Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i militära rättegångslagen den 30 juni 1948

1968-05-07 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1968:32, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i militära rättegångslagen den 30 juni 1948

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 32 år 1968

1

Nr 32

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om ändring i militära rättegångslagen den 30

juni 1948 (nr 472).

Genom en den 5 april 1968 dagtecknad proposition, nr 120, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att

antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i militära rättegångslagen

den 30 juni 1948 (nr 472).

Propositionens innehåll

I propositionen föreslås att beslutanderätten i ärenden om tillsättande

av auditör i krigsmaktens krigsorganisation flyttas från Kungl. Maj :t till

överbefälhavaren. Vidare föreslås vissa ändringar i bestämmelserna om

vilka militära befattningshavare som har bestraffningsrätt i disciplinmål

och som har tillrättavisningsrätt. Ändringarna föreslås träda i kraft den

1 juli 1968.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 sand. 1 avd. Nr 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr 32 år 1968

Lagförslaget

Förslaget har följande lydelse.

Lag

om ändring i militära rättegångslagen den 30 juni 1948 (nr 472)

Härigenom förordnas, att 12, 13, 17, 19 och 66 §§ militära rättegångslagen

den 30 juni 19481 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

12

Bestraffningsrätt i disciplinmål

tillkommer nedannämnda befattningshavare,

envar över den personal

som står under hans befäl, nämligen
1.

cheferna för försvarsstaben, armén,

marinen och flygvapnet;

2. militärbefälhavare och annan

omedelbart under chefen för armén

lydande chef, försvarsområdesbefälhavare

samt chef för regemente eller

därmed likställt förband vid armén

av lägst regementsofficers grad eller

tjänsteklass;

3. marindistriktschef, chef för örlogsstation

eller örlogsvarv, inspektören

för kustartilleriet, chef föir

kustartilleriförsvar och chef för regemente

eller därmed likställt förband

vid kustartilleriet av lägst regementsofficers

grad eller tjänsteklass;
-

(Föreslagen lydelse)

§•

Bestraffningsrätt i disciplinmål

tillkommer nedannämnda befattningshavare,

envar över den personal

som står under hans befäl, nämligen

1. chefen för försvarsstaben, militärbefälhavare

och chef för militärområdesstab

samt chefen för Gotlands

militär kommando;

2. chefen för armén, chefen för

arméstaben, rikshemvårnschefen och

försvarsområdesbef älhavare;

3. chefen för marinen, chefen för

marinstaben, chefen för kustflottan,

chef för örlogsbas, chef för kustartilleriförsvar

och chefen för sjövärnskåren;
-

1 Senaste lydelse av 66 § se 1966:417.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första lagutskottets utlåtande nr 32 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4. chef för flygeskader, flygflottilj 4. chefen för flygvapnet, chefen

eller därmed likställt förband vid för flygstaben och chefen för första

flygvapnet av lägst regementsofficers flygeskadern; samt

grad eller t jänsteklass, så ock chef

för flygbasområde; samt

5. den som — —-----• —- — nämnda befattningshavare.

13 §.

Befogenhet som i 12 § sägs tillkommer

ock, även om det ej följer redan

av nämnda paragraf, följande befattningshavare

där de äro av lägst regementsofficers

grad eller tjänsteklass,

nämligen

1. kommendant, platsbefälhavare

och chef för skola, kommendering,

verk eller inrättning som ej tillhör

visst förband inom krigsmakten;

2. chef för detaclierad avdelning

eller för sådan avdelning av förband

som är varaktigt förlagd å annan ort

än förbandet;

3. chef för fartygsförband eller

fartyg;

4. sektionschef och därmed likställd

chef vid kustartilleriförsvar;

samt

Har befattningshavare-------

Befogenhet som i 12 § sägs tillkommer

ock, även om det ej följer

redan av nämnda paragraf, följande

befattningshavare där de äro av lägst

regementsofficers grad eller tjänsteklass,

nämligen

1. garnisonschef, cheferna för

krigsmaktens centrala förvaltningsmyndigheter,

gemensamma institutioner

och gemensamma utbildningsanstalter,

chef för tyg-, tygverkstadseller

intendentur förvaltning inom

militärområde och militärkommando

samt chef för anstalt som lyder

under central förvaltningsmyndighet;
2.

personalkårchef och chef för

förband enligt krigsmaktens indelning

i fred;

3. chef för lufiförsvarssektor, chef

för marint bevakningsområde samt

chef för fartygsförband, fartyg eller

örlogsdepå;

4. chef för kommendering som ej

tillhör visst förband inom krigsmakten

och chef för avdelning av förband

som är varaktigt förlagd på

annan ort än förbandet; samt

A id krigsmakten.

-----kunna ske.

