Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen den 13 mars 1942
1968-12-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1968:52, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen den 13 mars 1942
Dokumentets text
Första lagutskottets utlåtande nr 52 år 1968
1
Nr 52
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändring i lagen den 13 mars 1942 (nr 117)
med vissa bestämmelser om kungörande i kyrka.
Genom en den 18 oktober 1968 dagtecknad proposition, nr 151, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll samt Kungl. Maj :ts
och kyrkomötets däri angivna skrivelser, föreslagit riksdagen att antaga följande
förslag till
Lag
om ändring i lagen den 13 mars 1942 (nr 117) med vissa bestämmelser
om kungörande i kyrka
Härigenom förordnas, att dels rubriken till lagen den 13 mars 1942 med
vissa bestämmelser om kungörande i kyrka dels 1 och 2 §§ samma lag skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
Lag med vissa bestämmelser om kungörande i kyrka m. m.
(Nuvarande lydelse)
1
Är i lag eller författning föreskrivet
att kungörelse skall uppläsas i
kyrka, skall i stället före gudstjänstens
början i vapenhuset eller å annan
lämplig plats i eller invid kyrkan
anslås kungörelsens rubrik eller
kort uppgift om dess innehåll jämte
tillkännagivande att kungörelsen,
där ej laga hinder möter, under den
närmaste veckan finnes tillgänglig
för allmänheten å pastorsexpeditionen
eller annat ställe som av veBihang
till riksdagens protokoll 1968
(Föreslagen lydelse)
§•
Är i lag eller författning föreskrivet
att kungörelse skall uppläsas i
kyrka, skall i stället anslag ske på
sätt och plats som Konungen föreskriver.
9 saml. 1 avd. Nr 52
2
Första lagutskottets utlåtande nr 52 år 1968
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
derbörande präst bestämts. Hålles
gudstjänsten annorstädes än i kyrkan,
skall anslag äga rum där den
förrättas.
Vad här-----— —--i kyrkohandboken.
2 §.
Utan hinder av vad i 1 § sägs
äger Konungen förordna, att kungörelse
som är av synnerlig betydelse
eller rör kyrkliga angelägenheter
skall, jämte det rubrik eller uppgift
om innehållet på angivet sätt anslås,
uppläsas i kyrkan.
Församlingen äger--------
Utan hinder av vad i 1 § sägs äger
Konungen förordna, att kungörelse
som rör kyrkliga angelägenheter
även skall uppläsas i kyrkan.
— — det uppläses.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen föreslås att lagen med vissa bestämmelser om kungörande
i kyrka ändras så att kyrkokungörande som gäller världsliga angelägenheter
ersätts med anslag på sätt och plats som Kungl. Maj :t bestämmer.
Departementschefen
Vid lagrådsremissen anförde föredragande departementschefen, statsrådet
K ting, bl. a. följande.
Sedan länge har det rått enighet om att kyrkokungörande är otidsenligt
och föga lämpligt i vart fall när det gäller världsliga kungörelser, beslut och
meddelanden. Som jag inledningsvis har nämnt förbereds inom justitiedepartementet
ett förslag till bestämmelser om delgivning i mål och ärenden.
Avsikten är att ersätta det nuvarande kyrkokungörandet i sådana fall
med en lämpligare ordning. I den mån kyrkokungörande endast har karaktären
av allmänt bekantgörande blir de avsedda delgivningsföreskrifterna
dock inte tillämpliga. Om man vill avskaffa kyrkokungörandet krävs alltså
särskild lagstiftning härom.
I lagen den 13 mars 1942 med vissa bestämmelser om kungörande i kyrka
föreskrivs den gällande ordningen med kungörande av såväl kyrkliga som
världsliga kungörelser i kyrka. Enligt huvudregeln i 1942 års lag är den
3
Första lagutskottets utlåtande nr 52 år 1968
gamla kungörelseformen uppläsning från predikstolen ersatt med anslag
i eller vid kyrka. Anslag bör också framdeles användas som huvudform
för kungörande. Enligt min mening är nuförtiden kommuns anslagstavla
den lämpliga platsen för anslagsdelgivning när det gäller delgivning i
mål och ärenden. Av praktiska skäl torde man inte böra föreskriva att själva
delgivningshandlingen anslås. I stället synes böra gälla att denna hålls tillgänglig
viss tid hos myndighet som utfärdat handlingen eller på annan
plats som myndigheten finner lämplig och att ett meddelande härom
anslås. Annonsering i ortspressen torde vara en effektivare, men också dyrbarare
form för att nå den som uppehåller sig på okänd ort eller eljest
är okänd av myndigheten. För att nå fram till en ordning som är effektiv
utan att vara alltför kostsam torde man kunna föreskriva att anslagsformen
skall kompletteras med annonsering i fall då man har anledning
att anta att den sökte därigenom skall få kännedom om delgivningen. I de
fall då anslagsdelgivning bildar utgångspunkt för besvärsfrist bör det vidare
kunna krävas att varje känd person, som söks för delgivning, underrättas
genom brev om var handlingen hålls tillgänglig och om dess huvudsakliga
innehåll, under förutsättning att det kan ske utan större kostnad eller
besvär. Den ordning för anslagsdelgivning som jag har skisserat förutsätter
att vissa föreskrifter meddelas i administrativ ordning om hur en
kommuns anslagstavla skall skötas.
