Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om domstolsmässig prövning av rättsfrågor i förvaltningen.

1968-03-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1968:20, Utlåtande i anledning av motion om domstolsmässig prövning av rättsfrågor i förvaltningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 20 år 1968

1

Nr 20

Utlåtande i anledning av motion om domstolsmässig prövning av

rättsfrågor i förvaltningen.

I motionen 11:853 av herr Gustafsson i Borås hemställes att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t ville anhålla om en förutsättningslös utredning

av spörsmålet hur domstolsmässig prövning av rättsfrågor i förvaltningen

skall kunna åstadkommas.

Beträffande skälen för hemställan får utskottet hänvisa till motionen.

Gällande ordning

Principiellt gäller att varje avgörande av statlig förvaltningsmyndighet

under Kungl. Maj:t kan överklagas vare sig uttryckligt stadgande av sådan

innebörd finnes eller icke. Grundsatsen är underkastad åtskilliga inskränkningar.

Vid anförande av besvär fullföljes talan alltid hos förvaltningsorgan.

Rättelse företages sålunda inom förvaltningen. Besvärsmyndigheterna

kan emellertid vara utformade på olika sätt. Vanligen är de verksamma

i samma former som förvaltningsmyndigheterna i allmänhet, men de

kan också arbeta i domstolsliknande former. I senare fallet brukar besvärsmyndigheterna

ofta benämnas förvaltningsdomstolar. Till denna grupp

räknas bl. a. regeringsrätten, kammarrätten, försäkringsdomstolen och av

mera tillfälliga organ statens hyresråd. För varje ärende är anvisad en bestämd

instansordning, och den klagande har icke något val mellan olika

slag av besvärsprövande myndigheter. Många ärenden kan därför aldrig

komma under bedömande av förvaltningsdomstol; andra kan åtminstone i

en instans — regelmässigt den sista — stundom i två, prövas av förvaltningsdomstol.

Vanligen har förvaltningsdomstolsvägen anvisats sådana mål,

som innefattar prövning av rättsfrågor, medan övriga mål förbehållits de

vanliga förvaltningsmyndigheterna. Eftersom talan, om annat inte stadgats,

i sista hand fullföljes hos Kungl. Maj :t, blir av särskild betydelse den uppdelning

som där sker mellan mål, som skall avgöras i regeringsrätten, och

övriga, som slutligen prövas i vanlig administrativ ordning av Kungl. Maj :t

i statsrådet. Besvärsprövningen är densamma, oavsett om avgörandet tillkommer

förvaltningsdomstol eller annan förvaltningsmyndighet, och avser

såväl det överklagade beslutets laglighet som dess ändamålsenlighet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 1 avd. Nr 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr 20 år 1968

Beträffande beslut av kommunal myndighet gäller olika regler. Vissa beslut

— huvudsakligen utanför den egentliga kommunala självstyrelsens sfär

— kan överklagas genom besvär på samma sätt som statliga myndigheters

beslut. I övrigt föres emellertid talan genom s. k. kommunalbesvär, innebärande

att endast beslutets laglighet kan bli föremål för prövning, i sista

instans av förvaltningsdomstol (regeringsrätten).

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om domstolsmässig prövning av rättsfrågor i förvaltningen har

behandlats av riksdagen vid åtskilliga tillfällen. En närmare redogörelse

härför återfinnes i utskottets utlåtande 1LU 1965:13. Här må endast anmärkas

några ställningstaganden i av riksdagen godkända utskottsutlåtanden

de senaste åren. I K1LU 1954: 3 avvisades tanken på generella regler om

domstolsmässig kontroll i fråga om förvaltningsavgörandenas laglighet. Enligt

K1LU 1958: 1 borde några mera genomgripande principiella förändringar

i rättsskydds systemet icke övervägas, med mindre det visade sig omöjligt att

inom ramen för det nuvarande systemet åstadkomma eftersträvade förbättringar.

I utlåtande till 1965 års riksdag (1LU 13) uttalade utskottet bl. a.

följ ande.

Under en följd av år har det administrativa rättsskyddet varit föremål

för debatt. Därvid har särskilt uppmärksammats frågan i vilken utsträckning

beslut i förvaltningsärenden bör kunna bli föremål för domstolsmässig

prövning. Å ena sidan har hävdats att det borde finnas generell möjlighet

att få förvaltningsbeslut prövade under domstolsmässiga former. I allmänhet

har förespråkarna härför också ansett att prövning i denna ordning

borde begränsas till beslutens rättsenlighet, medan lämplighetsfrågor

skulle avgöras av de förvaltande myndigheterna. Å andra sidan har framhållits

att en så långt gående förändring av rådande ordning icke är påkallad.

Från detta håll har uttalats att i den mån reformer erfordras de

bör ske inom ramen för den nuvarande ordningen och allenast avse en utvidgning

av kretsen av ärenden, beträffande vilka möjlighet till överprövning

under domstolsmässiga former bör föreligga.

Riksdagen har då förevarande frågor vid flerfaldiga tillfällen varit före

intagit den sist angivna ståndpunkten. Därvid har särskilt framhållits att

det torde vara förenat med stora svårigheter att på ett ändamålsenligt

sätt göra en uppdelning mellan rättsfrågor å ena sidan och lämplighetsfrågor

å andra sidan. Vidare har andragits, att en ordning enligt vilken

rättsfrågorna skulle kunna bli föremål för särskild prövning är förbunden

med den olägenheten att i vissa fall en dubbel prövning av samma ärende

skulle bli erforderlig. Direktiven för förvaltningsdomstolskommittén, som

har att utreda frågan om den administrativa rättsskipningens område och

organisation, har, såvitt nu är i fråga, utformats i enlighet med riksdagens

ställningstagande.

