Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande anslag till överståt hällarämbete t och landsstaten m.m., dels ock Kungl. Maj.ts proposition angående sammanläggning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län till en länsstyrelse m. m. jämte i dessa ämnen väckta motioner.

1967-05-02 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1967:97, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande anslag till överståt hällarämbete t och landsstaten m.m., dels ock Kungl. Maj.ts proposition angående sammanläggning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län till en länsstyrelse m. m. jämte i dessa ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967

1

Nr 97

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande anslag till överståt

hällarämbete t och landsstaten m.m., dels ock Kungl.

Maj.ts proposition angående sammanläggning av överståthållarämbetet

och länsstyrelsen i Stockholms län

till en länsstyrelse m. m. jämte i dessa ämnen väckta

motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 13, punkterna B 3—B 11, F 3 och II: 1) har

Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 anvisa

dels på driftbudgeten under elfte huvudtiteln följande förslagsanslag,

nämligen till

Länsstyrelserna: Avlöningar, 157 800 000 kr.,

Länsstyrelserna: Sjukvård m.m., 450 000 kr.,

Länsstyrelserna: Reseersättningar, 4 200 000 kr.,

Länsstyrelserna: Expenser, 36 983 000 kr.,

Länsstyrelserna: Publikationstryck, 420 000 kr.,

Fögderiorganisationen: Avlöningar, 71 700 000 kr.,

Fögderiorganisationen: Omkostnader, 8 470 000 kr.,

Lokala exekutionsorganisationen: Avlöningar, 61 280 000 kr.,

Lokala exekutionsorganisationen: Omkostnader, 11 535 000 kr., och

Vissa kostnader i anledning av allmänna val, 500 000 kr.,

dels ock på kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond som

investeringsanslag till

Byggnadsarbeten för länsstyrelserna, 3 400 000 kr.

Kungl. Maj :t har vidare i propositionen nr 1 (punkterna B 1, B 2 och

B 12) föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1967/68 beräkna följande förslagsanslag, nämligen

Överståthållarämbetet: Avlöningar, 9 560 000 kr.,

Överståthållarämbetet: Omkostnader, 1 000 000 kr., och

Kostnader för länsstyrelsen i Stockholm m. m., 34 020 000 kr.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 77, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

den 10 mars 1967, föreslagit riksdagen att

1) besluta att en länsstyrelse organiserad enligt i statsrådsprotokollet

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 saml. Nr 97

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967

förordade riktlinjer för ett nybildat Stockholms län, omfattande Stockholms

stad och nuvarande Stockholms län, skall bildas den 1 januari 1968 genom

sammanslagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i nuvarande

Stockholms län,

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att föra upp tjänster på löneplan C på personalförteckningen

för länsstyrelserna enligt vad i statsrådsprotokollet förordats,

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter och vidta de åtgärder

i övrigt som fordras för genomförande av de framlagda förslagen

samt meddela nödvändiga övergångsbestämmelser,

4) för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln

anvisa

a) till Överståthållarämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag av 10 400 000

kr.,

b) till överståthållarämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag av

975 000 kr.,

c) till Kostnader för länsstyrelsen i Stockholms län in. m. ett förslagsanslag

av 33 000 000 kr.

Beträffande detaljerna i förslagen får utskottet hänvisa till propositionerna.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande vid riksdagens

början väckta motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Fälldin och Sundin (I: 514) och den andra inom andra kammaren

av herr Mattsson m. fl. (11:655), i vilka hemställts att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla, att Kungl. Maj :t snarast möjligt

måtte förelägga riksdagen förslag om inrättande av länskommunala

planeringsnämnder, som i enlighet med vad i motionerna anförts skall i

huvudsak handha den regionala samhällsplaneringen,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Tistad och Per Jacobsson (I: 290) och den andra inom andra

kammaren av herr Werbro in. fl. (II: 372), i vilka hemställts att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning

och förslag om ändring av bestämmelser för rekrytering av personal

till länsstyrelsernas socialsektion eller där sådan inte finns den del av allmänna

sektionen som handlägger sociala ärenden.

