Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om registrering av ideell förening.

1968-02-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1968:6, Utlåtande i anledning av motioner om registrering av ideell förening.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 6 år 1968

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av motioner om registrering av ideell

förening.

I de liltalydande motionerna I: 268 av herr Johan Olsson och II: 112 av

herr Westberg m. fl. hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla om utredning och förslag beträffande möjligheten att ge

ideella föreningar rätt att få sina namn registrerade.

Beträffande motiveringen till denna hemställan får utskottet hänvisa till

motionen II: 112.

Gällande rätt

Under begreppet ideella föreningar faller en mängd sammanslutningar

av de mest skilda slag i fråga om ändamål, storlek och organisation. Dit

hänför man i första hand flertalet föreningar för religiös uppbyggelse, politisk

verksamhet, välgörenhet och annat socialt arbete, vetenskaplig forskning,

konst, sällskapsliv, idrott och skytte, försvarsföreningar, kamratföreningar,

djurskyddsföreningar osv. vilkas syfte är av mer eller mindre

utpräglat ideell natur. Men som ideella föreningar räknas också arbetsmarknadens

intresseorganisationer, t. ex. Svenska arbetsgivareföreningen

med sina underorganisationer och Landsorganisationen med sina underföreningar,

fackföreningarna. Som ideella föreningar anses vidare branschsammanslutningar,

t. ex. Sveriges köpmannaförbund.

I svensk rätt saknas i det stora hela lagstiftning om ideella föreningar.

Det finns sålunda inte några direkta lagregler om privaträttsligt skydd för

ideell förenings namn. I varumärkeslagen (VmL) och namnlagen (NL)

ges vissa bestämmelser till skydd för ideell förenings namn, men ideell

förening har inte enligt dessa bestämmelser någon befogenhet att vid domstol

angripa annans obehöriga användning av föreningens namn. Reglerna

i VmL och NL avser endast ett administrativt ingripande för att hindra

kollisioner mellan ideell förenings namn och registrerat varumärke respektive

släktnamn.

Ideell förening som främjar sitt syfte genom att idka näringsverksamhet

och som alltså även är näringsidkare kan få ett visst namnskydd enligt

reglerna om skydd för kommersiella kännetecken. Lagen med vissa bestämmelser

mot illojal konkurrens skyddar ideell förenings namn om namnet

här i riket inarbetats för föreningen i utövning av näringsverksamhet.

Ililiang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 1 avd. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första lagutskottets utlåtande nr 6 år 1968

Skyddet gäller i detta fall bara i förhållande till andra näringsidkare som

driver samma eller liknande näringsverksamhet som föreningen. Näringsdrivande

ideell förening kan vidare förvärva varumärkesrätt genom registrering

eller inarbetande enligt VmL. På grund av det förväxlingsskydd

som tillkommer varukännetecken kan föreningsnamn som ingår såsom

beståndsdel av sådant kännetecken indirekt även få ett visst rättsskydd.

Bristen på lagstiftning om ideella föreningar torde inte innebära att

ideell förening i andra fall än de nämnda helt saknar skydd mot annans

obehöriga användning av föreningens namn. I praxis får sålunda ett privaträttsligt

skydd för ideell förenings namn i princip anses ha godtagits. Hur

långt detta skydd sträcker sig är emellertid oklart. I den mån ideell förenings

namn skyddas kan även förkortning av namnet vara föremål för

skydd.

Tidigare lagförslag m. m.

Bristen på lagregler om skydd för ideella föreningars namn beror främst

på att frågan om namnskydd betraktats som ett detalj spörsmål i en allmän

lagstiftning rörande ideella föreningar. Frågan om legal reglering av de

ideella föreningarna har vid upprepade tillfällen varit föremål för statsmakternas

uppmärksamhet.

Ett betänkande med lagförslag rörande ideella föreningar och stiftelser

lades fram redan 1903. På detta betänkande byggde lagförslag om ideella

föreningar som förelädes 1910 och 1911 års riksdagar. Frågan om lagstiftning

förföll bägge gångerna på grund av kamrarnas skiljaktiga beslut.

1919 avlämnade hovrättsrådet Arsell såsom särskild utredningsman ett

betänkande med förslag till lag om ideella föreningar. Betänkandet föranledde

emellertid inte någon åtgärd från Kungl. Maj :ts sida.

1937 igångsattes inom justitiedepartementet en utredning om föreningsväsendet

och som resultat härav föreligger en av hovrättspresidenten Romberg

i februari 1938 avgiven promemoria om grunderna för en lagstiftning

angående ideella föreningar. Den parlamentariska utredning till vilken

promemorian skulle utgöra en förberedelse kom aldrig till stånd.

Justitierådet Hagberghs 1949 avgivna betänkande med förslag till lag

om registrerade föreningar, vilket låg till grund för 1951 års lag om ekonomiska

föreningar, upptog även vissa bestämmelser om ideella föreningar.

