Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om vidgad befogenhet för vigselförrättare inom annat trossamfund än svenska kyrkan.

1968-10-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1968:39, Utlåtande i anledning av motioner om vidgad befogenhet för vigselförrättare inom annat trossamfund än svenska kyrkan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 39 år 1968

1

Nr 39

Utlåtande i anledning av motioner om vidgad befogenhet för vigselförrättare

inom annat trossamfund än svenska

kyrkan.

I motionen II: 24 av herrar Fridolfsson i Stockholm och Nilsson i Agnäs

hemställes att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till sådan

ändring av giftermålsbalken att kristet trossamfund skall få förrätta

vigsel under förutsättning att en av de trolovade tillhör något kristet trossamfund

och att båda är svenska medborgare.

Gällande rätt

Bestämmelserna om vigsel återfinns i 4 kap. giftermålsbalken. Äktenskap

kan ingås antingen med kyrklig eller borgerlig vigsel. Valfrihet mellan

de båda formerna föreligger så till vida, att kontrahenterna alltid äger erhålla

borgerlig vigsel, så snart de över huvud taget är berättigade att in»å

äktenskap.

Kyrklig vigsel äger rum inom svenska kyrkan eller inom annat trossamfund.

Vigsel inom svenska kyrkan må äga rum, om de trolovade eller eu

av dem tillhör svenska kyrkan. Kyrklig vigsel inom annat trossamfund än

svenska kyrkan kan ske, om Kungl. Maj :t medgivit att vigsel må förrättas

inom samfundet och de trolovade eller en av dem tillhör samfundet. Sådan

vigselrätt har tillerkänts flertalet av de i Sverige förekommande trossamfunden.

Vidare galler att Kungl. Maj :t äger förordna att medlem av utländskt

evangeliskt-lutherskt trossamfund skall ha samma rätt till kyrklig vigsel

som medlem av svenska kyrkan. Sådant förordnande har meddelats i fråga

om medlemmar av danska folkkyrkan, norska statskyrkan, Finlands

evangelisk-lutherska kyrka och evangelisk-lutherska Augustanasynoden i

Amerika.

Beträffande förrättare av kyrklig vigsel gäller att till vigsel inom svenska

kyrkan äger de trolovade välja vilken präst inom kyrkan de önskar men

att endast präst i församling, av vilken endera är medlem, är skyldig att

viga. Inom annat trossamfund förrättas vigsel av den som är behörig därtiH

ooiigi Kongl. Maj :ts förordnande. Har Kungl. Maj :t medgivit att vigsel

må förrättas inom visst trossamfund av dess prästerskap eller eljest av befattningshavare

i samfundet, må sådan präst eller befattningshavare ej ut
1

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 1 avd. Nr 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första lagutskottets utlåtande nr 39 år 1968

öva sin behörighet att viga, innan länsstyrelsen i det län där samfundets

styrelse har sitt säte, på framställning av samfundet meddelat intyg om

att han är behörig att förrätta vigsel inom samfundet. Nu sist berörda bestämmelse

återfinns i kungörelse den 26 oktober 1951.

Beträffande själva vigselceremonin föreskrivs i nämnda kapitel i gittermålsbalken,

att de trolovade, som skall vara samtidigt tillstädes inför vigselförrättaren,

skall inför denne avgiva sitt ja och samtycke till äktenskapet

samt att kontrahenterna därpå skall av vigselförrättaren förklaras för äkta

makar. I övrigt skall lända till efterrättelse, vid vigsel inom svenska kyrkan

föreskrifterna i kyrkohandboken och vid vigsel inom annat trossamfund dess

kyrkobruk samt vid borgerlig vigsel de bestämmelser som Kungl. Maj :t

meddelar.

Genom lagen den 30 juni 1948 om ämbetsansvar för vigselförrättare

i vissa fall är stadgat, att vigselförrättare, som åsidosätter vad honom i sådan

egenskap åligger beträffande annat än rent kyrklig ordning, döms,

även om det ej sker i utövning av befattning varmed ämbetsansvar är förenat,

för tjänstefel till böter eller, om brottet är grovt, fängelse i högst ett

år efter vad i 20 kap. 4 § brottsbalken sägs.

Frågans tidigare behandling

Den av motionärerna väckta frågan har, såsom närmare tramgår a\ utskottets

utlåtande 1967: 13, tidigare vid flera tillfällen behandlats av riksdagen.

Här torde endast böra återges utskottels i nämnda utlåtande intagna

yttrande. Utskottet anförde följande.

I förevarande motion hemställes om förslag till sådan ändring av nyssnämnda

regler att vigsel av svenska medborgare skall få förrättas inom

kristet trossamfund så snart en av de trolovade tillhör något sådant sam
fund.