Utskottet uttalade vidare att skäl inte syntes föreligga att frångå det tidigare

ställningstagandet att önskvärda förbättringar beträffande det ad
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 20 år 1968

3

ministrativa rättsskyddet borde åvägabringas inom ramen för nuvarande

system med en av förvaltningsdomstolar utövad, i princip allsidig kontroll

av vissa slag av administrativa avgöranden.

Pågående lagstiftningsarbete

Inom Kungl. Maj :ts kansli bedrives f. n. ett omfattande arbete på förvaltningsrättens

område. Till grund för arbetet ligger utredningsbetänkanden

som avgivits de senaste åren. Rörande dessa betänkanden torde här få upplysas

följande.

Besvärssakkunniga har i sitt slutbetänkande (SOU 1964: 27) framlagt ett

förslag till lag om förvaltningsförfarande. Med tanke på rättssäkerheten

har de sakkunniga sett det som en central uppgift att utforma reglerna i

lagen så att de ger verklig trygghet för att de avgöranden, som träffas i förvaltningen,

blir materiellt riktiga. Stor vikt har även fästs vid tillgodoseendet

av förekommande rättelsebehov. För de sakkunniga har det framstått

såsom en huvuduppgift att likformighet skapas i handläggningshänseende

så långt sig göra låter.

Förvaltningsdomstolskommittén (SOU 1966: 70) har utrett den administrativa

rättskipningens organisation m. m. och har framlagt förslag rörande

regeringsrätts- och kammarrättsorganisationen och dessa domstolars

arbetsuppgifter. Enligt förslaget skall i regeringsrätten liksom i högsta

domstolen i allmänhet prövningstillstånd krävas för att anförda besvär skall

prövas närmare. Denna ordning förutsätter emellertid enligt kommittén att

ifrågavarande mål redan i lägre instans blivit prövade av en väl kvalificerad

förvaltningsdomstol. Kommittén föreslår därför att inte endast som nu

skattemål utan de allra flesta målgrupperna inom regeringsrättens kompetensområde

redan på mellanplanet prövas av en domstolsinstans. Denna

rättskipning bör enligt kommittén anförtros åt en utbyggd kammarrättsorganisation.

Kommittén har även företagit en översyn av kompetensfördelningen

mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och förvaltningsdomstolarna. Resultatet

av övervägandena i denna del kan karakteriseras så att gällande

kompetensfördelning på åtskilliga punkter justeras men dock ej på avgörande

sätt förändras.

Länsförvaltningsutredningen (SOU 1967: 20 och 21), som haft att utreda

frågan om länsförvaltningens organisation, föreslår bl. a. att inom länsstyrelsen

rätts- och förvaltningsärenden skall sammanföras till en särskild

avdelning, rättsavdelningen, vars chef (rättschefen) skall ha hög juridisk

kompetens. På avdelningen bör enligt utredningen ankomma huvuddelen

av länsstyrelsens förvaltningsrättskipning. Det framhålles såsom ett starkt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande nr 20 år 1968

rättssäkerhetsintresse att denna i möjlig mån utövas i domstolsliknande

former. Nämnd skall enligt förslaget deltaga i vissa avgöranden.

Enligt Landskontorsutredningen (SOU 1967:22) bör ärenden rörande

taxering, uppbörd och folkbokföring utbrytas från länsstyrelserna. På det

regionala planet föreslås inrättande av skatteverk för administrativa och

fiskaliska uppgifter och länsskatterätter för att döma i skattemål. Länsskatterätterna

skall ersätta de nuvarande prövningsnämnderna och handlägga

inte bara taxeringsmål utan även uppbördsmål, folkbokföringsmål,

vitesmål m. m. Enligt förslaget skall länsskatterätterna i alla avseenden

ha samma ställning som andra domstolar. Nämnd skall deltaga i handläggningen

av vissa ärenden.

Slutligen bör nämnas att förslag till regler för processen vid skatterätterna

har utarbetats inom finansdepartementet och publicerats i ett betänkande,

Lag om skatterätt (SOU 1967: 24).

Utskottet

I förevarande motion begäres en förutsättningslös utredning av hur domstolsmässig

prövning av rättsfrågor i förvaltningen skall kunna åstadkommas.

Som framgår av redogörelsen ovan bedrives f. n. inom Kungl. Maj :ts

kansli på grundval av ett flertal utredningsbetänkanden en omfattande översyn

av förvaltningsmyndigheternas organisation och handläggningsformer.

I avvaktan på Kungl. Maj :ts ställningstagande i dessa ämnen anser utskottet

att bedömningen av frågan om tillsättande av en sådan utredning som

begäres i motionen bör anstå.

Utskottet hemställer,

att förevarande motion, II: 853, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 mars 1968

På första lagutskottets vägnar:

INGRID GÄRDE WIDEMAR

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Erik Svedberg (s), Hjorth (s), Arvidson

(h)*, Ernulf (fp), Svanström (ep), fru Lindström (s)*, herr Schött

(h) och fru Lilly Ohlsson (s);

från andra kammaren: fru Gärde Widemar (fp), fru Johansson (s),

herr Svensson i Vä (ep)*, fru Kristensson (h)*, fröken Bergegren (s)*,

herrar Jönsson i Malmö (s), Björk (s) och Sjöholm (fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 68003 0

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.