Befogenhet som avses i andra stycket

tillkommer överbefälhavaren i

fråga om befattningshavare över vil
-

1*—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 1 avd. Nr 32

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande nr 32 år 1968

(Nuvarande lydelse)

17

Under beredskapstillstånd och då

riket är i krig äger Konungen, i den

mån förhållandena därtill föranleda,

förordna att befattningshavare som

har lägst underofficers grad eller

tjänsteklass skall äga bestraffningsrätt

i disciplinmål över underlydande

personal, ändå att sådan rätt icke

eljest tillkommer honom.

19

Auditör förordnas av Konungen.

Där så anses erforderligt förordnar

Konungen vice auditör att vid

förhinder för auditören träda i hans

ställe. Konungen meddelar ock närmare

bestämmelser om beviljande av

ledighet och förordnande av vikarie

för auditör.

Auditör må endast den vara som

uppfyller villkoren för utövande av

domarämbete. Innan auditör inträder

i tjänstgöring skall han hava avlagt

domared.

Vad i rättegångsbalken är stadgat

om jäv mot domare skall i tillämpliga

delar gälla i fråga om auditör.

(Föreslagen lydelse)

ken försvarsgrenschef icke har bef

ålsrätt.

§•

Konungen äger, i den mån förhållandena

därtill föranleda, förordna

att befattningshavare som har lägst

underofficers grad eller tjänsteklass

skall under beredskapstillstånd och

då riket är i krig äga bestraffningsrätt

i disciplinmål över underlydande

personal, ändå att sådan rätt icke

eljest tillkommer honom.

§•

Auditör med tjänstgöring i krigsmaktens

fredsorganisation eller vid

svensk beredskapsstyrka för FNtjänst

förordnas av Konungen. Annan

auditör förordnas av överbefälhavaren.

I motsvarande ordning förordnas,

där så anses erforderligt, vice

auditör att vid förhinder för auditören

träda i hans ställe.

Endast den som uppfyller villkoren

för utövande av domarämbete

och har avlagt domared får tjänstgöra

som auditör.

Rättegångsbalkens regler om jäv

mot domare gälla i tillämpliga delar

i fråga om auditör.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 32 år 1968

a

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Närmare bestämmelser om auditör

meddelas av Konungen.

66 §.

Rätt att-----------sådan rätt.

Tillrättavisningsrätt mot underlydande

tillkommer även den som,

utan att äga bestraffningsrätt i disciplinmål,

innehar ovan i 13 § första

stycket omförmäld befattning och

har lägst underofficers grad eller

tjänsteklass, så ock chef för bataljon

eller däremot svarande avdelning

vid armén eller marinen, chef

för division eller däremot svarande

avdelning vid flygvapnet samt chef

för örlogsdepå.

Såvitt angår underlydande manskap

må tillrättavisning ock åläggas

av chef för kompani eller däremot

svarande avdelning, chef för skola

som tillhör visst förband inom krigsmakten,

sekond å fartyg vars chef

innehar lägst regementsofficers grad

och kasernbefälhavare vid flottan

ävensom chef för ekipagesektion å

flottans varv. Vad i detta stycke stadgas

skall icke äga tillämpning å hemvärnet.

Tillrättavisningsrätt mot underlydande

tillkommer även den som,

utan att äga bestraffningsrätt i disciplinmål,

innehar ovan i 13 § första

stycket omförmäld befattning och

har lägst underofficers grad eller

tjänsteklass, så ock chef för bataljon

eller däremot svarande avdelning.

Såvitt angår underlydande underbefäl

och meniga må tillrättavisning

ock åläggas av chef för kompani

eller däremot svarande avdelning,

chef för utbildning sanstalt, sekond

å fartyg vars chef innehar lägst

regementsofficers grad och i de fall

Konungen bestämmer annan befattningshavare

vid krigsmakten. Vad

i detta stycke stadgas skall icke äga

tillämpning å hemvärnet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1968.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande nr 32 år 1968

Inledning

Departementsutredningen har i promemoria 91 den 7 september 1967 om

befogenheten att förordna auditörer in. m. föreslagit, att beslutanderätten

i ärenden om tillsättande av auditör flyttas från Kungl. Maj :t till överbefälhavaren.

Över promemorian har yttranden avgetts av justitiekanslern (JK),

samtliga hovrätter, överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, Statstjänstemännens

riksförbund (SR) och Föreningen Sveriges auditörer. Överbefälhavaren

har bifogat yttranden från försvarsgrenscheferna. Sveriges

akademikers centralorganisation har anslutit sig till vad Föreningen Sveriges

auditörer anfört.

