Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om särskilda prov för erhållande av vapenlicens.

1968-02-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1968:10, Utlåtande i anledning av motioner om särskilda prov för erhållande av vapenlicens.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 10 år 1968

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av motioner om särskilda prov för erhållande av

vapenlicens.

I de likalydande motionerna 1:133 av herr Arvidson och 11:177 av herrar Hedin

och Ringahy hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa

om att Kungl. Maj:t låter utarbeta bestämmelser om särskilda prov för erhållande

av vapenlicenser.

Till stöd för yrkandet anför motionärerna följande.

För förvärv av älgstudsare gäller för närvarande den bestämmelsen att vederbörande

innan vapenlicens meddelas måste kunna styrka sin förmåga att rätt handhava

vapnet; detta sker som regel genom avläggande av prov för älgskyttemärke. Genom

denna bestämmelse har man lyckats erhålla kontroll över att innehavare av älgvapen

också är kompetent att handhava desamma. Beträffande övriga typer av jaktvapen

finns inget motsvarande krav på bevisad kompetens. För att erhålla vapenlicens

för hagelgevär erfordras sålunda endast att man uppnått föreskriven ålder

samt att man kan styrka tillgången till jaktmark.

Med hänsyn till det lidande som ett oskickligt uppträdande under jakten kan

medföra för villebrådet är det av största vikt att endast den som äger förmåga att

rätt handhava skjutvapen får licens för detsamma. Införande av ett obligatoriskt

krav på kunskapsprov före utfärdande av vapenlicenser skulle medföra ett önskvärt

höjande av standarden på jägarna. Detta så mycket mer som jakten numera

visar en klar tendens att bli en utbredd fritidssysselsättning för människor som normalt

inte är vana att umgås med naturen.

Det bör enligt vårt förmenande uppdragas åt statens naturvårdsverk eller annan

institution att utarbeta prov för erhållande av vapenlicens. Avläggandet av provet

torde, som nu är fallet för älgskyttemärket, kunna ske inom redan befintliga skytteorganisationer.

Förutsättningar för erhållande av vapenlicens

Enligt 8 § 1 mom. vapenförordningen får tillstånd för enskild person att inneha

skjutvapen meddelas endast om det skäligen kan antagas att vapnet inte kommer att

missbrukas. Dessutom kräves i regel att sökanden har behov av vapnet. Tillståndet

skall sökas hos polismyndigheten.

Rörande tillämpningen av vapenförordningen har Kungl. Maj:t år 1961 utfärdat

utförliga anvisningar och föreskrifter, varav här må återges följande.

Såsom allmän regel gäller, att prövningen — som alltså skall omfatta såväl sökandens

personliga kvalifikationer som, med några undantag, hans behov av vapnet —

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 saml. 1 avd. Nr 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr 10 år 1968

bör ske efter strängare principer i fråga om särskilt farliga skjutvapen (jaktstudsare,

kulsprutepistoler, pistoler och revolvrar) än beträffande mindre farliga vapen (exempelvis

hagelgevär och kolsyrevapen). Vidare bör beaktas, att vissa typer av vapen, såsom

salongsgevär, lätt kunna missbrukas, t.ex. för olaga jakt.

Beträffande de personliga kvalifikationerna bör som allmän fordran uppställas, att

sökanden är känd för pålitlighet och laglydnad samt är omdömesgill och eljest

lämplig att anförtros innehav av skjutvapen.

För tillstånd att inneha kulsprutepistol bör alltid fordras att sökanden fyllt 21 år.

Samma fordran bör regelmässigt uppställas för tillstånd att inneha jaktstudsare,

pistol eller revolver. För andra vapen bör i allmänhet krävas att sökanden fyllt 18 år.