Utskottet har vidare i sammanhanget behandlat följande i anledning av

propositionen nr 77 väckta motioner, nämligen

dels en inom andra kammaren av herr Werbro väckt motion (11:923),

i vilken hemställts att riksdagen måtte besluta följande ändringar i Kungl.

Maj :ts förslag i proposition nr 77 nämligen

1) att en polis- och beredskapsavdelning inrättas,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967

3

2) alt civilförsvarssektionen, allmänna sektionen och militärassistenten

överförs från planavdelningen till polis- och beredskapsavdelningen,

3) att länspolischefen skall vara chef för polis- och beredskapsavdelningen

och lönemässigt inplaceras som avdelningschef i lönegrad C 3,

4) att anslaget Kostnader för länsstyrelsen i Stockholms län m. m. ökas

från 33 000 000 kr. till 33 008 000 kr. för täckande av den ökade lönekostnad

som ovan föreslås, samt

5) att länsbrandinspektören skall vara direkt underställd chefen för

polis- och brandskapsavdelningen som expert i brand- och katastrofberedskapsfrågor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Schött och Wallmark (1: 751) och den andra inom andra kammaren

av herr Bengtson i Solna (II: 936), i vilka hemställts att riksdagen

måtte besluta att souschefen vid länsstyrelsen i Stockholms län skall kallas

vice landshövding,

dels en inom andra kammaren av herr Bengtson i Solna in. fl. väckt

motion (II: 937), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Ivungl.

Maj :t hemställa,

1) om en utredning, inom ramen för propositionen, om formerna för

sammanläggning av polisväsendet,

2) om en skyndsam utredning av formerna för samordning av vägväsendet

inom det nya länet, och

3) om nödiga författningsändringar i landstingslagen m. m. i anledning

av sammanslagningen,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherr

Hernelius (I: 749) och den andra inom andra kammaren av herr

Björkman (II: 938), i vilka hemställts att riksdagen måtte

1) med avslag å första punkten i Kungl. Maj :ts proposition nr 77 besluta

att ett överståthållarämbete organiserat i enlighet med de förordade

riktlinjerna för ett nybildat Stockholms län omfattande Stockholms stad

och nuvarande Stockholms län, skall bildas den 1 januari 1968 genom

sammanslagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i nuvarande

Stockholms län samt att fastställa att chefen för den nya organisationen

skall bära titeln överståthållare; samt att hans ställföreträdare skall ha

tjänstetiteln underståthållare,

2) med avslag å fjärde punkten av Kungl. Maj :ts proposition nr 77 för

budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa

a) till Överståthållarämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag av 10 400 000

kronor,

b) till Överståthållarämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag av 975 000

kronor,

c) till Kostnader för Överståthållarämbetet in. in. ett förslagsanslag av

33 000 000 kronor,

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 97

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967

dels en inom första kammaren av herr Ferdinand Nilsson väckt motion

(1:750), i vilken föreslagits att med administrativ sammanläggning av

Stockholms län och överståthållarskap måtte anstå så att frågan om

grannlänens förhållanden i samband härmed kan beaktas samt att den

föreslagna sammanläggningen icke skall äga rum tidigare än att frågan

om de folkliga länsorganens utformning och demokrati på länsplanet samtidigt

röner vederbörligt beaktande,

dels en inom andra kammaren av herr Tobé väckt motion (II: 939),

i vilken föreslagits att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition

nr 77 måtte uttala, att tjänstetiteln för chefsposten i det genom

sammanslagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i nuvarande

Stockholms län skall vara överståthållare samt att souschefen i den nya

länsstyrelsen erhåller tjänstetiteln underståthållare,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Wirtén och Hilding (I: 752) och den andra inom andra kammaren

av herr Tobé m. fl. (II: 940), i vilka — under hänvisning till de i anledning

av propositionen nr 59 angående naturvårdens organisation m. m. väckta

likalydande motionerna 1:772 (av lierr Wirtén m. fl.) och 11:960 (av herrar

Norrby och Westberg) -— hemställts att riksdagen vid sin behandling

av proposition nr 77 måtte besluta att till Kostnader för länsstyrelsen

i Stockholms län m. in. anvisa ett förslagsanslag av 33 500 000 kr.,

dels ock en inom andra kammaren av herr Wennerfors m. fl. väckt motion

(11:941) i vilken hemställts att riksdagen måtte besluta att sammanläggningen

av Stockholms stad och Stockholms län genomföres den 1 juli 1968.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisar utskottet till motionerna

