Utlåtande i anledning av motion om domstolsmässig prövning av rättsfrågor i förvaltningen.
1968-03-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1968:20, Utlåtande i anledning av motion om domstolsmässig prövning av rättsfrågor i förvaltningen.
Dokumentets text
Första lagutskottets utlåtande nr 20 år 1968
1
Nr 20
Utlåtande i anledning av motion om domstolsmässig prövning av
rättsfrågor i förvaltningen.
I motionen 11:853 av herr Gustafsson i Borås hemställes att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t ville anhålla om en förutsättningslös utredning
av spörsmålet hur domstolsmässig prövning av rättsfrågor i förvaltningen
skall kunna åstadkommas.
Beträffande skälen för hemställan får utskottet hänvisa till motionen.
Gällande ordning
Principiellt gäller att varje avgörande av statlig förvaltningsmyndighet
under Kungl. Maj:t kan överklagas vare sig uttryckligt stadgande av sådan
innebörd finnes eller icke. Grundsatsen är underkastad åtskilliga inskränkningar.
Vid anförande av besvär fullföljes talan alltid hos förvaltningsorgan.
Rättelse företages sålunda inom förvaltningen. Besvärsmyndigheterna
kan emellertid vara utformade på olika sätt. Vanligen är de verksamma
i samma former som förvaltningsmyndigheterna i allmänhet, men de
kan också arbeta i domstolsliknande former. I senare fallet brukar besvärsmyndigheterna
ofta benämnas förvaltningsdomstolar. Till denna grupp
räknas bl. a. regeringsrätten, kammarrätten, försäkringsdomstolen och av
mera tillfälliga organ statens hyresråd. För varje ärende är anvisad en bestämd
instansordning, och den klagande har icke något val mellan olika
slag av besvärsprövande myndigheter. Många ärenden kan därför aldrig
komma under bedömande av förvaltningsdomstol; andra kan åtminstone i
en instans — regelmässigt den sista — stundom i två, prövas av förvaltningsdomstol.
Vanligen har förvaltningsdomstolsvägen anvisats sådana mål,
som innefattar prövning av rättsfrågor, medan övriga mål förbehållits de
vanliga förvaltningsmyndigheterna. Eftersom talan, om annat inte stadgats,
i sista hand fullföljes hos Kungl. Maj :t, blir av särskild betydelse den uppdelning
som där sker mellan mål, som skall avgöras i regeringsrätten, och
övriga, som slutligen prövas i vanlig administrativ ordning av Kungl. Maj :t
i statsrådet. Besvärsprövningen är densamma, oavsett om avgörandet tillkommer
förvaltningsdomstol eller annan förvaltningsmyndighet, och avser
såväl det överklagade beslutets laglighet som dess ändamålsenlighet.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 1 avd. Nr 20
2
Första lagutskottets utlåtande nr 20 år 1968
Beträffande beslut av kommunal myndighet gäller olika regler. Vissa beslut
— huvudsakligen utanför den egentliga kommunala självstyrelsens sfär
— kan överklagas genom besvär på samma sätt som statliga myndigheters
beslut. I övrigt föres emellertid talan genom s. k. kommunalbesvär, innebärande
att endast beslutets laglighet kan bli föremål för prövning, i sista
instans av förvaltningsdomstol (regeringsrätten).
Tidigare riksdagsbehandling
Frågan om domstolsmässig prövning av rättsfrågor i förvaltningen har
behandlats av riksdagen vid åtskilliga tillfällen. En närmare redogörelse
härför återfinnes i utskottets utlåtande 1LU 1965:13. Här må endast anmärkas
några ställningstaganden i av riksdagen godkända utskottsutlåtanden
de senaste åren. I K1LU 1954: 3 avvisades tanken på generella regler om
domstolsmässig kontroll i fråga om förvaltningsavgörandenas laglighet. Enligt
K1LU 1958: 1 borde några mera genomgripande principiella förändringar
i rättsskydds systemet icke övervägas, med mindre det visade sig omöjligt att
inom ramen för det nuvarande systemet åstadkomma eftersträvade förbättringar.
I utlåtande till 1965 års riksdag (1LU 13) uttalade utskottet bl. a.
följ ande.
Under en följd av år har det administrativa rättsskyddet varit föremål
för debatt. Därvid har särskilt uppmärksammats frågan i vilken utsträckning
beslut i förvaltningsärenden bör kunna bli föremål för domstolsmässig
prövning. Å ena sidan har hävdats att det borde finnas generell möjlighet
att få förvaltningsbeslut prövade under domstolsmässiga former. I allmänhet
har förespråkarna härför också ansett att prövning i denna ordning
borde begränsas till beslutens rättsenlighet, medan lämplighetsfrågor
skulle avgöras av de förvaltande myndigheterna. Å andra sidan har framhållits
att en så långt gående förändring av rådande ordning icke är påkallad.
Från detta håll har uttalats att i den mån reformer erfordras de
bör ske inom ramen för den nuvarande ordningen och allenast avse en utvidgning
av kretsen av ärenden, beträffande vilka möjlighet till överprövning
under domstolsmässiga former bör föreligga.
Riksdagen har då förevarande frågor vid flerfaldiga tillfällen varit före
intagit den sist angivna ståndpunkten. Därvid har särskilt framhållits att
det torde vara förenat med stora svårigheter att på ett ändamålsenligt
sätt göra en uppdelning mellan rättsfrågor å ena sidan och lämplighetsfrågor
å andra sidan. Vidare har andragits, att en ordning enligt vilken
rättsfrågorna skulle kunna bli föremål för särskild prövning är förbunden
med den olägenheten att i vissa fall en dubbel prövning av samma ärende
skulle bli erforderlig. Direktiven för förvaltningsdomstolskommittén, som
har att utreda frågan om den administrativa rättsskipningens område och
organisation, har, såvitt nu är i fråga, utformats i enlighet med riksdagens
ställningstagande.
