Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om viss begränsning av rätten att göra bandupptagning m. m.

1968-02-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1968:12, Utlåtande i anledning av motion om viss begränsning av rätten att göra bandupptagning m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 12 år 1968

1

Nr 12

Utlåtande i anledning av motion om viss begränsning av rätten

att göra bandupptagning m. m.

I motionen II: 861 av herr Rubin yrkas att riksdagen ville i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa att förslag till lagregler utarbetas om hur rätten

att fritt göra bandupptagningar, fotografera och filma bör avgränsas i förhållande

till det skydd den enskilde behöver åtnjuta för sitt privatliv enligt

bl. a. art. 8 i Europarådets konvention angående de mänskliga rättigheterna.

Beträffande motiveringen till detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen.

Integritetsskyddskommittén

Under år 1966 har den s. k. integritetsskyddskommittén tillsatts för att

utreda frågor om förstärkt integritetsskydd på personrättens område. Direktiven

för kommittén innehåller bl. a. följande (anförande av statsrådet

Kling till statsrådsprotokollet den 13 maj 1966).

Som ett resultat av den tekniska utvecklingen har under senare år kommit

fram en mångfald nya apparater för ljudöverföring, ljudupptagning

och fotografering. Det har bl. a. blivit möjligt att tillverka mikrofoner,

radiosändare, bandspelare och kameror i sådant format att de lätt kan döljas

i kläder, tändsticksaskar, pennor eller andra bruksföremål. Vissa apparattyper

kan utan svårighet anbringas på väggar och möbler på ett sådant

sätt att de lätt undgår upptäckt. Också smygfotografering på stora avstånd

är möjlig.

Med hjälp av dold apparatur kan man på stora avstånd avlyssna ett samtal

i ett slutet rum. Samtalet kan registreras på band och vad som i övrigt tilldrar

sig i rummet kan — utan att någon av de närvarande märker det —

uppfångas av en kamera.

Möjligheterna att i hemlighet skaffa sig underrättelser av olika slag har

alltså kraftigt ökat. Denna tekniska utveckling har på flera håll i världen

väckt farhågor för missbruk. Även i vårt land har pekats på riskerna för att

övervakningsapparater i mikroformat kan komma att finna vägen bl. a.

till mindre nogräknade personer som vill använda dem för att utspionera

andras privatliv eller för att sätta sig i besittning av affärs- eller yrkeshemligheter.

Mikrofoner, radiosändare, bandspelare och kameror i mikroformat

kan framställas till jämförelsevis låg kostnad och marknadspriserna behöver

inte bli så höga att de avskräcker någon från att köpa.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 1 avd. Nr 12

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr 12 år 1968

Sammanfattningsvis kan om gällande lagstiftning sägas att det visserligen

finns bestämmelser som kan användas för att bekämpa åtskilliga former

av kränkningar av privatlivet men att rättssystemet f. n. inte erbjuder

ett effektivt skydd mot de ökade risker för integritetskränkningar som

den moderna transistor- och fototekniken medför. I och för sig kan, för att

ta ett exempel, den förut omnämnda radiolagen användas för att begränsa

spridningen av en del av den farligaste tekniska apparaturen, men åtskilliga

av de apparater som det här är fråga om förutsätter inte överföring

av ljud eller bild genom radiovågor och träffas därför inte av denna lag.

En installation i hemlighet i en privatbostad eller ett arbetsrum av avlyssningsapparatur

kan förutsätta att ett hemfridsbrott begås men installationen

kan mycket väl tänkas äga rum under sådana förhållanden att installatören

inte kan dömas till straff i händelse av upptäckt. Privata skriftliga

meddelanden skyddas i betydande utsträckning av bestämmelserna om brytande

av post- eller telehemlighet och om intrång i förvar men för muntliga

meddelanden är rättsskyddet väsentligt sämre. Svagt utbyggt är vidare

skyddet mot smygfotografering — t. ex. med hjälp av kamera med teleobjektiv

— och publicering utan lov av bilder ur enskilda personers privatliv.

Det är alltså uppenbart att det behövs ytterligare lagstiftningsåtgärder

i förebyggande syfte, och jag förordar att särskilda sakkunniga nu tillkallas

för att göra en allsidig översyn av de olika rättsregler som är aktuella

i detta sammanhang.

Man kan tänka sig att med lagstiftningens hjälp förstärka skyddet för

privatlivet på flera olika sätt. Ett förbättrat skydd för privatlivet kan åstadkommas

genom en ändrad utformning av bestämmelserna om straff för

hemfridsbrott och annat intrång i enskildas privata angelägenheter. I viss

utsträckning kan man vidare kriminalisera offentliggörande utan lov och

annat obehörigt utnyttjande av vissa slag av informationer beträffande enskilda

personer. Tillverkningen och handeln med tekniska apparater som

lätt kan missbrukas kan dessutom regleras. Man kan också utöver vad som

redan gäller belägga innehavet av sådana apparater med licenstvång. Metoderna

utesluter inte varandra. Det är tvärtom sannolikt att den bästa

effekten uppnås om två eller flera av dem kombineras.

De sakkunniga bör vara oförhindrade att ta upp även andra frågor om

en förstärkning av integritetsskyddet på personrättens område än dem jag

här uppehållit mig vid, särskilt i den mån frågorna har samband med den

utveckling på teknikens område som föranlett utredningsuppdraget.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Det är angeläget att en ny lagstiftning

kan träda i kraft så snart att man kan förebygga en spridning i

stor skala bland allmänheten av tekniska apparater som lätt skulle kunna

missbrukas till intrång i hemmen och på arbetsplatserna.

Utskottet

I motionen föreslås riksdagen hemställa hos Kungl. Maj :t om förslag

till lagregler om eu avgränsning mellan å ena sidan rätten att fritt göra

bandupptagningar, fotografera och filma och å andra sidan det skydd den

enskilde bör åtnjuta för sitt privatliv.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 12 år 1968

3

Som framgår av redogörelsen ovan ligger motionens ämne helt inom

direktiven för den i maj 1966 tillsatta integritetsskyddskommittén. Ifrågavarande

lagstiftningsspörsmål har sålunda redan uppmärksammats av

Kungl. Maj :t. Utskottet får med hänsyn härtill hemställa,

att förevarande motion, 11:861, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 februari 1968

På första lagutskottets vägnar:

INGRID GÄRDE WIDEMAR

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Erik Svedberg (s), fröken Mattson (s)*,

herrar Hjorth (s), Arvidson (h), Ernulf (fp), Svanström (ep), fru Lindström

(s) och herr Schött (h)*;

från andra kammaren: fru Gärde Widemar (fp), fru Johansson (s),

herrar Ekström i Björkvik (s), Svensson i Vä (ep), fröken Bergegren (s)*,

herrar Gustafsson i Borås (fp), Oskarson (h) och Hansson i Piteå (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.