11:655, 11:372, 11:923, 1:751, 11:937, 1:749, 1:750, 11:939, 1:752

och I: 772 samt II: 941.

Utskottet har i fråga om medelsanvisningar beaktat Kungl. Maj :ts beslut

om fördelningen av ärenden mellan statsdepartementen.

Utskottet. Kungl. Maj :ts i propositionen nr 77 framställda förslag att

bilda en länsstyrelse genom sammanslagning av överståthållarämbetet och

länsstyrelsen i nuvarande Stockholms län förutsätter en ändring av rikets

nuvarande administrativa indelning i län — en indelning som i princip varit

gällande sedan år 1810.

Ett fullständigt förslag rörande de ändringar i nuvarande länsindelning,

som av olika skäl kan anses påkallade, är det yttersta syftet med länsindelningsutredningens

uppdrag. Frågan om att sammanföra Stockholms stad

och län skulle enligt den nämnda utredningens direktiv dock prövas av

1961 års storstadsutredning. I storstadsutredningens förslag (SOU 1964: 54)

om bl. a. inrättande av en länsstyrelse för stockholmsområdet utgick den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967 5

ifrån att en länsindelningsändring som berör Stockholms stad borde ske.

Vid remissbehandlingen av storstadsutredningens betänkande tillstyrktes

allmänt att ett nytt län bildades, omfattande Stockholms stad och nuvarande

Stockholms län, och att en myndighet för länsstyrelseuppgifterna inrättades.

I propositionen redovisas de skäl som anförts för och emot ett beslut av

föreslagen art. Föredragande statsrådet har vid bedömningen därav funnit

det nödvändigt att en länsstyrelse tillskapas så snart som möjligt.

I motionen I: 750 förordas att avgörandet uppskjuts så att frågan om

grannlänens förhållanden kan beaktas och till en tidpunkt då hänsyn kan

tas till länsförvaltnings- och länsstyrelseutredningarnas resultat.

Utskottet delar den av föredragande statsrådet gjorda bedömningen i

frågan. En mot regionens behov svarande ändring av nu rådande förhållanden

bör därför snarast komma till stånd. Den föreslagna indelningsändringen

och omorganisationen hindrar inte att grannlänens förhållanden beaktas

i samband med en kommande prövning av länsindelningsfrågan i ett

större sammanhang. Länsförvaltnings-, landskontors- och länsindelningsutredningarna

har bekräftat att genomförandet av deras förslag — något

som uppgetts kunna ske tidigast den 1 januari 1971 — inte försvåras av

att de nu föreslagna ändringarna kommer till stånd. Beslut i frågan bör

därför enligt utskottets mening inte uppskjutas.

Utskottet tillstyrker sålunda att beslut nu fattas om att en ny länsmyndighet

bildas för stockholmsområdet genom sammanslagning av överståthållarämbetet

och länsstyrelsen i nuvarande Stockholms län.

Den nya länsmyndighetens administrationsområde bör omfatta Stockholms

stad och nuvarande Stockholms län samt utgöra och kallas Stockholms

län. Enligt utskottets mening skall denna bedömning och förutsatt

beslut i tråga om det nya länets utsträckning inte utgöra hinder för en förutsättningslös

prövning av dess gränser i samband med en kommande total

översyn av länsindelningen.