Under senare år har genomförts en omfattande omorganisation av krigsmaktens

ledning. Mot bakgrunden härav och andra organisationsförändringar

inom krigsmakten har bestämmelserna om vilka militära befattningshavare

som har bestraffningsrätt och tillrättavisningsrätt översetts. De ändringar

i militära rättegångslagen den 30 juni 1948 (nr 472) som denna översyn

föranleder tas i förevarande proposition upp till behandling samtidigt

med det nämnda utredningsförslaget.

I propositionen redogörs inledningsvis för nuvarande bestämmelser om

auditörer, departementsutredningens förslag och remissyttrandena däröver.

Utskottet torde i dessa hänseenden få hänvisa till propositionen s. G—12.

Departementschefen

Vid lagrådsremissen anförde föredragande departementschefen, statsrådet

Kling, följande allmänna synpunkter.

Auditören är juridisk expert åt vissa befattningshavare inom krigsmakten

vid handläggningen av frågor inom den militära rättsvården. Förordnande

som auditör meddelas av Kungl. Maj:t efter förslag av överbefälhavaren.

När tjänst som auditör i fredsorganisationen skall ny- eller återbesättas

ledigförklaras den i sådan ordning som föreskrivs i statstj änstemannastadgan.

Ansökan ges in till överbefälhavaren, som hör den eller de befattningshavare

hos vilka auditören skall tjänstgöra samt den hovrätt inom vars

domkrets tjänstgöringen skall ske. Hovrättens yttrande tar upp behöriga

sökande i den ordning de enligt hovrättens mening bör komma i fråga. Till

auditör utses i första hand domare eller den som har tjänstgjort vid domstol

eller som advokat vid domstol. Auditör förordnas tills vidare, dock

längst intill utgången av den månad under vilken han fyller 67 år.

I krigsorganisationen är gången vid förordnande av auditör enligt militära

rättegångslagen och 1966 års auditörsinstruktion densamma som i

fredsorganisationen. Ledigförklarande behöver dock inte ske. Några för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 32 år 1968 7

ordnanden av detta slag har inte meddelats. I krigsbefattningarna har överbefälhavaren

krigsplacerat värnpliktiga som uppfyller för auditör fastställda

fordringar.

Vad här sagts om auditör gäller även vice auditör. För auditör i beredskapsstyrka

för FN-tjänst gäller i viss utsträckning särskilda bestämmelser.

Beslutanderätten i ärenden om tillsättning av statliga tjänster har under

senare år i stor utsträckning flyttats från Kungl. Maj :t till underlydande

myndigheter. Departementsutredningen har nu föreslagit en sådan delegering

även beträffande förordnande av auditör. Remissinstanserna har i

många fall ställt sig principiellt kritiska mot decentraliseringstanken. Man

hävdar därvid, att auditören med hänsyn till sin ställning och sina uppgifter

bör tillsättas i samma ordning som i allmänhet gäller för domare,

dvs. av Kungl. Maj :t. Det framhålls också att ett genomförande av förslaget

knappast skulle medföra några nämnvärda organisatoriska vinster.

Enligt min mening bör auditör i fredsorganisationen samt auditör i beredskapsstyrka

för FN-tjänst liksom hittills förordnas av Kungl. Maj :t. Jag är

alltså inte beredd att tillstyrka utredningens förslag i denna del. Förordnande

som auditör i fredsorganisationen bör inte heller som utredningen

föreslagit upphöra om krigsmakten krigsorganiseras. Man måste räkna med

att en återgång till fredsorganisation kan ske. Krigsorganiseras ett förband,

vars chef biträds av auditör, upphör emellertid auditörens tjänstgöringsskyldighet

på grund av fredsförordnandet.

Behovet av auditörer i krigsorganisationen skall enligt utredningens förslag

tillgodoses genom att värnpliktiga och reservofficerare utan särskilt

förordnande krigsplaceras i befattning som auditör eller kommenderas att

tjänstgöra som auditör. Utredningen anser att också i värnpliktshänseende

överåriga bör kunna tas i anspråk genom krigsfrivilligavtal eller med stöd

av lagen om skyldighet för civilförsvarspliktig att tjänstgöra vid krigsmakten.

Hithörande ärenden bör enligt utredningen hållas samman av överbefälhavaren.

