Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående hälsooch sjukvård samt motionsverksamhet för studerande jämte i ämnet väckta motioner.

1967-05-02 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:96, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående hälsooch sjukvård samt motionsverksamhet för studerande jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1967

1

Nr 96

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående hälsooch

sjukvård samt motionsverksamhet för studerande jämte

i ämnet väckta motioner.

(2: a avd.)

I propositionen nr 1 (bil. 10, punkt E 64) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till studenthälsovård

och studentidrott för budgetåret 1967/68 beräkna ett anslag av

890 000 kr.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 48, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 mars 1967,

föreslagit riksdagen att till Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet

för studerande för budgetåret 1967/68 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 1 215 000 kr.

Propositionen

I propositionen föreslås ökat statligt stöd till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet

för studerande vid högre utbildningsanstalter. Vad förstnämnda

ändamål beträffar föreslås statsbidrag utgå till täckande av vissa baskostnader

för en särskild hälso- och sjukvårdsorganisation med inriktning mot psykiska

och psyko-somatiska sjukdomar. Huvudmannaskapet för verksamheten skall

enligt förslaget vila på studerandeorganisationerna med medicinalstyrelsen som

central tillsynsmyndighet. Vad beträffar motionsverksamheten läggs förslag fram

om organiserad dylik verksamhet i grupp för de studerande. Även denna verksamhet

föreslås bli administrerad av de studerandes egna organisationer. Ett

statligt bidrag till kostnaderna föreslås utgå.

Av det anslag om 1 215 000 kr. som för nästa budgetår föreslås för nämnda

båda ändamål avses 615 000 kr. till hälso- och sjukvård och 600 000 kr. till motionsverksamhet.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Nyman m. fl. (I: 741) och den andra inom andra kammaren av herr Källstad

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 96

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1967

m. fl. (II: 929), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling av propositionen

måtte uttala dels att studerande vid icke-universitetsorter där universitetsfilial

eller lärarutbildningsanstalt finns bör ha samma möjligheter till hälsooch

sjukvård samt motionsverksamhet som studerande vid universitetsorterna

och dels att kårortsnämnd därför bör inrättas även vid icke-universitetsorter;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Schött m. fl. (I: 743) och den andra inom andra kammaren av herr Tobé m. fl.

(II: 931), i vilka hemställts dels att riksdagen måtte besluta att statsbidraget

till kårorganen uppräknas så att tre tjänster kan inrättas vid vardera av de fyra

större kårorterna och en tjänst i Umeå och dels att riksdagen måtte uttala att

någon hård gränsdragning mellan motionsidrott och tävlingsidrott inte göres,

att gruppstorleken anpassas för de olika idrottsgrenar som bedrives, att filialorterna

utrustas med egna kårortsnämnder samt att lokalfrågorna bör uppmärksammas

vid den fortsatta universitetsutbyggnaden;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Stenberg (I: 744) och den andra inom andra kammaren av herr Wennerfors

(11:932), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla om att Kungl. Maj:t inrättar en heltidstjänst som idrottslärare

vid Umeå universitet;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Wallmark (I: 745) och den andra inom andra kammaren av fru Sundberg

(11:930), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj.''t måtte

hemställa att medicinalstyrelsen får i uppdrag att utarbeta enhetliga rekommendationer

när det gäller den slutna sjukvården för studerande, som ej är mantalsskrivna

på studieorten, samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

anhålla att i motionerna framförda synpunkter beaktas i direktiven till den av

departementschefen aviserade utredningen angående sjukförsäkring för de studerande.

Beträffande motiveringen till de motionsvis framställda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna 11:929, 11:931, 1:744 och 11:930.

Utskottet

De frågor som behandlas i propositionen har inom ecklesiastikdepartementet

ursprungligen beretts av en särskild arbetsgrupp, som avlämnat två promemorior,

Studerandehälsovård respektive Motionsverksamhet för studerande. Gruppens

principiella utgångspunkt, vilken accepterats i propositionen, har varit att

de studerande skall tillförsäkras samma möjligheter till sjukvård och motion

som övriga medborgare, ehuru av rent praktiska skäl i vissa fall särlösningar

måste väljas. Utskottet finner ingen anledning till erinran häremot.