Enligt förslaget i propositionen bör tidpunkten för omorganisationen och

indelningsändringen vara den 1 januari 1968. I motionen 11:941 har hemställts

att tidpunkten bestäms till den 1 juli 1968. Utskottet har bedömt de

svårigheter som är förknippade med en omorganisation vid ett halvårsskifte

ha sådan betydelse att detta bör undvikas. Med hänsyn till utskottets bedömning

att ändringen bör ske snarast får det närmaste kalenderårsskiftet

anses vara den lämpligaste tidpunkten. Enligt vad utskottet erfarit har betydande

realplanering för omorganisationen redan utförts.

Den nya länsmyndighetens namn bör enligt förslaget i propositionen vara

länsstyrelsen i Stockholms län. Yrkandet i motionerna 1:749 och 11:938

innebär att ett överståthållarämbete skulle bildas.

Syftet med förslagen är att sammanföra staden och länet till en länsbildning

i vedertagen bemärkelse. Den föreslagna organisationen bygger i liu
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967

vudsak på länsstyrelsernas organisation. Yrkandet i motionerna såvitt angår

myndighetens namn synes i huvudsak grundat på en uppfattning om

fördelen av att kalla länschefen överståthållare, framförd mot bakgrund

av att det nya länet till invånarantal och ytvidd avsevärt skiljer sig från

övriga län. Utskottet anser att anknytningen till det administrativa området

är den viktigaste bedömningsgrunden. Indelningen i län och organisationen

av länsstyrelser har även, förutom det existerande språkbruket, en historisk

tradition som väl kan mäta sig med ståthållarskapets, särskilt med hänsyn

till dess förutvarande innebörd. Utskottet förordar sålunda att myndigheten

kallas länsstyrelse och får namnet länsstyrelsen i Stockholms län.

Bl. a. med hänsyn till länsnamnet och länsstyrelsenamnet förordas i propositionen

att länschefen i detta län liksom i andra län kallas landshövding.

I de nämnda motionerna I: 749 och II: 938 — där det förordas att myndigheten

skall utgöra ett överståthållarämbete — föreslås att länschefen kallas

överståthållare. I motionen II: 939 förordas utan direkt anknytning till myndighetens

namn att chefen för det nya länet får tjänstetiteln överståthållare.

I valet av tjänstetitel för länschefen bör som i motionerna framhållits även

kulturhistoriska och traditionsbevarande aspekter beaktas. Enligt utskottets

mening har emellertid överståthållartiteln att uppvisa en tradition som i

varje fall inom svenskt språkbruk inte är anmärkningsvärt äldre än landshövdingetiteln.

Snarare kunde beaktas de särskilda uppdrag och göromål

som av hävd har varit knutna till överståthållarbefattningen i huvudstaden.

Utskottet finner på delvis samma grunder som förut anförts i fråga om

myndighetens namn att de huvudsakliga länschefsuppgifterna och myndighetens

ur dess administrativa område härledda namn bör få övervägande

betydelse. Utskottet har därför ingen erinran mot vad föredragande statsrådet

anfört i fråga om länschefens tjänstetitel.

Mot förslaget i propositionen om att landshövdingen bör ha en ställföreträdare

har inga invändningar rests. Ställföreträdaren föreslås i statsrådsprotokollet

få titeln länsdirektör. I de förut nämnda motionerna I: 749 och

II: 938 samt II: 939, i vilka länschefen föreslagits kallad överståthållare, har

i konsekvens därmed föreslagits tjänstetiteln underståthållare. I motionerna

I: 751 och II: 936 föreslås att souschefen i länet skall kallas vice landshövding.

Med hänvisning till sitt ovan redovisade bedömande i fråga om länschefens

namn kan utskottet inte biträda förslagen om namnet underståthållare.

Utskottet finner emellertid att även mot namnet länsdirektör kan riktas

vägande invändningar. Enligt utskottets mening bör den biträdande länschefens

titel av Kungl. Maj :t bestämmas med utgångspunkt från hans angivna

uppgifter att vara ställföreträdare för länschefen och att avlasta denne

framför allt vissa verkschefsuppgifter. Vad utskottet anför härom bör tillkännages

Kungl. Maj :t.