Utredningens förslag i nämnda hänseenden har i stort sett

mottagits positivt av remissinstanserna. I likhet med Föreningen Sveriges

auditörer anser jag det emellertid mindre lämpligt att värnpliktig och annan

personal las i anspråk som auditör utan särskilt förordnande. Även auditör

i krigsorganisationen bör sålunda enligt min mening förordnas särskilt. Jag

anser det vidare vara olämpligt att personal kommenderas att vid sidan av annan

krigsbefattning tjänstgöra som auditör. Den som får förordnande bör

krigsplaceras i befattning för auditör. Förordnandet bör knytas till eu eller

flera bestraffningsberättigade befattningshavare som anges i auditörens

krigsplacerings- eller krigstjänstgöringsorder. Ett visst antal auditörskompetenta

personer bör registreras i personalreserv för senare auditörsförordnande

hos bestraffningsberättigad chef. Förordnande bör i första hand

ges åt värnpliktiga och civilförsvar spliktiga med skyldighet att tjänstgöra

vid krigsmakten, givetvis under förutsättning att vederbörande uppfyller

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande nr 32 år 1968

föreskrivna kompetenskrav för auditör. Även krigsfrivilliga bör komma i

fråga. Anditör i krigsorganisationen förutsätts skola tjänstgöra även under

krigsförbandsövning m. m. med det förband där han är krigsplacerad. Om

fredsauditör får förordnande som auditör i krigsorganisationen, bör han

om det är möjligt placeras vid den depå som i krigsorganisationen ersätter

det förband där han tjänstgör i fred. Auditör i krigsorganisationen bör hänföras

till krigsmaktens civila personal med officers tjänsteställning och

bör under tjänstgöring ha ekonomiska förmåner efter sin tjänsteställning.

Reservofficerarna tillhör krigsmaktens fast anställda personal med utbildning,

tjänstgöringsskyldighet och ekonomiska förmåner enligt särskilda

bestämmelser. Det är därför inte lämpligt att som utredningen föreslagit

förordna reservofficerare till krigsauditörer även om deras civila kvalifikationer

skulle göra dem väl lämpade därtill.

När det därefter gäller frågan, vem som skall förordna auditör i krigsorganisationen,

gör sig samma synpunkter gällande som i frågan att decentralisera

auditörsförordnanden i fredsorganisationen. Här måste emellertid

beaktas att krigsförbanden kan vara föremål för organisatoriska förändringar

oftare än fredsförbanden och att auditörspersonalens krigsplacering

växlar tämligen ofta. Dessa förhållanden medför naturligen att auditörsförordnandena

kontinuerligt måste följas upp. Endast överbefälhavaren

torde ha möjligheter att med tillräcklig snabbhet och effektivitet genomföra

denna uppföljning. Enligt min mening är de praktiska fördelarna med

att låta överbefälhavaren hålla samman förordnandena i krigsorganisationen

så stora, att de mer än väl uppväger de principiella olägenheterna med

en sådan ordning. Jag föreslår därför, att överbefälhavaren skall förordna

auditör i krigsorganisationen. Sådan auditör bör liksom f. n. kunna förordnas

utan kungörelseförfarande. Innan överbefälhavaren förordnar auditör

bör yttrande beträffande den som avses bli förordnad inhämtas från

presidenten i den hovrätt, inom vars domkrets vederbörande utövar sin

yrkesverksamhet eller är bosatt. Kravet på yttrande bör efterges under

beredskapstillstånd och krig. Föreskrifter om inhämtande av yttrande bör

kunna meddelas av Kungl. Maj :t.

Förslaget att decentralisera befogenheten att föror dna auditör i krigsorganisationen

kräver ändring i militära rättegångslagen.

I detta sammanhang föreslår jag, som jag inledningsvis har antytt, även

vissa ändringar i bestämmelserna om vilka militära befattningshavare som

har bestraffningsrätt i disciplinmål och som har tillrättavisningsrätt. Dessa

bestämmelser har setts över med utgångspunkt från vad som föreskrivs

om krigsmaktens organisation i kungörelsen den 10 juni 1966 (nr 483) om

krigsmaktens indelning i fred och Sveriges militärterritoriella indelning.

Översyn behövs även av 1966 års auditörsinstruktion och av vissa kungörelser.

Jag ämnar i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj :t de ändringar

som behövs i instruktionen och dessa kungörelser.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 32 år 1968

9

Rörande departementschefens yttrande i övrigt torde utskottet få hänvisa

till propositionen s. 15—19.

Lagrådet

Lagrådet lämnade lagförslaget utan erinran.

Utskottet

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och får därför hemställa,

att förevarande proposition, nr 120, måtte av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 7 maj 1968

På första lagutskottets vägnar:

ERIK SVEDBERG

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Erik Svedberg (s), fröken Mattson (s)*,

herrar Arvidson (h), Ernulf (fp), Svanström (ep), fru Lindström (s), herrar

Schött (h) och Larfors (s)*;

från andra kammaren: herr Ekström i Björkvik (s), fru Löfqvist (s),

fröken Bergegren (s)*, herrar Gustafsson i Borås (fp), Iveijer (fp), Martinsson

(s)*, Dockered (ep)* och Oskarson (h).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:228 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts ''proposition med förslag till lag om ändrad lydelse■ av lf kap. 5 § föräldrdbalken, m. m. a1 i texten