Arbetsgruppen har i promemorian Studerandehälsovård redovisat nuvarande

regler och praxis beträffande möjligheterna för studerande, som har sitt hem

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1967

3

på annan ort än studieorten och som därför inte anses bosatt på denna, att

vid sjukdom få tillgång till sluten eller öppen vård på den ort där han vistas för

studier. Departementschefen framhåller i anslutning härtill att han i likhet med

remissinstanserna med tillfredsställelse sett att landstingsförbundets och stadsförbundets

utskott för utomlänsvard utfärdat sadana rekommendationer, som

gör det möjligt för nämnda studerande att få sluten vård på studieorten. Han

förklarar sig vidare räkna med att nuvarande praxis från sjukvårdshuvudmännens

sida i fråga om de studerandes tillgång till öppen vård skall tillämpas även

i fortsättningen.

Frågan om de studerandes möjligheter att komma i åtnjutande av sluten

vård på studieorten även om de ej är mantalsskrivna där tas även upp i motionerna

I: 745 och II: 930. I dessa understrykes vikten av att enhetliga regler

blir gällande för huvudmännen såväl på de olika studieorterna som på de studerandes

hemorter. Motionärerna föreslår därför att medicinalstyrelsen får i

uppdrag att utarbeta rekommendationer i denna fråga att tillställas berörda

parter och hemställer, att riksdagen i skrivelse till ICungl. Maj:t måtte anhålla

att ett dylikt uppdrag meddelas medicinalstyrelsen.

Utskottet delar helt departementschefens och motionärernas uppfattning i

fråga om önskvärdheten av att de studerande kan få tillgång till den slutna vården

på studieorten även när de ej är bosatta där. Med hänsyn till vad som upplysts

i propositionen om tillämpningen av nyssnämnda rekommendation av utskottet

för utomlänsvård anser sig utskottet emellertid kunna utgå ifrån att motionärernas

syfte kommer att bli uppnatt och finner det därför knappast erforderligt

att anhålla om något Kungl. Maj:ts uppdrag åt medicinalstyrelsen i denna

fråga. Ifrågavarande motionsyrkande bör därför inte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

I propositionen uttalas att goda skäl kan anföras för att de studerande i anslutning

till utbildningsmiljön ges speciella möjligheter till vård av psykiatriska

och psyko-somatiska sjukdomar, eftersom utan tvekan vissa faktorer i studiemiljön

kan utlösa eller förvärra nervösa symptom. En organisation för hälsooch

sjukvård inom detta område är redan etablerad av studerandeorganisationerna

och föreslås i propositionen få statsbidrag. Däremot förutsättes att de

studerande vid andra sjukdomsfall skall lita till den allmänna sjukvården, privatpraktiserande

läkare osv. Utskottet tillstyrker denna principiella uppläggning

och likasa förslaget i propositionen att de studerandes egna organisationer

själva skall fa avgöra dimensioneringen av de i hälso- och sjukvårdsorganisationen

ingående komponenterna.

Vad angår finansieringen av den föreslagna studerandehälsovården biträder

utskottet förslaget i propositionen att de studerande — enskilt eller kollektivt

— i likhet med övriga medborgare skall stå för den del av kostnaden för

läkarbesök som inte täcks av den allmänna försäkringen. I statsbidragshänseende

innebär detta att den sjukvårdande delen av de inom studerandehälsovården

verksamma läkarnas uppgifter faller utanför beräkningsgrunderna för stats
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1967

bidraget. Med utgångspunkt i en tänkt basorganisation samt med inräknande av

hyreskostnader och kostnader för skärmbildsundersökningar föreslås i propositionen

ett statsbidrag av tio kr. per studerande intill ett studerandeantal av

10 000 samt fem kr. per studerande därutöver. Utskottet har ingen erinran mot

beräkningsgrunden, vilken för budgetåret 1967/68 leder till ett medelsbehov av

615 000 kr.

Som nämnts i det föregående är det avsikten att de studerandes egna organisationer

skall få statsbidrag till studerandehälsovården. Organisationerna skall

alltså vara huvudmän för verksamheten, och det förutsättes att samtliga berörda

postgymnasiala utbildningsanstalter på respektive orter inrättar en nämnd för

den direkta ledningen av densamma. Denna nämnd förutsätts även få hand om

den föreslagna statsunderstödda motionsverksamheten. Som central tillsynsmyndighet

för studerandehälsovården föreslås medicinalstyrelsen. Denna administrativa

utformning finner utskottet lämplig. Utskottet vill tillägga att det givetvis

inte bör möta något hinder att kårortsnämnden arbetar på två avdelningar, en

för hälsovården och en för motionsverksamheten.