Motionen II: 923 innefattar förslag till ett riksdagens beslut om organisationen

innebärande bl. a. att man — i syfte att öka möjligheterna till god

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967

7

beredskap vid krigsfara — redan i fredstid närmare sammanför polisväsendet,

civilförsvaret, allmänna beredskapen och brandväsendet till en avdelning

i länsstyrelsen. Avdelningen, som även skulle handlägga vissa andra

ärenden, skulle inrättas som en polis- och beredskapsavdelning under länspolischefens

ledning. Länsbrandinspektören skulle vara direkt underställd

chefen för denna avdelning. Vidare innehåller motionen förslag om högre

lönesättning för avdelningens chef och yrkande om att ytterligare medel

bör anvisas under anslaget Kostnader för länsstyrelsen i Stockholms län

m. m.

De i propositionen förordade riktlinjerna innebär i detta hänseende att en

planeringsavdelning inrättas med bl. a. civilförsvarssektion, allmän beredskapssektion

och militärassistent samt att för länspolischefen med bibehållna

uppgifter inrättas en länspolischefens expedition.

Utskottet anser att de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för

organisationen bör godtas. Den föreslagna organisationen kommer därmed

i stora drag att gå tillbaka på den nuvarande länsstyrelseorganisationen.

Även förändringar av den art som förordas i motionen II: 923 bör sakbehandlas

först i samband med de förslag som kan föranledas av länsförvaltningsutredningens

resultat. Utskottet tillstyrker sålunda de i propositionen angivna

riktlinjerna, såvitt nu är i fråga, och föreslår att yrkandena i motionen

II: 923 inte föranleder någon åtgärd.

När det gäller länsadministrationen i övrigt har föredragande statsrådet

förklarat sig dela storstadsutredningens och den sakkunniges uppfattning

att varje sektor av den regionala statliga förvaltningen i det nya länet bör

motsvaras av en länsmyndighet eller ett expertorgan. Därvid har framhållits

angelägenheten av att sådana sammanslagningar övervägs även för de statliga

regionala verksamheter där sådana inte redan skett. Såvitt angår vägförvaltningen

har föredraganden däremot förklarat sig inte beredd att nu ta

upp frågan om ändring av den bestämmelse i väglagen som innebär att det

direkta inseendet över det bidragsberättigade väg- och gatunätet i Stockholm

utövas av central myndighet.

I motionen 11:937 hemställs bl. a. om utredningar dels, inom ramen för

propositionen, av formerna för sammanläggning av polisväsendet och dels

av formerna för samordning av vägväsendet.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet i dessa delar med hänvisning till de

överväganden som anmälts i statsrådsprotokollet. Det torde kunna förutsättas

att motionärernas önskemål om utredning i frågorna därmed blir tillgodosedda.

I fråga om polisorganisationen vill utskottet även erinra om de

likartade förhållandena inom Göteborg och Malmö samt om att rikspolisstyrelsen

torde komma att överväga en ändrad distriktsindelning inom stockholmsområdet.

Föredraganden har i statsrådsprotokollet anmält sin avsikt att föreslå

Kungl. Maj :t att till hösten lägga fram förslag rörande de frågor av författningskaraktär

som riksdagen bör ta ställning till och i övrigt vidta erfor
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967

derliga författningsändringar före den 1 januari 1968.

I den nämnda motionen II: 937 har förordats att riksdagen skulle i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om nödiga ändringar i landstingslagen m. m.

i anledning av sammanslagningen.

Utskottet finner något riksdagens initiativ i dessa frågor nu inte erforderligt

och avstyrker motionen i denna del.

I den till jordbruksutskottet hänvisade propositionen 1967:59 angående

naturvårdens organisation m. m. har framlagts förslag innebärande bl. a.

att länsingenjörskontorets nuvarande uppgifter och länsstyrelsernas planeringsuppgifter

inom naturvården förs samman i särskilda enheter i länsstyrelserna.