Utskottet uttalade vidare att skäl inte syntes föreligga att frångå det tidigare
ställningstagandet att önskvärda förbättringar beträffande det ad
-
Första lagutskottets utlåtande nr 20 år 1968
3
ministrativa rättsskyddet borde åvägabringas inom ramen för nuvarande
system med en av förvaltningsdomstolar utövad, i princip allsidig kontroll
av vissa slag av administrativa avgöranden.
Pågående lagstiftningsarbete
Inom Kungl. Maj :ts kansli bedrives f. n. ett omfattande arbete på förvaltningsrättens
område. Till grund för arbetet ligger utredningsbetänkanden
som avgivits de senaste åren. Rörande dessa betänkanden torde här få upplysas
följande.
Besvärssakkunniga har i sitt slutbetänkande (SOU 1964: 27) framlagt ett
förslag till lag om förvaltningsförfarande. Med tanke på rättssäkerheten
har de sakkunniga sett det som en central uppgift att utforma reglerna i
lagen så att de ger verklig trygghet för att de avgöranden, som träffas i förvaltningen,
blir materiellt riktiga. Stor vikt har även fästs vid tillgodoseendet
av förekommande rättelsebehov. För de sakkunniga har det framstått
såsom en huvuduppgift att likformighet skapas i handläggningshänseende
så långt sig göra låter.
Förvaltningsdomstolskommittén (SOU 1966: 70) har utrett den administrativa
rättskipningens organisation m. m. och har framlagt förslag rörande
regeringsrätts- och kammarrättsorganisationen och dessa domstolars
arbetsuppgifter. Enligt förslaget skall i regeringsrätten liksom i högsta
domstolen i allmänhet prövningstillstånd krävas för att anförda besvär skall
prövas närmare. Denna ordning förutsätter emellertid enligt kommittén att
ifrågavarande mål redan i lägre instans blivit prövade av en väl kvalificerad
förvaltningsdomstol. Kommittén föreslår därför att inte endast som nu
skattemål utan de allra flesta målgrupperna inom regeringsrättens kompetensområde
redan på mellanplanet prövas av en domstolsinstans. Denna
rättskipning bör enligt kommittén anförtros åt en utbyggd kammarrättsorganisation.
Kommittén har även företagit en översyn av kompetensfördelningen
mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och förvaltningsdomstolarna. Resultatet
av övervägandena i denna del kan karakteriseras så att gällande
kompetensfördelning på åtskilliga punkter justeras men dock ej på avgörande
sätt förändras.
Länsförvaltningsutredningen (SOU 1967: 20 och 21), som haft att utreda
frågan om länsförvaltningens organisation, föreslår bl. a. att inom länsstyrelsen
rätts- och förvaltningsärenden skall sammanföras till en särskild
avdelning, rättsavdelningen, vars chef (rättschefen) skall ha hög juridisk
kompetens. På avdelningen bör enligt utredningen ankomma huvuddelen
av länsstyrelsens förvaltningsrättskipning. Det framhålles såsom ett starkt
4
Första lagutskottets utlåtande nr 20 år 1968
rättssäkerhetsintresse att denna i möjlig mån utövas i domstolsliknande
former. Nämnd skall enligt förslaget deltaga i vissa avgöranden.
Enligt Landskontorsutredningen (SOU 1967:22) bör ärenden rörande
taxering, uppbörd och folkbokföring utbrytas från länsstyrelserna. På det
regionala planet föreslås inrättande av skatteverk för administrativa och
fiskaliska uppgifter och länsskatterätter för att döma i skattemål. Länsskatterätterna
skall ersätta de nuvarande prövningsnämnderna och handlägga
inte bara taxeringsmål utan även uppbördsmål, folkbokföringsmål,
vitesmål m. m. Enligt förslaget skall länsskatterätterna i alla avseenden
ha samma ställning som andra domstolar. Nämnd skall deltaga i handläggningen
av vissa ärenden.
Slutligen bör nämnas att förslag till regler för processen vid skatterätterna
har utarbetats inom finansdepartementet och publicerats i ett betänkande,
Lag om skatterätt (SOU 1967: 24).
Utskottet
I förevarande motion begäres en förutsättningslös utredning av hur domstolsmässig
prövning av rättsfrågor i förvaltningen skall kunna åstadkommas.
Som framgår av redogörelsen ovan bedrives f. n. inom Kungl. Maj :ts
kansli på grundval av ett flertal utredningsbetänkanden en omfattande översyn
av förvaltningsmyndigheternas organisation och handläggningsformer.
I avvaktan på Kungl. Maj :ts ställningstagande i dessa ämnen anser utskottet
att bedömningen av frågan om tillsättande av en sådan utredning som
begäres i motionen bör anstå.
Utskottet hemställer,
att förevarande motion, II: 853, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 26 mars 1968
På första lagutskottets vägnar:
INGRID GÄRDE WIDEMAR
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Erik Svedberg (s), Hjorth (s), Arvidson
(h)*, Ernulf (fp), Svanström (ep), fru Lindström (s)*, herr Schött
(h) och fru Lilly Ohlsson (s);
från andra kammaren: fru Gärde Widemar (fp), fru Johansson (s),
herr Svensson i Vä (ep)*, fru Kristensson (h)*, fröken Bergegren (s)*,
herrar Jönsson i Malmö (s), Björk (s) och Sjöholm (fp).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 68003 0
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.