Avsteg från dessa regler bör göras endast då sökanden äger sådan erfarenhet i bruk

av skjutvapen att risk för missbruk kan anses utesluten. År sökanden omyndig, erfordras

alltid samtycke till innehavet av den, som har att sörja för hans person.---

Vid utredningen rörande de personliga kvalifikationerna bör i de fall, då vapensökanden

vistats endast en kort tid i orten, yttrande inhämtas från polismyndigheten

i den ort, där sökanden tidigare varit bosatt. Vidare bör nykterhetsnämnd höras, så

snart anledning förekommer därtill.---

Vid tillståndsprövningen (rörande innehav av vapen för jaktändamål) bör sökandens

lämplighet att inneha jaktvapen och hans behov av vapnet bedömas med hänsyn

till det slag av jakt, för vilket det i ansökningen avsedda vapnet är tillåtet enligt

gällande bestämmelser, och ej till det slags jakt sökanden uppger sig ämna utöva med

vapnet. Den som t.ex. vill förvärva ett vapen, som får användas för jakt efter älg,

skall således fylla kraven för innehav av vapen för sådan jakt även om han förklarar

sig ämna använda vapnet endast för jakt efter mindre villebråd.

För tillstånd till innehav av jaktvapen bör i regel krävas att sökanden genom intyg

från jaktvårdsförening eller skyttesammanslutning eller av minst två erfarna och omdömesgilla

jägare i orten styrker sin skjutskicklighet och sin lämplighet i övrigt att

handha jaktvapen.

Är fråga om vapen för jakt efter älg eller annat högvilt bör i stället som regel

krävas, att sökanden avlagt godkänt prov för erhållande av Svenska jägareförbundets

älgskyttemärke i brons. I vissa fall, såsom då möjligheter att avlägga sådant prov

saknas såväl i orten som i närbelägna orter, bör det emellertid vara tillräckligt, att

sökanden genom intyg som nämnts ovan visar, att han i allt väsentligt fyller de krav,

som uppställas för älgskyttemärket.

Vad nu sagts om prövning av ansökan att få inneha jaktvapen gäller vare sig ansökan

avser tillstånd att förvärva sådant vapen eller tillstånd att såsom lån inneha

skjutvapen för jakt.--—

För tillstånd att inneha jaktvapen bör som regel även fordras att sökanden har

tillgång till jaktmarker. Detta innebär dock icke att sökanden själv måste äga eller

arrendera jaktmarker. Kravet bör anses uppfyllt även därigenom att han är medlem

i sammanslutning, som äger jakträtt inom visst område, eller har tillåtelse att mera

stadigvarande jaga på annans marker. Även den som visar att han är inbjuden att

deltaga i jakt på annans marker bör i vissa fall kunna erhålla tillstånd att inneha

skjutvapen.

Hänsyn bör även tagas till jaktmarkernas storlek och beskaffenhet. I fråga om vapen

med större skottvidd, t.ex. älgstudsare, bör sålunda som regel krävas större jaktmarker

än beträffande t.ex. ett hagelgevär. Generella krav på innehav av viss minimiareal

böra dock icke uppställas.---

Tillståndsgivningen beträffande salongsgevär bör vara mycket restriktiv. Tillstånd

att förvärva sådant vapen för jakt bör som regel lämnas endast då sökanden visar sig

ha behov av vapnet för att döda smärre skadedjur---. Då salongsgevär ofta an
vändas

för olaga jakt, bör en särskilt noggrann prövning ske beträffande såväl sökan
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 10 år 1968

3

dens personliga kvalifikationer som hans behov av vapnet. I sistnämnda hänseende

bör sålunda fordras, att sökanden styrker, antingen att han har jakträtt å mark, som

är lämplig för jakt med kulgevär och där smärre skadedjur förekomma i sådan utsträckning

som är till men för viltvården, eller att han innehar anläggning av förut

berört slag, där skottlossning kan ske utan fara för närboende. Tillstånd att förvärva

salongsgevär av automat- eller pumptyp bör endast undantagsvis meddelas. Om

licens för salongsgevär icke gäller vapen av automat- eller pumptyp, bör detta anges

i licensen.