Dessa bestämmelser blev emellertid inte genomförda. I 1949 års betänkande

föreslogs att ideella föreningar frivilligt skulle få registrera sig i samma

ordning som ekonomiska föreningar. På det sättet skulle ideella föreningar

kunna få namnskydd enligt samma regler som ekonomiska föreningar,

dvs. ett lokalt skydd på administrativ väg

I Danmark finns lagstiftning om namnskydd för sammanslutningar motsvarande

de ideella föreningarna i Sverige. Enligt en särskild lag av den 31

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första lagutskottets utlåtande nr 6 år 1968

mars 1926 kan sådan sammanslutning införas i föreningsregistret som föres

för hela landet hos den myndighet som för aktiebolagsregistret. Genom registreringen

får sammanslutningen ensamrätt till sitt namn. Sammanslutning

som använder emblem eller annat särskilt kännetecken för sin verksamhet

kan få registreringsskydd även för kännetecknet. Registrering måste regelbundet

förnyas. Varje registreringsperiod omfattar tio år. I föreningsregistret

kan intagas uppgifter även om föreningens styrelse och om vad som

skall gälla om rätten att teckna dess namn. Även i Finland finns möjlighet

att registrera ideell förening. Registrering sker i ett centralregister som

föres hos justitiedepartementets föreningsregisterbyrå. Genom registreringen

får den ideella föreningen ett administrativt skydd för sitt namn

eftersom förening med förväxlingsbart namn inte får införas i registret.

Norge har ett register för ideella föreningar som även föres centralt hos

justitiedepartementet. Registreringen är frivillig. Registret är föga utnyttjat

och anses sakna praktisk betydelse. Liksom enligt svensk rätt gäller i de

andra nordiska länderna att ideella föreningar har ett visst namnskydd

enligt lagstiftningen om kommersiella kännetecken.

Firmautredningen

I maj 1967 har firmautredningen avgivit betänkande med förslag till

firmalag m. in. (SOU 1967:35). Enligt utredningens förslag till firmalag

är ideella föreningar och även stiftelser näringsidkare i den mån de främjar

sitt syfte genom att driva näringsverksamhet. Sådana föreningar och

stiftelser kan enligt förslaget förvärva firmarätt genom registrering i handelsregister.

Ideella föreningar och stiftelser som driver näringsverksamhet

och använder sitt namn som firma får härigenom ett bättre namnskydd än de

hittills haft. Skyddet gäller emellertid i detta fall bara i förhållande till

andra näringsidkare. Och möjligheten till ett begränsat namnskydd via

firmaregistren står inte heller öppen för flertalet ideella föreningar och

stiftelser.

Frågan om namnskydd för ideella föreningar och stiftelser blir sålunda

inte löst i och med genomförandet av den föreslagna nya firmalagen. Utredningen

har emellertid ansett att starka skäl av principiell och praktisk

natur talar för att frågan om namnskydd nu löses genom särskild lagstiftning.

En förutsättning härför är att en allmän lagstiftning om ideella föreningar

och stiftelser inte kan anses aktuell i Sverige.

Utredningen föreslår sålunda att ideell förening (liksom stiftelse) enligt

en särskild lag skall kunna registrera sitt namn och genom registreringen

förvärva skydd för namnet. Har ideell förenings namn blivit allmänt känt,

skall föreningen äga skydd för namnet även utan registrering. Skyddet

enligt den särskilda lagen skall innebära att annan inte obehörigen, till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande nr 6 år 1968

förfång för föreningen, får använda kännetecken som lätt kan förväxlas med

namnet. Registreringen skall ske i ett register, som föres för hela riket

av patent- och registreringsverket. Registreringen skall sökas och förnyas

för perioder om tio år.

Utskottet

I motionerna hemställes att riksdagen anhåller om utredning och förslag

rörande rätt för ideella föreningar att få sina namn registrerade.

Möjligheterna att rättsligt skydda ideell förenings namn är för närvarande

mycket begränsade. Firmautredningen har emellertid i betänkande år 1967

föreslagit att frågan om namnskydd för sådan förening löses genom särskild

lagstiftning. Sålunda föreslås att ideell förening skall kunna registrera

sitt namn i ett för hela riket gemensamt register och i anslutning

härtill förvärva ett namnskydd som innebär, att annan icke obehörigen,

till förfång för föreningen, får använda kännetecken som lätt kan förväxlas

med namnet. Remissbehandling av betänkandet pågår.

Då förslag till lösning av den i motionerna upptagna frågan sålunda redan

föreligger, får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1:268 och 11:112, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 februari 1968

På första lagutskottets vägnar:

INGRID GÄRDE WIDEMAR

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Erik Svedberg (s), fröken Mattson (s),

herrar Arvidson (h), Ernulf (fp), Svanström (ep)*, fru Lindström (s), fru

Lilly Ohlsson (s) och herr Lidgard (h);

från andra kammaren: fru Gärde Widemar (fp), fru Löfqvist (s)*,

herrar Svensson i Vä (ep), Keijer (fp), Oskarson (h), fru Lindekvist (s)

och herr Hansson i Piteå (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM 68

814084

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.