Vad angår frågan om på vilka orter den statsunderstödda studerandehälsovården

skall finnas delar departementschefen arbetsgruppens uppfattning, att en

särskild hälso- och sjukvårdsorganisation för studerande på en ort förutsätter

ett elevunderlag av viss omfattning, och förordar därför, att statsbidrag för

nästa budgetår utgår till sådan organisation endast på de nuvarande universitetsorterna.

Denna organisation bör därvid omfatta även lärarutbildningsanstalterna,

vilket innebär att nuvarande skolhälsovård vid dessa anstalter på universitetsorterna

kommer att avvecklas. I fråga om studerandehälsovård utanför

universitetsorterna — t. ex. på orter med universitetsfilialer eller lärarutbildningsanstalter

— uttalas i propositionen att det som arbetsgruppen föreslagit

bör ankomma på vederbörande studerandeorganisationer att ta de initiativ som

kan bli nödvändiga. Statsbidrag bör efter statsmakternas prövning kunna utgå

enligt samma förutsättningar som på universitetsorterna.

Frågan om statsunderstödd studerandehälsovård på andra orter än universitetsorterna

— närmare bestämt i städer med universitetsfilial eller lärarutbildningsanstalt

— tas upp i motionerna I: 741 och II: 929. Motionärerna uttalar

att några bärande skäl knappast anförts för att inte studerande utanför

universitetsorterna skall få samma möjlighet till hälso- och sjukvård som studerande

på dessa orter samt yrkar, såvitt nu är i fråga, på ett uttalande av riksdagen

att förstnämnda studerande bör ha samma möjligheter till hälso- och

sjukvård som de sistnämnda och att därför kårortsnämnd bör finnas även vid

icke-universitetsorter.

Utskottet får med anledning av detta yrkande framhålla att någon principiell

skillnad mellan orter med större och orter med mindre elevantal givetvis

inte kan föreligga när det gäller statsmakternas vilja att ekonomiskt stödja en

organiserad studerandehälsovård. Någon dylik skillnad torde inte heller vara

åsyftad i propositionen. Den gränsdragning som gjorts torde helt vara föranledd

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1967

5

av praktiska skäl. Utskottet vill emellertid understryka uttalandet i propositionen

att — i den mån vederbörande studerandeorganisationer utanför universitetsorterna

tar erforderliga initiativ — statsbidrag efter prövning av statsmakterna

bör kunna utgå enligt samma förutsättningar som på universitetsorterna.

Med hänvisning till det nu sagda föreslår utskottet att ifrågavarande motioner,

såvitt nu är i fråga, inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

I propositionen erinras om att studerande med svåra handikapp numera har

möjlighet att avlägga studentexamen samt framhålles att det ankommer på berörda

högre utbildningsanstalter att i möjligaste mån biträda studerande med

handikapp som önskar bedriva postgymnasiala studier. Utskottet vill understryka

vikten av att denna uppgift för läroanstalterna verkligen beaktas. De

kostnader som kan uppkomma för sådan service och sådana tekniska hjälpmedel

som direkt hänför sig till dessa studerandes deltagande i undervisningen och

till deras studier bör få belasta läroanstalternas ordinarie anslag.

Enligt arbetsgruppens förslag skulle som villkor för erhållande av studiemedel

uppställas krav på att den studerande hade sjukpenningförsäkring med viss

dagersättning. Departementschefen har funnit att vissa spörsmål beträffande

cn dylik försäkring — bl. a. frågan om studiemedel och sjukpenning bör kunna

utgå samtidigt — behöver utredas närmare, innan ställning tas till arbetsgruppens

förslag i denna del.

I motionerna 1:745 och 11:930 framhålles att en studerandes budget vid

sjukdomsfall kan komma att belastas kraftigt av kostnaderna för läkarbesök.

Motionärerna anser att det skulle vara önskvärt att de studerande fick möjlighet

att kollektivt försäkra sig mot de läkarvårdskostnader som inte täcks av

den allmänna försäkringen samt att därtill fogades en sjukpenningförsäkring

som skulle utbetalas först då studiemedel på grund av sjukdom inte utgår. En

sådan sjukvårdsförsäkring skulle bättre fördela sjukvårdskostnaderna och dessutom

förhindra att sjukpenning utgår samtidigt med studiemedel. Däremot

vill motionärerna inte tillstyrka att sjukpenningförsäkring sätts som villkor för

erhållande av studiemedel. Denna försäkring bör enligt motionärerna i stället

knytas till de studerandes organisationer, varigenom alla studerande kommer

att rymmas inom ramen för försäkringen och inte endast de, som erhåller studiemedel.