I den män det nuvarande kyrkokungörandet utgör en form av delgivning
och medför att besvärstid eller annan frist börjar löpa är det helt naturligt
att delgivningen i framtiden kommer att omfattas av nya bestämmelser
om anslagsdelgivning i mål och ärenden. I de fall då det nuvarande
kyrkokungörandet inte är en form för delgivning i mål och ärenden utan
endast en form för allmänt bekantgörande finns det i och för sig inte
samma anledning att gå över till en ordning med anslag om tillgänglighållande.
Dessa fall torde dock vara sällsynta. I regel torde kyrkokungorandet
ha delgivmngsuppgift, och i avvaktan på att alla hithörande författningsbestämmelser
ses över anser jag det befogat att den här skisserade
ordningen för anslagsdelgivning görs tillämplig på samtliga fall av
världsligt kungörande i kyrka. I de fall då kyrkokungörande kan antas
ha föreskrivits uteslutande i syfte att allmän kännedom skall spridas om
kungörelser, beslut m. m. kan det enligt sakens natur inte komma i fråga
att komplettera anslagsdelgivningen genom att sända brevmeddelanden
till personer, som ärendet berör. Inget rättssäkerhetsintresse motiverar ett
sådant förfarande vid rent allmängörande.
I fråga om kungörelser i kyrkliga ämnen bör man behålla den nuvarande
anknytningen till kyrkan. En lämplig form för kungörande i kyrkliga angelägenheter
är t. ex. anslag på sådan församlingens anslagstavla som skall
finnas anordnad enligt föreskriften i 17 § 1 mom. andra stycket lagen om
församlingsstyrelse. Liksom nu är fallet bör Kungl. Maj :t kunna förordna
att kungörelse som rör kyrkliga angelägenheter skall läsas upp i kyrkan
4 Första lagutskottets utlåtande nr 52 år 1968
forutom att den anslås. Den nuvarande ordningen att vissa tillkännagivanden
som nämns i kyrkohandboken alltid skall läsas upp i kyrkan bör behållas.
På grund av det anförda bör den i 1 § första stycket i 1942 års lag föreskrivna
ordningen med anslag i eller vid kyrkan, tillgänglighållande av
kungörelse m. m. ersättas av andra föreskrifter. Eftersom det pågående arbetet
på förslag till allmänna bestämmelser om bl. a. anslagsdelgivning i
mål och ärenden ännu inte är klart, bör den nya lagtexten utformas så
att Kungl. Maj :t får befogenhet att bestämma angående sätt och plats för
anslag av kungörelser. Bestämmelsen i 2 § om uppläsning i kyrka av kungörelse
som är av synnerlig betydelse eller rör kyrkliga angelägenheter bör
jämkas så att den i fortsättningen avser uteslutande kungörelse om kyrkliga
angelägenheter.
Lagen med vissa bestämmelser om kungörande i kyrka har tillkommit
efter kyrkomötets hörande, över de nu aktuella ändringarna i lagen bör
därför kyrkomötets yttrande inhämtas. Ändringarna bör träda i kraft den
dag Kungl. Maj :t förordnar.
Kyrkomötet
1968 års kyrkomöte har förklarat sig inte ha något att erinra mot förslaget.
Lagrådet
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Utskottet
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och får därför hemställa,
att förevarande proposition, nr 151, måtte av riksdagen
bifallas.
Stockholm den 3 december 1968
På första lagutskottets vägnar:
ERIK SVEDBERG
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Erik Svedberg (s), fröken Mattson (s),
herrar Hjorth (s), Arvidson (h), Ernulf (fp), Svanström (ep), fru Lindström
(s) och herr Lidgard (h);
från andra kammaren: herrar Ekström i Björkvik (s), Svensson i Vä
(ep), Gustafsson i Borås (fp), Oskarson (h), fru Lindekvist (s), herrar
Jonsson i Malmö (s), Hansson i Piteå (s) och Sjöholm (fp).
ESSELTE AB, STHLM 68
814540
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:385 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen den 13 mars 191^2 a1 i texten