De merkostnader för länsstyrelserna som förslaget medför kan

beräknas till 7 160 000 kr. för nästa budgetår och ingår i beräkningen av

anslaget Kostnader för länsstyrelsen i Stockholms län m. in., till vilket föreslås

anvisat sammanlagt 33 000 000 kr.

I motionerna I: 752 och II: 940 har hemställts, att till sistnämnda anslag

måtte anvisas ytterligare 500 000 kr.

Med hänvisning till jordbruksutskottets utlåtande den 27 april 1967 (nr

17), avstyrks motionerna.

I motionerna I: 514 och II: 655 har förordats att planeringsråden vid länsstyrelserna

bör ersättas med beslutande länskommunala planeringsnämnder,

utsedda av landstingen. Dessa nämnder skulle svara för den översiktliga

planeringen inom respektive län liksom för granskning av lokala planer.

Motionärerna framhåller bl. a. att planeringsråden saknar beslutsfunktioner

och att tendenser finns till ökat statsinflytande över den kommunala och

regionala utvecklingsplaneringen. Mot bakgrund av att länsförvaltningsutredningen

och länsdemokratiutredningen kan komma att framlägga förslag

berörande planeringsorganisationen, som det kan möta svårigheter att förena,

bör enligt motionärernas mening riktningen för frågans lösning redan

nu anges av riksdagen.

Bankoutskottet behandlade vid 1966 års riksdag (BoU 1966: 9) motioner

angående planeringsråden i länen. Nämnda utskott anförde därvid sammanfattningsvis,

att planeringsrådets ställning och funktion inom en nära

framtid kan komma att omprövas, sedan frågan om lekmäns deltagande

i länsstyrelsen blivit grundligt belyst, och fann någon åtgärd då inte motiverad.

Riksdagen godtog utskottets yttrande och hemställan.

Utskottet anser i likhet med 1966 års riksdag att något ställningstagande

till planeringsorganisationen inte bör göras nu. Planeringsrådens handläggningspraxis

bör, vilket även framhölls i bankoutskottets nämnda utlåtande,

kunna inom ramen för gällande bestämmelser utformas så att vissa av motionärernas

önskemål i väsentlig mån tillgodoses. Motionerna bör därför

inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Det ökande antalet ärenden av social karaktär vid länsstyrelserna anförs

i motionerna I: 290 och II: 372 som grund för ändrad rekrytering av perso
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967

9

nal till socialsektionerna eller motsvarande avdelningar. Dessa sektioner bör

få tillgång till personal med specialistutbildning, socionomexamen eller genomgången

social fackskola.

Kompetenskraven regleras nu bl. a. i länsstyrelseinstruktionen, där för

vissa tjänster föreskrivs juris kandidatexamen. Enligt utskottets mening

måste i sammanhanget beaktas, att länsstyrelsernas tjänstemän kan komma

att tjänstgöra på olika avdelningar med skiftande uppgifter. Många av dessa

uppgifter har domstolskaraktär. Länsstyrelsernas organisation torde inom

en inte alltför avlägsen framtid bli föremål för nya bedömanden. Utskottet

anser därför att något riksdagens initiativ i denna fråga nu inte är påkallat

och avstyrker motionerna. Självfallet bör vid tillsättandet av tjänster vid

social sektionerna sökandenas eventuella specialutbildning beaktas.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot vad i övrigt i propositionerna

föreslagits i förevarande delar, hemställer,

att riksdagen må

1. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionen I: 750 besluta att en ny länsmyndighet skall bildas

genom sammanslagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen

i nuvarande Stockholms län;

2. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å

motionen 11:941 besluta att omorganisationen skall träda

i kraft den 1 januari 1968;

3. i fråga om länsmyndighetens administrationsområde

godkänna vad utskottet anfört;

4. i fråga om administrationsområdets namn godkänna vad

utskottet anfört;

5. i fråga om myndighetens namn med avslag å motionerna

I: 749 och II: 938, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet

anfört;

6. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionen II: 923, såvitt motionen ej rör personalförteckning

eller medelsanvisning, godkänna i statsrådsprotokollet

förordade riktlinjer för länsmyndighetens organisation till

den del de ej förut här behandlats;

7. i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionen II: 923, såvitt nu är i fråga, bemyndiga Kungl.