Motionärerna yrkar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller

att de i motionerna anförda synpunkterna beaktas i direktiven till den

aviserade utredningen.

Utskottet anser sig kunna utgå från att vid den utredning av frågan om sjukpenningförsäkring

för de studerande som förutsatts komma till stånd kommer

att övervägas inte bara de synpunkter som anförts av arbetsgruppen och remissinstanserna

utan även vad som anförts i nu ifrågavarande motioner. Med

hänsyn härtill anser utskottet att motionerna, såvitt de nu är i fråga, inte

bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I fråga om det föreslagna statsbidraget till motionsverksamhet för studerande

görs i propositionen vissa gränsdragningar. Sålunda förutsättes att stödet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1967

skall avse endast motionsverksamhet i grupp, medan statens stöd till den tävlingsidrott

som bedrivs av studenternas idrottsföreningar anses alltjämt böra

bedömas i samband med prövningen av övriga idrottsanslag. Vidare anges att

verksamheten bör omfatta inte endast studerande vid universitet och högskolor

utan att i princip alla studerande på postgymnasiala utbildningslinjer bör bli

delaktiga i den motionsverksamhet som anordnas på de olika kårorterna, förutsatt

att de inte erbjuds organiserade motionstillfällen i annan ordning exempelvis

genom att gymnastik finns upptaget på deras ordinarie schema.

I motionerna I: 743 och II: 931 betonas, att gränsen mellan motionsidrott

och tävlingsidrott inte är så lätt att dra, samt yrkas, att riksdagen måtte uttala

att någon hård gränsdragning mellan de angivna båda formerna för idrottsutövning

inte göres.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att tävlingsidrott inte skall

omfattas av det stöd som i propositionen föreslås utgå till motionsverksamhet.

Emellertid kan, som i sistnämnda motioner påpekats, svårigheter väntas uppkomma

när det gäller att i praktiken dra gränsen mellan de båda områdena.

Utskottet får med anledning av motionerna för sin del uttala den uppfattningen,

att man visserligen i tillämpningen bör eftersträva en klar och enhetlig praxis

i gränsdragningsfrågorna men samtidigt måste räkna med att vissa skiftningar

i bedömningen knappast kan undvikas. Utskottet anser att motionerna I: 743

och II: 931, såvitt nu är i fråga, inte bör föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Arbetsgruppen har vid beräkningen av statsbidragets storlek utgått från

vissa antaganden angående studerandeantal m. in. och därvid även som en beräkningsgrund

angivit storleken på varje motionsgrupp till 25 personer. Gruppens

beräkningsgrunder har utgjort underlag för det förslag om medelsanvisning

för nästa budgetår som lagts fram i propositionen. I motionerna I: 743 och

II: 931 yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte uttala att gruppstorleken

bör anpassas för de olika idrottsgrenar i vilka verksamhet bedrives.

Med anledning av detta yrkande får utskottet framhålla att man för att

kunna beräkna antalet motionstillfällen måste räkna med ett visst studerandeantal,

ett visst genomsnittligt antal deltagare i varje motionsgrupp och ett visst

antal motionstillfällen per grupp. Så har skett i arbetsgruppens promemoria,

och den i propositionen angivna gruppstorleken 25 ingår alltså som en genomsnittssiffra

i beräkningsunderlaget. Däremot har varken denna gruppstorlek

eller någon annan i propositionen angivits som statsbidragsvilllcor. Med hänsyn

till det nu sagda föreslår utskottet att nämnda motioner, såvitt nu är i fråga, inte

föranleder någon åtgärd.

I propositionen förutsättes att i de nuvarande universitetsstäderna skall finnas

sammanlagt 8V2 fasta gymnastik- och idrottslärartjänster, varav 2 på var

och en av orterna Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm och Va i Umeå.

Kostnaderna för dessa tjänster inräknas i statsbidragsunderlaget.

I motionerna I: 743 och II: 931 uttalas att sammanlagt 13 tjänster är ett

minimum med hänsyn till att antalet studerande är över 70 000. Motionärerna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1967

7

yrkar att riksdagen måtte besluta en höjning av det föreslagna statsbidraget

så att tre tjänster kan inrättas vid envar av de fyra större kårorterna och en i

Umeå. Även i motionerna I: 744 och II: 932 anförs kritik mot beräkningen av

antalet tjänster. För Umeås del yrkas i dessa motioner att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj.-t måtte anhålla om inrättande av en heltidstjänst som idrottslärare

vid Umeå universitet.

Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka någon höjning utöver Kungl. Maj:ts

förslag av statsbidraget till motionsverksamhet för studerande och avstyrker

därför motionerna I: 743 och II: 931, såvitt nu är i fråga. Vad angår yrkandet i

motionerna I: 744 och II: 932, vilket också torde avse en höjning av statsbidraget

utöver Kungl. Maj :ts förslag för att möjliggöra för vederbörande studentorganisation

i Umeå att heltidsanställa en idrottslärare, får utskottet avstyrka

även detta.

I propositionen uttalas att de studerande vid universitetsfilialerna givetvis bör

bli delaktiga i den organiserade motionsverksamheten. Till att börja med anses

knappast någon särskild filialorganisation bli nödvändig utan den fasta personalen

vid moderuniversitetens kårortsnämnder anses i inledningsskedet kunna

bistå de studerande på respektive filialorter i den utsträckning som kan behövas

för att verksamheten skall komma i gång.

Frågan om motionsverksamhet på andra orter än universitetsorterna berörs

i motionerna 1:741 och 11:929. I dessa hemställes att riksdagen måtte uttala

att studerande vid icke-universitetsorter där universitetsfilial eller lärarutbildningsanstalt

finns bör ha samma möjligheter till motionsverksamhet som studerande

vid universitetsorterna samt att kårortsnämnd därför bör inrättas även

vid icke-universitetsorter. Detta yrkande motsvarar helt det i samma motioner

framställda, i det föregående behandlade yrkandet angående studerandehälsovården.

I motionerna I: 743 och II: 931 uttalas att idrottsverksamheten på filialorterna

redan från början bör ha stöd av egna kårortsnämnder samt hemställes,

att riksdagen måtte uttala sig härför.

Med anledning av dessa yrkanden får utskottet framhålla, att förslaget i propositionen

torde avse endast nuvarande universitetsorter med utvidgning till

filialorterna på det sätt som nyss redovisats. Redan med denna gränsdragning

innebär förslaget en väsentlig kostnadsökning. Utskottet, som finner yrkandet i

motionerna 1:741 och II: 929 i vad gäller verksamhet på filialorterna nära

överensstämma med förslaget i propositionen, anser inte tillräckliga skäl föreligga

att föreslå riksdagen att nu göra något generellt uttalande om en utvidgning

av bidragssystemet till ytterligare orter. Utskottet föreslår att motionerna

I: 741 och II: 929, såvitt de avser motionsverksamhet på icke-universitetsorter

med universitetsfilial eller lärarutbildningsanstalt, inte föranleder någon riksdagens

åtgärd. Vad angår kårortsnämnderna har utskottet i det föregående avstyrkt

yrkande i motionerna I: 741 och II: 929 om dylika nämnder även på ickeuniversitetsorter.

Därav följer att utskottet också anser att motionerna I: 743

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1967

och II: 931, såvitt gäller inrättande av dylika nämnder på filialorterna, inte bör

föranleda någon riksdagens åtgärd.

För att behovet av lokaler för de studerandes nrotionsverksamhet skall kunna

tillgodoses förutsattes i propositionen att möjligheterna att få lån från lånefonden

för studentkårlokaler skall vidgas något. I motionerna I: 743 och II: 931

uttalas att frågan om lokaler för en uppbyggande idrottsverksamhet vid de högre

läroanstalterna beaktats i alltför ringa grad vid planeringen av universitetens

utbyggnad. Motionärerna hemställer att riksdagen måtte uttala att lokalfrågorna

bör uppmärksammas vid den fortsatta universitetsutbyggnaden.

Utskottet, som ansluter sig till departementschefens förslag angående vidgade

lånemöjligheter för motionslokaler, anser inte vad som anförts i motionerna

I: 743 och II: 931 utgöra tillräckliga skäl att föreslå riksdagen att göra det i motionerna

önskade uttalandet. Dessa motioner bör därför, såvitt nu är i fråga,

inte föranleda någon åtgärd.

Utskottet biträder förslaget i propositionen om en medelsanvisning till motionsverksamheten

av 600 000 kr., vilket belopp av Kungl. Maj:t bör fördelas på

de olika kårortsnämnderna efter förslag av idrottens samarbetsnämnd.

Utöver vad som framgår av det föregående har utskottet inte funnit anledning

till erinran eller särskilt uttalande med anledning av propositionen.