. „

Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen har utskottet vid 19b2

och 1964 års riksdagar avstyrkt motioner med väsentligen samma yrkande.

Som skäl härför anförde utskottet i sina av riksdagen godkända utlåtanden

att ett begränsat behov av en utvidgning av behörigheten att förrätta kyrklig

vigsel visserligen kunde föreligga men att gällande bestämmelsei ej medförde

sådana olägenheter, att frågan fordrade omedelbar lösning. Utskottet

framhöll vidare,"att problemet ägde samband med vigselskyldigheten för

präst inom svenska kyrkan samt att denna fråga icke syntes kunna lösas

oberoende av den pågående utredningen rörande förhållandet mellan staten

och kyrkan. Vid förra årets riksdag, då motioner med mer långtgående önskemål

i ämnet prövades, vidhöll utskottet i av riksdagen godkänt utlåtande

sina tidigare uttalanden samt erinrade om att riksdagen i anledning av familj

er ätt skommitténs förslag till ändringar i giftermålsbalken torde få ta

ställning till berörda bestämmelser.

Under behandling av förevarande motion har utskottet erfarit att proposition

i anledning av familjerättskommitténs betänkande är under utarbe
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första lagutskottets utlåtande nr 39 år 1968

tände inom justitiedepartementet samt att utredningen kyrka—stat beräknas

avlamna sitt slutbetänkande omkring årsskiftet 1967—1968 Med hän

syn härtill och då någon omständighet ej förekommit som föranleder utskot
sm

tldl§are uppfattning i frågan kan utskottet icke tillstyrka

bitall lill motionen.

Utskottets yttrande utmynnade i eu hemställan att motionen icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd. Hemställan bifölls.

Motionen

Motionärerna anser att utskottets motivering för sitt ståndpunktstagande

i utlåtandet 1967: 13 är föga övertygande samt anför följande.

För den som känner de kyrkliga och frikyrkliga förhållanden i dagens

Sverige ar det ett klart faktum att de olika religiösa organisationerna står

varandra narmare nu än tidigare i sitt arbete. Detta har medfört att de

personliga kontakterna mellan medlemmarna blivit mera allmänna För

manga synes det därför orimligt att ett par trolovade, som tillhör ett annat

trossamfund an svenska kyrkan, ej kan vigas av en vigselförrättare från

ett annat visst trossamfund.

Kyrka—slatutredningen m. in.

1958 års utredning kyrka—stat har i sitt slutbetänkande (SOU 1968: 11)

rörande den genom motionen aktualiserade frågan anfört följande.

Vigselrätten inom fritt trossamfund är på samma sätt som inom svenska

kyrkan begransad till de fall då åtminstone den ene av de trolovade tillhör

samfundet. För fritt trossamfund kan detta emellertid ha större praktisk

betydelse an för kyrkan. Det torde knappast förekomma att den som utträtt

ur svenska kyrkan önskar vigsel inom kyrkan. Däremot förekommer att personer

som visserligen ej inträtt i ett fritt trossamfund men ändock står i nära

relation till ett sadant önskar vigas inom samfundet. I riksdagen har i mohoner

hemställts om lagändring för att möjliggöra sådan vigsel

Nagra principiella betänkligheter av mera allvarlig art föreligger ei mot eu

sadan ändring, att redan i A-läget vigselförrättare inom annat trossamfund

an svenska kyrkan ges behörighet att viga även då ingen av de trolovade

ar medlem i samfundet. Pa en bedömning av det praktiska behov, som i sådant

hanseende ma gora sig gällande, saknar utredningen anledning ingå

En sadan andrad ordning aktualiserar frågan om ej även präst i svenska

kyrkan bor ges en på samma sätt vidgad vigselbehörighet, oberoende av relationen

kyrka—stat.

Betänkandet är nu föremål för remissbehandling.

Jämlikt Kung!. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1968 har chefen för ut

bildningsdepartementet tillkallat sakkunniga för fortsatt utredning av frå
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första lagutskottets utlåtande nr 39 år 1968

gan om den framtida gestaltningen av förhållandet mellan staten och svenska

kyrkan. Enligt direktiven skall de sakkunniga i första hand söka nå fram till

ett ställningstagande rörande den principiella utformningen av förhållandet.

Med anledning av förevarande motion kan nämnas att frågoi rot ande

enligt direktiven inte bör tas upp av de sakkunniga utan skall behandlas vid

en senare tidpunkt.