Maj :t att föra upp tjänster på löneplan C på personalförteckningen

för länsstyrelserna enligt vad i statsrådsprotokollet

förordats;

8. i fråga om länschefens tjänstetitel med avslag å motionerna

I: 749 och II: 938 samt II: 939, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna

vad utskottet anfört;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 97 är 1967

9. i fråga om biträdande länschefens tjänstetitel i anledning

av motionerna I: 751 och II: 936 ävensom med avslag

å motionerna I: 749 och II: 938 samt II: 939 i skrivelse till

Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet anfört;

10. besluta att motionen II: 937 såvitt rör skrivelse angående

ändringar i landstingslagen in. m. icke skall föranleda

någon riksdagens åtgärd;

11. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionen II: 937 såvitt angår utredningar bemyndiga Kungl.

Maj :t att med beaktande av vad utskottet anfört meddela

de föreskrifter och vidta de åtgärder i övrigt som fordras för

genomförande av de framlagda förslagen samt meddela nödvändiga

övergångsbestämmelser;

12. besluta att motionerna I: 514 och II: 655 om inrättande

av nämnder för regional samhällsplanering icke skall

föranleda någon riksdagens åtgärd;

13. besluta att motionerna 1:290 och 11:372 angående

rekryteringen till länsstyrelsernas socialsektioner icke skall

föranleda någon riksdagens åtgärd;

14. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna

1: 749 och II: 938, såvitt nu är i fråga, till Överståthållarämbetet:

Avlöningar för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten

under sjätte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

10 400 000 kr.;

15. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna

I: 749 och II: 938, såvitt nu är i fråga, till Överståthållarämbetet:

Omkostnader för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten

under sjätte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

975 000 kr.;

16. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom med avslag

å motionerna II: 923, I: 749 och II: 938 samt I: 752 och

II: 940, de tre förstnämnda motionerna såvitt nu är i fråga,

till Kostnader för länsstyrelsen i Stockholms län in. m. för

budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 33 000 000 kr.;

17. till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1967/68

på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 157 800 000 kr.;

18. till Länsstyrelserna: Sjukvård m.m. för budgetåret

1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 450 000 kr.;

19. till Länsstyrelserna: Reseersättningar för budgetåret

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967

11

1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 4 200 000 kr.;

20. till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret 1967/68

på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 36 983 000 kr.;

21. till Länsstyrelserna: Publikationstryck för budgetåret

1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 420 000 kr.;

22. till Fögderiorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 71 700 000 kr.;

23. till Fögderiorganisationen: Omkostnader för budgetåret

1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 8 470 000 kr.;

24. till Lokala exekutionsorganisationen: Avlöningar för

budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 61 280 000 kr.;

25. till Lokala exekutionsorganisationen: Omkostnader för

budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 11 535 000 kr.;

26. till Vissa kostnader i anledning av allmänna val för

budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.;

27. till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna för budgetåret

1967/68 på kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 3 400 000 kr.

Stockholm den 2 maj 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Virgin, Axel Andersson,

Birger Andersson, Ivar Johansson, Kaijser, fru Wallentheim, herrar

Ottosson, Mårtensson, Bertil Petersson, Per Jacobsson, Herbert Larsson,

Hjorth och Harald Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Blidfors,

Ståhl, Almgren, Mellqvist, Bergman, Mattsson, fröken Olsson, herrar

Gustafsson i Skellefteå, Fagerlund, fru Holmberg, herrar Nilsson i Tvärålund,

Tobé och fröken Ljungberg.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967

Reservationer

1) av herr Bohman

2) av herr Ståhl

3) av herr Mattsson

4) av herr Tobé.

ESSELTE AB. STHLM 6 7

714740

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående, hälsooch sjukvård samt motionsverksamhet för studerande. a1 i texten