulle kunna exporteras till länder, som startar färgsändningar

redan nu eller nästfoljande år.

Ett besked nu om tidpunkten för införande av färgtelevision i vårt land

torde i stället för köprush resultera i en successiv apparatanskaffning, föranledd

till viss del av eurovisionssändningarna, olympiska spelen m. m.

Den större köplusten torde sannolikt infinna sig först i och med reguljära

färgsändningar i Sverige, vilket väl inte kan ske förrän tidigast under 1969.

Även då torde återhållsamheten i apparatanskaffningen vara stor beroende

på att mottagarna sannolikt kommer att betinga relativt höga priser.

På sålunda anförda grunder tillstyrker utskottet de nu förevarande motionerna.

Utskottet vill dock i anslutning härtill framhålla att ett förslagom

färg-TV-start så snart som möjligt på intet sätt får försena starten av

TV 2, som fastställts till 1969/70.»

2) av herrar Virgin, Ottosson, Strandberg, Bohman och Björkman, vilka

ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Av liknande»

och slutar med »års riksdag», bort ersättas med text av följande

lydelse:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

29

»I enlighet med statsmakternas beslut om rundradions fortsatta verksamhet

skall ett program 2 i TV införas omkring årsskiftet 1969/70. Departementschefen

förklarade sig i den proposition som låg till grund för beslutet

inte vara beredd att ange någon tidpunkt för införande av färg-TV

i Sverige. Som motivering härför anfördes dels samhällsekonomiska skäl

och dels de fördelar ur teknisk-ekonomisk synpunkt på produktionssidan

och från konsumentsynpunkt, när det gäller mottagarapparaternas utförande

och pris, som kunde vinnas genom att avvakta utvecklingen utomlands.

I anledning av motionsledes väckta yrkanden hemställde emellertid utskottet

vid sin behandling av frågan att riksdagen hos Kungl. Maj :t skulle

begära att frågan om införande av svensk färg-TV i såväl program 1 som

program 2 gjordes till föremål för fortsatta överväganden och att förslag i

ärendet snarast möjligt förelädes riksdagen. Vidare framhöll utskottet, att

det i sammanhanget var av vikt, att samråd ägde rum med våra nordiska

grannländer. Denna utskottets hemställan bifölls sedan av riksdagen.

Utbyggnaden av sändarnätet för TV 2 avses såsom i motionerna 1:535

och II: 679 framhållits ske tekniskt så att nätet medger sändning även av

färg-TV. En tillbyggnad av sändarnätet för TV 1 så att detta nät också kan

sända färg-TV beräknas ta en tid av cirka två år och dra en kostnad av ca

15 milj. kr. Eftersom en utbyggnad av sändarnätet för TV 2 redan beslutats,

är således kostnaderna för erhållande av färgsändningsmöjligheter på båda

näten ganska ringa. Samhällsekonomiskt skulle det däremot innebära betydande

påfrestningar om allmänhetens inköp av färg-TV-mottagare blev av

stor omfattning och tidsmässigt koncentrerade. Utländska erfarenheter har

visserligen sagts tala för att någon mycket kraftig och omedelbar uppgång i

apparatanskaffningen inte kommer att äga rum, då färg-TV-sändningar

introduceras. Det bör i detta sammanhang framhållas att färgsändningar

kan mottagas även i vanliga ’svart-vita’ apparater, vilket kan medföra att

många avvaktar med köp av färgapparat. Å andra sidan kan ett tryck

komma att uppstå genom att många hushåll i Sverige redan i år har möjlighet

att motta färg-TV-överföringar från utlandet.

Danmark avser att starta färg-TV-sändningar redan innevarande år.

Västtyskland avser också påbörja sändningar 1967, vilka program kommer

att kunna ses i Danmark —■ en omständighet som torde ha påskyndat det

danska färg-TV-beslutet. Danska färg-TV-sändningar kommer vidare att

kunna mottagas i Sydsverige. Enligt uppgift kommer också ett flertal eurovisionssändningar

att sändas i färg liksom de olympiska spelen 1968.

Den svenska industrien har angetts behöva minst 18 månaders varsel

innan svenska apparater kan saluföras. Det kan antas att, även om den

svenska industrien kommer med i produktionen, ca 25 % av apparatvolymen

torde komma att utgöras av importprodukter. Från industriens sida

görs gällande att ju längre framåt i tiden man skjuter på frågan om in
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967

förande av svensk färg-TV-sändning ju större del kommer att importeras

genom att den svenska industrien då kommer i ett sämre konkurrensläge.

Inget företag vill heller nu påbörja apparattillverkning, då lagerhållningen

därigenom kan bli stor och dyrbar samtidigt som modellerna snabbt kan

bli föråldrade. En annan faktor av betydelse är ålderssammansättningen

hos det nuvarande apparatbeståndet. Det stora antalet apparater som tillfördes

marknaden under åren 1958—1962 beräknas vara förbrukade i slutet

av 1960-talet och i början av 1970-talet. Från allmänhetens sida är det

därför ett intresse att få kännedom om tidpunkten för införande av färgsändningar

så att apparatinköpen kan rättas härefter.

Starka skäl talar sålunda enligt utskottets uppfattning för ett klarläggande

och ett fixerande av tidpunkten för införande av färg-TV. Ett riksdagsbeslut

måste dock komma i god tid och senast minst två år före införandet

av färg-TV.

På sålunda anförda grunder tillstyrker utskottet att riksdagen hos Kungl.

Maj :t begär att konkret förslag om tidpunkt för införande av färg-TV-sändningar

föreläggs årets riksdag.»

f) beträffande ersättning för viss rundradioverksamhet av herrar Virgin,

Ottosson, Strandberg, Bohman och Björkman, vilka i anledning av motionerna

I: 681 och II: 520 ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Såsom

utskottet» och slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Under anslaget Ersättning för viss rundradioverksamhet anser departementschefen

medel böra beräknas till ersättning för skolradioverksamhet,

radio- och TV-verksamhet i utlandet samt fria radiolicenser för blinda.

Även utskottet anser det motiverat att med skattemedel täcka televerkets

kostnader för sistnämnda ändamål och kommer därför framdeles att tillstyrka

att ett belopp av 70 000 kr. anvisas därför. Vad gäller propagandaverksamheten

för utlandet anser utskottet däremot att denna bör täckas av

medel huvudsakligen under utrikesdepartementets huvudtitel och i den

utsträckning så inte sker genom licensmedel. Utskottet återkommer senare

till frågan därom. Kostnaderna för skolradioverksamheten slutligen syns

helt böra täckas av licensmedel. Utskottet tillstyrker därför motionerna

I: 681 och II: 520.»

dels ock utskottets hemställan under VIII. bort ha följande lydelse:

»VIII. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 681

och 11:520, i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad

utskottet anfört rörande sättet för bestridande av televerkets

kostnader för fria ljudradiolicenser åt blinda ävensom

skolradioverksamheten samt den del av propagandaverksamheten

för utlandet, som ej täcks av särskilt anslag under

tredje huvudtiteln;»

ESSELTE AB, STHLM 67

714595

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:118 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitälbudgeten för budgetåret 1967/ a1 i texten