Utskottet

Enligt giftermålsbalkens regler må kyrklig vigsel äga rum inom svenska

kyrkan samt inom annat trossamfund, om Kungl. Maj :t medgivit att vigsel

må förrättas inom samfundet. En förutsättning för kyrklig vigsel är att de

trolovade eller en av dem tillhör det samfund, inom vilket vigseln ar avsedd

att förrättas. Präst inom svenska kyrkan är under vissa förutsättningar

skyldig att viga, medan sådan skyldighet ej åvilar vigselförrättare

inom annat samfund.

I förevarande motion hemställs om förslag till sådan ändring av nyssnämnda

regler att vigsel av svenska medborgare skall få förrättas inom kristet

trossamfund så snart en av de trolovade tillhör något sådant samfund.

Motioner med samma eller i huvudsak samma förslag har tidigare på hemställan

av utskottet avslagits av riksdagen, senast förra året. I sina utlåtanden

i ämnet har utskottet anfört att det visserligen kunde föreligga ett begränsat

behov av att utvidga behörigheten att förrätta kyrklig vigsel, men

att gällande bestämmelser inte medförde sådana olägenheter att frågan krävde

omedelbar lösning. Utskottet har också framhållit förslagets samband

med frågan om vigselskyldigheten för präst inom svenska kyrkan, vilken

fråga inte syntes kunna lösas oberoende av utredningen rörande förbållandet

mellan staten och kyrkan.

Kyrka—statutredningen har innevarande år till Kungl. Maj:t avgivit sitt

slutbetänkande. Däri uttalas att några principiella betänkligheter av mera

allvarlig art inte föreligger mot att vigselförrättare inom annat trossamfund

än svenska kyrkan ges behörighet att viga även då ingen av de trolovade ar

medlem i samfundet. En sådan ändrad ordning aktualiserar enligt utredningen

frågan om ej även präst i svenska kyrkan bör ges en på samma sätt

vidgad vigselbehörighet. Utredningens betänkande är f. n. föremål för remissbehandling.

Enligt utskottets mening är det icke påkallat att nu ta upp den genom förevarande

motion väckta frågan till mera ingående behandling. Avgörandet

torde nämligen med fördel böra anstå i avbidan på slutförandet av remissbehandlingen

utav kyrka—statutredningens slutbetänkande och Kungl.

Maj :ts ställningstagande med anledning därav. Det bör också framhållas att

lösningen av frågan och vad därmed äger samband kan bli beroende av ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 39 år 1968 5

formningen av förhållandet mellan staten och svenska kyrkan, något som

övervägs av en nyligen tillsatt utredning. Utskottet kan således icke tillstyrka

bifall till motionen.

Utskottet hemställer,

att förevarande motion, 11:24, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 oktober 1968

På första lagutskottets vägnar:

ERIK SVEDBERG

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Erik Svedberg (s), Hjorth (s), Arvidson

(h), Ernulf (fp), Svanström (ep)*, Helge Karlsson (s), fru Lilly Ohlsson

(s) och herr Lidgard (h);

från andra kammaren: fru Löfqvist (s), herrar Svensson i Vä (ep),

Gustafsson i Borås (fp), Jönsson i Malmö (s), Wiklund i Stockholm (fp)*,

Fiidolfsson i Stockholm (h), Hansson i Piteå (s)* och Zetterström (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Arvidson (h), Ernulf (fp), Lidgard (h), Gustafsson i Borås

(fp), Wiklund i Stockholm (fp) och Fridolfsson i Stockholm (h), vilka ansett
dels

att fjärde stycket i utskottets yttrande bort erhålla följande lydelse.

Som motionärerna anfört står de religiösa organisationerna varandra närmare

i sitt arbete nu än tidigare. Den gällande begränsningen i vigselrätten

ter sig därför för många som helt orimlig. Härtill kommer, som kyrka—statutredningen

anfört i sitt betänkande, att det förekommer att personer som

visserligen ej inträtt i ett fritt trossamfund men ändock står i nära relation

till detta önskar vigas inom samfundet. Enligt utskottets mening saknas bärande

skäl att förvägra dem detta, särskilt som den nuvarande ordningen

även är förenad med praktiska olägenheter. Utskottet anser således att vigselförrättare

inom annat kristet trossamfund än svenska kyrkan bör ges behörighet

att viga svenska medborgare även då ingen av de trolovade är medlem

i samfundet, under förutsättning att en av de trolovade tillhör något

kristet trossamfund. Lagförslag härom bör föreläggas 1969 års riksdag.

dels ock atl utskottet bort hemställa,

att riksdagen med bifall till förevarande motion, 11:24,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin mening giva till

känna vad utskottet ovan anfört.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680030

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.