Utskottet hemställer,

1. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:744 och 11:932 samt

I: 743 och II: 931, sistnämnda båda motioner såvitt de avser

höjning av statsbidraget till de studerandes motionsverksamhet,

till Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet

för studerande för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1 215 000 kr.;

2. att motionerna I: 745 och II: 930, såvitt de avser uppdrag

åt medicinalstyrelsen, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
3.

att motionerna I: 741 och II: 929, såvitt de avser hälsooch

sjukvård för studerande på icke-universitetsorter där universitetsfilial

eller lärarutbildningsanstalt finns, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

4. att motionerna I: 741 och II: 929, såvitt de avser inrättande

av kårortsnämnder på andra orter än sådana med universitet

eller universitetsfilial, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

5. att motionerna I: 741 och II: 929 samt I: 743 och II: 931,

samtliga motioner såvitt de avser inrättande av kårortsnämnder

på orter med universitetsfilial, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1967

9

6. att motionerna I: 745 och II: 930, såvitt de avser frågan

om sjukförsäkring för de studerande, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

7. att motionerna I: 743 och II: 931, såvitt de avser gränsdragningen

mellan motionsidrott och tävlingsidrott, icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd;

8. att motionerna I: 743 och II: 931, såvitt de avser gruppstorleken

inom motionsverksamheten, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

9. att motionerna I: 741 och II: 929, såvitt de avser motionsverksamhet

för studerande på icke-universitetsorter där universitetsfilial

eller lärarutbildningsanstalt finns, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

10. att motionerna I: 743 och II: 931, såvitt de avser lokalfrågornas

uppmärksammande vid den fortsatta universitetsutbyggnaden,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 maj 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Axel Andersson, Birger

Andersson, Ivar Johansson, Kaijser, fru Wallentheim, herrar Ottosson, Mårtensson,

Bertil Petersson, Herbert Larsson, Hjorth, Wallmark, Thorsten Larsson

och Nyman; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Blidfors, Ståhl, Almgren, Mell
qvist,

Bergman, Mattsson, fröken Olsson, herrar Gustafsson i Skellefteå, Källstad,

fru Holmberg, herrar Nilsson i Tvärålund, Nordstrandh, Jönsson i Arlöv

och Gustavsson i Ängelholm.

Reservation

av herrar Axel Andersson, Ivar Johansson, Kaijser, Ottosson, Wallmark, Thorsten

Larsson, Nyman, Bohman, Ståhl, Mattsson, Gustafsson i Skellefteå, Källstad,

Nilsson i Tvärålund och Nordstrandh, vilka ansett att utskottet med anledning

av motionerna 1:743 och 11:931 samt 1:744 och 11:932 bort tillstyrka en ök
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1967

ning av medelsanvisningen till motionsverksamheten med 75 000 kr. för att

möjliggöra inrättande av ytterligare 1% fast tjänst, och att därför

dels det stycke av utskottets yttrande på s. 7, som börjar med »Utskottet anser»

och slutar med »även detta», bort ha följande lydelse:

»Trots den utvidgning av motionsverksamheten, som avses i propositionen,

förutsättes i denna att antalet fasta tjänster skall förbli oförändrat. Detta är

enligt utskottets mening otillfredsställande med hänsyn till det mycket stora

studerandeantalet. Utskottet föreslår i anslutning till nyssnämnda motionsyrkanden

att man genom en ökning av medelsanvisningen med 75 000 kr. ger

studerandeorganisationerna möjlighet att öka antalet tjänster så att Umeå får

en heltidstjänst i stället för nuvarande halvtidstjänst och övriga universitetsorter

sammanlagt 9 i stället för 8 tjänster.»

dels det stycke av utskottets yttrande på s. 8, som börjar med »Utskottet

biträder» och slutar med »idrottens samarbetsnämnd», bort ha följande lydelse:

»Utskottet tillstyrker propositionens förslag om medelsanvisning till motionsverksamheten

med den höjning om 75 000 kr., som föreslagits i det föregående.

För motionsverksamheten bör sålunda anvisas 675 000 kr., vilket belopp av

Kungl. Maj:t bör fördelas på de olika kårortsnämnderna efter förslag av idrottens

samarbetsnämnd.»

dels ock utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom motionerna I: 744 och II: 932 samt I: 743 och II: 931,

sistnämnda båda motioner såvitt de avser höjning av statsbidraget

till de studerandes motionsverksamhet, till Bidrag till

hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för studerande

för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 1 290 000 kr.;»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående, hälsooch sjukvård samt motionsverksamhet för studerande. a1 i texten