Tillstånd att inneha kolsyrevapen för jakt bör lämnas endast i undantagsfall, då

sökanden styrker sig ha ett verkligt behov av sådant vapen för att inom gård eller

trädgård döda smärre skadedjur tillhörande någon av de arter som angivas i 4 §

jaktstadgan.

Vid tvekan om någon vapentyps lämplighet för jakt eller uppgivna markers lämplighet

för det slag av jakt ansökningen avser eller rörande andra jaktliga spörsmål

bör polismyndigheten samråda med vederbörande jaktvårdskonsulent eller jaktvårdssammanslutning

i orten.

14 § vapenförordningen upptar bestämmelser om återkallelse av tillstånd att

inneha skjutvapen. Förbud mot fortsatt innehav skall meddelas om innehavaren

ådagalagt sådana egenskaper att han icke vidare bör betros med att inneha skjutvapen,

eller på grund av sjukdom, alkoholmissbruk eller dylikt är olämplig att inneha

sådant vapen. Förbud kan också meddelas om eljest skälig anledning förekommer

därtill.

Pågående utredning

Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 oktober 1967 har chefen för jordbruksdepartementet

tillkallat sakkunniga för utredning av vissa jaktfrågor. De sakkunniga

avser, enligt vad som upplysts för utskottet, att behandla de problem som

aktualiseras genom förevarande motioner.

Utskottet

I detta utlåtande behandlar utskottet motioner om införande av obligatoriskt

prov för den som söker vapenlicens. Motionärerna erinrar om att de som beviljas

licens på vapen för jakt efter älg i regel måste ha avlagt godkänt prov för erhållande

av Svenska jägareförbundets älgskyttemärke och föreslår en liknande ordning för

dem som söker tillstånd till innehav av andra typer av jaktvapen. Detta motiveras

av ett önskemål att höja jägarnas skjutskicklighet, vilket enligt motionärerna framstår

som särskilt viktigt med hänsyn till att jakten börjar bli en alltmer utbredd

fritidssysselsättning.

Utskottet anser det självfallet vara mycket angeläget att den ordning som skall

tillämpas vid beviljande av vapenlicenser väl fyller sitt ändamål att i görligaste mån

förhindra att vapen innehas av olämpliga personer och vill inte utesluta att den av

motionärerna föreslagna prövningen av skjutskickligheten, om den visar sig praktiskt

genomförbar i större utsträckning, kan vara ägnad att bidra till skapandet av

en kår av skickliga jägare. Utskottet är emellertid icke berett att f. n. taga ställning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottet utlåtande nr 10 år 1968

till om en ändring av gällande ordning bör göras. Erforderligt underlag för bedömande

av spörsmålet torde erhållas dä de nyligen tillkallade sakkunniga för utredning

av vissa jaktfrågor, vilka avser att behandla de problem som aktualiseras genom

förevarande motioner, har slutfört sitt uppdrag. I avbidan härpå och Kungl. Maj :ts

ställningstagande till de sakkunnigas förslag är något initiativ av riksdagen icke erforderligt.

Utskottet hemställer,

att förevarande motioner, 1:133 och 11:177, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 februari 1968

På första lagutskottets vägnar:

INGRID GÄRDE WIDEMAR

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Erik Svedberg (s), fröken Mattson (s), herrar

Hjorth (s), Arvidson (h), Ernulf (fp), Svanström (ep), fru Lindström (s) och

herrSchött (h)

från andra kammaren: fru Gärde Widemar (fp), fru Johansson (s), herrar

Ekström i Björkvik (s), Svensson i Vä (ep), fröken Bergegren (s)*, herrar Gustafsson

i Borås (fp), Oskarson (h) och Hansson i Piteå (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Victor Pettersons Bokindustri AB, Stockholm 1968

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.